Solidaritet i olika former

Thage G Peterson och Anders Ferm vill att svenska folket ska folkomrösta om den svenska närvaron i Afghanistan. De tror tydligen att det är det bästa sättet att få insatsen avbruten, och det kan mycket väl vara så.

Folkomröstning är ett trubbigt medel. Hur många svenskar mellan 18 och 70 år vet att Afghanistan saknar en nationell identitet eftersom landet består av en rad olika folkgrupper? Att talibaner är ett samlingsnamn för flera olika grupperingar?

Peterson och Ferm talar som vanligt i all välmening om att istället för militärt och civilt stöd, ska man endast sända Afghanistan civilt stöd för att bygga skolor, sjukhus, vägar m m. Det är ju högst vällovligt. Det är bara det lilla problemet att motståndaren, talibanerna, inte vill ha några skolor o s v. Framförallt inte för den kvinnliga befolkningen. Man vill inte ens diskutera frågan. Diskussioner har tidigare förts med talibanerna och ISAF har till och med lämnat över hela områden till afghansk neutral kontroll (Musa Qala) med löfte om att talibanerna skulle hålla sig utanför detta. Påföljden blev snabbt att talibanerna snabbt besatte området. Avtal med otrogna behöver inte hållas.

Låt oss istället vända blickarna till norra Pakistan. Det lär inte ha undgått någon vad som är talibanernas agenda där, med attentat mot flickskolor och andra institutioner. Den talibanska agendan är ytterst tydlig där, samtidigt som civilbefolkningen ännu så länge inte har något otalt med NATO.

Talibanerna är fega, men smarta motståndare. Obundna av folkrätten. Det är därför de så gärna gömmer sig bland civilbefolkningen och utnyttjar den som mänsklig sköld och hoppas på att ISAF ska vara "humana" nog att inte skjuta eller att rules of engagement för aktuell dag och område har oklar innebörd. Om Peterson och Ferm läst HRW:s rapport Troops in contact om kriget i Afghanistan till fullo har de säkert sett att den skarpaste kritiken mot krigföringen inte riktas mot USA och ISAF utan mot talibanerna.

Peterson och Ferm ondgör sig med rätta över de civila som blivit offer för USA och ISAF, mycket p g a dåligt beslutsunderlag och bristande etik. Jag tror på inga sätt etiken blir bättre med en svensk yrkesarmé. Snarare tvärtom. En försvarsmakt där man tvingas rekrytera stenhårt bland samhällets mest utsatta grupper för att fylla raderna, som t ex i USA, Storbritannien, Nederländerna och många andra länder med yrkesarméer, kommer inte leda till att etiken förbättras. Frivilligheten betonas i det nya personalförsörjningssystemet. Frågan är om den som är mest frivillig att bära vapen och dra i härnad är den som är mest lämpad för uppgiften? Det är bara att läsa den tragiska artikeln om MarSOC.

Jag vet inte direkt om jag skulle vilja påstå att Peterson och Ferms linje är den mest solidariska med befolkningen i Afghanistan. Vad Sverige istället för att lämna landet skulle göra är att intensifiera det civila stödet och samordna det med det militära. Sverige är ett av få länder där biståndsmyndigheten konsekvent väljer att inte agera i samma område som svenska militära insatser som de facto är där för att just skydda bistånd och återuppbyggnadsprocesser. Samordning ger mer effektivitet.