Äntligen ett bredare mandat, eller?

Dagens presskonferens från Rosenbad visade på den slutliga versionen av överenskommelsen mellan Regeringen, Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Det var minst sagt underhållande tv då Carl Bildt verkade stortrivas och Urban Ahlins kommentarer fick flera seniora journalister, bl a K G Bergström, att dra på läpparna. Vi bjöds också på efterföljaren till Håkan Juholt "drogade barnsoldater", nämligen det av Ahlin myntade begreppet "vansinnesfartyg". Efter att överenskommelsen nu offentliggjorts verkar tungans band ha lättats bland de försvarspolitiska bloggarna och därtill försvarsministern.

Inom några områden är överenskommelsen ett klart fall framåt. Det mandat som nu ges flygkontingenten för spaning över Libyen är betydligt bredare än tidigare, där den socialdemokratiska vägran att inkludera "skydd av civila"-delen av resolution 1973 i det svenska mandatet, ledde till att endast spaning mot luftvärn, flygbaser och liknande fick genomföras. Spaning mot de artillerisystem som sköt mot civil bebyggelse, stridsvagnar i städer, och allt annat som rörde skydd av civila fick man inte spana mot. Sålunda hade den svenska kontingenten inte möjlighet att ta fram underlag för övriga delar av koaltionen inför deras attackanfall, med ökad risk för collateral damage som följd.

En annan positiv faktor är att Sverige bidrar med enheter som avhjälper brister som NATO redovisat i sin bristkatalog.

Oroande är dock vad det nya socialdemokratiska förbehållet mot No-Fly Zone kommer att innebära för det svenska mandatet. Socialdemokraterna har fastställt att No-Fly Zone är ett avslutat kapitel. Det finns inte längre något flyg över Libyen, anser Socialdemokraterna och därför ska Sverige inte arbeta med att upprätthålla No-Fly Zone. På samma sätt hävdade man tidigare att "någon annan" kunde lösa uppgifter för skydd av civila, vilket ledde till ett nationellt förbehåll för svensk del mot att spana mot sådana mål. Risken är nu att de förbehåll som formuleras av Försvarsmakten tillsammans med Försvarsdepartementet efter det beslut Riksdagen fattar, som säkerligen kommer att innefatta en ordföljd liknande "No-Fly Zone är avklarat", leder till att svenska flygplan ej kan ingripa mot de brott mot No-Fly Zone som faktiskt förekommer i form av flygningar med helikoptrar och mindre flygplan för att bl a leda in artillerield. Ett annat problem kan i så fall bli spaningen mot just de flygfält, luftvärnsställningar och liknande som man tidigare fick spana mot och som nu är "färdiga" eftersom NFZ är ett avslutat kapitel. Förhoppningsvis anpassas mandatet redan nu efter det rådande politiska läget så att även FL 01 kan använda sig av det nya spaningsmandatet. Det finns ingen anledning att vänta till rotationen. Det är illa nog om det ska dröja ända till riksdagsbeslutet nästa vecka för att mandatet ska ändras. Som bekant genomför regimen just nu en ny offensiv mot Misrata och ett förbättrat undläge där skulle vara mycket bra att ha för koalitionen.

Man blir också rätt överraskad när politikerna ska bestämma hur många flygplan ett förband ska för att lösa sin uppgift. Det skulle förvåna högeligen om Carl Bildt, Urban Ahlin, Håkan Juholt m fl skulle ha full förståelse för de problem som rör hur många flygplan som går åt för att över tiden hålla en rote i luften, x antal ggr per dag. Resultatet av dessa politiska poäng blir förmodligen att FL 02 eller vad förlängningen nu kommer att heta, måste dimensioneras för ökat underhåll med allt vad detta innebär i form av reservdelsupplag och mer teknisk personal. Vilken blir vinsten annat än några ord i media?

Man kan också instämma i Skyttedoktorandens ord om vad som ska hända efter Gadaffi. Den uppmärksamme noterar att ikväll talade NATO:s generalsekreterare om att det inte längre handlar om "om" Gadaffi ska försvinna utan "när". Vad händer sen? Innan man låter pendeln slå över till att vilja helt ställa in Operation Unified Protector, bör man tänka tillbaka på situationen som den var i mars och som föranledde den internationella intervention.

Man kan också fråga sig vad nästa utspel från Juholt ska bli efter talet om marktrupp i Syrien och Sudan. En sak är säker. Tilltron till socialdemokratisk säkerhetspolitik har inte stärkts.


Media: DN, 2, 3, 4, 5, 6, Exp, 2, 3, 4, Aft, 2, 3, 4, 5, 6, SvD, 2, 3, 4, 5, SR, 2, 3, SVT, 2, 3, 4, 5, 6
Bloggar: Åsa Lindestam, Allan Widman, Försvarsministern, Carl Bildt, Annicka Engblom, Politikerbloggen, Borneo, Staffan Danielsson