På försvarsministerns blogg kan man läsa att regeringen nått en uppgörelse med Socialdemokraterna och Miljöpartiet om framtiden för NBG, där resultatet är att Sverige 2015 ska kunna leda NBG igen. I samma blogginlägg nämns också att man även nått en uppgörelse om innehållet i en luftförsvarsutredning:
"Vi är också överens om innehållet i en kommande luftförsvarsutredning. Försvarsmakten skall i vår lämna underlag för framtidssäkringen av Gripen. Flera offerter och samarbetsförslag gällande Gripen har lämnats till andra länder. Schweiz berättade igår att de väljer Gripen för sitt flygvapen.
Regeringen och riksdagen har fattat en lång rad beslut som gäller Gripen och dess förmågor i det mer näraliggande tidsperspektivet. Processerna gällande Gripens framtid skall enligt utskottet vara ingångsvärden för utredningen. Luftförsvarsutredningen kommer studera tiden efter 2040, i enlighet med vad flera partier ville redan i våras. Men då var bilden mer blandad om vad utredningen skulle innehålla."
Följaktligen blev det en förhållandevis tom och fattig luftförsvarsutredning. Hela innehållet avslöjas inte, men bara namnet luftförsvarsutredning visar att man begränsar sig till luftförsvarsdelen och alltså inte tar ett helhetsgrepp om luftstridskrafterna. Det kan å andra sidan vara att man tillmätt "luftförsvar" en helt ny innebörd på samma sätt som tidigare gjorts med "frivilligförsvar".
Vad värre är är perioden som ska avhandlas för utredningen – bortom 2040. Det är en fullkomligt vansinnig period att välja eftersom det inte alls med någon form av säkerhet går att sia om hur framtiden ser ut då i form av omvärld, hotbilder såväl säkerhetspolitiskt som avseende teknologisk utveckling. Man skulle lika gärna kunna spå i en kaffesump. Märk väl att då IO 14 beställdes, ansåg man sig (med rätta) inte kunna redogöra för hur omvärldssituationen skulle se ut bortom 2014, dvs 5 år bort, trots att organisationen är intagen och levererad först 2019. Nu tror man sig alltså kunna göra en utredning som ska spå 30 år in i framtiden.
Resultatet blir att Sverige fortfarande är utan någon som helst utredning av hur luftstridskrafterna ska se ut och kunna verka om 10 år, vilket är då såväl JAS 39 C/D och nuvarande luftvärnssystem är föråldrade jämfört med den teknologiska utvecklingen i närområdet eller uppnått end-of-life. På samma sätt förhåller det sig naturligtvis med övriga system i det system av system som luftstridskrafterna utgör. En sådan utredning skulle ju naturligtvis begränsa "den fria åkningen" i försvarspolitiken och kanske är det just den handlingsfriheten man vill uppnå?
Vad kan man göra annat än att sucka? Prestige har återigen segrat över förmåga, förnuft och kostnadseffektivitet.
SvD, 2, 3
Tweet
Second New Chinese Stealth Jet Emerges in the Same Day
2 timmar sedan
15 kommentarer:
I våras beslutade riksdagens majoritet bestående av de rödgröna och SD att tillkännage till regeringen att en luftförsvarsutredning skulle tillsättas. Oenighet rådde dock om vad den skulle utreda, men årtalet efter 2040 var riktmärket.
Genom 6-partiöverenskommelsen klaras nu ut att utredningen inte ska behandla den uppgradering och vidareutveckling av JAS Gripensystemet, som regeringen och riksdag snart ska besluta om och där Schweiz beslut att köpa JAS nog banar vägen för JAS Gripen E/F även för det svenska flygvapnet.
En utredning även om detta kunde lagt en död hand över Gripens fortsatta utveckling för lång tid framåt, vilket hade varit olyckligt. Därtill har ju riksdagen redan vid flera tillfällen beslutat att anskaffa 10 JAS Gripen E/F om t ex Brasilien - eller nu sannolikt Schweiz - gör detsamma.
Jag instämmer i att 2040 är långt bort men förhoppningsvis kan utredningen tillföra en del vad gäller helheten och behoven i framtidens luftförsvar efter 2040.
Är det någon som är förvånad?
Ännu ett i den långa raden av obegripliga beslut om vårt försvar. Lika obegriplig är Staffan Danielssons kommentar om att utredningen kan "tillföra en del vad gäller helheten och behoven i framtidens luftförsvar efter 2040".
Kunde vi inte lika gärna utreda luftförsvaret efter år 2100? Chansen att få ut något av värde är ungefär lika stor som att utreda situationen efter 2040.
Tror dessvärre att vi får vänja oss att se hur hela förmågor kommer försummas.
Det tråkiga är att dom just försummas och inte prioriteras bort.
När någon prioriterar sker det iallfall med en baktanke. Även om den trösten är liten just då.
Förmågan till samordnad luftförsvarsförmåga är en förmåga vi tappar. Vad blir nästa?
Jag har vid seminarier och andra träffar ofta, nästan alltid, anklagat våra försvarspolitiker att ta alltför kortsiktiga beslut. Nu har jag blivit bönhörd, men inte avsåg jag det här tidsperspektivet!
любители
Jag förstår inte varför FM inte skulle kunna göra detta utan att få uppdrag från politiskt håll. Det borde vara varje ÖB´s förbannade skyldighet att presentera hur FM nuvarande förmågor åtminstone vidmakthålls i relation till bedömda omvärldstrender.
Ska man hinna med att lvrobotbeväpna våra Visbykorvetter tycker jag 2040 verkar lite plötsligt.
Men detta problem kanske i vanlig ordning utreds av finansdepartementet och ligger utanför luftförsvaret?
Ännu ett ickebeslut som de facto inte tillför någonting och vars resultat ytterst få nu verkande i FM får uppleva.
Tyvärr hade allt innan 2040 börjat kosta pengar redan om några år. Nu kan man gömma sig bakom den pågående utredningen i många år framåt.
Vi vet inte ens hur vi skall få våren att gå ihop här på teatern.
Teaterdirektören.
Det är sant att ingen kan förutspå framtiden bortom 2040. Det är lika omöjligt att förutspå vad som står på löpen imorgon. Ändå finns det människor som har jobbet att titta framåt. Förväntningen är dock aldrig få predikterat den absoluta sanningen om framtiden, utan att belysa möjliga utvecklingar som man kan förhålla sig till vid beslut och prioriteringar. Alternativet är att låta slumpen avgöra varje beslut, t.ex. genom lottdragning. Antag att det under perioden 2012-2040 fattas beslut om investeringar som bestämmer utgångsläget för det vi kan göra efter 2040. Det handlar t.ex. om forskning och teknikutveckling. Vilka områden ska prioriteras att få del av de begränsade miljarder som kan läggas? Hur vet vi att vi satsar på rätt teknik? Tror vi att det är radarutveckling som är viktigast för att klara framtidens hot? Är det framdrivning i vapen? Autonomi i flygplan? Vi kan inte satsa på alla områden och risken att satsa fel är stor, ca 50% om slumpen får avgöra. Säg att vi kan gissa några procent bättre genom att försöka studera framtiden. Allt är inte trendbrott utan mycket vi ser idag talades det om som visioner för 30 år sedan. Några procent på många miljarders satsningar under flera år kan bli mycket pengar som läggs på rätt saker istället för att bli bortkastade. Så länge studien är billigare än detta, så är den värdefull, även om verkligheten kommer att visa sig i stora stycken annorlunda än man trodde. Till viss del blev det ändå bättre än att låta slumpen avgöra. Riskerna har minskats. Målet kan aldrig vara att eliminera risker eftersom det uppenbart inte går att förutspå framtiden exakt, men väl att minska risker. Det är ofta tillräckligt värdefullt.
I just detta fall så är väl tidsperspektivet snarare en politisk kompromiss än ett uttryck för stridskrafternas behov av perspektiv.
Ett nytt gyllene tillfälle att skapa taktiska och strategiska plattformar för fortsatt - eller nyskapad - kohandel i Riksdagen. En riksdagsmans främsta plikt är ju att se till att partiets chanser ökar till nästa val, eller åtminstone att motståndarpartiernas chans skall minska till nästa val. Därvid skall han helst använda sig av partiets redan deklarerade ståndpunkt eller i varje fall något väldigt näraliggande. Kvaliteten hos försvarspolitiker kan vi ju bedöma med hjälp av historien.
Jag kräver att som ordförande i denna kommitté få Wilhelm Agrell, en av de ytterst få jag anser värd att lyssna på i försvarsfrågor!
@bossekommenterar
Den verkliga drömkommittén skulle ledas av Agrell och vid sin sida som vice ordförande skulle han ha mj Peter Neppelberg.
2040?
Sammanfaller väl med FOC HKP14 - eller?
Jag instämmer med föregående 2 st talare (Bossekommenterar + Besviken reservofficer).
Wilhelm Agrell är expert på allmänna försvarsfrågor, medan Peter Neppelberg är expert på luftförsvarsfrågor.
Politiker är experter på retorik, det vill säga verbal krigföring inom ett auditorium.
Militärer är experter på taktik, det vill säga letal krigföring inom ett territorium.
Eftersom politiker tydligen är experter på fel saker i det här sammanhanget, bör sådana icke yttra sig i sakfrågan.
Luftförsvarsutredningen är med andra ord en militär angelägenhet, icke politisk.
Flygsoldat 113 Bom
Luftförsvarsutredningen blev en förhandlingsbricka i de blocköverskridande diskussioner som blev följden när regeringen riskerade att förlora i försvarutskottet såväl i frågan om Sveriges ramnationskap för NBG som refomen av FMLOG och objektsramarna i försvarsbudgeten.
När regeringen insåg att man var i minoritet mot en för en gångs skull sammanhållen opposition så sköt man upp den slutliga justeringen av betänkandet i en vecka (rätt ovanligt) för att man skulle kunna förhandla till sig något bättre.
@Flygsoldat
Jag förstår din frustration men tack och lov är allt militärt en politisk angelägenhet...
@ Utskottsräven
Att förhandla om en utredning av ett eftersatt luftförsvar är lika intelligent som att förhandla om en hjärt- lungräddning. Läget är akut, kör igång omedelbart!
Flygsoldat 113 Bom
Skicka en kommentar