En streckad röd linje

Utvecklingen kring Syriens kemiska vapen är i högsta grad anmärkningsvärd. Det hela har tagit en vändning som få kunnat förutspå tidigare. Vad vi ser nu är ett USA som plötsligt blivit uppsnurrat av Ryssland hur mycket än den amerikanska administrationen försöker få det att framstå som att det nuvarande läget varit det eftersträvade.

Huruvida utrikesminister John Kerrys öppning för Ryssland var en groda eller inte lär vi aldrig få reda. Klart är i vilket fall som helst att det öppnade för Ryssland och president Putin att ta initiativet i Syrienfrågan.

Vad är då det anmärkningsvärda? Jo, att den amerikanska feta röda linjen plötsligt blivit en tunn streckad linje. Användande av kemiska stridsmedel i Syrien har sedan tidigare uttryckts av president Obama som en skarp gräns som skulle trigga en amerikansk militär intervention. Plötsligt är den borta till följd av såväl skickligt ryskt manövrerande, men också en mycket krigstrött amerikansk opinion. Hemmaopinionen har svårt att se på vilket sätt det syriska inbördeskriget och eventuellt användande av kemiska vapen där skulle vara ett hot mot USA eller en moralisk fråga som är värd att offra amerikanska soldaters liv för och att öka på ett redan monumentalt amerikanskt budgetunderskott.

USA har från början målat in sig i ett hörn genom hotet om en intervention, men utan en tydlig politik som underbygger hotet. Precis som Ivar Arpi i SvD och Stephen M Walt i Foreign Policy skriver, är det svårt att motivera en intervention i Syrien utifrån de tydliga kriterier som den så kallade Powell-doktrinen ställer upp. Det finns också all anledning att fundera över vilka kedjereaktioner ett amerikanskt militärt ingripande i Syrien hade medfört.

Oavsett vad nu nästa steg blir, om Syrien destruerar sina kemiska vapen eller ej, så är vad vi hittills bevittnat att en tydlig amerikansk röd linje i utrikes- och säkerhetspolitiken blivit till en streckad linje. Detta är något att fundera över för mindre stater som byggt sin suveränitet på amerikanskt stöd. Hur långt är USA villigt att gå för att stötta ett Ukraina som utsätts för starka ryska insatser med framförallt soft-power eller för den delen en liknande situation i Baltikum? Det samtida USA:s utrikes- och säkerhetspolitiska agerande påminner nu i allt högre grad om 30-talets appeasementpolitik.

Vi har nu nått en situation i Syrienfrågan som Ryssland redan för två år sedan hade kunnat uppnå på egen hand om man hade varit intresserad av en sådan lösning. Den syriska regimen har alltid varit och förblir beroende av ryskt stöd, varvid Putin om han hade velat redan tidigare hade kunnat pressa Assad till att förstöra de kemiska vapnen. I och med den velande amerikanska inställningen fanns dock plötsligt ett gyllene tillfälle som erbjöd hög avkastning i världspolitiken.

Frågan är på vilket sätt de senaste veckorna påverkat Syrienkonflikten, annat än att påvisa att amerikanska röda linjer numera har vissa mellanrum. Detta faktum är något vi måste ta med oss till den svenska säkerhetspolitiska debatten.


Läs gärna Jenny Nordberg i SvD, Johan Wiktorin på Försvar & Säkerhet och gärna också Anders Lindbergs ledare i Aftonbladet om rysk desinformation.



Media: Svd, 2, DN, 2, 3, 4, 5, 6, SVT, 2, SR, 2, 3, 4GP, 2, 3

29 kommentarer:

Martin sa...
14 september 2013 18:19  

Mycket talar för att gasattacken var en falseflag. Det innebär att USA stod i begrepp att belöna och samarbeta människor som kidnappat tiotals barn och sedan gasat ihjäl dem. Skydd från dylika monster som USA har blivit är inte värt någonting. Ryssland ja tack.

TobbeT sa...
14 september 2013 20:39  

Martin: vadå Ryssland ja tack? Ja tack till förtryck av oliktänkande? Är du seriös eller ironisk? Jag tror att människor på de flesta ställem i världen inte ser Ryssland som någon befriare oavsett om de befinner sig i Georgien, Finland eller Afghanistan.

Teheimar sa...
14 september 2013 21:39  

Välskrivet, och rätt bra formulerat om en "streckad linje"!
Jag måste erkänna att den här utvecklingen var ändå lite överraskande för det såg inte ut på nyhetsrapporteringen som att Syrien såg beredda ut att lämna ifrån sig sin garanti för egen suveränitet. Kanske är detta en indikator på att herr Assad håller på att tappa kontrollen och detta ger en öppning?
Men i övrigt håller jag med. Världsläget har länge sett ut som ett komprimerat 1900-1914 + 1920+1930 tal.
Det är därför man bör tänka efter riktigt ordentligt om det i ett skarp läge verkligen går att förlita sig på militära supermakters löften?
Jag skulle tom argumentera för att om det är så att Sverige förlitar sig på ett hemligt löfte på skydd från exempelvis NATO/USA vid en konfliktsituation i Östersjöområdet - inte minst för att det Sveriges samarbete kan krävas för att skydda baltländerna - att det kan bli så att det är Sverige man lämnar i sticket just för att Sverige inte är medlem (förutom det rent praktiska som tagits upp här på bloggen). Typ att Sverige är i riskzonen att gå samma öde till väga som Tjeckoslovakien/Sudetlandet. Baltikum måste man ändå försvara och numer kommer också Polen att reagera.
En annan sida av allt detta är även att mindre länder har notoriskt svårt att samarbeta, vilket gör det mycket enklare att manövera dem mot varandra sett från mer profesionella länders sida.

Teheimar sa...
14 september 2013 21:41  

@Martin och Tobbe?
Vaddå USA och Ryssland? Det är knappast svart och vitt.
Och för den delen: Varför inte stå på egna resurser?

Martin sa...
14 september 2013 22:13  

TobbeT, om du inte lagt märke till det så är det USA som bedriver anfallskrig efter anfallskrig och överlämnar hela länder till de hemskaste människor och lämnar död och förstörelse och inbördeskrig efter sig. Nu senast har de finansierat jihadister i Syrien i flera år och när det verkar som regeringen får bukt med dem så händer den otäckaste false flag jag har hört talas om. Den är så utstuderat ondskefull att det är svårt att begripa.
Ryssland har bedrivit en visserligen egoistisk utrikespolitik men den är försiktig och förutsägbar. Jämför Lybiens öde med Georgiens till exempel? Ryssland är en nödvändig motvikt mot det allt aggressivare och våldsammare USA.

Johan J sa...
15 september 2013 09:07  

http://i.imgur.com/2GOlHd2.png

Rätt så nära verkligheten...

storsvitjod sa...
15 september 2013 11:21  

Vittnen inifrån Syrien pekar snarare skulden mot rebellsidan, ska rebellerna också lämnar över sina kemiska vapen då tro - kommer USA annars att bomba samma grupper de sponsrat och stött?

Hur som helst, tycker de låter trovärdiga:

http://www.youtube.com/watch?v=fkc2ZtPvc8o&feature=player_detailpage#t=110

http://www.youtube.com/watch?v=owjJs2dnxbY

gruelse sa...
15 september 2013 19:31  

Jag uppfattar det som att den röda linjen bara är ett svepskäl för att motivera att USA, och gärna då med stöd av Nato och andra, ges möjlighet att militärt attackera de syriska regeringsstyrkorna för att slutligen avsätta Bashar al-Assad. Mellan skål och vägg, ger förmodligen den amerikanska administrationen blanka faan i om några syrier dör av kemiska vapen.

Min slutsats med stöd av John Kerrys kroppsspråk: Det var en groda som hoppade ur Kerrys mun!

Jag anser att varken ”stormakt blå”, ”stormakt röd” eller ”stormakt gul” egentligen tar några mänskliga hänsyn i sin krigföring, utan det är ändamålet som helgar medlen. De är alla lika goda kålsupare.

USA:s utrikespolitik med avseende på den muslimska Mellanöstern går först och främst ut på att säkerställa att det fossila energiflödet i form av olja och gas når i första hand USA och i andra hand Västvärlden i övrigt.

USA har Saudiarabien och Katar som sina främsta allierade arabländer i Mellanöstern, mycket tack vare deras olje- och gasfyndigheter. Men denna allians är också full med förpliktelser för USA.

I det islamska, ibland hätska, spänningsfältet mellan Sunni och Shia, som är en realitet i det petroleumrika Mellanöstern, känner sig USA tvunget att stödja Sunni. Sunni har under många hundra år varit starkare än Shia i den muslimska världen. USA hoppas uppenbarligen på att Sunni besegrar Shia, för att därigenom få en gynnsam stabilitet i regionen. Till Sunni räknar jag Saudiarabien, Katar, Förenade Arabemiraten och Turkiet. Till Shia räknar jag Iran, Irak (numera), Syrien, Bahrain och Hizbollah i Libanon. (Det finns även många shiatroende i det oljerika östra Saudiarabien, som är en källa för irritation för det saudiska kungahuset.)

Världens största kända gasfyndighet ligger i Persiska viken och delas mellan Katar (North Dome) och Iran (South Pars). Främst Europa är målet för denna gasfyndighet. Katar utvinner i dagsläget denna gas och fraktar den i flytande (nedkyld) form till bl.a. Europa. Bättre vore att kunna transportera gasen i gasform i pipeline via Saudiarabien, Jordanien, Syrien och Turkiet.

Bashar al-Assad har vägrat att underteckna ett transitavtal för just denna pipeline.

Istället har han godkänt ett pipelineavtal med Iran och Irak som möjliggör iransk gasexport av South Pars-fyndigheten via Irak och Syrien. Från Syrien kan denna gas nå de gassuktande konsumenterna i Europa antingen via Syriens Medelhavshamn, eller via en framtida turkisk pipeline.

Iran-Irak-Syrien-pipelinen är således ett hot mot Sunnihegemonin och kapitaliseringen av Katars North Dome-fyndighet, vilket med stor sannolikhet enligt mig, är bakgrunden till att USA har blivit så krigshetsande i Syrien.

Dessutom om Bashar al-Assad faller så försvagas Hizbollah i Libanon, till glädje för Israel. Men ett avsättande av den syriske presidenten ska vägas mot att då blir stora delar av Syrien kontrollerat av salafi-jihadister och al-Qaida, vilka båda tillhör Sunni och är extremt hatiska mot västerländsk livsstil, USA, Israel och judar.

Med adress till USA och dess biträdande utrikesminister Carl Bildt, så är det sjuka i det syriska inbördeskriget att i och med att man tar parti för Sunni så gynnar man också salafi-jihadisterna och al-Qaida, vilka senare kan attackera civila i Västvärlden, om något inte stämmer med deras världsbild.

Gormel01 sa...
16 september 2013 12:37  

@Teheimer
Det vore inte konstigt om man -i all tysthet- kommer anstränga sig att fylla GSST -raderna i förbanden och öka övningsfrekvensen.

Kanske rent av börja låta en nordisk säkerhetspolitisk dimension ta försvarspolitisk form?

Trevlig sak att spekulera i; Går norrmännen att använda till något ännu? Kan danskarna vara av samma hårda virke som finnarna? Vad kostar den finska yrkesarmén oss?

Hur mycket norsk oljefinansiering har Obama lovat oss egentligen? Härliga tider! Stråålande tider!

Mvh Göran Mellblom

Bo H sa...
16 september 2013 14:24  

"Mellan skål och vägg, ger förmodligen den amerikanska administrationen blanka faan i om några syrier dör av kemiska vapen."

Kan ligga något i det och ryska och kinesiska administrationen likaledes.
Så uppstår frågan om hur världssamfundet skall vinna trovärdighet i krigslagar som t ex konventionen om förbud mot kemiska vapen? Räcker det för en stat att ratificera och sedan ge blanka faan i om någon bryter mot konventionen? Skall man ställa sig upp och med hög röst säga "denna order är en order som skall åtlydas"?

Björn F sa...
17 september 2013 22:50  

Björn F
Kriget i Syrien är ett inbördeskrig. Vem som har fel eller rätt känner vi egentligen inte till. USA undvek ett krig med Ryssland genom att inte anfalla Syrien. Ett krig som vi hade kunnat bli indragna i. Vi har för närvarande inget eget försvar att hålla emot med. Låt Syrien själv lösa sina problem.
"Det är synd om människorna"sa Strinberg.

gruelse sa...
18 september 2013 04:19  

@Bo H

"Så uppstår frågan om hur världssamfundet skall vinna trovärdighet i krigslagar som t ex konventionen om förbud mot kemiska vapen?"

När man talar om världssamfundet kommer man inte ifrån att beakta "vetoländerna" i FN:s Säkerhetsråd. Dessa är USA, UK, Frankrike, som har tagit ställning för rebellerna, och Ryssland och Kina som har tagit ställning för regeringsstyrkorna i det syriska inbördeskriget. Vad som inte är helt oproblematisk är att på rebellernas sida kämpar bl.a. al-Qaida, som tidigare har visat sig vara en förslagen fiende till västerländsk dekadens och livsstil.

Det ”vetoland” som har hållit den moraliska fanan högst när det gäller att straffa eventuella kemvapenanvändare, är USA med sin ”röda linje” och nu senast, som svar på gasattacken den 21 augusti, bombplanerna mot Bashar al-Assad (BA).

USA sa mycket tidigt att de hade bevis på att regeringsstyrkorna låg bakom gasattacken, och avsåg att straffa BA, eftersom han hölls ansvarig. Uppenbarligen i förstone ansåg sig USA inte behöva presentera några bevis på att BA var den skyldige, för att övertyga världsopinionen/världssamfundet. Världsopinionen skulle uppenbarligen bara förlita sig på att USA hade bevisen. Om USA hade försökt uppvisa trovärdighet i frågan så skulle de ha presenterat bevisen. Inte minst bakslaget då det brittiska parlamentet vägrade stödja USA militärt i denna fråga, talar för brister i den amerikanska bevisföring. UK räknas ju också som USA:s främsta allierade i EU. (USA har en hel del trovärdighet att förtjäna med tanke på att massförstörelsedebaclet i Irak 2003.)

Rent hypotetiskt, om det nu var så att det var rebellerna som var ansvariga för gasutsläppet 21 augusti och USA bombade regeringsstyrkorna, så har USA sänkt sina aktier rejält som den goda makten. Även oppositionen/rebellfraktioner misstänks ha kapacitet och vilja att använda sarin, vilket antyddes i en intervju med Carla del Ponte (från ”The Independent International Commission of Inquiry on Syria”) 5 maj 2013 i italienskspråkig tv i Schweiz, refererat i BBC:
http://www.bbc.co.uk/news/world-middle-east-22424188

Vad jag vet, rätta mig om jag har fel, så har USA i det stora informationsflödet inte presenterat några bevis som pekar ut BA som den skyldige. Detta tycker jag i så fall att de borde göra. Det har med trovärdighet att göra, och man hade sannolikt fått ett större stöd från världssamfundet för straffexpeditionen mot BA.

Nu tycker jag efter Kerrys groda, att ett insamlande och förstörande av syrisk gasproduktion är bättre än den planerade straffexpeditionen (bombningen) mot BA. Helst bör den kompletteras med att samla in kemiska vapen på rebellsidan.

”Räcker det för en stat att ratificera och sedan ge blanka faan i om någon bryter mot konventionen?”

Vilken stat och konvention syftar du på? Vad jag har fått lära mig är att Genèvekonventionen inte gäller inbördeskrig, men jag kan ha fel där.

Dan sa...
18 september 2013 07:16  

Det man som utomstående kan konstatera är att USAs tänkta angrepp på BA inte står i någon som helst proportion till brottet mot kemvapenlagarna eller ett möjligt hot mot själva USA. Det är uppenbart att något annat låg bakom. Tack Gruelse för informationen.

RB sa...
18 september 2013 08:55  

Spekulation:
Min utgångspunkt är att det är den sionistiska lobbyn i USA som drivit USA:s utrikespolitik under lång tid och vars agenda har styrt USA i syrienfrågan. Kan det vara så att det är ett synnerligen smart sätt för Obama/Kerry att komma ur Isreallobbyns grepp utan att öppet gå emot Israel och dess lobby i USA?

Bo H sa...
18 september 2013 09:53  

@ gruelse -

Vad jag närmast exemplifierade med i mitt inlägg var "Convention on the Prohibition of the Development, Production, Stockpiling and Use of Chemical Weapons and on their Destruction" men sens moralen i inlägget var snarast allmängiltigt "krigslagar".
Jag erkänner att fallet Syrien inte är något idealiskt exempel men att det är aktuellt och därför använde jag det. Vad som stör i exemplet Syrien är att visserligen 189 stater ratificerat konventionen men Syrien tillhör de 5 stater som varken skrivit under eller ratificerat konventionen, d v s tills häromdagen då de lämnade in ansökan som ett led i den diplomati-lösning som nu håller på att sys ihop (?). Frågan uppstår då huruvida det stod Syrien fritt att använda stridsgas? FN tycks inte tolka konventionen så utan har som bekant låtit Organisationen för förbud mot kemiska vapen inspektera Syrien jml konventionens artikel 6 och 9.

Min fråga kvarstår: stater kommer överens om att något är förbjudet. Hur skall dom agera när brott mot överenskommelsen förekommer, att ropa "FY" eller genom genom att beivra ytterligare brott? En lag som inte beivras vet vi ju kommer att överträdas.
Har vi inte medel att beivra eller lust att beivra bör vi väl avstå från att skapa lagar?

Tilläggas bör att jag inte vill ha krig någonstans på jorden men att jag tycker om konsekvent agerande och jag ser här problem ur moralisk och filosofisk synvinkel.

Ledsen för min mångordighet men det är en svår fråga, eller hur?

Thomas Berkland sa...
18 september 2013 15:26  

Läste just på "Jägarchefens" blogg:
Zapad 13 omfattar i INLEDNINGS- skeendet över 42000 man...Det är nog hög tid att vi börjar titta på vår egen bakgård innan vi börjar vara världssamvete.

J.K Nilsson sa...
18 september 2013 19:07  

Gruelse, tanken är att Genévekonventionerna inte ska ersätta en stats lagar och suveräna rätt att härska över sin befolkning. I en väpnad konflikt mellan två stater finns ingen erkänd överhöghet mellan de rättsliga systemen därav behovet av Genévekonventionerna och man betraktar krigshandlingar som något som inte kan regleras i normal straffrätt, mord och allmänfarlig ödeläggelse är ju något som karaktäriserar krig. Först när en intern konflikt hotar internationell fred och säkerhet så kan den genom beslut i FN.s säkerhetsråd internationaliseras. I andra delar av den internationella rätten återfinns hur stridskrafter har rätt att tillfälligtvis ta herravälde över internationellt sjöterritorium. Bland Syriens grannländer återfinns stater som tagit sig rätten att kränka andra stater för att förfölja stridande/kriminella. Så internationalisering sker ändå.

Dock finns det inarbetat i konventionerna hur deltagare i interna konflikter ska behandla parter, då i den tredje konventionen om behandling av fångar och tillträde för Röda korset.

Det är tveeggat att avstå ifrån Genévekonventionerna, att avstå innebär att man hävdar statens suveränitet men man tvingas följa den normala lagstiftningsprocessen och straffrätt. Att hävda att Genévekonventionerna gäller innebär att statsmakten erkänner att suveräniteten är legitimt ifrågasatt, de egna stridskrafterna har betydligt större straffrättsliga friheter.

Men som vanligt när det gäller internationell straffrätt, det ska finnas en legitim makt som upprätthåller den här rätten också. Diskussionen blir mer eller mindre akademisk.

J.K Nilsson

Gormel01 sa...
19 september 2013 14:05  

Undras när vi yrkesmilitärer på de svenska arméförbanden är mogna för att gå i fält på allvar för demokrati och frihet i krig som det syriska?

Flygvapnet är uppenbart redo, kanske även Flottan.

Det är väl därför Europas stater ställer upp yrkesarméer? Att gå i fält tillsammans vid Rysslands sydgräns, eller liknande.

Mvh Göran Mellblom

Insatskompanichefen sa...
19 september 2013 15:09  

@ J.K.

Är inte Genevekonventionen för mellanstatliga konflikter? Varken i Syrien eller Afghanistan är det sådana konflikter.

Diskussioner förs t.ex. om de Röda Kors försedda helikoptrarna i Afg (US stridskrafter, ej RK) ändå kan vara beväpnade, då motståndaren inte är en stat o därmed inte omfattas av genevekonventionen.

Kan någon upplysa om hur Genevekonventionen gäller i Syrien?

Insatskompanichefen

Malin sa...
19 september 2013 15:15  

Varför är det fel att använda Sarin och rätt att använda granater? Varför finns det ingen röd linje mot användning av granater och/eller minor?

Malin sa...
19 september 2013 17:35  

Göran Mellblom
En mogen yreksofficer inser att det inte finns några armeförband och att folket först och främst förväntar sig att yrkesofficeare försvarar landet. Ett annat tecken på mognad är att inte förledas av USA propagandan.

Bo H sa...
19 september 2013 19:21  

@Malin -

Jag kan inte garantera att jag har rätt svar, men mitt svar är att användning av Sarin är förbjudet därför att det finns en konvention som förbjuder användandet av kemiska vapen (se mitt inlägg 18 sept 09:53)men ingen som förbjuder granater.

Här är något liknande att fundera över:
Varför förbjuder Oslokonventionen användandet av klusterbomber? Jo, den tillkom för att förhindra att kvarliggande, oexploderade substridsdelar skadar civila långt efter att krigshandlingar upphört. Och varför är inte artilleribeskjutning av ett ytmål förbjudet? Blir där inga blindgångare? Jo, därför att det inte finns någon konvention som förbjuder det. Och varför är det enligt sagda Oslokonvention även förbjudet att använda klusterbomber som BK90, där substridsdelarna en kort tid efter spridning blir 100% inerta p g a att de konstruerats för att fällas enbart över eget territorium där förhoppningsvis svensk trupp och svenska civila kommer att vistas?
Därför att .......ja, där står jag mållös!

Dan sa...
20 september 2013 07:48  

Bo H:
Ang BK90 är det nog så att en svensk tjänsteman ser som sin uppgift atttillämpa lagar och förordningar eller andra påbud så nitiskt som bara är möjligt, utan någon som helst hänsyn till följdverkningarna. Det anses vara det säkraste sättet att undgå kritik.
Det är undrligt att denna kultur inom förvaltningarna finns idag, när tjänstemannaansvaret sedan länge är avskaffat.

Bo H sa...
21 september 2013 09:30  

@Dan -

Visst kan det vara som du säger. Jag har ytterligare förslag:

- Den aktuella norska regeringen ansåg att det var bättre politik att få många stater anslutna än att följa logiska resonemang.

- Handläggande departement förstod inte vad som höll på att hända.

- organisationer som exvis Svenska Freds har stor makt över massmedia och många svenska politiker, inklusive försvarspolitiker, hämtar information från dem snarare än att ta reda på fakta från teknikkunniga.

- BK90 är ett klustervapen, punkt slut. Därför döms det "guilt by association", ungefär som när Birgit Friggebo ansåg att alla kosovoalbaner är tjuvar.

J.K Nilsson sa...
21 september 2013 14:15  

Bo H, den svenska regeringen lade ju förslag på att ratificera oslokonventionen när man fått löfte ifrån flygvapnet att man har en ersättare till Bk90 genom projektet att integrera Small Diameter Bomb till JAS39 så här kan vi inte anklaga en enkel tjänsteman i staten när Flygvapnet lämnat klartecken i guld på att Flygvapnet inför en förmåga som motsvarar Bk90.

SDB till JAS 39 är för övrigt ett sorgligt projekt som förmodligen stämplas P/H och därför inte kommer att komma allmänheten till kännedom....

J.K Nilsson

J.K Nilsson sa...
21 september 2013 16:41  

Insatskompanichefen, som jag skrev så syftar de internationella överenskommelserna att reglera konflikter där det saknas en överordnad makt. I fall som Somalia där statsmakten räknades som fallerad så skulle konventionerna kunna användas trots att det inte är en internationell konflikt.

I skrivningarna för Génevekonventionerna så återfinner vi skrivningar om "Miliser", "Motståndsrörelser". Nedan ett stycke ur första Génevekonventionen:

Art. 13. The present Convention shall apply to the wounded and sick belonging to the following categories:

(1) Members of the armed forces of a Party to the conflict, as well as members of militias or volunteer corps forming part of such armed forces.
(2) Members of other militias and members of other volunteer corps, including those of organized resistance movements, belonging to a Party to the conflict and operating in or outside their own territory, even if this territory is occupied, provided that such militias or volunteer corps, including such organized resistance movements, fulfil the following conditions:
(a) that of being commanded by a person responsible for his subordinates;
(b) that of having a fixed distinctive sign recognizable at a distance;
(c) that of carrying arms openly;
(d) that of conducting their operations in accordance with the laws and customs of war.
(3) Members of regular armed forces who profess allegiance to a Government or an authority not recognized by the Detaining Power.
(4) Persons who accompany the armed forces without actually being members thereof, such as civil members of military aircraft crews, war correspondents, supply contractors, members of labour units or of services responsible for the welfare of the armed forces, provided that they have received authorization from the armed forces which they accompany.
(5) Members of crews, including masters, pilots and apprentices, of the merchant marine and the crews of civil aircraft of the Parties to the conflict, who do not benefit by more favourable treatment under any other provisions in international law.
(6) Inhabitants of a non-occupied territory, who on the approach of the enemy, spontaneously take up arms to resist the invading forces, without having had time to form themselves into regular armed units, provided they carry arms openly and respect the laws and customs of war.

Man har valt att använda vaga beskrivningar för att komma överens, å ena sidan ville det socialistiska blocket ha skrivningar som legitimerade folkuppror (mot den besuttna klassen), Väst ville ha skrivningar som legitimerade fortsatt motstånd där den försvarande är knäckt som gjordes mot den tyska överhögheten under andra världskriget. Så visst finns det möjligheten att hävda att så länge som det syriska motståndet följer krigets lagar så ska det också behandlas i enlighet med krigets folkrätt. Så ja första Génevekonventionen kan användas och gälla i Syrien i dag.

J.K Nilsson

J.K Nilsson sa...
21 september 2013 16:41  

Insatskompanichefen,

Det är också en liten självmotsägelse att beväpna sjuktransport som ska vara skyddad med en internationellt erkänd skyddssymbol. Är det för att egna styrkor ska känna igen transporten? Det är det egna förbandets chef som kan besluta huruvida skyddsmärkning skall appliceras, räknar man med att man symbolen ändå inte kommer att respekteras är det väll dumt att urvattna symbolen? Alltså bort med symbolen eller beväpning tyngre än lättare självförsvarsvapen. En KSP58D torde dock svårligen kunna räknas som tyngre beväpning, visst en gråzon men för mig ganska lätt att legitimera att vara utrustad med i samband med att vara under skydd av symbol.

Genom att konflikten i Afghanistan har internationaliserats så faller resonemanget om att det är en intern konflikt. Dessutom som jag nyss citerade ur första Génevekonventionen så gäller den även om motståndaren inte är en reguljär statlig organisation. Att en motståndare inte följer krigets lagar fråntar inte den egna sidan skyldigheten att respektera dessa. Brott mot krigets lagar eller ovilja att följa dessa gör att skyddet att dessa upphör, du blir inte fredslös men du kan dömas i enlighet med de lagar som gäller på det området för stunden. Att säga som vissa utbildare att man får hänga upp en som bryter mot krigets lagar i hälsenorna om man vill är sålunda fel.

Alltså om den Afghanska och Amerikanska lagstiftningen tillåter att Amerikanska styrkor gör så så kan de göra så men de får inte göra så i enlighet med krigets lagar oavsett vilken motståndaren är.

J.K Nilsson

Bo H sa...
21 september 2013 19:23  

@ J.K Nilsson -

"SDB till JAS 39 är för övrigt ett sorgligt projekt som förmodligen stämplas P/H och därför inte kommer att komma allmänheten till kännedom...."
Säg mig något jag inte förstått se'n länge! Jag känner inte igen det FV som jag brukade älska att jobba i. Jag, sedan länge pensionär, skäller för förbidragande karavaner men jag hoppas att du K.G tillsammans med andra klarsynta kan ta Försvarsmaktens flygförband tillbaka till andan som rådde i Flygvapnet.

Insatskompanichefen sa...
23 september 2013 10:01  

@J.K Nilsson:

Tack för de uttömmande kommentarerna om Genevekonventionen och RK symbolen. Bra synpunkter.

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade