Nedan följer ett med anledning av gårdagens besked från Regeringen om "höjd" försvarsbudget rykande aktuellt gästinlägg signerat generalmajor Bernt Grundevik. Att generalmajor Grundevik är så öppen i försvarsdebatten vill jag ge honom en eloge för. Om det är något vi saknar i försvarsdebatten så är det deltagande av högre chefer som ger sin egen syn på situationen. Det är också på sin plats att påminna om detta inlägg från försvarsmaktens informationsdirektör.
/Wiseman
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Debattera försvarsfrågan hösten 2013 – efter nyåret kan det vara för sent !
Den 2 juli 2012 skrev jag på Armébloggen -”Vad händer med försvaret efter 2014”- Ett av budskapen i inlägget var att ”vi har mellan 18-24 månader på oss att sakligt debattera. Därefter måste vi alla respektera och acceptera det beslut som fattas i demokratisk ordning av Sveriges riksdag”
I samma tidsperiod gjorde ÖB sitt utspel under politikerveckan i Almedalen. Hans budskap var att försvaret behöver ca 4 miljarder mer /år för att kunna fullfölja inriktningen i försvarsbeslut 2009, vilket var betydelsefull information.
Vid nyåret 2013 kom nästa utspel från ÖB då han redovisade ”en veckas försvaret”. Sällan har försvarsdebatten varit så intensiv som under våren 2013 och som ”lök på laxen” kom den ryska flygövningen utanför Gotland under påskhelgen att ge ny näring till frågan om nationellt försvar o beredskap. ÖB ska ha en eloge. Hans uttalanden fick verkligen försvars debatten att lyfta till en begriplig nivå för allmänheten.
I Juni 2013 redovisade Försvarsberedningen sin rapport 1, omvärldsanalysen, som skall ligga till grund för politiska bedömningar om hotbild och långsiktig utveckling/trender i vårt närområde.
Efter sommaren 2013 har det enligt min uppfattning varit för lite engagemang i debatten rörande ett nytt försvarsbeslut. Det är under hösten debatten och diskussionen om försvarets framtid behöver ta fart igen om vi tillsammans skall kunna påverka de olika politiska beslutsfattarna och pågående planeringsprocesser innan det är för sent.
Tidsförhållanden
Under hösten arbetar den parlamentariskt tillsatta försvarsberedningen intensivt med att ta fram rapport 2 som i huvudsak syftar till att redovisa förslag till Försvarets fortsatta utveckling, uppgifter, organisation mm. Rapport 2 skall lämnas till riksdagen i slutet av mars 2014.Det är bedömningsvis åtta månader kvar, efter att rapport 2 har redovisats, innan ett nytt försvarsbeslut fattas av riksdagen under december 2014. Alternativt kan beslutet skjutas fram till första kvartalet 2015. Slutsatser och rekommendationer i försvarsberedningens rapport 2 kommer att vara mycket viktiga som vägledning i fortsatta diskussioner och remissyttranden inom de politiska partierna, i riksdagen och hos andra myndigheter och organisationer.
Under 2014 är det valår och högst sannolikt är det andra frågor än försvarsfrågan som de olika politiska partierna vill lyfta fram i valrörelsen.
Mot denna bakgrund är det troligt att man inom försvarsberedningen (förmodligen mellan alliansen och socialdemokraterna) vill ha en samsyn i försvarsfrågan så att det inte finns fundamentalt olika synpunkter, särskrivningar och avvikande uppfattningar i rapport 2. Det som talar för denna bedömning är att så skedde med rapport 1 där det var många och långa diskussioner avseende beskrivningen av utvecklingen i Ryssland innan man till sist enades mellan de tongivande partierna.
Tiden att utkomma med en försvarspolitisk proposition är kort. Därför är det högst troligt att, parallellt med försvarsberedningens arbete, så skissar regeringen redan nu på ett utkast till ny försvarspolitisk inriktning för att inte komma i tidsnöd efter att försvarsberedningen har levererat sin rapport 2.
Inom försvarsmakten pågår nu BU 15 arbetet, dvs förslag till verksamhet och en budget i balans, för 2015 i detalj och inriktande för 2016 och 2017. För att kunna göra detta arbete erhåller Försvarsmakten så kallade planeringsanvisningar från Försvarsdepartementet. I de fall man saknar anvisningar för man göra antaganden för att planeringsprocessen inte ska avstanna. Försvarsmakten har likt andra myndigheter kravet att kunna lämna in budgetunderlaget senast den sista februari 2014.
När man väger samman ovan redovisade fakta och bedömningar ovan så blir min slutsats följande;
Debattera försvarsfrågan intensivt under hösten 2013- efter nyåret kan det vara för sent!
Om man i försvarsberedningens rapport 2 är överens i stort så bedömer jag att ”manöverutrymmet” för debatt som påverkar processen inför ett nytt försvarsbeslut kan vara mycket litet efter januari/februari 2014!
”Kan vi försvara oss?”
Hösten 2012 utkom Kungliga Krigsvetenskapsakademiens rapport ”Kan vi försvara oss?”.Rapporten är mycket läsvärd och utgjorde en del av projektet Svensk säkerhet efter 2014. Både som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien och som officer ställer jag mig helt bakom rapporten som på ett logiskt och pedagogiskt sätt försöker beskriva läget i Försvarsmakten och de utmaningar som finns att hantera.
I rapportens sammanfattning redovisas bl a följande viktiga synpunkter;
- När man genomför en analys av det slag vi gör är det lätt att problematisera i hög grad. Så skall det naturligtvis vara, men för ordningens skull vill vi inledningsvis lyfta fram och betona att de förändringar som gjorts i huvudsak varit riktiga och att dagens försvar har ett antal positiva sidor men
- Det är tveksamt om försvaret i en framtid har möjlighet att uppfylla de krav som ställs, framför allt avseende det nationella försvaret i ett säkerhetspolitiskt försämrat läge. För detta krävs det både en förstärkt budget och att vi på ett helt annat sätt än tidigare skapar operativa förmågor tillsammans med de länder vi uttryckt solidaritet med. Vi är i ett läge att antingen tillföra försvaret mer resurser eller minska vår ambition genom att ta bort operativa förmågor, alternativt göra en allmän ambitionsminskning.
- - Inom alla stridskrafter har vi för få förband för att självständigt kunna ta upp ett försvar av territoriet, även vid ett mycket begränsat angrepp.
- - Bristen på ett luftförsvarsluftvärn är uppenbar.
- - För alla stridskrafter gäller att de på mycket länge inte övats i större förbandsenheter och i ett operativt sammanhang i försvaret av det egna landet
- - Personellt är det nya systemet med frivilligt rekryterade gruppbefäl, soldater och sjömän infört men inte genomfört.
- - I en 20 års period i behov av att omsätta ett antal tunga materielsystem.
- - Om vi under kalla kriget hade en logik i vårt försvarssystem, från den säkerhetspolitiska miljön, vår neutralitet och alliansfrihet till det att vi byggde försvar på värnplikt och inhemsk försvarsindustri kan vi konstatera att motsvarande logik inte finns i dagens försvarssystem.
Kungl Krigsvetenskapsakademien anser avslutningsvis att i nedanstående viktigare områden –frågor av strategisk karaktär - behövs ett fördjupat resonemang inför ett nytt försvarsbeslut:
- - avvägningen mellan olika stridskrafter
- - personalförsörjningen
- - investeringsnivån avseende krigsmateriel
- - den faktiska prisutvecklingen på försvarsspecifik materiel
- - alliansfrågan
- - den politiska processen som leder fram till ett nytt försvarsbeslut
De operativa frågorna
Utöver de strategiska frågorna, som Kungliga Krigsvetenskapsakademien anser viktiga att ytterligare debattera, finns det enligt min mening flera och komplexa operativa förmågor/frågeställningar som försvarsberedningen och ytterst riksdagen behöver ta ställning till. Några exempel- - Luftförsvaret av befolkningscentra o viktiga samhällsfunktioner/anläggningar och områden
- - Försvaret av Gotland
- - Förmågeutveckling/avvägningen av resurser mellan de olika försvarsgrenarna samt balansen av viktiga förmågor inom respektive försvarsgren
- - Övningsverksamheten både nationellt och internationellt
- - Nationell ambitionsnivå kontra deltagande i internationella insatser
Luftförsvaret
Det fnns ett stort operativt behov av att skydda befolkningscentra, viktigare infrastruktur, basområden för flygstridskrafterna och de marina förbanden, förflyttningar av markstridskrafter mm. Det är flygstridskrafterna och det markbundna luftvärnets som skall svara för lösandet av luftförsvarsuppgiften.
JAS frågan har tidigare debatterats flitigt och där har regeringen med stöd av socialdemokraterna fattat beslut om vidareutveckling av JAS systemet och en anskaffning av 60 nya plan. Avgränsar mig i detta inlägg och tar ej upp JAS frågan ytterligare.
Bristen på markbaserat luftvärn är mycket stor. Idag finns det bara två luftvärnsbataljoner kvar i försvarsmaktens insatsorganisation. Deras materiel är föråldrad och behöver moderniseras i perioden 2015-2017. Att samtidigt skydda olika basområden för bland annat flygstridskrafterna ,så att dessa kan komma till verkan, samt tillsammans med dessa skydda befolkningscentra och annan viktig infrastruktur är en omöjlig ekvation givet en så liten numerär markbaserat luftvärn
Förhoppningsvis kommer luftförsvarsutredningen att leverera ett underlag som innebär att luftförsvarsfrågan kan hanteras utifrån ett helhetsperspektiv. Politiskt måste man i kommande försvarsbeslut tydligt ta ställning till vilken långsiktig ambitionsnivå som skall gälla för luftförsvaret av Sverige.
Gotland
Förutom öns strategiska betydelse för östersjöområdet och Sverige så har vi ett moraliskt ansvar för försvaret av Gotlands ca 58000 bofasta svenskar.
Givetvis finns en försvarsplanering där man i olika skeden och beredskapssteg kan förstärka Gotland med rörliga förband från fastlandet. Utav sekretesskäl vill jag inte gå in på detaljer om detta.
I sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att på Gotland finns idag mycket få stationära resurser (enligt öppna källor en hemvärnsbataljon om ca 500 personer, en utbildningsgrupp för hemvärnet om ca 10 officerare, en handfull mängd flygvapenpersonal för att hantera klargöring av incidentroten, ett förrådsställt stridsvagnskompani (14 vagnar) samt ett 10 tal personer ur FM logistik ) som kan göra något vid en snabbt uppkommen krissituation.
Enligt min mening har vi i grundberedskapen för få stationära resurser på Gotland. Beroende på händelseutvecklingen kan det uppstå flera slag av friktioner som försvårar eller helt begränsar möjligheten att genomföra planerade förstärkningar från fastlandet.
Olika ambitionsnivåer att förbättra läget kostar pengar. Dock finns det pragmatiska lösningar som kan bli mycket kostnadseffektiva utan att det behöver byggas upp ny infrastruktur, således man kan nyttja det som finns.
Det finns mycket som den politiska nivån borde fatta beslut om när det gäller försvaret av Gotland. Jag anser att den lägsta ambitionsnivån som kan vara ett steg i rätt riktning samt skapar signaleffekt både för befolkningen och omvärlden är exempelvis:
- Organisera ett ”Detachement regional ledning Gotland” . Stabspersonal bör omfördelas inom försvarsmakten så att ett antal stabsofficerare, under ledning av en överste, bildar en ledningsresurs med placering i Visby. Enheten bör vara underställd regional ledning i Stockholm. Vid normal beredskap föreslås denna ledningsresurs ägna sig åt civil-militär samverkan samt försvarsplanering. Vid förhöjd beredskap bör denna stabsdel inledningsvis kunna leda tilltransporterade förbandsenheter från fastlandet innan övrig stabsförstärkning anländer och kan fungera.
- Flygvapnets incidentberedskap med en jaktrote JAS bör finnas grupperad i Visby under huvuddelen av året.
- Marin närvaro med minst ett fartyg typ korvett i farvattnen utanför Gotland under huvuddelen av årets dagar.
- Delar av luftvärnsförbandet i Halmstad bör med kompani, i ett roterande schema, genomföra övningsverksamhet på Gotland under huvuddelen av året vilket bidrar till förbättrad beredskap och luftförsvarsförmåga.
- Bemanna stridsvagnskompaniet med tidvis tjänstgörande soldater o befäl från Gotland. Dessa personer, ett 80 tal, genomför årligen ca 10 dagars repetitionsutbildning inkluderande stridskjutning.
- Ge hemvärnsförbandet möjlighet till bättre eldkraft genom att tillföra 12 cm granatkastare och omorganisera ett av kompanierna till ett granatkastarkompani.
Förmågeutveckling/avvägningen av resurser mellan de olika försvarsgrenarna
Det finns flera utmaningar att hantera när det gäller framtida uppgifter, dimensionering och materielutveckling för de olika stridskrafterna oavsett vilken ekonomisk nivå som tilldelas försvaret. Utöver att det organisatoriskt finns för få förband i respektive försvarsgren så finns det stora materiel- och ”förmågeglapp” att hantera i kommande försvarsbeslut. Låt mig ge några exempel att ta ställning till;
- Armén behöver ett nytt bataljonsartilleri i form av ett nytt granatkastarsystem samt att fler stridsvagnar behöver renoveras än vad som nu är planerat för att få en relevant eldkraft i de mekaniserade förbanden. Därutöver behövs ett nytt stridsbrosystem så att man kan gå över vattendrag och diken.
- Marinen saknar ett robotluftvärn på ytstridsfartygen vilket gör att de fåtaliga fartygen bland annat har en begränsad förmåga till eskort samt är sårbara. Därutöver behöver ubåtsjaktförmågan utvecklas.
- Flygvapnets transportflygplan, C-130 Hercules, är mycket åldersstigna och behöver bytas ut. Därutöver är basförbanden underdimensionerade när det gäller uthållighet och för skyddet av egen gruppering vilket begränsar ett flexibelt nyttjande..
Övningsverksamheten både nationellt och internationellt
Utan relevant övningsverksamhet så når inte förbanden beslutad kravnivå med resultatet att dessa steg för steg självdör. Övningsverksamheten får heller inte vara en ”budgetregulator” vilket skulle påverka personalförsörjningen mycket negativt, speciellt för tidvis tjänstgörande soldater och sjömän. Dessa kommer idag på frivillig basis till förbanden för att de tillsammans vill utvecklas och lösa uppgifter både nationellt och internationellt. Inställda, bristfälliga eller för få övningar tar död på deras intresse att ställa upp.
Övningsverksamheten är en trovärdighetsfråga för all personal i försvarsmakten samt hos svenska folket. Utifrån ett internationellt perspektiv så är signaleffekten av ett välövat försvar, oavsett dess numerär, också en trovärdighetsfråga av stor betydelse.
Nationell ambitionsnivå kontra deltagande i internationella insatser
Både i försvarsbeslutet från december 2004 (två större insatser o tre mindre insatser samtidigt) respektive juni 2009 (upp till 2000 soldater/sjömän samtidigt) redovisade riksdagen tydligt kraven på försvarsmaktens förmåga att kunna delta i internationella insatser.
Detta var tydligt och bra men samtidigt saknades tydliga krav på förmåga att kunna verka nationellt, således vilken ambitionsnivå gäller för försvarat av Sverige i Sverige!
Detta är en av de viktigaste uppgifterna för riksdagen att ta ställning i vid nästa försvarsbeslut
Övrigt
Inför ett nytt försvarsbeslut är det viktigt att våra folkvalda tar sitt ansvar och fattar nödvändiga beslut med långsiktig hållbarhet. Men det finns också frågor som försvarsmakten internt skall lösa inom ramen för myndighetens ansvar.
”Uppdragstaktik” dvs ledning genom att tilldela underställda tydliga mål och avdela relevanta resurser för detta, är den ledningsfilosofi som Försvarsmakten valt. Lever organisationen då efter detta? Enligt mitt förmenande är svaret – tveksamt. Jag anser att Försvarsmakten är alltför centralistisk i sin ledning och inte tilldelar förbandschefsnivån den handlingsfrihet som är befogad och som underlättar ledningen. Att inte ”Försvarsgrenscheferna” sitter med som ordinarie ledamöter i FML (försvarsmaktsledningen) och där kan ge råd och ge synpunkter på viktiga beslut är ett annat exempel på vad som internt behöver förändras. HKV har omorganiserats ett flertal gånger och ännu är organisationen inte optimal. Slå ihop HKV/Prod och HKV/Insatsorg till en organisation i HKV så att det är ”ett rör ut och in” till organisationsenheter och förband. Dessutom behöver funktioner såsom pers, info och HRC decentraliseras mera. Därutöver bör den regionala ledningen stärkas och att det finns en brigadgeneral som chef på den regionala nivån, en nivå som rimligen är ett naturligt generalsbefäl.
Sammanfattningsvis bör Försvarsmakten internt;
- Decentralisera sin ledning- tillämpa uppdragstaktik i större omfattning
- Ge mer befogenheter till förbandschefer o regional ledning
- Låt försvarsgrenscheferna vara ordinarie ledamöter i FML
- Omorganisera HKV
Avslutning
Försvarsminister Karin Enström skriver så här om framtiden för försvaret på Regeringens hemsida;” Syftet är att skapa ett modernt försvar som är redo att användas. Vi ska kunna försvara Sverige mot de hot som finns i vår omvärld idag. Försvarsmakten ska också kunna anpassas efter nya hot i en förändrad omvärld”.
Kommande försvarsbeslut blir mycket viktigt för Försvarsmaktens framtida kapacitet och inriktning. Det finns i praktiken fyra scenarier kopplat till den ekonomi som beslutas:
- Ett tillskott av mer än 4 miljarder/år för att bryta trenden och skapa möjligheter att ha högre ambition än vad som beslutades 2009.
- Ett tillskott på 3.5 till 4 miljarder för att fullfölja försvarsbeslutet från 2009.
- Samma ekonomiska ram som idag vilket medför en ytterligare reducering av försvarsmaktens förmåga.
- Ännu mindre pengar än idag och ännu större konsekvenser för försvarsmakten än i punkt 3.
Vad tycker du? Vad vill du bidra med i den fortsatta debatten? Hur mycket är vi beredda att betala för den långsiktiga ”försäkringen” som försvaret utgör ?( idag 1.11 % av BNP- förr ca 3.1% !)
Jag anser att det krävs en omfattande debatt som bidrar till ett bra beslutsunderlag inför kommande försvarsbeslut. Historiskt sett har debatten inför försvarsbesluten varit för anonym och ofta handlat om regionalpolitik och vilka förband som kommer att överleva alternativt läggas ner.
En omfattande debatt bidrar också till en ”folkförankring” och större insikt i försvarsfrågan vilket är bra för den demokratiska processen. Debatten måste föras på en begriplig nivå. ”En veckas försvaret” blev förståelig för allmänheten och därför fick utspelet så stort genomslag.
Avslutningsvis vill jag återkoppla till vad Kungliga Krigsvetenskapsakademien skrev i förordet till rapporten ”Kan vi försvara oss?
- ”försvarspolitikens närmaste uppgift är att forma grunden för ett försvar som möjliggör att vi praktiskt och tekniskt över tiden behåller en förmåga – låt vara med varierande styrka och beredskap – som förmår att ge oss en trovärdig möjlighet att möta över tiden säkerhetspolitiskt skiftande krav."
Generalmajor Berndt Grundevik
38 kommentarer:
Berndt Grundevik är en man som tänker självständigt och står fast även i motvind.
Ett långt inlägg som jag så här över morgonkaffet bara hunnit skumma igenom, men av två skäl gillar jag det jag ser!
För det första ska generalen ha all heder för att han är tydlig med vad han tycker. Det hade inte skadat om det övriga generalitetet också vågade sig ut på arenan.
För det andra ger han intryck av att vara betydligt mer vidsynt än vad man kanske skulle förvänta sig av en försvarsgrens främste företrädare. Det är lätt hänt att man mest pratar för sin egna sak och gärna på bekostnad av de övriga. Återigen ett stort plus i kanten!
Det är många detaljer i texten men bara för att nämna någon så delar jag fullt generalens uppfattning att centraliseringen drivits för långt och att förbandscheferna måste ges större manöverutrymme.
Det ska bli intressant att följa utvecklingen.
Lars Rössle, LSS
Lars,
Genmj Grundevik är numera inte längre arméinspektör utan stf C Insats.
m.a.a. försvarsministerns uttalande om förmåga att anpassa sig till en förändrad omvärld. Idag ser vi facit för ett strategiskt pausat försvar med ekonomi och volym anpassat till en liten aktuell (gårdagens) hotbild. Det är oerhört svårt att prioritera rustning när tecknen på en försämrad omvärld visar sig.
Ett försvar med förmåga att anpassa sig till en förändrad omvärld måste vara förberett och övat över tiden. Särskilt om det handlar om behov av anpassad (ökad) volym eller kritiska förmågor. Oförberedda ändringar tar minst 10 år från beslut till operativ effekt. Beslut om anpassning fattas inte med nuvarande försvarspolitisk retorik förrän förändringen är sannolik, dvs. ett faktum. Dvs. minst 10 år för sent.
Försvarsbeslutet 2004 byggde på riksdagsbeslut om en ny säkerhetspolitik 1996. Det bekräftades i försvarsbeslutet 2009. Beslutet avsågs vara genomfört 2014, men bedöms nu vara klart tidigast i perioden 2019-2023. Detta avser ett minimalistiskt expeditionärt försvar för gårdagens omvärld utan militär hotförmåga i vårt närområde. Det innebär ett litet, men vasst, försvar om ca 6% av 1988 års krigsförbandsvolymer. Det är en reform som innebär att kunna omfördela pengar från försvar till andra politikområden. Denna flexibla anpassning i den "enkla" riktningen har än så länge tagit 17 år sedan det politiska beslutet om kursändring, och det kvarstår minst 5-10 år innan man tror att försvaret är klart med den operativa effekt som behövdes igår.
Tidplanen förutsätter då att riksdag och regering också tillskjuter minst 30 miljarder (behovet är 50 men förmågan att upparbeta är lägre) som idag är underfinansierat. Det blev med gårdagens beska besked från regeringen mindre än 5% av behovet som kunde tillgodoses. Alltså är redan gårdagens minimalistiska försvar kraftigt underfinansierat redan innan man ens börjat överväga vilka förmågor som en försämrad omvärldsutveckling motiverar.
Vem tror att försvaret skall kunna anpassa sig till en förändrad omvärld med detta facit?
Slutsats: förmåga att möta regeringens mål om anpassningsbarhet till en förändrad omvärld kräver ett försvar som över tiden är finansierat, förberett för och övat för att klara ett spektrum av worst-case scenarion. Först då kan förmågan realiseras med tillräckligt hög beredskap. Allt annat är naiva visioner. Det innebär också att det i tidsperioder måste få finnas ett överskott av förmågor, som då de facto är användbara trots att de för tillfället inte används. De är en beredskapskostnad för att bevara vårt samhälle fritt, fredligt och säkert oavsett vad som händer snabbt i vår omvärld.
Det är dags att lägga ner den naiva försvarsretorik som infördes av planerarna i HKV unde de glada åren efter murens fall. Världen är inte fredligare eller säkrare än vad vi gör den. Det kostar en premie att hålla vårt samhälle tryggt och säkert.
Ett flexibelt anpassningsbart försvar kan inte vara något annat än ett från början förberett och övat försvar.
Säger du upp din brandförsäkring för att det just nu inte brinner?
Kamrat Kalle,
Träff mitt i.
Äntligen, en general som inte bara ger sig ut i debatten, utan har modet att uttrycka sin egen personliga åsikt innan han har gått i pension! Och som inte uppfattas som ett PK -språkrör åt Fö.
Hoppas verkligen att fler generaler följer exemplet, för visst kan vi på gräsrotsnivån debattera oss hesa på bloggarna, men på redaktionerna som skall sprida budskapet till allmänheten är det bara så att att en generals ord väger tyngre, sedan kan man tycka vad man vill om det.
Troligtvis ett inlägg med historisk betydelse. All heder åt GenMj Grundevik.
Tack för inlägget Generalmajor Grundevik!
Jag hoppas att dina kollegor också nu vågar ge sig in i diskussionen hur vi skall förstärka vårt försvar av Sverige och våra medborgare.
Jag ser att inte ens du kommenterar
och utelämnar 160.000 övningen i Milo öst. Det är en extremt märklig tystnad som råder kring detta politiskt och militärt.
Jag har ju länge efterlyst en aktivare befälskår som vågar träda fram och beskriva vad som krävs för att försvara Sverige. Du har har gjort det under lång tid och många ggr. All heder åt dig-du är ett föredömme!
Notera att vi måste kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt.
Dels lojalt genomföra politiska beslut men även kräva nya beslut när nya omständigheter framträder.
Historiskt och fortfarande är Svensk försvarsmakt urusel på detta enl min mening.
Kanske är detta startskottet till något nytt.
Fömin Enström sk budgethöjning -ja vad skall man säga.
PSYOPS.
Kn Jan-Olov Holm Hemvärnsbefäl
Instämmer i hyllningskören - Bra där, general!
Det som främst saknats i debatten är diskussion kring den övergripande strategiska idén - hur ska de svenska nationella intressena säkras och vilken roll spelar det militära verktyget?
General Grundevik citerar Kungliga Krigsvetenskapsakademiens rapport ”Kan vi försvara oss?” som slår huvudet på spiken:
"Om vi under kalla kriget hade en logik i vårt försvarssystem, från den säkerhetspolitiska miljön, vår neutralitet och alliansfrihet till det att vi byggde försvar på värnplikt och inhemsk försvarsindustri kan vi konstatera att motsvarande logik inte finns i dagens försvarssystem."
Innan man slagit fast vilken som är den grundläggande strategiska idén är det meningslöst att debattera luftvärnssystem eller bemanning.
Oaktat ovanstående delar jag med kraft general Grundeviks uppfattning om behovet av ökad decentralisering och tydligare roll för "Försvarsgrenscheferna". Först då skapas förutsättningar för att välavvägda beslut kan fattas och prioriteringar göras.
/ Commander
Kamrat Kalle -
Respect!
Kudos till Berndt! Låt oss alla hjälpa till att rulla snöbollen vidare. Sprid budskapet bland nära och kära - engagera dig efter bästa förmåga.
Sveriges framtid står på spel om vi vill fortsätta vara en nationalstat eller bli en lydstat...
Ett mycket bra och viktigt inlägg i debatten. Jag lyfter på min välstukade basker. Kanske extra intressant det som nämns i avslutningen angående vad försvarsmakten själv kan göra. Det visar på självinsikt, något som är viktigt att ha om ens åsikter om den egna verksamheten skall tas på allvar.
Att försvarsdebatten fått ett uppsving är ju väldigt glädjande även om den till stor del förs inom en ganska snäv krets av människor. Det som diskuteras i gammelmedia har tyvär ofta haft ett allt för snävt perspektiv och fokuserat på vapensystem eller aktuella incidenter. Eller ännu oftare inte fokuserat alls trots alla tydliga oegentligheter som begås av våra folkvalda.
Som ett första steg så måste vi tillsammans hitta ett sätt att lyfta fråga om omvärldsituationen, försvarets nuvarande förmåga och stundande oförmåga. Om inte dessa tre punkter är väl förankrade så kan vi aldrig nå ut på bredfront varför t.ex. luftvärn behövs till Visby korvetterna, varför 12 cm GRK är viktigt för manöverbataljonerna eller varför 60 JAS 39E är färre än 100 JAS 39C/D.
Slutligen så ställer jag mig frågan: Vad kan jag göra, vad kan du göra, vad kan vi göra tillsammans?
Love Alm
lovealm.wordpress.com
Oj!
[Tar av mig hatten]
Respekt!
Bästa hälsningar,
Lars
Heder till Grundevik - äntligen någon högre officer 'i smeten' som uttalar sig i klartext!
Jag hade _önskat_ att denna klartext hade kommit tidigare och av flera.
@ Kamrat Kalle: tietta!
GMY
Berndt Grundevik har grundade uppfattningar om försvaret. Han har åsikter, planer och idéer. Han har ryggrad och står fast även när det stormar.
Han var krigsplacerad som min bataljonsadjutant, men tjänstgjorde då i Kiruna, så en annan officer fick uppdraget.
Berndt Grundevik har en mycket realistisk syn på vad som är möjligt och har karisma och hårda nypor nog för att genomdriva sin vilja.
Jag är stolt över att ha tjänat i samma regemente som han. Berndt Grundevik är en heder för salig Kungl. Svea livgarde (I 1).
"Äntligen, en general som inte bara ger sig ut i debatten, utan har modet att uttrycka sin egen personliga åsikt innan han har gått i pension!"
Förvisso, men nu är han väl på väg till en kommendering på andra sidan jorden, så...
Fast man kan ju undra var de övriga 35 generalerna är när man ser dagens försvarsdebatt.
Så all heder till Grundevik! (fast vi har inte ännu glömt han uttalanden om hur han tvingades att "hantera bloggare" och att det bara var de som blivit stoppade i karriären som var aktiva inom bloggosfären)
Tack General! Det är mer tydlig information från Er nivå som behövs i rådande läge. Inte för att politikerna skulle välja att förstå men för att Svenskan och Svensken förtjänar att ta del av sanningen och se vad som håller på att ske.
@ Smiling Johan
Men Generalens blogginlägg leder ju knappast till att Svenskan och Svensken får "ta del av sanningen och se vad som håller på att ske"
Precis som Generalen skriver behöver vi en omfattande debatt som bidrar till en ”folkförankring” och större insikt i försvarsfrågan och debatten måste föras på en begriplig nivå. ”En-veckas försvaret” blev förståelig för allmänheten och därför fick utspelet så stort genomslag.
Hur gör vi nu för att komma härifrån till att få ett lika stort "genomslag" igen och få igång "en omfattande debatt"?
Frågan är om det behövs fler åsikter från redan invigda såsom anställda inom firman eller om det krävs en storpolitiker som vågar gå emot moderaterna för att få till en riktig debatt? En sport- eller nöjeskändis kanske skulle krävas för att väcka intresset?
Det duger inte att som fp föra en debatt i media och sedan rulla runt och spela död hund vid riktiga regeringsförhandlingar. Folk blir bara förvirrade då.
Kan varmt rekommendera filmen om Churchill "The gathering storm" som belyser liknande dilemma de fem sista åren innan kriget. Sevärt för de flesta, politiker, militär såväl som för civil.
Först vill jag be om ursäkt för att jag i hastigheten glömde bort att generalen inte längre var arméinspektör. Får väl skylla på att morgonkaffet ännu inte hunnit göra så stor verkan som jag skälv trodde.
Så till texten. Jag håller med om att det fundamentala i hela den här härvan är att riksdagen måste fatta beslut om vad man faktiskt vill att FM ska kunna göra - och vad man INTE ska kunna. Till det måste sedan kopplas rimliga ekonomiska resurser.
I inlägget presenterar generalen en lång lista på åtgärder som behöver vidtas. Jag kan hålla med om i stort sett allt vore önskvärt, men vad skulle det kosta? Jag antar att det finns beräkningar på det eller är det bara en önskelista?
För att debatten ska bli konstruktiv och tydlig för allmänheten är det viktigt att ha prislappen klar för sig, annars blir det bara "blå rök".
MVH/
Lars Rössle, LSS
Vad tycker du? Vad vill du bidra med i den fortsatta debatten?
- Ja, Mitt förslag till försvarsdebatten är här :
http://ensvensktigerenbrittkommenterar.wordpress.com/2013/09/10/debattera-forsvarsfragan-hosten-2013/
Jag måste poängtera en sak för de som inte vet hur demokratin fungerar. Att tycka annorlunda än vad Sveriges riksdag och regering gör och att utrycka detta, är en fundamental rättighet i en demokrati, för både oppositionen, Svenska folket och även de som ska verkställa besluten.
Om någon får för sig att börja smuggla in värnpliktiga genom grindarna till kaserngården blir det till en hel annan fråga. :)
/Zeta
Tack Berndt för att du uttrycker det som sägs, inom skål och vägg.
Dock!
För några dagar sedan meddelade FM officiellt att allt går enligt plan och allt är frid och fröjd.
Liknande signaler har vi hört från FM under det senaste året. (Sälen)
Vem försöker man lura och varför?
Det så kallade enveckasförsvaret var både ÖB och FÖmin överens om att det var tillräckligt efter att stormen lagt sig.
Att livsmedelsförsörjningen upphör efter tre dagar verkar också vara helt okej! Där var rådet till medborgarna att köpa konserver!
Hur våra folkvalda ser på vår omvärld (i samsyn) vet vi också.
Hur vår regering ser på FM har också läckt ut, i och med uttalandet om särintresse.
Hur alliansregeringen ser på verkligheten för försvarsmakten har vi kunnat läsa om i alla dessa "satsningar" som presenterats under året.
Herr Tolgfors verkar ha glömt kvar sin räknesticka på departementet.-500 milj + 200 milj = enorm Moderat satsning?
IO14 var en organisation framtagen för att kunna tillgodose vårt behov av personal till "långtbortistandoktrinen".
Den är redan innan den är organiserad en förlegad ide.
I princip allt du räknar upp har varit uppe på denna och andra bloggar under året.
Ingen politiker eller representant för FM har velat ta någon som helst debatt i ämnet.
Vem (politiker eller FMrepresentant) tror du skulle vilja debattera detta nu.
Ju närmare valet ju mindre intresse?
Allt du räknar upp har en prislapp.
Det finns för närvarande inget parti eller politisk rörelse som är villig att betala.
Om vi håller oss till ett av din objekt, luftvärn.
Stora delar av armen åker i den nya organisationen i Mercedesbussar. De åker ingenstans utan ett fungerande LV.
Den andra delen saknar också LV. De åker ingenstans utan fungerande LV.
Hela flygvapnets organisation saknar markbaserat LV vid sina baser. De åker ingenstans utan ett fungerande LV.
Hela den marina delen av FM saknar eget LV. De åker ingenstans utan LV.
För er som vill ha en bild över hur det kan se ut om man inte har luftvärnsskydd under förflyttning kan jag rekommendera att googla
på bilder från Mutla Ridge.
Vi behöver ett fungerande LV för att skydda befolkningscentra, handelsvägar, importhamnar, viktiga industrier o.s.v.
Idag har vi två Lvbataljoner utrustade med museiföremål som inte skrämmer någon till att stanna hemma.
Hur ska vi pedagogiskt förklara för vår befolkning att vi behöver mer än tjugo Lvbatajoner med ny utrustning och lång räckvidd.
(inte IRIS)
Hur ska vi kunna förklara för något politiskt parti att detta är nödvändigt innan vi talar om någonting annat?
Hur ska vi få dem att förstå allvaret?
Forts följer...
Forts...
1. Sluta att tala om att allt går enligt plan, för i den mån det finns en plan, så gör det inte det!
2. Tala i klartext och detalj om för det politiska systemet vad vi inte kan uppnå med nuvarande politik!
3. Tala om vad deras förslag kostar och vilka konsekvenser det får.
4. Kräv en plan och syfte med de investeringar som regeringen påbjuder.
5. Kräv ett svar på vem som skall komma till vår hjälp så att planeringen kan påbörjas. (Norge, Finland, Danmark och NATO har alla sagt nej)
6. Ställ enkla frågor till politikerna ock kräv enkla svar. Vilket befolningscentra är prioriterat och kan räkna med Lvskydd.
Ett av följande alternativ finns för närvarande, Stockholm, Göteborg (90% av importen kommer den vägen) Malmö.
När det går upp för två av dessa orter att de är klädda i kejsarens nya kläder får vi kanske en reaktion.
Vissa kommer säkert att minnas senaste kriget då kommuner, företag och enskilda fick köpa sig ett eget luftvärn.
7. Ställ alternativ mot varandra och låt politikerna resonera och motivera sina val. Kräv ansvar.
Inte modell genomförandegruppen där ingen hade ansvar och alla numera svär sig fria från både beslut, ansvar och resultat.
8. Syna det kringresande följet som rest och fortfarande i viss mån reser omkring med tillhörande PPpresentationer och visar hur vi
ska organisera oss i brigader, spara enorma summor på PRIO, visar förband och förbandsklossar som inte finns i verkligheten på denna
sidan om 2040 och bortom.
9. Antalet personer som behövs i det "nya" nationella försvaret kan aldrig täckas med ett rent yrkesförsvar.
Ett förslag till blandning av plikt, hel- och deltidstjänstgörande och personal från frivilligrörelsen bör tas fram.
10.Slutligen vill jag att ansvar också skall utkrävas av de som handhar våra skattepengar inom FM. Vi skall minimera antalet dåliga beslut.
På slagfältet bestraffas dessa oftast omedelbart.
SUCK, detta var en av dina punkter.
Försvinn nu inte från arenan utan håll dig kvar på banan så kanske fler kan lämna sargkanten och ge sig ut på "herrarnas fria åkning".
Teaterdirektören.
P.S. Vår energiske Kapten på teatern ville planlägga en övning han döpt till "grupps försvar mot simmande trupp" så vi begav oss till västkusten för att reka denna övning. Vi passerade då ROTAN som hade väldigt billigt smågodis. Eftersom det förekom väldigt mycket djurliv i
Gullmarn (makrill) som kunde ta skada vid beskjutning kom vi fram till att övningen skall hållas på ostkusten där djurlivet är minimalt.
P.S 2 En "simmande fiende" kan bestå av det som är en av de roligaste förkortningarna inom FM. Grdman.
Du kräver konkreta svar och klartext.
Är inte det att svartmåla?
Berndt Grundevik är en hederns man och det har han varit genom hela karriären. Dessvärre kommer hans inlägg inte till sin rätt förrän det ses och förstås av gemene man.
Wisemans blogg är viktig för försvarsdebatten men läses företrädesvis av de redan frälsta och möjligen en och annan aningslös och nyfiken politiker. Ska man få till en seriös försvarsdebatt krävs att fler generaler/amiraler går samman och debatterar i riksmedia. Debatten skall självklart föras av alla men dessvärre tycks folk i allmänhet och försvarsmakten i synnerhet tro att intellektet avpeglas i gradbeteckningen.
Vidare måste man komma till insikt att den som dikterar försvarsförmågan är inte Karin Enström (vars främsta politiska gåva är lojalitet) utan snarare Anders Borgs penningpung. Även om det saknar relevans så jämförs svensk försvarsbudget med kvalitet på skola, vård och äldreboende. Det är den realitet som vi måste förhålla oss till. Inom staten finns pengar men då krävs det beslut om känsliga områden som t ex bistånd. Området är kanske olyckligt valt men det finns många andra områden där regering och riksdag frikostigt spenderar miljarder utan resultat. Frågan är bara om man är villig att lyfta på alla stenar.
Vi måste själva inom FM rannsaka oss och ifrågasätta våra kostnader. De utlandsmissioner som genomförs blir på bekostnad av något annat. Visst, de föregås av politiska beslut men i ärlighetens namn är det att spendera pengar som inte finns relativt existerande försvarsbudget. Jag vill tillägga att jag inte alls är mot missioner till havs, i luften eller på marken. Jag menar bara att budgeten ska vara i balans innan vi vidtar kostnadsdrivande åtgärder. För något år sedan kostade en mission ungefär en miljon per individ även om siffran säkert har förändrats. Jag tycker det är värt att reflektera vad vi skall delta i, vilka konsekvenser det får innan vi huvudstupa kastar oss ut i världen med motiveringen att "vi används ju"!
Slutligen några ord om antal, numerärer och effektivisering. Vi har länge med kostnaden som orsak skurit ned på antal av olika saker. Vi säger att vi ersatt kvantitet med kvalitet. Dessvärre har man inte förstått att numerär har betydelse. Kvantitet kan till viss del ersättas av kvalitet på den stridstekniska nivån men flyttar man problemet till en nivå som skall hantera reserver och redundans så är det helt borta.
Bristen på ubåtar, kvalificerat luftvärn och artilleri är bara några områden som är oroande. Samma gäller antalet flygplan o stridsvagnar.
Jag hoppas vid min gud att fler som deltagit i krigspel vid HKV, internationella större operationer och någorlunda insatta politiska beslutsfattare inser detta innan vi i Sverige slutar på enstaka individer inom varje vapensystem. Visst, allt kommer med en prislapp men vad är alternativet? NATO?
Till alla: Fortsätt debatten med alla till buds stående medel! Alla meddelanden om att debatten skall avbrytas är falskt!
Till Generalissimus! Vänligen följ (eller led) Gen Grundeviks exempel i riksmedia coh där budskapet kan ses av mannen och kvinnan av folket.
//Nordman
vacker text förvisso
men är man så högt i hierakin är man nog ja-sägare
Teaterdirektören nailade det mesta
sluta med era särintressebilder, det är ju helheten som har kollapsat
Vi har inget försvar vem ska bli Sveriges Whistleblower
Glöm inte att leta fram edra konservbrytare
111101 OUT
@ Resenären.
Jag tänker att svart text på vit botten syns bra i det rosa skimmer som en hel del befinner sig i.
Att kräva klartext och konkreta svar är möjligen lite naivt historiskt sett men skam den som ger sig.
Någon gång, strax innan kollapsen, bör väl någon börja komma med bortförklaringarna.
Teaterdirektören.
@Teaterdirektören
Kämpa på!
Ser att du kommenterat det senaste politiska utspelet på Skipper.
Du får väl publicera samma här måhända.
Suck.
@Teaterdirektören
Bra analys men :
Du påstår att samtliga 8 partier har en alt syn på omvärlden än vad ex skribenterna på denna blogg. SD skrev en reservation till försvarsberedningens omvärldsanalys
Du påstår också att inget parti har velat ta i dessa frågor, debattera dem och då komma med en lösning och medel. även här har SD redovisat sin syn, tagit debatten i och utanför kammaren, även på sociala medier där SD är aktivast . Vi tillför medel,mot 2 % av BNP och förespråkar en alt organisation istället för IO 14 och insatsförsvaret. Vi finansierar även Gripen NG och de luckor som finns idag.
Jag förstår inte denna hyllningskör. Grundevik är lika skyldig som de övriga generalerna till den situation försvarsmakten sitter i. De fakta som han nu publicerar är inga nyheter, värre är att han inte reagerat tidigare. Dessa herrar kommer inte bli omnämnda i positiva ordalag i historieböckerna.
Förvisso.
Dock vågar han ta bladet från munnen före pensionen, vilket är unikt.
Tyvärr visar väl läget att en enskild general inte förmår att få igång debatten.
Lägst ÖB måste nu agera. Oturligt nog har den nuvarande, som ju hade slagläge, bränt sin trovärdighet genom uttalandet i sb med årets upplaga av Almedalen.
Vi får hoppas att ett regeringsskifte och nästa ÖB kan vända trenden.
"3.Delar av luftvärnsförbandet i Halmstad bör med kompani, i ett roterande schema, genomföra övningsverksamhet på Gotland under huvuddelen av året vilket bidrar till förbättrad beredskap och luftförsvarsförmåga"
Intressant, men är det genomförbart?
Skulle i så fall innebära att samtliga GSS/K (förutom de som sitter i vakten) tjänstgör på Gotland över tiden. (ca 120-150 GSS/K).
(fast visst "huvuddel" kan ju betyda 51% av året också)
Alternativt kan GSS/T nyttjas, men att dessa skulle tjänstgöra i FM drygt 3 månader per år har nog inte deras civila arbetsgivare/läsosäte räknat med.
Men bra att folk inser att luftvärn behövs och att det kanske var lite tokigt att, inom ramen för den strategiska time outen, ta bort 96% av mängden skjutande enheter i truppslaget.
Försvaret av Gotland är säkrat.
Tyskland ( Nato ) övar just nu
luftlandsättning på ön.
Är det en förövning för anslutning till Nato eller ett bevis på
Gotland strategiska läge.
Göran
Genmj Grundevik har förvisso ha all heder av sitt inlägg, hoppas alla försvarsintresserade tar åt sig.
Jag tycker dock att generalen slinker ur några viktiga punkter, exvis när han avgränsar sig i inlägget och inte tar upp JAS frågan ytterligare. Här saknar jag inlägg angående
- Kan 60 moderniserade JAS 39 ersätta 100 stridsflygplan när moderniseringen "bara" bringar vårt stridsflyg upp till omgivningens tekniska nivå?
- generalen omnämner ett antal områden där vapensystemen behöver ersättas/anskaffas. Finns något behov beträffande flygstridskrafternas bekämpningsförmåga?
Förtjänstfullt är att generalen tar upp frågan om omavvägning mellan försvarsgrenarna. Jag vill spetsa till det: Är det så, att avvägningen för 2020-talet i stort sett bör vara proportionell mot kalla krigets avvägningar?
Jag efterlyser m a o en granskning av vad vi behöver för att möta en mycket annorlunda hotbild än vad vi hade och vad vi idag har.
En general uppmanar till debatt om det dysfunktionella försvar som vi nu står med efter långtbortistan-doktrinen.
Detta resulterar i mindre än 40 kommentarer på en blogg som mindre än en procent av sveriges befolkning hört talas om.
Snacka om att reklamnissen som kom på försvarsmaktens slogan "vem bryr sig?" hade rätt.
Jo du Topping
De som hade hoppats att Försvaret skulle bli en valfråga får nog tänka om...
När det inte räcker med att ÖB går ut och säger att vårt nya Försvar (som vi kanske har 2019) räcker till att försvara EN plats i Sverige i EN VECKA (max)...
Om inte det väcker den Svenska väljarkårens intresse för Försvarsfrågan - då spelar det nog ingen roll hur många generaler som skriver inlägg på hur många bloggar
Det är precis som du skriver - "vem bryr sig?" - inte särskilt många, verkar det som
JAS-frågan får inte glömmas bort. För du vinner inga slag med enbart ett JAS-fpl, det krävs visst någon form av last. Annars kan vi ju skrota hela flottan och låta Hv-flyget ta över hela arenan.
Skicka en kommentar