Det har blivit hög tid att sammanfatta den försvarspolitiska valguiden här på WW. Observera att denna valguide endast avhandlar försvars- och säkerhetspolitik. Övriga politikområden värderas inte. För er som inte orkar läsa hela inlägget följer här en mycket snabb sammanfattning mellan ytterpositionerna i försvarspolitiken.
– Prioriterar man som väljare högre försvarsanslag, ska man rösta på Folkpartiet, Kristdemokraterna eller Sverigedemokraterna, där den största skillnaden är att de två föregående är NATO-vänliga medan Sd vill se fortsatt alliansfrihet.
– Anser man att det nuvarande säkerhetsbegreppet är förlegat och att försvarsanslagen bör minskas, ska man i rösta på Feministiskt Initiativ eller i andra hand Miljöpartiet.
Se även slutkommentarerna för ytterligare vägledning.
Upplägg
Inledningsvis presenteras respektive fråga/frågeområde och därefter sammanfattas svaren. I vissa frågor ge även en liten utblick från mitt perspektiv på frågan. Vill man i detalj läsa respektive partis svar så finns de länkade i kolumnen närmast till höger.
Svensk säkerhetspolitik
Den första frågan avhandlade Sveriges möjligheter att med säkerhetspolitik påverka omvärldsutvecklingen och vad som skulle hända om utvecklingen ytterligare förvärrades. När valguiden skickades ut hade Ryssland ännu inte intervenerat med reguljära förband i Ukraina och heller ej genomfört en snatch-operation mot Estland och därmed synat en av NATO:s röda linjer. Kan man göra så mot ett NATO-land måste allianslösa länder som Sverige och Finland ställa sig frågan vilka spärrar Ryssland har att agera mot andra länder.
Liksom i övriga frågor spretade svaren rejält. C svarade att Sverige anpassat sig kontinuerligt för att hålla sig à jour med omvärldsutvecklingen, vilket M instämde i. F! ville demontera hela säkerhetsbegreppet. Fp, Kd och Sd ansåg att det militära försvaret behöver stärkas för att kunna möta pågående omvärldsutveckling. Till den linjen får man även anse att S och Pp anslöt, om än fullt lika uttalat. Mp uttalade sig inte om framtiden utan om nuläget där man ansåg att EU/NATO var medskyldiga till kriget i Ukraina.
Kommentar: Militära medel är långt ifrån det enda medlet för att bedriva säkerhetspolitik, och får heller ej vara det. Däremot utgör en god egen försvarsförmåga såväl en garanti att bedriva en egen självständig politik där vi främjar de värden Sverige står för. Likaså ger det möjlighet att bistå andra nationer och inte minst möjlighet att genom internationella insatser dämpa kriser.
Svenska försvarsambitioner
Vintern 2013 fick svenska folket reda på att landet endast skulle kunna försvaras mot ett militärt angrepp i en vecka om detta angrepp skedde på en plats, var mycket begränsat i sin omfattning och därtill ägde rum först när insatsorganisation 2014 blivit fullt bemannad och utrustad (ca 2023). Likaså råder fortfarande står oklarhet i VEM som ska komma till Sveriges hjälp efter denna vecka och OM någon kommer. Detta beslut fattades av riksdagen 2009 utifrån ett helt annan omvärldsutveckling än den nuvarande. Att vi fem år senare skulle ha ett mellanstatligt krig i Europa fanns inte på kartan och fokus var därför fortsatt internationella insatser, där hela organisationen skulle slutföra övergången mot detta genom ett nytt personalförsörjningssystem skräddarsytt för detta i högre grad än nationellt försvar. Under valrörelsen har det nu framkommit att 61 % (SIFO) av den svenska befolkningen vill förstärka försvaret.
Fp och Kd såg här ambitionen som för låg och att ett NATO-medlemskap är den enda garanten för hjälp utifrån. C talade om de planerade budgetökningarna och ökat NATO samarbete, liksom M som ifrågasatte att det skulle kunna finnas ett enskilt hot mot Sverige. S var också tveksam till scenariot och instämde med V och Sd i att samarbetet skulle fördjupas med de nordiska länderna och att en vecka var för kort tid. Pp ville se en starkare nationell förmåga så att oberoende av stormakterna kunde garanteras. Mp var mer oroat av livsmedelsförsörjning och ansåg att samarbete först kunde diskuteras när en konflikt väl existerade.
Försvarets finansiering
Frågorna var här hur rådande obalanser i finansieringen av försvaret och redan beslutad förmåga som inte kan uppfyllas ska hanteras, liksom att nu ambitionerna för försvaret kraftigt ökats utan motsvarande finansiering. Såväl Försvarsmakten som Riksrevisionen och FOI har konstaterat att försvarsbeslutet 2009 är kraftigt underfinansierat, långt värre än den nu överenskomna budgetförstärkning som annonserades under våren där samtidigt ytterligare materiel och förmågeambitioner tillkom från den politiska nivån. Frågedelen innehöll också en möjlighet att ångra delar av tidigare försvarsbeslut man varit med att besluta om, vilket mycket få partier nappade på. Som bakgrund till frågan ska sägas att försvarsanslaget idag är ca 1,15 % av BNP och att NATO:s rekommendation är 2 %.
F! sammanfattade här sin ståndpunkt med att försvarsbeslut som ökat militariseringen aldrig är bra och inledningsvis ska försvaret bantas med 10 mdr kr. C och Mp hörde till de partier som inte ville kvantifiera någon ny nivå, samtidigt som M berättade om just de förstärkningar som återfanns i frågetexten. Pp utvecklade inte exakt nivåer men ansåg finansieringen för låg. S utgick från det förslag, man tidigare under våren lagt vilket var strax över regeringens nivå. V talade i Sälen i vintras om att öka försvarsbudgeten med 20 mdr kr, men nu visade det sig vara nere på 0,1-0,2 % av BNP (3-7 mdr kr) givet övriga omprioriteringar i anslaget. Fp angav att ambitionen måste sträva mot 2 % av BNP, medan Kd ville börja med 1,5 % och Sd sade att man redan nu budgeterade för drygt 1,5 %, men kunde tänka sig att höja det mot 2 % längre fram.
Personalförsörjningen var en fråga som många partier såg som en faktor att diskutera vad gäller att påverka rådande ekonomiska obalanser.
NATO
Partierna gavs här möjligheten att ge argument både för och emot ett svenskt NATO-medlemskap. Få partier vill dock diskutera frågan ur bägge perspektiven utan svarade bara på det ena. Här framkom egentligen nyheter utan positionerna motsvarade de av partierna tidigare redovisade där Fp, Kd och M är för och övriga emot.
Kommentar: Frågan är om ett medlemskap är intressant eftersom utvecklingen i Ukraina visar att ett starkt partnerland (Ukraina hade närmare partnerställning än Sverige enligt NATO:s generalsekreterare) inte kan påräkna något reellt stöd och därtill kan utsättas för kärnvapenhot. Samtidigt ger inte ett NATO-medlemskap några fullständiga försvarsgarantier. Två dagar efter president Obamas besök i Estland med starka löften om stöd till Baltikum, synade Ryssland NATO:s ställning genom att kidnappa en av Estlands högst meriterade och mest kända säkerhetspoliser från estniskt territorium. Ett medlemskap garanterar därmed inte heller några fullständiga garantier.
Sammanfattningsvis kan man dock dra slutsatsen att om NATO utifrån sitt allianssamarbete kan nöja sig med nivån 2 % av BNP på ländernas försvarsanslag, har ett allianslöst land beläget i det framtida huvudsakliga friktionsområdet i Europa, ett betydligt högre behov av försvarsambitioner. Detta är dock inte ett resonemang man kan återfinna i något partis svar på denna fråga eller den föregående delen.
Internationell insats
Denna fråga hade lika gärna kunnat handla om en insats i Baltikum eller Afrika, men med tanke på IS stora frammarsch under sommaren och det svåra humanitära läget i Syrien och norra Irak föll valet på detta område. Inte minst med tanke på många politiska röster för att ”någon” borde göra något. Skulle denna någon kunna vara Sverige eller bara ”någon annan”?
S, C, Fp, Kd och Pp såg här inte att ett FN-mandat var ett absolut måste för att genomföra en insats om det var påkallat av humanitära skäl. F!, M, Mp och Sd anförde att ett FN-mandat krävs om det ska vara folkrättsligt godkänt att genomföra en militär insats.
Kommentar: Dessa svar bekymrar mig då faktiskt FN-stadgan medger kollektivt självförsvar varvid ett land under angrepp kan fråga andra länder om bistånd. Här visas därmed prov på en dubbel måttstock i svaren. Sverige förväntar sig genom riksdagsbeslut att få militärt stöd i den händelse att landet blir utsatt för ett militärt angrepp. Om man utgår ifrån att Ryssland är inblandat i en sådan konflikt kan man utgå ifrån att något mandat från FN:s säkerhetsråd ej kommer att komma till stånd då Ryssland har veto-rätt. Förväntar sig därmed de fyra sistnämnda partierna att länder skulle bryta mot folkrätten för att hjälpa Sverige, när vi själva inte är beredda till ett motsvarande beslut?
Personalförsörsörjningen
Försvaret som helhet har otippat seglat upp som en fråga i valrörelsen och en fråga som har fått lite mer uppmärksamhet är den om personalförsörjningen och ett eventuellt återinförande av värnplikt.
Här ställde sig C, F!, M och Mp emot ett återinförande av värnplikten. Fp och Sd ville se ett återinförande av värnplikt enligt norsk modell där värnplikt kombineras med yrkesförsvar. Kd och S ville utreda ett system enligt den norska modellen. Pp svarade att man ej haft tid att bestämma sig i frågan.
Kommentar: Frågan om värnpliktens återinförande är av stort intresse bland allmänheten har det visat sig under valrörelsen där nu 54 % (SIFO) vill återinföra värnplikten.
Civilt försvar
Att det militära försvaret kraftigt skurits ned de senaste två decennierna är välkänt, men tyvärr har det inte kommit fram att det civila försvaret under samma period skurits ned i motsvarande eller ännu högre grad.
Här var samtliga partier utom F! överens om att det civila försvaret behövde förstärkas och inte helt förvånande framförde många den stora skogsbranden i Västmanland som exempel. F! svarade att man under den kommande mandatperioden skulle diskutera det civila försvaret, varvid partiets ståndpunkt är okänd.
Slutkommentar
Förhoppningsvis ger denna valguide ett visst stöd i hur man ska lägga sin röst i morgondagens riksdagsval. Är det så att man känner sig låst till ett parti i form av övriga frågor, men ändå vill påverka den försvars- och säkerhetspolitik som förs, bör man utnyttja sin möjlighet att personrösta. Är man t.ex. moderat men besviken på hur partiet agerat i försvarspolitiken, finns det ett antal kandidater med betydligt försvarsvänligare agendor än vad vi sett de senaste åren. Motsvarande möjligheter finns även i andra partier och åt alla håll. Möjligheten till personalval bör man utnyttja och här är SVT:s valkompass ett ypperligt hjälpmedel där man kan se exakt hur 2009 av landets 5400 riksdagskandidater svarat i de 45 frågor som ställs, varav två om försvars- och säkerhetspolitik.
Framförallt bör man utnyttja möjligheten att svara på frågorna i kompassen själv varvid man sedan matchas fram mot lämpliga kandidater, vars svar man kan jämföra sig med. Förstår man inte en fråga finns även hjälp att klicka fram.
Se även SVT partiledardebatt från igår fredag, där de 12 avslutande minuterna ägnades åt försvars- och säkerhetspolitik. Vill man få exempel på ytterligare valguider liknande denna har Folk och Försvar gjort en sammanställning. Varför inte titta på den om zombieapokalypsen?
 |
| Svar från 2009 st riksdagskandidater i SVT valkompass |
33 kommentarer:
Tack Wiseman för en enormt viktig insats. Jag har gjort mitt val nu, och det här är hur jag ser på alternativen:
Blått = Försvarfientlig statsminister omgiven av försvarsvänliga partier
Rött = Försvarsneutral statsminister omgiven av försvarsfientliga partier.
SD = Försvarsvänliga men ändå skadliga för försvarsdebatten eftersom alla andra partier tävlar efter att vara mest tvärtemot SD.
Jag hade helst röstat FP men för mig är det otänkbart med deras statsministerkandidat. Enda räddningen är att FP tar sitt ansvar för landets bästa och samarbetar med S.
Man kan undra hur vår handlingsfrihet hade sett ut om kostnaderna för Kalla krigets armê hade funnits kvar den dag beslutet om Super JAS skulle fattas?
Vilken del av Välfärden skulle då varit möjlig för (s)+(m) att ta bort till förmån för försvarsmakten?
Uppskalningen blir intressant att uppleva.
Mvh Göran Mellblom
Gediget Wiseman, gediget! Det ger en vision av hur politik skulle kunna behandlas av medier och i den offentliga debatten över huvud taget.
Ja Göran det bli i sanning intressant. Ditt parti har ju gjort vad det kan för att uppskalningen inte skall vara möjlig.
Tack för hjälpen. Dock är det som PrK skriver. Alliansen går till val som en allians, med ett färdigt paket, en färdig politik. Helt värdelöst, eftersom hur många som än röstar fp för försvarets skull, kommer Reinfeldt och Borg fortfarande vara herrar på täppan, med sin okunnighet, sitt ointresse och sina floskelgeneratorer till förvarsföreträdare.
Ställer mig också frågan: hur villiga är allianspartierna att göra upp i viktiga frågor över blockgränserna efter valet? Blir det pragmatism eller sandlådekrig? Tillhör själv de som gärna ser att mp får större inflytande på miljö-, infrastruktur-, och energipolitiken, förutsatt att de håller låg profil i försvarspolitiken. Men hur vet man...
Pest eller kolera?
De är faktiskt överens om en massa saker angående försvaret som inte riktigt framgår av svaren;-)
Vi kanske skall titta lite på vad alla riksdagspartierna i stort samförstånd ville i försvarsberedningens rapport?
”Försvarsberedningen menar att den enskilt viktigaste delen i den kommande försvarsinriktningsperioden efter 2015 är att öka den operativa förmågan i krigsförbanden”.
”Försvarsberedningen föreslår att det för den kommande försvarsinriktningsperioden fastställs en försvarsmaktsorganisation som ska gälla från den 1 januari år 2016.” Sidan 100.
”Försvarsberedningen förordar att två till tre manöverbataljoner i huvudsak består av stående förband. Artilleri, ingenjör, logistik- och luftvärnsbataljonerna ska, inom respektive funktion, sammantaget ha stående förband motsvarande minst en kompanistridsgrupp.” Sidan 60.
Man fortsätter i största samförstånd presentera ett förslag om att införa en ny grundutbildning.
”Rekryteringen ska ske mot anställning på befattning i ett krigsförband. Totalt kan grundutbildningen omfatta nio till tolv månader beroende på befattningsinriktning.” Sidan 68.
Ett av skälen är att det skall bli billigare!
”Försvarsberedningens förslag innebär att grundutbildningen blir mer kostnadseffektiv jämfört med dagens system.” Sidan 68.
Man konstaterar också att en sådan grundutbildning är av största vikt för att säkerställa operativt användbara förband i försvarsmaktsorganisation 2016.
Man skissar också, i någorlunda samförstånd, på hur denna organisation ska se ut.
”Försvarsberedningen förordar att två till tre manöverbataljoner i huvudsak består av stående förband. Artilleri, ingenjör, logistik- och luftvärnsbataljonerna ska, inom respektive funktion, sammantaget ha stående förband motsvarande minst en kompanistridsgrupp.” Sidan 60.
Man är även överens om att man vill se resultat av den gjorda investeringen på över fyra miljarder kronor i PRIO.
”Försvarsberedningen ser det som centralt att de av myndigheterna utlovade effektiviseringarna och rationaliseringarna som det nya affärssystemet ska skapa också förverkligas samtidigt som det militära försvarets behov av stöd säkerställs.” Sidan 101.
Här minns vi generalens PP som visade på en årlig besparing från 2014 på minst tre miljarder kronor.
Så visst finns det beröringspunkter som partierna är rörande överens om!?
Sedan kan man ju alltid mixtra lite med ord och deras betydelse men frågan om kostnader för den "nya" grundutbildningen och upplägget är väl inte helt olikt den gamla usla värnpliktsutbildningen?
Dock med den skillnaden att nu föreslås den bli bra mycket billigare?
Någon politiskt skolad får gärna lägga fram siffrorna för denna nya grundutbildning! Använd gärna de gamla räknesätten så jag förstår.
Det är väl inga tokförslag, utan att de har finansieringen klar, krona för krona, i samförstånd!?
Teaterdirektören.
P.S. Liten nattfösare.
En lvbat skall tillföras lv med kort räckvidd, en lvbat föreslås i närtid tillföras lv med medelräckvidd och lite senare ytterligare en bataljon medellv.
Hur lång tid tar det att utbilda dessa nya lvbataljoner?
När beräknas den första respektive den sista vara utrustat, personaluppfylld och samövad? OBS föreslagen organisation för LV. Ett kompani+ GSS/K och resten GSS/T.
P.S 2 Sidangivelserna är relaterade till försvarsberedningens slutrapport.
ARCHER överskottet leder kanske till ytterligare artilleriförband? Kostnaden för dem som de försåtliga norrmännen skulle haft lär vi få bära i vilket fall som helst.
Granatkastarprojektet på Dalregementet artar sig. Månntro det kommer slutföras och dubbleras på Gotland?
ÖB meddelar i sina riktlinjer att statsceremonielet skall effektiviseras. Livgardets ackord höjs om övriga förband befrias från den resurskrävande högvaktstjänsten. Flottans folk kan köra mera båt, arméfolket kan öva mera.
Och Livgardet kan vistas mera kring de prioriterade skyddsobjekten Regeringsbyggnaderna
Mvh Göran Mellblom
Vi kanske kan byta bort vårt överskott av musikkårer och uppvisningsförband mot de Archer-pjäser som vårt broderfolk inte köper.
Intressant att följa är också resonemangen kring Finland och NATO: är Våra statsfinanser nu så starka att vi kan avsätta de resurser som krävs för att hålla Finland utanför NATO, utan att vårt välfärdssystem havererar?
Förmår vi det, så kan (s) ställa sig bakom en sådan sak. Kanske satsningen på Super JAS skall ses mot den bakgrunden?
Vad hindrade norrmännens köp av ARCHER? Inte brist på pengar minsann.
Vad skulle Sverige och Finland som medlemmar i NATO innebära för NATO?
Har NATO idag Råd att fördubbla sina resurser att hålla sin östgräns?
Vad är NATOs resurser i vårt område idag annat än flygförband? Finns något annat än en tysk luftlandsättningsenhet till förfogande?
En mycket intressant sak är också hastigheten i finnarnas försvarsreform. När kan de tänkas ha avvecklat tillräckligt stora kostnader för obsoleta strukturer och förband och kunnat frigöra pengar för verkligt stora satsningar in i framtiden, kanske tillsammans med oss?
Mvh Göran Mellblom
Att tillföra HV tyngre vapen är bara ett sätt för politikerna att minska armens storlek. Om tio odd years kommer armen i princip vara avvecklad.
Vi har ju Hemvärnet...
Peppino, granatkastare är en utmärkt sak att snabbt ha till hands på stor bredd.
Och stor bredd och hög beredskap är precis vad HV har.
Mvh Göran Mellblom
Ett gäng granatkastare från andra världskriget...ja, det borde väl avskräcka Putin.
Ja, jämfört med musikkårer så är granatkastare bra att ha till hands på stor bredd.
Men sett ur svensk krigföringsförmåga så är granatkastare en ren symbolfråga för att få hv att känna sig viktiga.
För nationellt försvar så är de blå stridskrafterna oändligt mycket viktigare, hur surt det än kan vara för våra armébröder. Men de kostar en hel del, billigare då att slänga åt hv några ännu ej skrotade m/41 och kalla det för en satsning...
@uppgiven
Det är ett faktum som vi är väl medvetna om och inte på något vis "surt".
@Bygdemajoren
Då är du betydligt mer vidsynt än en hel del av dina kollegor, måste jag säga. Har stött på en hel del andra uppfattningar genom åren...
Löfven har många frågor där han är djupt oense med sina framtida samarbetspartners V och MP.
Vinster i välfärden
Kärnkraft
Valfrihet i skola och omsorg
Energiskatter
Försvaret
mm
Den som tror att han kommer att prioritera försvaret och därmed offra kärnkraften eller energin till industrin är fullständigt frånkopplad från verkligheten. Försvaret är det första som kommer att ryka i förhandlingarna! Vem var det som styrde 94-06 när försvaret lades ned?
Alla de som röstade S i tron att försvaret kommer att stärkas kommer att bli grymt besvikna.
Uppgiven,
De blå stridskrafterna kommer att vara mycket glänsande, effektiva och imponerande under de 30 minuter de hinner verka... :-P
Sedan är det rumpnissarna på marken som får ta hand om de reella försvaret och stridandet över tid och yta... Med våra små byssor och stenkastare.... :-P
Sten-Erik Björling
@Sten-Erik
Nej, för går det så långt så kommer ni ha fullt upp med att hitta mat för dagen. När du eventuellt lyckas utlösa ett meningslöst eldöverfall med dina "byssor" så lär du få en styrd bomb i huvudet.
Vill du verkligen ta den här diskussionen igen?
Naturligtvis är det så, hävdar dock att detta och andra symbolhandlingar i framtiden kommer att tas som förevändning för att krympa armen till en stridsgr. i huvudstaden för skydd av regering och riksdag.
Uppgiven,
Just det.. Och då är frågan varför man då skall lägga alla dessa medel på ett flygvapen och en marin som räcker för 30 minuters strid... Bättre då att tillse att medlen tillförs så man faktiskt har beredskapsförråd och kapacitet att klara kriser... Nu har vi ett flygvapen som knappt kommer att kunna agera OCH ingen kapacitet att klara försörjningen...
Och styrda bomber går väl bra i ökenterräng - men det är liksom lite svårare att använda dessa mot distribuerade markförband som INTE använder gummiattrapper som de gjorde i Jugoslavien...
Sten-Erik Björling
@StUlfsten. Lever vi i samma Sverige?
Oavsett vad Löfven själv tycker om kärnkraft, är han ledare för ett parti som förespråkar en ansvarsfull avveckling. Problemet kommer lösa sig självt. Sannolikheten för att OKG inom 1-2 mandatperioder väljer att frivilligt avveckla O1:an av företagsekonomiska skäl är stor, enligt VD själv.
Att en bred energiöverenskommelse skulle bli ett problem finner jag mycket otroligt. Alliansen har redan åstadkommit en kraftig vindkraftutbyggnad. Biokraftvärme växer också fortfarande. Det finns alla möjligheter att hitta breda lösningar för de närmsta 5-10 åren. Prognoserna tyder dessutom på avsevärda elöverskott, förutsatt att vi inte drabbas av oplanerade (men ej ovanliga) driftstopp i kärnkraftverken.
Vad gäller valfrihet i skola och omsorg och vinster i välfärden står väl S och Mp varann nära? Eller har jag missat något efter att ha följt debatten det senaste halvåret?
Nej, Mp kommer inte trassla till Försvars- och säkerhetspolitiken, förutsatt att de får igenom vissa välbehövliga pålägg på miljöskatter m.m. Även om dagens Mp är en betydligt sämre kopia av det tidigare Mp.
Mina 5 ören.
@Sten-Erik
Here we go again, tydligen.
Till att börja med så är det du som hävdar "30 minuter". Det blir inte mer sant bara för att du säger det fler gånger.
Är fasta anläggningar sårbara för anfall? Javisst, det gäller oavsett om det är ett amförråd med flygammunition eller ett med markammunition.
Varför ska man satsa på de blå försvarsgrenarna? För att det är de som kan skapa reell krigsavhållande förmåga. Vi bygger inte en FM för att vi vill använda den. Vi bygger den för att övertyga Ryssland om att de inte vill att vi ska använda den. Det kommer "sega gubber i skogen" aldrig att göra. Fundera lite till på vad dina "distribuerade markförband" kan åstadkomma och om det är något som påverkar ryska krigsmål vid ett anfall mot Sverige.
Att civilförsvaret borde återtas håller jag med om. Att göra det på bekostnad av ett krigsavhållande skalförsvar är däremot dumt, då ökar bara risken för att civilförsvaret behöver användas i ett krig på riktigt.
Styrda bomber fungerar alldeles utmärkt i europeisk terräng. Du kan ju fundera lite på vad USA utvecklade de vapen som användes 1991 för. Inte var det för en FN-insats i Kuwait i alla fall. Sedan har de som alla vapensystem sina för- och nackdelar. Men en motståndare som kan ligga på 5 kilometers höjd utan att du kan påverka honom kommer alltid att kunna ha ihjäl dig.
@FV-sergeanten
Nej, vi gör tydligen inte det. S, MP och V ska förhandla om budget att presenteras senast i mitten av november. Det finns stora skiljaktigheter och jag tror du underskattar svårigheterna att komma överens.
Helt klart är att FM kommer att fortsätta vara underfinansierat. Bara för beslutad organisation krävs flera miljarder i ökade anslag per år. Jag tror S-MP-V kommer att landa i en stort sett oförändrad budget, ett par hundra miljoner mer per år. Att skära ner våldsamt som MP-V vill kommer Löfven nog stoppa med tanke på sossarnas industrikopplingar och hans uttalande i TV.
Uppgiven, det vore väl bra, rätt och riktigt just NU att få HV soldater att känna sig viktiga.
Underskatta inte de professionella musikkårernas förmåga att fylla det militära tomrummet i offentligheten.
Som vi kunde lägga märke till i Valet så är det i offentligheten som försvarets framtid avgörs.
Mvh Göran Mellblom
@Gormel01
Rätt sätt att få HV-soldater att känna sig viktiga torde vara genom att ge klara och rimliga målsättningar för typförbandet Hvbataljon samt att öka mängden övningar för dessa. Inte genom att kasta åt dem "bits and pieces" av äldre utrustning som egentligen inte tillför någon reell förmåga.
Jag underskattar inte på något vis våre musikkårer. De är jätteduktiga på det de gör, de har jag själv sätt otaliga timmar på arbetstid tillbringad på Yttre borggården.
Men det är inte samma sak som att de behövs en musikkår i varenda buske, vilket var min poäng. För inte ens du kan väl hävda att det är viktigare med ytterligare en musikkår istället för ytterligare en manöverbataljon, som exempel?
Beträffande Valet så ser jag hellre att medborgarna tar ställning utifrån fakta om vår säkerhetspolitiska omgivning, än utifrån vilken repertoar musikkåren har. Men jag kan förstå om du har en annan uppfattning, det är faktiskt din rättighet. Som försvaras, inte av musikkåren men väl av andra delar av FM...
Uppgiven, delar du min uppfattning att försvsret har lämnat ett tomrum efter sig i offentligheten?
Mvh Göran Mellblom
@Gormel01
Eftersom jag inte förstår vad du menar med "tomrum i offentligheten" så kan jag inte svara på den frågan.
Jag tror nog att den gemene östersundaren eller kristinehamnsbon känner mer för ett svenskt försvar genom att se militär personal på stan än någon musikkår långt borta.
Och var tog hemvärnsmusiken vägen i diskussionen?
J.K Nilsson
Uppgiven, offentligheten: där allmänheten rör sig på stan, i vardagen. Där existerar vi knappt. Det vi upplever inne på våra militära områdena, och vilka vi militärer egentligen är, är numera okänt för allmänheten.
Den MEDIALA offentligheten är emellertid full av våra kusiner poliserna. Poliser syns i stort sett i varje nyhetsutsändning och gör sina uttalanden själva, ej via informatörer, vilket har stark påverkan på allmänhetens förtroende och intresse för oss/dem.
Försvarets officerares och soldaters insatser förringas i Media, och/eller osynliggörs, rent av förlöjligas som jag uppfattar det reflexmässigt.
Jag tror mig veta att allmänheten, som betalar oss och all vår materiel, gärna vill se oss bland sig, åtminstone någon gång om året, så att allmänheten vet att vi fortfarande finns, så de kan uppleva vår kraft och i någon mån få levande bevis på vårt antal.
Nu, när vi inte visar oss offentligt (utom de tre professionella militärmusikkårerna och inte annat än i Stockholm vid vaktparaden)så lägger vi vårt öde i Medias journalisters händer.
När vi någon gång tar oss samman och bjuder in allmänheten, fokuseras denna ofta på materielen och fordonen snarare än på människorna som bär uniformerna och därmed är deras yttersta resurs i tider av fara, som t.ex. just nu när främmande makt skrämmer upp allmänheten med sina inflygningar och operationer i Ukraina eller gräsligheter i Syrien och Irak.
Man får lätt uppfattningen i Media att de svenska militärerna är något som polisen måste skydda mot styggingar och som man kan skratta åt.
Just nu borde vi göra något åt denna ogynnsamma bild av oss genom att synas bland allmänheten där vi befinner oss, och därmed runda Medias journalister.
De tre professionella musikkårerna är att betrakta som specialförband som används för just detta.
Min erfarenhet är att allmänheten inte bara gillar direkt kontakt med den militära verksamheten, utan längtar efter den.
MVH Göran Mellblom
Uppgiven, offentligheten: där allmänheten rör sig på stan, i vardagen. Där existerar vi knappt. Det vi upplever inne på våra militära områdena, och vilka vi militärer egentligen är, är numera okänt för allmänheten.
Den MEDIALA offentligheten är emellertid full av våra kusiner poliserna. Poliser syns i stort sett i varje nyhetsutsändning och gör sina uttalanden själva, ej via informatörer, vilket har stark påverkan på allmänhetens förtroende och intresse för oss/dem.
Försvarets officerares och soldaters insatser förringas i Media, och/eller osynliggörs, rent av förlöjligas som jag uppfattar det reflexmässigt.
Jag tror mig veta att allmänheten, som betalar oss och all vår materiel, gärna vill se oss bland sig, åtminstone någon gång om året, så att allmänheten vet att vi fortfarande finns, så de kan uppleva vår kraft och i någon mån få levande bevis på vårt antal.
Nu, när vi inte visar oss offentligt (utom de tre professionella militärmusikkårerna och inte annat än i Stockholm vid vaktparaden)så lägger vi vårt öde i Medias journalisters händer.
När vi någon gång tar oss samman och bjuder in allmänheten, fokuseras denna ofta på materielen och fordonen snarare än på människorna som bär uniformerna och därmed är deras yttersta resurs i tider av fara, som t.ex. just nu när främmande makt skrämmer upp allmänheten med sina inflygningar och operationer i Ukraina eller gräsligheter i Syrien och Irak.
Man får lätt uppfattningen i Media att de svenska militärerna är något som polisen måste skydda mot styggingar och som man kan skratta åt.
Just nu borde vi göra något åt denna ogynnsamma bild av oss genom att synas bland allmänheten där vi befinner oss, och därmed runda Medias journalister.
De tre professionella musikkårerna är att betrakta som specialförband som används för just detta.
Min erfarenhet är att allmänheten inte bara gillar direkt kontakt med den militära verksamheten, utan längtar efter den.
MVH Göran Mellblom
J.K. Nilsson, när sågs militärer i uniform på Kristinehamns eller Östersunds gator senast?
Eller ännu hellre, svara mig på när såg allmänheten på dessa platser ett förband senast?
I min barndom sågs militärer ständigt och överallt.
Försvaret var STÄNDIGT NÄRVARANDE i samhället. Nu finns vi bara på nätet.
MVH Göran Mellblom
J.K. Nilsson, en enda av våra professionella militärmusikkårer samlar normalt människoskaror på flera tusen personer varhelst den dyker upp.
Och detta sker utan större ansträngningar från musikernas sida, rutinmässigt, och de når hjärtat på allmänheten på någon sekund, och kan hålla kvar allmänhetens känslor i timmar så länge musiken ljuder.
Förringa inte denna kraft, som inte på något sätt står i motsatsförhållande till övrig militär verksamhet.
Snarare kan man säga att kulturen är en förutsättning för oss militärer, som utan kultur förråas och blir oanvändbara i ett normalt samhälle.
Är det kanske därför vi numera drar oss för att visa oss och våra soldater ute i samhället? För att vi är osäkra i vår kultur?
Är vi militärer idag egentligen kultiverade? Eller uppfattas vi som okultiverade, skrynkliga underliga personer som talar obegripligt (i den mån man träffar på oss) och sysslar med märkliga ting, och talar om dödande som något mekaniskt?
Vad tror du?
MVH Göran Mellblom
MVH Göran Mellblom
@Gormel01
Jaha, du menar så.
Då blir mitt svar, nej det gör jag inte.
För den delen undrar jag när du senast såg en vaktparad? För du verkar ha missat att efter musikkåren så kommer ett militärt förband som är de som ska lösa den reella uppgiften vid Kungliga slottet. Menar du att de inte syns?
Rent MEDIALT så torde flygtaktisk chef eller räddningssoldater visas oftare än musikkårerna...
Skicka en kommentar