Vad är det vi i Sverige vill försvara?

Igår redovisade TV4 resultatet av den opinionsundersökning man låtit Novus Opinion genomföra avseende det svenska försvarets beredskap vid ett militärt angrepp mot Sverige. Inga överraskningar presenterades utan 84 % av de tillfrågade uppger sig ha lågt eller mycket lågt förtroende för den svenska försvarsförmågan.

Är detta egentligen så märkligt med tanke på att det så kallade "en-veckasförsvaret" har som målsättning att efter att insatsorganisation 2014 fullt utrustats och bemannats bortom 2020 ska kunna försvara Sverige i en vecka mot ett mycket begränsat angrepp, på en enda plats i landet och det om angreppet är känt i förväg så att resurserna hinner koncentreras till den platsen?

Det som bekymrar är den enligt mina erfarenheter relativt vanliga inställningen som dyker upp i en intervju i TV4:s nyheter kl 19 igår. Två kvinnor intervjuas ute "på stan" och får frågan hur det skulle gå om Sverige blev angripet militärt idag, varpå den ena svarar:

"Det skulle nog gå jättedåligt, men jag är inte så mycket för att vi krigar, så jag tycker det är bättre att vi bara lägger oss"


Det här fångar kärnan bakom försvar, försvarspolitik och säkerhetspolitik. Vilka värden är egentligen värda att försvara och till vilket pris? Förmodligen är både jag, de flesta läsare och även den intervjuade väl överens om att våra svenska samhällsvärderingar och vår livsstil är viktiga, värdefulla och något som vi vill kunna uppleva även i framtiden och att framtida svenskar också ska få åtnjuta.

Om man nu åtgår från frågan att ett annat land skulle vilja angripa Sverige, torde det också vara så att det landet inte alls delar våra värderingar. Krig händer inte för att båda sidor är överens. Jag ser det därför som högst tveksamt att de värderingar vi idag har och de friheter som vi tar för självklara i så fall skulle överleva, utan istället skulle vi bli påtvingade någon annans vilja. Det här är enligt min erfarenhet en fråga som våra första- och andra-generationsinvandrare i högre grad kan relatera till än personer vars släkt i många generationer bott i Sverige.

Låt gå för att det med största sannolikhet inte kommer att ske något enskilt väpnat angrepp på Sverige. Att vi skulle dras in i ett krig samtidigt som våra grannländer är något mer sannolikt än att ett angrepp skulle riktas bara mot Sverige. Risken att vi utsätts för påtryckningar med stöd av militära medel är dock betydligt högre och det är faktiskt sådant vi redan idag börjar se tecken på. Den "ryska påsken" är en sådan händelse som är känd för allmänheten. En annan är en nyligen offentliggjord händelse med motsvarande uppträdande genomfördes mot Bornholm i juni med skarpladdade flygplan samtidigt som danska politiker möttes där. Någonstans går gränsen för att hot med militära maktmedel understödjande andra medel blir för obehagliga för att de ska gå att nonchalera och den enda utvägen blir att böja sig för någon annans vilja. Att påtvinga någon annan sin vilja med våld eller hot om våld kallas i vardagstal mobbning, men detta är också det yttersta syftet med krig. Tyvärr är internationella relationer alls reglerade på samma sätt som det svenska samhället, utan de bygger på den starkes rätt och den svages möjlighet att ensamt eller med stöd av andra försvara sin egen rätt.

Därav följer naturligt frågan hur vi ser på våra medmänniskors och grannars rätt att uttrycka sina värderingar och göra sina egna ställningstaganden? Är det viktigt för oss att man i Baltikum kan åtnjuta ett samhälle motsvarande vårt, eller vore det helt enkelt bara beklagligt om de plötsligt inte kunde det, men livet går trots allt vidare ändå? Är det att ställa upp för alla människors lika värde och rätt att uttrycka sina åsikter att dra gränsen vid en insändare i lokaltidningen?

Det är i dessa frågor den nutida svenska försvarsdebatten måste ta avstamp på samma sätt den gjort för tidigare generationer och för så många andra människor världen över – vad är det samhälle jag lever i och de värderingar jag säger mig stå för, egentligen värda för mig?

39 kommentarer:

Gustav sa...
1 november 2014 15:20  

Tack Wiseman

Nu börjar vi närma oss pudelns kärna

För om det inte finns något "svenskt" som vi värnar och är beredda att föra uppoffringar för att få behålla så är det ju ingen mening med att ha ett försvar (eller en "nation"/ett "land")

Det är ju som om man har ett företag som inte har någon "affärsidé" eller "produkt"

Om man inte vet vad man vill med landet eller företaget så är det ju lika bra att lägga ner

Är en "humanitär stormakt" vi ska vara?
Är det vad den Svenska befolkningen vill?
Om det hade varit så så hade väl de Nya Moderaterna vunnit valet?

Vem kliver nu fram och beskriver "meningen med Sverige"?

Skatterevisorn sa...
1 november 2014 15:45  

Fram till 1970-talet var Sverige betydligt fattigare än nu. Trots detta lade vi drygt 3 procent på försvaret. Nu lägger vi drygt 1,1 procent och de mest optimistiska har tankar om att höja till 1,5 procent. Ledande politiker hävdar att det inte finns pengar samtidigt som man spenderar miljarder på annat.Jag har inga problem med tre procent om det så krävs.
Friheten har alltid ett pris.

Skatterevisorn sa...
1 november 2014 15:56  

Friheten har alltid ett pris. Under 1960-talet ansågs priset ligga på dryga tre procent av BNP. Numera anser ledande politiker att priset är 1,1 procent. Optimistiska försvarsvänner tror att vi kan behöva nå 1,5 procent.Jag har inga problem med 3 procent.

lovealm sa...
1 november 2014 16:04  

Det är något som jag också funderat en del kring och diskuterat med folk. Framför allt när jag får höra att jag bör rösta på en det en och än det andra om jag verkligen bryr mig om försvaret. Och det gör jag, men bara som verktyg för att vi ska kunna skapa det samhälle vi vill ha. Om jag stärker försvaret men förlorar samhället så ser jag inget mening med det hela.

Sen så är det en intressant att fråga sig hur man värdesätter de sociala och politiska värden Sverige står för. Har det så lågt värde att man är beredd att utstå hur mycket politiskt våld som helst bara för att slippa tillgripa militärt våld. Med tanke på hur passionerat t.ex. jämlikhet och miljöarbete debatteras så får jag intrycket att folk bryr sig i vilka värderingar Sverige ska stå för, nationellt och internationellt. Men av någon anledning så ser man inte kopplingen mellan en stark nationell debatt om våra värderingar och att själva kunna styra landet utan rädsla för påtryckningar utifrån.

Love Alm
lovealm@wordpress.com

Johan Kylander sa...
1 november 2014 16:11  

Jag reagerade likadant på inslaget. Förstår inte ungdomar, och för den del äldre vuxna, att de värden och förmåner de tar för givet har krävt och fortsatt kräver uppoffringar? Att Sverige njutit fred i 200 år är snarast något att skämmas över då vi som land egoistiskt dragit oss för att ta aktiv ställning och istället låtit finnar, balter och andra nära och fjärran nationer bära bördan av demokratins värnande. Vi lät fria människor dö, och tjänade pengar på deras olycka. Nu fortsätter vi i samma trista tradition, genom vår oförmåga att aktivt bistå folk som lider under ofred och förtryck, i Ukraina, i Syrien, i Irak och på alldeles för många orter i världen.

Vad är det värt att leva i fred och frihet? Fråga dem som ingen haft eller blivit fråntagna desamma, och föreställ dig att du kan vara dem.

Att lägga sig ned och, som vissa säger, "hellre leva som slav än att dö", är för mig det yttersta beviset på intellektuell dysfunktion och moralisk kollaps.

Die Dumme Schwede!!!! sa...
1 november 2014 17:02  

Ja, vad är det vi i Sverige vill försvara egentligen?
Som gammal försvarsvän, och tillika stridsflygare, från den "gamla goda tiden" så är detta en mycket relevant fråga.
För mig var det självklart att ställa upp som "flygande repgubbe" under det "kalla kriget" på 1980 - talet eftersom "läget" ansågs vara bekymmersamt och diverse nerdragningar gjort att det var stor brist på "fly. pers."
Jag har erhållit motsvarande fråga i dagens bekymrade läge, i och för sig hypotetisk på grund av min ålder, men ändå intressant. "Skulle Du ställa upp på motsvarande sätt som Du gjorde på 1980 - talet?"
Mitt svar är ett rungande "NEJ"!
Dagens Sverige är inte mitt Sverige längre. Jag har inte lust att bli "kanonmat" för att försvara dagens svenska politiker, vilka så till den milda grad nedrustat den "Svenska Krigsmakten" till en total obefintlighet.
Jag minns med nostalgi den "Svenska Krigsmakten" då Vi, utan tvekan, hade förmåga att "hålla Sverige rent" från militära angrepp. Flygvapnet bestod av 12 attackdivisioner, 10 spaningsdivisioner (fem fredsdivisioner) och 26 jaktdivisioner.
Men då tillhörde Sverige ett av världens tre rikaste länder och hade dessutom ett väl förankrat folkförsvar med en etnisk sammansvetsad befolkning.
Numera är Sverige ett annat land med en annan befolkning och en annan ekonomi.

uppgiven sa...
1 november 2014 17:21  

Bra skrivet!

Kan nog vara ett av de viktigaste inläggen du har skrivit.

lesbethflata sa...
1 november 2014 17:23  

"..."en-veckasförsvaret" har som målsättning att efter att insatsorganisation 2014 fullt utrustats och bemannats bortom 2020 ska kunna försvara Sverige i en vecka mot ett mycket begränsat angrepp, på en enda plats i landet och det om angreppet är känt i förväg så att resurserna hinner koncentreras till den platsen?"

Det är fantastiskt med en ÖB som är så begåvningsbefriad att han ej inser att ett begränsat angrepp med kryssningsrobotar koncentrerade till ett begränsat geografiskt område kommer reducera det berömda "en-veckasförsvaret" till någon minut-försvaret om man är så djävla dum att man medvetet koncentrerar sina styrkor till en på förhand känd nedslagszon.

Skatterevisorn sa...
1 november 2014 17:31  

Jag är nybörjare så det blev nog två kommentarer, Förlåt

chall sa...
1 november 2014 21:01  

Jag tror du slår huvudet på spiken med dessa meningar "Jag ser det därför som högst tveksamt att de värderingar vi idag har och de friheter som vi tar för självklara i så fall skulle överleva, utan istället skulle vi bli påtvingade någon annans vilja. Det här är enligt min erfarenhet en fråga som våra första- och andra-generationsinvandrare i högre grad kan relatera till än personer vars släkt i många generationer bott i Sverige."

Det är helt enkelt väldigt svårt för många personer i Sverige att inse hur många av våra "vanliga rättigheter" som kan komma att tas bort om vi hamnar i en väpnad konflikt med ett annat land som invaderar eller övertar oss. Särskilt ett par av våra "vanliga rättigheter" som inte är så "vanliga" om man jämför med andra länder. Det är något som jag insett väldigt tydligt efter att ha bott utomlands i många år. Offentlighetsprincipen är en sådan, allmän rösträtt en annan....

Det vore ju pifft om diskussionen om försvaret kunde utvecklas åt mer konkret diskussion "hur mycket vill du ha det här samhället vi har idag" eller "är du ok med att vi blir mer som land R?"

Per K Eleman sa...
1 november 2014 21:03  

I en annan undersökning som nyligen genomförts tillfrågades unga svenska personer om hur de värderade att vi Sverige har ett demokratiskt styresskick.

Ca en fjärdedel svarade att de inte uppfattade att det hade något större värde...

Vad är det som gått fel?

Magnus Redin sa...
1 november 2014 21:48  

Synd att värdegrundsutbildningen i mitt Hv förband vart kort och fumlad. Jag försökte ställa frågan "Vilka värden är så viktiga att man bör riskera sitt liv för dem eller i värsta fall döda någon för att skydda dessa värden." Det borde vara kärnan i värdegrunden. Jag väntar ivrigt på nästa tillfälle till värdegrundsutbildning och har laddat med fler frågor.

Gronvita sa...
1 november 2014 23:26  

Ingen annan skall med militärt våld eller andra medel kunna påverka eller ändra det av våra grundlagar reglerade samhälle för svenska medborgare inom hela det geografiska område som idag utgör konungariket Sverige.

Meningen med Sverige är alltså att svenska medborgare själva suveränt och med hjälp av grundlagen skall råda, styra och verka över vårt samhälle och våra liv.

Vår frihet under vårt eget ansvar således.
Det borde vara värt 5% av BNP, inklusive ett gediget civilförsvar.

Paecmaker sa...
2 november 2014 00:52  

Vi lever i ett land där saker som demokrati, jämställdhet och yttrandefrihet ses som självklart. Det tycker jag iaf är värt att försvara. Men sen så tycker jag också det är viktigt att hjälpa till där det behövs, militärt och humanitärt beroende på vad som behövs.

Musslan sa...
2 november 2014 00:58  

Du råkar inte ha några liknande siffror för Finland? De har som bekant i färskare minne vad det innebär når någon annan bestämmer. Skulle vara intressant att se skillnaden mot oss.

Anders Björkman sa...
2 november 2014 07:18  

Om ett militärt försvar fungerar är frågan. Efter att ha bott och jobbat i Japan fem år och i Tyskland 10 år har jag noterat att en majoritet där är mycket negativt inställda till militärt våld. Japan (eller snarare ockupationsmakten USA) avskaffade ju i stort sett det militära japanska systemet 1945 och Tysklands militära försvar är idag 2014 i uselt skick, pga brist på underhåll och moral. Så vad är alternativet? Naturligtvis att ha goda relationer med länderna i närområdet och om det krisar utnyttja fredlig medling som enda lösning. Medling skulle också ha fungerat i, t.ex., Irak och Libyen. Enklare att förhandla med en diktator som garanterar ordning än med flera olika gangsterband som slåss inbördes. NATO:s och USA:s militära insatser i fjärran länder har ju knappast lett till fred någonstans sedan 1945 om det inte var ett nederlag och att tro att de kan hjälpa Sverige är befängt.

Carlsson tycker sa...
2 november 2014 09:28  

Tyvärr får jag då och då en "flash", en bild på Alec Guiness i filmen Bron över floden Kwai, ansiktsuttrycket han visar när det går upp för honom vad han gjort!

När kommer insikten i Sverige? Vilka kommer till denna insikt?

Olof Olsson sa...
2 november 2014 10:14  

Bra frågor. Jag är på Grönvitas linje. Försvara våra grundlagar och konstitution och de rättigheter och friheter som garanteras av dessa lagar, som vi värdesätter. Det är inte specifikt svenska värderingar. Alltså borde vi hjälpa till med att försvara samma värderingar i de grannländer som står för liknande värden.
Liknelsen med mobbning var också intressant. Nationalism är en stark kraft nu, men reaktionen mot mobbning utövat av en stormakt kan också bli stark.

Vorben sa...
2 november 2014 13:51  

Mycket bra och viktigt inlägg!
Jag tycker dock att det är problematiskt att så hårt knyta tanken om försvaret av vårt land till vissa värderingar och politiska idéer. Problemet är att dessa ändras hela tiden och, som redan påpekats, är de inte specifikt svenska.
Om jag ser tillbaka till bara de två föregående generationer, som jag levt sida vid sida med, så levde mina far- och morföräldrar i ett samhälle som hade fundamentalt andra värderingar och synsätt på t.ex. allmän rösträtt, kungamakten, relationen mellan svenskar och andra folkslag. De levde en stor del av sina liv innan Deklarationen om mänskliga rättigheter ens formulerats. Jag menar dock att dessa ändå var svenskar och samhället de levde i var Sverige. Ett Sverige som var värt att försvara.
Sedan dess har mycket förändrats. De senaste decennierna har takten i denna förändring dessutom accelererat till absurda nivåer. Jag finner det därför vanskligt att knyta försvarsviljan till någon "värdegrund" med politiska slagord för frågan är den dagen då den svenska regeringen kanske inte omfattar alla tankar i "värdegrunden", ska Försvarsmakten då vända sig emot regeringen?
Jag ser hellre en Försvarsmakt vars lojalitet ligger hos svenska folket och dess statschef, inte i politiska idéprogram, vare sig inhemska eller utländska. Risken är annars att Försvarsmakten dras in i inrikespolitiken på ett osunt sätt.

Bjäen sa...
2 november 2014 14:30  

I dagens fall färdiga försvar bör ej marinen, flyg ge sig in in krig. Total brist på flygbaser med skydd mot iskander och taktiska kärnvapen är det enbart lönt att köra med JAS planen i bergrum för att spara skatte pengar.
Marinens korvetter bör gömma sig inomskärs för att gömma sig. Utan luftvärn är de chanslösa på öppet hav. Deras siluette finns i varje optisk sökare hoss ryska östersjöbaserade sjömåls missiler.
Ubåtenarna kan göra lite men om de går i strid kommer resten av oförsvarade Sverige anfallas.
Vi har inget luftvärn som funkar mot ryska attackflyg eller taktiska missile liknande iskander system. Det bästa missil,försvar vi har är kulspruta 58 som riktas mot attrapkorvar som dras av ett flygplan 5% av ryska missils systems ankomst hastighet.
Helt jävla värdelöst. Sverige har i stort inget komplett försvar att sätts emot.
Desto mer man läser om svenska försvaret desto mer idioti och försummad satsningar som borde skett för 14 år sedan. När inget fortfarande händer är det bara att hård satsa eller lägga ner

Sverige är,idag försvarslöst när stora luckor finns i våra försvarssystem.

Kapitalist sa...
2 november 2014 17:01  

"Att påtvinga någon annan sin vilja med våld eller hot om våld kallas i vardagstal mobbning, men detta är också det yttersta syftet med krig."

-Ha, det är det som är definitionen av vad en stat är. Svenska staten är svenska nationens värsta fiende och bör krossas så att svenska folket befrias från dagens plundrande och förstöreande ockupationsstat.

Henrik Höök sa...
2 november 2014 18:31  

Det är både skrämmande och frustrerande att så många tar allt vi har i vårt demokratiska samhälle för givet. Lyfter man blicken och läser lite historia, eller ser sig om i världen, inser man att samma mänskliga fenomen ständigt återkommer, åtminstone de senaste 10 000 åren. Då och då dyker det upp ledare eller rörelser som med hänsynslöst våld är beredda att erövra eller styra andra grupper. Självklart måste vi vara beredda att försvara vår "grupp". Wiseman, du får träff mitt i kärnan på problemet här med ditt inlägg.

S.Sahlstedt sa...
2 november 2014 20:05  

Som finländare och aktiv forskare i arkiven så för detta tankarna till våra egna försvarsnihilister på 1930-talet. De pläderade på samma sätt som de svenskar som idag anser att det finns inget att försvara. Nåja, uppvaknandet kom då terrorbombningar mot civila mål inleddes den 30 november 1939. Långt senare, då Estland återfått sin frihet 1992 så sade en est, som skickats till Gulag som barn 1940 ungefär så här om dessa Estlands egna försvarsnihilister: "Nog fanns det också sådana i vårt land, men där i Sibirien då de såg sina släktingar och deras barn dö så insåg de att de hade haft mycket att försvara; sin frihet, sitt och sina barns liv och existensberättigande!"

Peter Grafström sa...
3 november 2014 03:19  

Vapentyper för ett pånyttfött värnpliktsförsvar bör inrikta sig på att normalt byggda kvinnor skall kunna använde dem effektivt.
Ju fler vanliga människor som ingår i försvaret och kommer att dras in i eventuella konflikter desto större blir motståndet mot att dras in i onödiga motsättningar. Det är därför inte bra om kvinnor saknas på de farligaste platserna. Det kan ge en starkare motivation för folk att komma till insikt om geopolitiska realiteter och ett uppvaknande för de slentrianmässigt Usa-kramande traditionella militärtyperna som tenderar att låta sig luras vartsomhelst av den anglosaxiska propagandan.
Skjutträning kan påbörjas utan stora kostnader om medborgarna själva får betala en måttlig summa för träningen och material som går åt.
Det finns ingen anledning att fördröja den träningens påbörjande.
Frågan är om det inte borde vara straffbart att sprida defaitism. Men i samma mån borde det i såfall vara straffbart att sprida anglosaxisk propaganda så som nu sker både via medier och från militära och andra NATO-anhängare.
Hela etablissemanget skulle behöva få duktigt med smisk på stjärten.

Jan Burman sa...
3 november 2014 09:38  

Dagens Sverige är helt enkelt ett annat land och ett annat folk än för bara ex 50 år sedan. Vår rörelsefrihet bestäms till stor del av EU och vår standard som nation betraktat är baserat på ekonomi. I dag lever vi mer under skall vi kalla det "kulturellt" hot i och med att väst som helhet är föremål för en omfattande invandring av fram för allt Muslimer. Ingen annan religion förefaller påverka invandrande länder så mycket som just Islam. Vi tycks dock acceptera detta, eller så säger vi inte ifrån men i dagens Sverige ifrågasätter man numer det lämpliga i att visa Svensk flagg på ex skolavslutningar. Vår samhällsstruktur firmas numer nere i Bryssel och våra kostnader för dagens invandring ligger i storleksordningen 3-4 gånger vår försvarsbudget. Nu finns det väl också positiva saker som kan kopplas till invandringen, det skall inte förnekas, men vi har av till synes egen fri vilja släppt in krafter i landet som en gång för alla förändrat vår kultur och vårt sett att leva. Frågan vad som då ör värt att med militära medel försvara är högst berättigad. Det kan ju knappast vara vår nationella stolthet för den har vi sålt ut för länge sedan........

Bjäen sa...
3 november 2014 14:36  

Wiseman varför inte ett fördjupat inlägg om svensk försvars förmåga. Och dess totala brister inom luftvärn, missil försvar.
Finns det något skydd för JAS plan i hangarer?
Ett överraskningsmoment kan slå ut hela svenska strids maktens modena materiel väldigt fort.
Krigsbaser för flyg finns några kvar?
Hur avancerade är ryska sjömåls missiler och iskander liknande system mot svenska baser och materiel är vi saknar helt skydd mot detta.

Bygdemajoren sa...
3 november 2014 15:28  

@Bjäen

Är du säker på att du verkligen vill ha svar på dina frågor?

Peter Grafström sa...
3 november 2014 16:35  

Det går inte att rätt förstå Rysslands tidigare och nuvarande agerande när man som många här låter sig bakbindas av ett sakligt helt omotiverat bortseende från den anglosaxiska geopolitiska agendan=agerandet som under många generationer medvetet och planerat drivit fram samtliga konflikter. Förutom att analysen då fallerar försummar man också att dra paralleller och lära av tidigare skeenden. Termen 'sömngångare' som felaktigt används beträffande WWI av den anglosaxiska propagandan stämmer bättre in på debatten här och på många andra håll.
Det tycks som om detta beklämmande vanmäktiga tillstånd också resulterar i defaitism att döma av kommentarerna. I st för att säga rent ut: det är anglosaxarna som orsakar flyktingströmmarna och det upptrappade världsläget så vrider man sina händer och famlar med blicken och kan bara inte förmå sig till att överge dessa 'vänner'.

Skatterevisorn sa...
3 november 2014 19:09  

Någon gång, någonstans läste eller hörde jag att svenskarna var världens mest naiva folk. Sagespersonen var förmodligen utlänning och kanske t.o.m. finne.
Sverige har tack och lov sluppit krig i nu 200 år. Kanske är detta skälet till att många svenskar, politiker inkluderade, har så ringa förståelse för säkerhets- och försvarspolitiska realiteter.
För en tid sedan läste jag förre kabinettssekreteraren Erik Bohemans bok På vakt, som behandlar hans tid under andra världskriget. I boken blir det uppenbart vilka svårigheter som svenska regeringen hade i förhandlingar med de krigförande för att tillgodose svenska intressen. Transiteringen av Engelsbrektsdivisionen från Norge till Finland är ett sådant och en viktig orsak var naturligtvis det bristande svenska militära förmågan under den första halvan av kriget.
Ledande svenska socialdemokratiska politiker hade personliga erfarenheter av detta och insåg betydelsen av ett starkt svensk försvar som stöd för Sverige och svenska intressen. Sedermera har denna personliga erfarenhet av att styra ett land under stark press försvunnit i och med denna politikergenerations intåg i evigheten.
Därutöver har speciellt vänsterkretsar inympat medborgarna i en tanke om att militär nedrustning är det enda realistiska förhållningssättet till politisk oro i världen och att världen ser på Sverige som en moralisk förebild.
Att denna syn knappast delas av folk eller politiker i länder som varit mindre lyckosamma i krigs eller frihetshänseende har gått flertalet förbi. När sedan skattsänkningar eller högre barnbidrag utgör en oslagbar lockelse på medborgaren i stället för pengar till en militär verksamhet som flertalet numera aldrig ser eller förstår är inte svårt att förstå att ens 1,5 procent av BNP till försvaret anses som näst intill en omöjlighet.
För att inympa en mer realistisk syn på vilka krav som ställs på Sverige ur säkerhets- och försvarspolitisk synvinkel, krävs att ledande politiker också leder nationen och inte bara sådana som låter sig ledas av resultat av opinionsundersökningar. Man behöver inte tycka om alla utländska sådana. Men var finns en svensk Churchill eller Thatcher?

Peter Grafström sa...
3 november 2014 21:58  

Skatterevisorn tar upp vänsterns brister. Det är viktigt att påpeka att vänstern i många skepnader har på många sätt varit ett verktyg för anglosaxarnas splittringstaktik. Marx hölls under den brittiska elitens skyddande vingar och uttryckte stor förnöjelse över sina därstädes möjligheter att utveckla sina revolutionära ideer. Ett motiv var att de ville utnyttja revolutionära för att skapa kaos i Englands konkurrentländer. Den intellektuella brittiska eliten utvecklade fabianismen en slags socialism med syfte att bemäktiga sig kontrollen över alla progressiva rörelser och kunna styra dem i riktningar som gav fördelar för det brittiska och senare angloamerikanska imperiet och motsvarande nackdelar för deras konkurrenter. Självklart gav det också möjlighet att kontrollera vänstern internt. Revolutionärer under både 1800-talet och 1900-talet var ofta välförsedda med pengar och utgjorde verktyg för det anglosaxiska imperiet. Miljöpartiet och vänstern i Sverige är under inflytande av intellektuellt tankegods som hittat till dem genom resursstarka stiftelser, sk ngo-er som trots benämningen nongovernmental i själva verket ofta är intimt lierade med anglosaxarnas geopolitiska agenda.
Jag ifrågasätter inte att vänsterfolk har genuina ideologiska uppfattningar men i mångt och mycket är de lurade och har mer passion än rationalitet.
Det är förrädiskt att välja anglosaxare som förebilder. De är oerhört bedrägliga eftersom de under många generationer har tjänat som verktyg för en geopolitisk agenda utan plats för andra folks välstånd och därför ständigt manipulerar fram ny splittring och förödelse. Churchill hade ordets gåva men representerar också den onda sidan av det beskrivna. Anglosaxarna hade inget att frukta de skapade själva avsiktligt alla de skeenden som ledde fram till krigen. Att de sen i dessa helt självförvållade draman gavs möjlighet att spela landsfaderliga finns det ingen anledning att beundra.

Niklas sa...
4 november 2014 08:59  

Det är mycket vilseledande information i media. Mycket är korkat och föga genomtänkt. Ta till exempel kvinnorna intervjuade i TV. De som pratade om "läggmatch". Tänk om reportern varit lite tuffare och sagt. Läggmatch ?, även om det innebär att ni får höra att Era män och söner kommer avrättas och ni och era döttrar våldtas ? Alla vill ha fred och vara pacifister - ända till den punkt då det inte funkar längre - då tar de flesta upp ett vapen och slåss, kanske inte för sitt eget liv, men för sina barns och sina familjers rätt att leva....vi har haft det alltför bra alltför länge i Sverige för att prata om krigets elände.

Owe F LIDGREN sa...
4 november 2014 11:47  

Situationen är minst sagt bekymmersam gällande tillståndet inom Försvarsmakten. Många av dagens officerare saknar förmågan att leda trupp. Möjligtvis sig själv då i enskild marsch upp till mäss fikat...Dom riktiga "slagen " för försvarsmaktens personal av idag utkämpas när RALS-pengarna skall fördelas.
Med ränker
och skitprat har allt gjorts för att ställa sig själv i en bättre dager och göra ned konkurrenten.

Den som förlorar hamnar i "200 kronors klubben". En liten raljant berättelse från Sveriges största underhållsförband. Även om jag när en förhoppning om att allt blivit bättre.....

Peppino sa...
4 november 2014 12:56  

Lite info till vissa, Japan har världens näst största flotta!

Bjäen sa...
6 november 2014 22:03  


Ja och svaren blir nog katastrof. Liksom övningen försvaret gjorde väpnad eskort med Gotlandsfärjan.
Några korvetter runt utan luftvärn, några JAS flög. Utan kapacitet till missil bekämpning.
En sjömålsmissil mot Gotlands färjan skjuts nog ca 5 mil öst om Gotland. Räckvidd för Brahmos är betydligt längre. Det enda eskorten kan sätta emot är collateral damage.

Jo försvaret övade missil försvar då ett propeller flyg drog en korv och den mänskliga luftvärnspjäsen fick rikta kulsprutan mot det. Ungefär på den nivån är det svenska försvaret.
Det är så förskräckligt att hela sv. Försvarets moderna materiel kan nedkämpas effektivt med konventionella kryssningsrobotar och sjömåls missiler.

Alla optiska signaturer för viktiga försvar objekt i ett skymningsläge finns nog inprogrammerat i Iskander systemet och Ryska sjömåls missiler. Hela svenska försvaret kan slås ut med ett ryska robotar helt enkelt.
I stort sett alla svenska övningar försvaret genomför just nu är meningslösa. Eftersom framtidens krig är just avstånd och svaren blir nog katastrof. Liksom övningen försvaret gjorde väpnad eskort med Gotlandsfärjan bekämpning.
Ett skyndsam inköp av Umkhonto luftvärn, Aster missiler och Iris T är det enda som funkar.

Dan sa...
7 november 2014 09:01  

Den där kvinnan som tyckte att "vi kan lägga oss i stället för att kriga" kan komma att bli tagen på orden vid en invasion.
Hur naiv får man vara?

Unknown sa...
8 november 2014 09:08  

Svar till die dumme schwede
Satt och funderade på exakt samma kommentar. Var stridsflygare i 36 år flög spetsiga ifrån 1970-1990.
De flesta av mina gamla flygarvänner har samma uppfattning.

Eileen sa...
8 november 2014 15:09  

Owe F Lidgren: Tala för dig själv och ditt eget förband. Jag har fått privilegiet att få följa den här övningen under veckan som gick och fått se många föredömliga exempel på ledarskap och truppföring på alla nivåer, både hos övat förband och övningsledning. Det engagemang och allvar med vilket de har tagit sig an uppgiften gör mig stolt över att vara svensk officer!

Wiseman: Tack för ett bra inlägg. Du skriver ofta kloka och insiktsfulla saker, men det här var nog ditt viktigaste inlägg hittills.

Owe F LIDGREN sa...
8 november 2014 16:45  

Svar till signaturen "Eileen":

Avsiktligt spetsade jag till en del formuleringar för att få igång en diskussion. Och lyckades!

Jag tycker det är bra att du känner dig stolt över ditt yrkesval. Du säger att du sett prov på ett gott ledarskap m.m. under någon övning.

Alla bedömningar och vad som kan tänkas vara ´bra 'måste naturligtvis utgå från en egen personliga referensram.

Äldre officerare har naturligtvis helt andra referenspunkter än de som helt nyligen gått in i yrket.

Owe F LIDGREN sa...
13 november 2014 19:20  

Vilka ambassadörer har Försvarsmakten genom åren sänt ut i i samhället. Man kan undra?
Det är kanske inte att undra på att Försvarsmakten brottas med vissa rekryteringsproblem

Idag möts man av av reklam i busskurer och på andra ställen om hur "fint" det är att vara anställd. Av just Försvarsmakten.


För många av oss som kanske har några (för många ?) år på nacken och upplevt allt detta så är detta närmast att likna som ett hån.
Jag har varit med i 38 år.

Under de senaste 24 åren vid ett underhållsförband grupperat mellan Vänern och Vättern.

Mina upplevelser därifrån vill jag inte någon skall få uppleva.

Maken till skitprat,ränker och bakdanteri får man leta efter.

Där gick det till som så att man baktalade varandra för att sätts sig själv i en bättre dager. Trakasserier.

Exemplen på detta är många. Och hårresande.
Speciellt handlade detta om ¨åren kring 1995.

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade