Wiseman's Wisdoms: Gästinlägg: Alliansfriheten har tjänat oss väl

Gästinlägg: Alliansfriheten har tjänat oss väl

Mikael ”Duke” Grev är tidigare Gripenpilot i Flygvapnet (1995-2012) och driver bloggen 30001 ft med liknande innehåll
—

Alliansfriheten har tjänat oss väl

Att alliansfriheten har tjänat Sverige väl är något som framförallt vänstern klämmer in vid tillfälle och som socialdemokraterna även skriver på sin sajt. På senare tid har det även blivit ett huvudargument i NATO-motståndet. Huruvida Sverige genom historien verkligen varit alliansfria - och i kris och krig neutrala - avhandlar Wiseman i ett tidigare inlägg (http://wisemanswisdoms.blogspot.se/2015/07/den-farliga-neutralitetsmyten.html).

Alliansfriheten har tjänat oss väl - notera "oss". Implicit menas självklart Sverige och det svenska folket. För mig skulle det vara mer naturligt med en skrivning: "Alliansfriheten har tjänat freden väl", men så är det normalt inte skrivet och det är nog tyvärr fullt medvetet.

Jag funderar ibland på vad jag skulle göra om jag såg en svår bilolycka eller någon som blir misshandlad. Kommer jag att göra som jag planerat och skynda till undsättning - med risk för eget liv och lem, inklusive psykologiska trauman över åsynen av lemlästade kroppar - eller kommer jag att låta egoismen segra och springa till skogs för att slippa eventuella otrevligheter?

Om egoismen segrar, kommer jag våga vara ärlig mot mig själv och min omgivning och erkänna detta och hoppas på förståelse, eller kommer jag att skapa en alternativ bild av händelseförloppet som rättfärdigar mitt handlande?

En sak som jag alltid beundrat vänstern för är den gemensamma omtanken om människan - solidaritet. Det spelar ingen roll om det är retorik eller genuint menad omtanke utan själva retoriken borde göra världen bättre genom att undermedvetet påverka andra. Samtidigt är jag en förespråkare för att ord är underordnad handling och att värsta sortens beteende är när ord och handling divergerar i falskhet.

Andra världskriget blev påtvingat världen av minst en galen diktator. Omvärlden reagerade för sent för att förhindra ett utbrott eftersom ingen ville tro att det någonsin skulle kunna bli ett världskrig igen. Ett opportunt läge uppstod för Hitler.

Lyckligtvis var främst Frankrike och Storbritannien mer proaktiva än andra och rustade lite tidigare - trots svårt ekonomiskt läge - och svarade Hitler som blev tagen på sängen i ett läge som var för honom suboptimalt. Utan denna tidiga reaktion kan kriget gått helt åt andra hållet; kanske till och med troligen.

Som ni vet var Sverige inte ett av dessa länder som reagerade i tid. Vi levde som brukligt på hoppet att ondheten skulle bekämpas av tandfén.

Hitlers erövringar slutade först när de Allierade med stora kostnader i människoliv till slut lyckades stoppa honom. För detta krävdes samarbete och koordination - en allians. Man förstod att utan samarbete så kunde Hitler och Tyskland inte stoppas då inget enskilt land var tillräckligt starkt, eftersom alla reagerat för sent.

Miljontals människor, militära och civila - flera gånger antalet innevånare i Sverige - dog i strid och följderna därefter innan Hitler stoppades. Hur många militärer som de allierades politiker beordrade in i döden för att slippa bli en nazistisk lydstat är svårt att säga, men minst hundratusentals.

Jag hyser den största respekt och tacksamhet för de länder som anslöt mot Hitler utan att själva blivit anfallna. Det visar på en förståelse för att nazismen även skulle drabba dem i ett senare skede - om Hitler vunnit - och att en uppoffring där och då skulle leda till mindre uppoffringar senare. Politikerna visade således en förmåga att hantera en svår fråga bortom nästa kvartalsrapport.

Få sammanfattar Sveriges deltagande i andra världskriget bättre än Thatcher:

Alliansfriheten har tjänat oss väl - notera "oss".

Med en välövad och koordinerad allians så kan man minimera totalt antal vapen utan att tulla på den gemensamma försvarseffekten. Man minimerar också risken för missförstånd mellan länderna i alliansen genom samarbetet och utgör en stabiliserande faktor i säkerhetspolitiken för alla andra och blir därmed en tröskeleffekt mot krig.

Solidaritet innebär att gemensamt ta ansvar för något. På ett sätt är det motsatsen till egoism. Sett ur länders perspektiv är solidaritet att stå upp med andra länder mot till exempel ondska. Egoism är i detta sammanhang att stå ensam och hoppas att andra löser problemen.

Ibland uppstår en ondska som inte enbart kan bekämpas med goda intentioner och dialog. Hitler var en sådan men det finns fler exempel i historien. Att tro att vi plötsligt skulle leva i en efter-ondska-tid har litet stöd i historien. Flera gånger har man trott detta för att snart bli gravt besvikna.

Tiden efter första världskriget var sådan. Men även tiden innan Rysslands invasion av Georgien och Ukraina har tydliga spår av denna naiva tro på den eviga freden. Sverige är extra drabbat eftersom vi övertygat oss själva att vi undvikit världskrigen med list och principfasthet, när det egentligen borde kallas egoism och kohandel.

Alliansfriheten har tjänat oss väl - notera "oss".

Om ondskan återuppstår – oavsett i vilken form – så måste vi vara beredda att samarbeta med den yttersta nivån av maktmedel, den militära. Genom att göra detta tillsammans så kan vi minimera risken för att någon hinner bli för stark, det som var på vippen att hända med Hitler.

Om vi även nästa gång ondskan återuppstår väljer att blunda, stå i ett hörn och hoppas att ingen ser oss medan andra länder offrar sina medborgare för vår säkerhet så är det inte solidaritet, det är något helt annat. Jag tror inte den nationella självduperingen fungerar en gång till.

Jag hoppas att vänstern förstår detta; att solidaritet är att med andra länder försvara demokratin, att försvara länders suveräna gränser och trygga allas tillvaro, inte bara vår egen i det korta loppet. Solidaritet är inte att stå ensamma och hoppas på det bästa - för oss.

Jag hoppas att Sverige planerar att stanna vid ett krig i vårt närområde och hjälpa till, och försvara ett land som blir misshandlat av en buse. Jag hoppas det sker en förändring av vänsterns retorik, för nu tycker jag NATO-motståndarna redan tittar mot trädlinjen för att planera en undanflykt.

Alliansfriheten har tjänat oss väl - notera "oss".

Vänligen, 
Mikael Grev

Följ på Twitter för liknande tankar.

Follow @mikaelgrev

38 kommentarer:

Anonym sa...: Ett förträffligt bra inlägg! På tiden att moral och etik tas upp i frågor som denna.
Allför ofta har vi ju fått höra att att svenska regeringen agerade "rätt" under vk 2 och det "räddade oss" från ett värre öde. Vilken tur att detta öde bara drabbade "någon annan" ....i god solidarisk anda....
Alltför ofta har vi fått höra svenska politiker, med hög svansföring, predika etik och moral till andra länder. Ju längre bort dessa länder ligger desto högre tonläge.
När det gäller länder i närområdet så aktar man sig däremot för att "provocera"....för vi är ju "neutrala" i just den situationen... Hur detta uppfattas i andras ögon tänker man nog inte på eftersom det är svårt att se någon annans synpunkt när man anser sig har moraliskt rätt.
Sten-Erik Björling sa...: Det kanske hör till att nämna följande:

- Svensk militär och borgerlighet var stora anhängare av nazi-Tyskland och Hitler fram till efter Stalingrad. Att ha ett antal höga officerare i svenska officersmässor skåla och gratulera Tysklands framryckning i Europa vid kartor där slagen presenterades är inte en smickrande bild såhär efteråt... De som stod för motståndet mot nazisternas inflytande i Sverige var inte officerare och borgerlighet - det var medlemmar i arbetarklassen.

- Inte ens om viljan funnits så skulle vi kunna försvara oss militärt eftersom vi inte hade resurserna. Dock var en av de starkaste bidragande orsakerna till att Tyskland inte gick in i Sverige att landet i sig skulle sluka upp ett stort antal divisioner bara för bevakning och ockupation. Något som även gäller i nutid.

- Det var inte väst-alliansen som besegrade Tyskland - det var Ryssland som band upp ca 75% av de tyska styrkorna och som stod för nästan alla tyska förluster hos militära förband. Västalliansen var bra på att skapa förluster hos civila via bombningar av städer.

Sten-Erik Björling
Unknown sa...: Sten-Erik, då är det även på plats att nämna Molotov och Ribbentrop-pakten.

Sovjetunionen gick inte in i kriget mot Hitler och Nazismen. Sovjetunionen samarbetade med Nazismen i styckandet och okuperandet av andra europeiska länder. Vi vet ju också hur det gick med att "befria" en massa länder från nazismen. Skulle kunna skriva en hel del mer men nöjer mig med: Warszawa 1944..
/Kristian
Riga sa...: Så sant och så deprimerande.

Och inte är det bättre idag.

Tack för bra artikel.

Undrar ibland om det stämmer att Sveriges stora engagemang i tredje världen beror på att ingen europé eller amerikan ville prata med oss efter andra världskriget.
Anonym sa...: Det här var ett välskrivet och intressant gästinlägg, men det baseras på antagandet att vi har ett val att gå med i en allians som per definition är god och står emot ondskan, eller att låta bli. Det är en fullständigt absurd hypotes. Världen är inte uppdelad i "vita hattar och svarta hattar", och ytterst få krig är så moraliskt entydiga som kriget mot Hitlers Tyskland visade sig vara. Även om Nato självklart är att föredra framför Putins fascistiska Ryssland är det inte alls samma sak som att allt Nato sysslar med är av godo och förtjänar vårt stöd.
Anonym sa...: Herr Ahlstrom.

De som är skolade i den Sovjetiska skolan vet inte vad Molotov-Ribbentrop-pakten är/var för något. Om den överhuvudtaget nämns så är det inte så som vi är vana att se den beskriven.

Att sovjet gick in i Polen var endast för att "befria den del av Polen som historiskt hade berövats dem".
"1939-1940 avlägsnades den historiska orättvisa (Rigafördraget 1921)där västra Vitryssland och västra Ukraina införlivades med Polen. Bessarabien och norra Bukovina återförenades också med det Sovjetiska brödrafolket."

Tittar man sedan lite längre bak i tiden, i vår historieskrivning, så återfinner man Tyskland som finansiär och bidragare till att få herr Stalin till makten. Det första beslut herr Stalin tog, vid makten, var att avsluta kriget mot Tyskland under första världskriget. Detta var precis det Tyskland hade gjort upp med den landsflyktige herr Lenin om, när man satte honom på ett tåg från Österrike med pengar och löften om militärt stöd till revolutionen.

Vad det gäller de baltiska staterna lär man ut följande.

"En stor seger för de revolutionära krafterna och upprättandet av sovjetmakten i Litauen, Lettland, och Estland vars folk räddades undan det kapitalistiska förtrycket och det fascistiska hotet genom att frivilligt inträda i Sovjetunionen."

Man måste ha i åtanke att det finns inget annat land i Europa som har exakt samma historieskrivning som vår av vad som hände och inte under andra världskriget.
Jag tror jag vet vad fru Thatcher skulle ha fortsatt med att säga. Hon insåg dock att reportern inte skulle förstå vad hon menade.(förklaringen återfinns nog i herr Churchills memoarer).

Jag kan ju undra hur den svenska "arbetarklassen" ser på tvångsevakueringen och deporteringen av flyktingar från den sovjetiska legationens arbetsläger (Baggå, Baggbron, Krampen, Aborrtjärn och Storvreta) i oktober 1944. Här skulle herr Erlander kunna ha bidragit med mycket fakta från arbetarperspektivet!

Här var vi som land långt inne i skogen. Vi blundade, höll för ögon och öron och vågade knappt andas.
Detta är noterat av vår omgivning.

Det gagnade oss väl, notera oss;-)

PUST!

F.d. Teaterdirektören.

P.S. Citaten är från diverse skol- och historieböcker använda i Sovjetunionen.
P.S.2 På förekommen anledning är detta endast "gammal skåpmat" som redan nämnts i böcker m.m. tidigare. Annat (det finns mycket) skulle förmodligen resultera i oändliga kommentarer.
P.S.3 För att bara bemöta en av herr Björlings myter så räknade Tyskland inte med speciellt stor insats för att ta Sverige och att detta skulle vara på något vis avgörande är det få som tror på.
Simon sa...: Jag tycker att alliansfrihet i fred är rätt väg att gå, är vi alliansfria så kommer vi i idealfallet inte att ta storebrors skyddande paraply som intäkt för att försumma vårt eget ansvar att försvara oss. Alliansfrihet i fred, med ett försvar byggt utifrån att ensam måste vara stark, jag vill se en försvarsbudget om 4-6% av bnp och allmän värnplikt. Alliansfrihet i fred, för vi vet inte att det inte är någon i den egna alliansen som vill ha krig. Alliansfrihet i fred, syftande till handlingsfrihet vid krig i vårt närområde. Om putler angriper baltikum så lan vi välja att hjälpa baltikum mot angriparen, om putler angriper Finland så skall vi självfallet gripa in till östra rikshalvans försvar. Om Danmark angriper Tyskland så kan vi välja att ta fram popcornen och titta på.
En aktör som tar ansvar för sitt eget försvar och har extraresurser utöver det kommer alltid att vara välkommen in i en allians när kriget är ett faktum.
Duke sa...: @Simon
Visst, ett mycket starkt eget försvar är att föredra, det tycker jag med. Men det är en utopi och skulle ta minst 10-15 år att få på plats i praktiken.
Gronvita sa...: Bra artikel, tack för den.
Vi vet alltså inte var den där ondskan kommer sticka upp sitt fula tryne, bara att den troligen gör det igen någonstans, eftersom den historiskt alltid gjort det om och om igen i olika skepnader.
Det enda vi säkert kan göra är att ha ett starkt eget totalförsvar (inte bara militärt) och den dagen det börjar brinna så har vi friheten att besluta vilken eller vilka allierade vi då behöver, direkt eller av solidaritet. Att redan nu vara med i en fast allians är att begränsa det handlingsutrymmet och dessutom måla fast oss på en sida som just idag framstår som den rätta.
Som någon skrev, vem kommer neka en stark partner som sträcker ut en hand när det behövs? En svag däremot.........
Simon sa...: Duke, att åstadkomma ett fullstarkt värnpliktsförsvar lär ta minst femton, snarare tjugp år, även om vi inför 4% av BNP i försvarsbudget imorgon, först skall utbildningsplattformar återtas eller nyetableras,Repövningar göras och Nya värnpliktiga utbildas, låt säga att det tar tio år att etablera utbildningsplattformar som kan hantera hela värnpliktskullar och ytterligare åtta år tills fältförbanden till sin helhet består av hela värnpliktskullar. Men behöver vi ha det fullt utbyggda värnpliktsförsvaret, redo att hantera det tredje världskriget redan imorgon?
Blotta beslutet och tillförseln av resurser räcker långt, Med fyra stålkorvetter rustade och endera i skarp tjänst eller under utbildning av värnpliktiga, vilket vi kan ha om kanske tre månader om beslutet tas idag, så har vi höjt tröskeln betydligt jämfört IO 14. Med sex värnpliktiga basbataljoner av repövade 30-50 åringar och tre nya under utbildning, vilket vi kan skrapa ihop på ett halvår, samt ökade flygtimmar till JAS så har flygvapnet blivit avsevärt kraftigare. Med Repövning av alla icke överdrivet överåriga värnpliktiga, vilket strängt taget kan inledas om en månad, så har vi snart över 100 000 man i armén och bemanning till alla stridsfordon vi kan skrapa fram. Det ger signalvärde och en som sagt oerhörd styrkeökning på kort tid (och repövningar behövs för att få liv i gamla och kunskap i nya officerare för att återskapa eller nyskapa utbildningsplattformar och för att få tillbaks förmågan att leda bataljon, brigad och armefördelning.
Ett mycket starkt eget försvar kommer att ta 15-20 år att få på plats, men ett icke föraktligt försvar kan vi ha på plats på ett år och sedan sker styrketillväxten exponentiellt i sju åtta år, för att sedan plana ut till en linjär tillväxt tills vi har ett fullgott försvar på plats. Redan att ställa upp de pjäser vi har idag i bra startpositioner ger oss en försvarsförmåga som kan avskräcka från kuppanfall, men det skapar bara en tröskel där ingen finns idag, Vi behöver mer än en tröskel och det bygger vi bäst själva, utan att vara insnärjda i allianser.
Max Hanemann sa...: Snälla Simon, även repetitionsutbildning av de tio sist utbildade värnpliktskullarna kräver utbildningsfaciliteter, utbildade instruktörer, förbandsmateriel och att man överhuvudtaget har koll på dessa personer och vad de utbildades till för befattningar en gång i tiden (så att man kan sätta ihop förband med rätt kompetens). Det går inte på en månad att ordna detta för armeförband och knappast ens på ett år.

Det är en vacker tanke, men som vanligt har vi den läbbiga verkligheten att tas med. Så mycket har avvecklats, lagts ner, skrotats under de tjugo senaste åren - materiellt, personellt och kunskapsmässigt - att man bara kan gråta ...
Simon sa...: Max, visst har vi uppförsbacke, men vi hr sådan tur att det fortfarande finns duktiga om än rostiga före detta yrkesofficerare som reservofficerare som inte kommer att tveka länge när de först sett i alla nyhetssändningar och tidningar att riksdagen efter regeringinitiativ beslutat omgående tredubbl försvarsbudgeten och sedan blir uppringda av sin gamla regementschef, eller gamle officerskollega från regementet med beskedet att "nb5 skall återetableras, ställer du upp" (ersätt nb5 med ditt regemente, din bas eller in flottilj)

45-åriga reservkaptener som haft timlösa kontrakt i sju år kan avrostas ganska fort och i sin tur avrosta repgubbar och kunskapsöverföra till nya befäl och nya bassar. Vi får inte optimal kvalitet på soldaterna med en gång på det viset, en vi kommer igång. Materiel råder det brist på, men det om finns kan slitas ut på repövningar i väntan på att beställd ny materiel levereras.
Kalla all krigsmateriel för just krigsmateriel och kräv att den produceras inom rikets gränser så får vi god fart på hjulen i industrin också.
Anonym sa...: Har jag tolkat detta blogginläggs andemening rätt, att det är en egoistisk handling av Sverige att hålla fast vid den militära alliansfriheten?

I så fall uttrycker jag avvikande mening. Den primära uppgiften för svensk militär ska inte vara deltagande i globala konflikthärdar och muslimska klanstrider, såsom Irak, Afghanistan, Libyen etc, utan territorialförvaret.
Därför anser jag att det mest optimala är den militära alliansfriheten kombinerat med ett starkt eget försvar . Och det är ädelt att försvars sitt land med risk för sitt liv. Det har alltså inget med egoism att göra.

Polen var i försvarförbund med Storbritannien vid VK2:s utbrott september 1939. Frankrike hade vid denna tid därtill lovar sitt stöd till Polen. Inte hjälpte det Polen att ha så starka allierade. Tyskland angrep Polen i alla fall.

Sedan började VK2 de facto vid Versaillesfreden 1919 mellan Frankrike och Tyskland. Frankrike, under Georges Clemenceaus ledning, dikterade mycket hårda fredsvillkor 1919, med vetskapen att snart bryter det ut krig mellan Tyskland och Frankrike. Därför gäller det att vid denna fred skaffa sig så många fördelar gentemot arvfienden som möjligt inför nästa krigsutbrott.
sl sa...: Alliansfriheten kostade 2% av BNP. Försvarsutgifter på 1% av BNP leder till NATO, även om de inte accepterar våra underestimeringar. Svenskarna resonerar som grekerna och ska ha fördelarna utan kostnader. Vänstern ska aldrig betala något, utan vill köpa sina väljare för deras egna pengar. Beundransvärt?
Adrian sa...: Frankrike och Storbrittanien förrådde ju dess alierade Tjekoslovakien 1938 och Polen hamnade under Uncle Joe's occupation efter kriget för Östeuropa var ju inget att bry sig om.

Så nej Sverige gjorde helt rätt som höll sig utanför, framförrallt som versaillesdiktatet bäddat för ett nytt krig.
Unknown sa...: Till att börja med så är det rent skrattretande att Thatcher berömmer Storbritannien av att ha stått upp mot tyranniet med tanke på att vi talar om ett land som varit ett av historiens största imperier. Storbritannien och Frankrike var bundna av ett försvarsavtal med Polen och hedrade detta genom att förklara Tyskland krig efter angreppet mot Polen, om än krigsinsatserna mot Tyskland var halvhjärtade fram till dess att Wehrmacht angrep västerut. Vad gäller USA så handlade det inte alls om något proaktivt ingripande för att skydda demokrati och frihet, utan att man drogs in i kriget genom Pearl Harbour och Tysklands krigsförklaring. I likhet med Sagan om Ringen så brukar 2VK framställas som en kamp mellan gott och ont, men det var i första hand en klassisk kamp om makt och hegemoni i likhet med de flesta andra krig mellan stormakter. Att utmåla britterna som godheten själv är rent löjligt med tanke på att "demokratin" Storbritannien 1939 styrde över hundratals miljoner infödda i kolonierna som saknade allt av demokratiska fri- och rättigheter. I exempelvis Indien betraktades all agitation för självstyre som uppvigling och terrorism, och infödda kunde fängslas godtyckligt samtidigt som press- och tryckfriheten inskränktes genom undantagslagar. Brittisk polis och militär höll sig inte för god för att öppna eld mot demonstrationer, och under 2VK så svalt ca 3 miljoner människor till döds i Bengalen då Churchill inte ville avdela fartyg till hjälpsändningar. Förutom Indien så har vi andra kolonier där framförallt Kenya och Malaya var platser där brittisk polis och militär bemötte kampen för självständighet med en brutalitet som inkluderade massakrer och tortyr. Dessa omständigheter tas sällan upp när Winston Churchill hyllas, men som bekant är det ju tyvärr skillnad på europeiska liv och afrikanska och asiatiska liv, en dubbelmoral som gör mig spyfärdig!

Vad gäller Mikael Grevs gästinlägg, så vill jag mena att en regerings främsta skyldighet alltid är att skydda det egna folket. Personligen hade jag föredragit att Sverige ingripit militärt på Finlands sida under vinterkriget, men jag stöder till fullo samlingsregeringens neutralitet mellan de allierade och axelmakterna! Jag vill också påpeka att imperialism och stormaktspolitik mycket lätt kan svepas in i en skrud av dygd, och således kan ett enligt folkrätten olagligt angreppskrig mot Irak kallas för demokratikamp samtidigt som reguljära krigsfångar kan torteras medan andra fångar kan kallas för olagliga kombattanter och hållas i limbo på Guantanamo. Vissa tunga jurister har påpekat att både Bush, Blair och deras högsta militära ledare gjorde sig skyldiga till brott mot freden enligt de Nürnbergprinciper som tyska ledare och officerare dömdes enligt. För att inte tala om drönarattackerna som är en stor skändlig blodfläck på USA och Storbritanniens sköld. Men det är uppenbarligen värt tiotusentals collaterals så att ynkryggar kan gå hem från sina luftkonditionerade baser i USA till fru och barn utan att risker att alltför många kistor svepta i stjärnbaneret får upp allmänhetens ögon för vad ett krig innebär.

Hur kan vi i väst med trovärdighet och allvarlig min läxa upp andra länder när vi själva har helt andra måttstockar? Varför är det okej för Nato att med våld ändra Europas gränser i fallet Kosovo medan det högst motiverade ryska ingripandet i Georgien kallas för anfallskrig? Varför skall USA-fientliga tyranner störtas medan vi handlar med och samarbetar med minst lika repressiva och blodiga regimer? Men detta hyckleri är ju själva kärnan i amerikansk (och därmed i förlängningen västeuropeisk) utrikespolitik: He may be a crook, but he is our crook.

Som medlemmar i Nato får vi ett kärnvapenparaply och säkerhetsgarantier mot Ryssland, men vi blir samtidigt en del av en geopolitisk kamp mellan stormakter som alls inte är svartvit, samtidigt som vi förväntas delta i otaliga småkrig på platser där varken vi eller andra har något att göra förutom att skydda västs intressen samtidigt som vi förnekar andra stormakter rätten att skydda sina. Nåväl, inte i mitt namn!
Max Hanemann sa...: Claudius:

Det är väl en självklarhet som inte ens borde behöva diskuteras att svenska liv är mycket mera värda än utlänningars; i en fallande skala beroende på avstånd, etnicitet, religion, nationell ekonomi, militärpolitisk styrka o s v. Om inte så vore fallet skulle vi i sant urkristen anda skatta oss själva till samma levnadsstandard som säg Bangladesh och leva på dessa förmenta medmänniskors standard i alla avseenden (och skänka vårt överskott - så länge vi har något - till jordens fattiga). Det är ju f ö samma resultat, fast på ett annat sätt, som eftersträvas av dem i vårt land som agiterar för ohejdad och underlättad massimmigration.

Vi skall inte med självgodhet diskutera etik och moral mellan folk så länge vårt handlande - eller brist på detsamma - alltid har varit och i dag är principiellt lika egoistiskt som alla andra länders. Hela världsordningen bygger faktiskt på nationalism och egoism sedan sekler tillbaka ... Ändra på det, Du!
Kristian sa...: Claudius,

"[...]men vi blir samtidigt en del av en geopolitisk kamp mellan stormakter som alls inte är svartvit, samtidigt som vi förväntas delta i otaliga småkrig"

För det första: vi är redan med i den geopolitisk kampen på Västs sida och det har vi varit sedan VK2. Något som Sovjet på sin tid och Rysland idag är ytterst medvetna om. Sovjets krigsplan för totalt kärnvapenkrig avdelade t ex över 200 strategiska och 400 taktiska laddningar för användning mot Sverige trots vår omhuldade "neutralitet". Ryssland idag kommer inte låta oss vara ifred precis som Sovjet inte hade gjort det då.

För det andra: Nej, vi kommer inte tvingas eller förväntas gå med i någonting som inte är en Artikel 5 aktion. Även om du önskar, fruktar, tycker eller tror det så är det inte sant. Dessutom omfattas vi redan av EUs Artikel 42 §7 som har en något starkare skrivning än Natos Artikel 5.
Sten-Erik Björling sa...: Kristian,

För det första så har svensk borgerlighet och även militär och juridisk makt varit noga med att ställa sig på "makten du jour" - under stora delar av 30-talet och under huvuddelen av andra världskriget så låg sympatierna för dessa skikt inom svensk borgerlighet på Tysklands sida. Man bytte lägligt sympatier lagom till krigsslutet till att bli fullt övertygade supportrar av USA och England.

Vilken är källan för antalet strategiska och taktiska stridsspetsar? En länkning och / eller en referens vore intressant att ta del av... Nog för att jag vet om att Ryssland planerade att använda taktiska kärnvapen i samband med storskaliga offensiver i bl a gränsen mot Finland men strategiska stridsspetsar tror jag nog att de reserverade för huvudmotståndaren Nato.

Sten-Erik Björling
Kristian sa...: Sten-Erik,

Jag kom ihåg fel. Det var "bara" 50-100 strategiska laddningar (Västeuropa skulle få 5000 i två våger med några timmars mellanrum) plus ett odefinierat antal taktiska. Planerna för Norra Tyskland plus Danmark angav insättande av runt 1000 taktiska laddningar utöver de strategiska så 200-500 taktiska laddningar för Sverige känns rimligt.

Laddningar i megatonklassen skulle gissningsvis användas mot hårda mål (vi var jävligt flitiga på att bygga bergrum på 50- och 60-talet) och för stora yt-mål som t ex flygbaser och städer.

Siffrorna bygger på planer för TVD Väst, där Skåne ingår, som kom i ljuset efter Warszawapaktens upplösande. Källa: http://www.kalla-kriget.se/sverige/militart/krigsplanlaggning/wp-planer.php
Sten-Erik Björling sa...: Kristian,

Många tack för mycket intressant läsning. Var själv krigsplacerad som plutonsbefäl nära Finska gränsen under den relativt heta perioden i mitten - slutet av 80-talet - resulterade i rätt intressant krigsplanlägging...

Det som måste noteras är att Ryssland har förändrats starkt inom vissa områden under de senaste 15 åren efter Jeltsin - även om mycket av korruption och misstro mot centrala rättsinstanser och myndigheter fortfarande finns inom landet. Vare sig Nato eller Ryssland har kapacitet att angripa den motsvarande parten - de har inte resurserna för detta - utan en storkonflikt medför stor risk att kriget går över till nukleära utväxlingar.

Problemet är att delar av administrationen i USA som följer Wolfowitz-doktrinen anser att man kan vinna ett kärnvapenkrig mot Ryssland genom ett förstaslag kombinerat med försvar mot ett Ryskt andra-slag med hjälp av ABM-system i Europa och inom USA.

Forskning i USA påvisar att användning av ca 1% av vardera av Rysslands och USAs kärnvapen medför 2 miljarder förluster i människoliv. Om endera parten kan få verkan med 50% av sitt lands kärnvapen så kommer den resulterande nukleära vintern att vara över 3-4 år vilket innebär utslagning av allt högre liv på jorden - ingen plats på jorden skulle få plusgrader under 3-4 år vilket slår ut allt högre liv eftersom växterna slås ut. Att vitala delar av USAs ledning anser att man kan vinna ett upplägg med kärnvapenhot mm mot Ryssland och Kina i dessa sammanhang är rent sinnessjukt - det är därför vi i Sverige med alla medel måste motverka att ABM-system baseras inom Sveriges gränser - detta kommer att medföra preventiv bekämpning från Rysk sida för att motverka frestelsen för USA att genomföra ett första slag. Tyvärr så sitter vår högsta militär- och politiska ledning fast i föråldrat tänkande där man inte hängt med i de nya skeendena som ställer om stora delar av den framtida maktfördelningen på jorden.

Ha det så bra, och återigen tack för intressant läsning...

Sten-Erik Björling
Max Hanemann sa...: Sverige, USA och robotförsvaret

Från tid till annan framförs USA:s strävan att placera komponenter av sitt försvar mot långdistansrobotar (ICBM) på platser i Europa som ett destabiliserande hot mot Ryssland då det hävdas att det skulle rubba terrorbalansen (jodå, den finns fortfarande) genom att kunna verka mot ryska ICBM riktade mot USA. Ryssland har varit tämligen högljutt och hotfullt runt denna fråga.

Det finns några enkla fakta som placerar sådana påståenden i någon annan dager. Centrala sådana beror på fysiska och geografiska fakta; andra finns sammanställda på grundval av öppna källor. Jag vill då hänvisa till den mycket detaljerade rapporten kring Rysslands uppbyggnad och placering av sina ICBM, http://www.ausairpower.net/APA-RVSN-Analysis.html . Mera bilder och texter än vad man orkar gå igenom finns på https://www.google.se/search?q=russian+icbm+basing&tbm=isch&tbo=u&source=univ&sa=X&ved=0CGgQsARqFQoTCNfz9I2I8cYCFYUWLAodOQ8OTw&biw=2048&bih=1020.

Med ett undantag befinner sig alla ryska robotfält inklusive baseringsområden för rörliga ICBM öster om Moskvas längdgrad. Detta innebär att, utom för vissa baser och mål i östligaste USA, går robotbanorna över nordligaste Ryssland och över polarkalotten inkl Grönland. För undantagen ligger banorna över Skandinavien men långt norr om Polen. Detta innebär att anti-robot vapen baserade i Polen inte har någon möjlighet att påverka ryska ICBM riktade mot USA. En basering i Estland skulle troligen kunna göra detta teoretiskt sett, under att en basering i huvuddelen av Norge skulle ha svårigheter att komma till verkan. Tilläggas bör att Ryssland lätt kan undvika detta genom att rikta ICBM från sina västligaste basområden mot västra USA i s f östra.

Däremot är en placering av defensiva robotar i Polen tämligen optimal för att bekämpa ICBM avfyrade från Iran mot den närmast liggande amerikanska befolkningscentret, New York. Och det var ju för att avvärja ett sådant, tämligen begränsat hot från ”skurkstater” (Iran, Nordkorea, Libyen) som tanken på denna typ av robotförsvar väcktes. Mot ett fullskaligt angrepp från Ryssland eller – troligen – Kina räcker det på intet vis till.

Frågan om basering av defensiva robotar i nordligaste Norge har aldrig väckts även om en utplacering av sådana i detta område skulle ha störst möjlighet att verka mot ryska ICBM i vissa banor. Sverige är föga intressant som baseringsland för USA om man kan disponera baltiskt eller norskt territorium för detta syfte – osannolikt. Och Sverige skulle även vid en NATO-anslutning kunna vägra sådan basering, jfr Norges och Danmarks vägran att acceptera kärnvapenlagring på sina områden.

Däremot skulle en utplacering av en radarstation ägnad åt ICBM-upptäckt och målanvisning för defensiva robotar med placering i Polen kunna ge Västeuropa ett visst skydd mot ryska medeldistansrobotar (beroende på typ av defensiv robot). Det är kanske mot den bakgrunden man skall se den ryska upprördheten?
Anders Romelsjö sa...: NATO är en krigsorganisation dominerad av USA. NATO bidrog avgjort till splittringen av f.d. Jugoslavien, till sönderslagningen Libyen långt utöver FN-mandatet (där al-Qaida kraftigt stärkts), varifrån flyktingströmmar över Medelhavet går, och till förstörelsen av Afghanistan (som medfört att talibanerna är starkare än någonsin de senaste 10 åren). Nu hetsar NATO mot Ryssland som är omringat av NATO-baser.
De svenska Nato-förespråkarnas argument att Atlantpakten är en demokratiernas gemenskap inte håller. Finland och Sverige, Irland, Schweiz och Österrike är väl fungerande demokratier, men de har valt att stå utanför stormaktsblock och militärallianser. Däremot är polisstaten Turkiet, maffians Italien, korruptionens Rumänien, det halvfascistiska Ungern, blodshämndens Albanien alla medlemmar av Nato.
Till syvende och sist är NATO en krigsorganisation i tjänst hos USA som störtat många demokratier. Utrikespolitiskt har USA tydligt visat att landet inte är för demokrati. Man kan kritisera och angripa diktaturer som står självständiga i förhållande till USA, som Irak, Libyen och Syrien men inte andra (Egypten, Tunisien, Bahrain, Saudiarabien, Pinochets Chile och alla de militärdiktaturer som USA stött/etablerat i Sydamerika och även i Sydostasien.) Några demokratiskt valda regeringar som USA störtat eller stött störtandet av i statskupper.
-Mossadeq i Iran 1953;
-Arbenz i Guatemala 1954;
-Sukarno i Indonesien 1965;
-Allende i Chile 1973;
-Sihanouk i Kambodja 1970;
-USA invaderar militärt och störtar den demokratiska Bishopregeringen i Grenada 1983;
-USA understödjer statskupp en i Venezuela 2002, och erkänner, omedelbart och officiellt, kuppmakarna som de nya representanterna för landet. Problemet för USA var att kuppen misslyckades;
-Den folkvalde presidenten Aristide kidnappas i Haiti av USA 2004 och skickas till Afrika. En statskupp genomförs, med USA:s stöd och många Aristide-anhängare mördas eller fängslas;
-Zelaya i Honduras 2009;
-Stödet till den egyptiska militärens statskupp mot Morsi 2013.
-Stödet till statskuppen i Ukraina i februari 2014
-Statskuppsförsök i Venezuela 2015.
Det är helt klart att NATO vilar på möjligheten att vid behov använda kärnvapen.
Teknikern sa...: Det som det hittills inte skrivits en stavelse om är den breda kompetensen som finns bland oss "överåriga" ute i det civila mörkret. Trots att jag blev malaj pga. ett fysiskt handikapp som inte stör mig i vardagen alls så tillägnade jag mig en hel del kunskap i den miloverkstad där jag hamnade. Efter muck har jag fortsatt lappa och laga, svetsa och skruva och även förkovrat mig i el och elektronik, fordon av alla de slag mm. mm. så jag kan numera kalla mig "universalhantverkare" med ett brett register och skulle gladeligen, trots att jag fyllt 57, ställa upp och göra ett eller flera repmöten som mek. Jag är ganska övertygad om att jag inte är ensam, varken kompetensmässigt eller vad det gäller intresset att få igång det som legat i träda en tid. Kunskap är lätt att bära och man vet aldrig när den kan behövas, för 2 år sen tex. lärde jag mig mjölka kor och sköta en djurbesättning, jag tror aldrig jag kommer att ha nytta av den kunskapen men man vet ju aldrig, och i vintras pluggade jag CanBus-fordonsstyrning.
Peter Grafström sa...: Mikael Grev
Nej det var inte Hitler som orsakade andra världskriget utan britterna.
Dvs dom som du vill vi skall samarbeta med var hela upphovet till massdöden. Så din premiss är helt felaktig.
Skulle det vara så att du menade Stalin med diktator så bemöter jag den vanföreställningen i en kommentar till Kristian Ahlström, förutsatt att jag inte censureras.
Hitler var deras betalde kumpan och etablerade brittiska historiker undviker att berätta den egna sidans enorma skuld.
England kallas ibland för perfide Albion och det finns fog för det.
Chamberlain räddade nämligen Hitler kvar vid makten i sista stund när de Preussiska generalernas speciellt utvalda attackstyrka väntade på anfallsordern för att avsätta Hitler. Dessa välutbildade preussare insåg att de löpte risken att bli hängda tilsammans med Hitler om de gick in i Tjeckoslovakien och sen blev krossade av Frankrike och England från sin otillräckligt försvarade västra flank.
De ansåg att deras militära läge var hopplöst. Hitler som hade förts till makten med enormt ekonomiskt stöd från britter och amerikaner med målet att låta honom erövra Sovjet och lämna över naturtillgångarna, hade emellertid i hemlighet fått försäkringar. Men detaljerna och trovärdigheten i dessa försäkringar om de alls var kända vågade inte generalerna lita på. De vädjade via von Kleist till britterna att sätta sig emot Hitlers planer för Tjeckoslovakien (som i själva verket var helt i linje med vad britterna ville ty gräns mot Ryssland var målet för adepten Adolf)
I stället kom alltså Chamberlain som kände till och ville förhindra avsättningen av den viktige medarbetaren Hitler och slöt ett avtal med honom som drog undan benen för kuppen. Alla som sett Chamberlain vifta med papperet från flygplanet tror att det hade med Tjeckoslovakien att göra men i själva verket var det en överenskommelse för marina styrkor i Nordsjön. Det avtalet gjorde att Hitler senare i krigets början kraftigt underutnyttjade sina ubåtar mot brittisk sjöfart.
Varning för etablerade historiker! Segrarnas historia är genomfalsk. Och dessutom ofta helt ologisk eller rentav absurd. Det är enda sättet att bortförklara britternas roll.
Peter Grafström sa...: Kristian Ahlström
Din uppfattning om Stalin är en vanföreställning. Verkligheten var att britterna förhalade Stalins begäran om en allians med britterna. Syftet med förhalningen var att Stalin skulle luras att inte ha några allierade alls. Eftersom Stalin genomskådade britternas fula trick slöts i stället pakten med Ribbentropp. Går inte att klandra Sovjet för det. Däremot bör Britterna fördömas. De var ansvariga för andra världskriget och fick god hjälp av Usa. Britternas ursprungliga plan var att Tyskland med den rikligt understödde anglofilen Hitler skulle erövra Sovjets naturtillgångar med sin västra flank så svag att britterna skulle kunna garantera sin del av rovet eller rentav även krossa det då utnötta Tyskland och plocka åt sig rubbet. Etablerade historiker straffas minimum med dåliga möjligheter att få sina böcker utgivna om de skriver sanningen och den är enormt chockerande beträffande britternas skuld.
Duke sa...: Peter Grafström,

"Nej det var inte Hitler som orsakade andra världskriget utan britterna."

Du representerar en så liten minoritet av de som är kunniga innom andra världskrigets händelser att svaret i övrigt inte är värt att bemöta.
Anonym sa...: Herr Duke.

Herr Grafström representerar många miljoner ryssars åsikter om hur det gick till under andra världskriget. Han återger skeendet exakt så som det beskrivs i många skolböcker och andra skrifter. I det stora eposet "det fosterländska kriget" skildras också dessa underligheter. De som fått sig detta till del har ingen skuld i de felaktiga fakta- eller sakfrågorna. De har blivit lärda detta utan någon annan att fråga.
(se min tidigare kommentar)

Tyvärr är de svåra (omöjliga) att överbevisa då de antagligen inte vill erkänna att de blivit lurade under hela sitt liv, även i denna fråga.

Många är även de som kallar sig "kunniga" i ämnet med en något efterfriserad kunskapsbank i Ryssland. Några andra verkar inte få existera, inte ens idag år 2015!

En aktuell fråga är det Baltiska ländernas varande och om de verkligen har rätt till att vara självständiga stater.

Så här ser man historiskt på frågan i sin uppfostran till goda sovjeter i skolan.

"En stor seger för de revolutionära krafterna och upprättandet av sovjetmakten i Litauen, Lettland, och Estland vars folk räddades undan det kapitalistiska förtrycket och det fascistiska hotet genom att frivilligt inträda i Sovjetunionen."

Jag skulle vilja se hur man bevisar detta med någon form av fakta:-)

Det vi dock bör ha i åtanke är att dessa åsikter för många är en sanning även idag.
Man ser det tydligt i många av "Puttes" uttalande och den åtföljande retoriken.

PUST!

F.d. Teaterdirektören.

P.S. Noterar att antalet kommentarer med den sovjetiska "sanningen" ökat på bloggarna generellt under senare tid. Hm.. har order utgått eller är det en spontan reaktion av självförsvar.
Peter Grafström sa...: Teaterdirektören angav nog korrekt att Sovjets historieskrivning var partisk. Men han är inte medveten om att den version han själv fått sig imatad är inte bara partisk utan helt missvisande. I andra kommentarer(som jag inte vet om de kommer att tas med ännu) nämnde jag vad britternas avsikt med ww2 var. Till det kan fogas att det därför var helt nödvändigt för England att Tyskland hade tillgång till järnmalmen. Englands planer med ockupation av Norge var bluff för att tvinga Tyskland till den aggressionen. England hade lagt ut minorna utan att fråga om lov och för att Tyskland skulle luras att komma i tid lät britterna Tyskarna komma över hemliga handlingar. Så britterna provocerade fram Norges ockupation. Likaså Finlands: de hade erbjudandet om stora landområden i Norr i utbyte mot Karelen och Mannerheim som tänkte logiskt och därför insåg Ryssarnas utsatta läge(han hade ju själv tjänstgjort i tsarens milutärmakt)förordade att Finland skulle gå med på det. Men de anglofila delarna av regeringen lät sig dras in i kriget på Englands inrådan.
Polen var fram till omkring 21 mars 1939 i gott samförstånd med Tyskland. En folkomröstning skulle avgöra om Tyskland skulle erhålla Danzigkorridoren och då i gengäld bekosta motorvägen och järnvägen dit. Eljest fick polackerna bekosta bygget.
Nu tvärvände polackerna efter att deras brittiska herrar beordrat dem. Nu började polacker i stor omfattning trackassera tyskar. Polen trodde sig ha fått löfte att britter och fransmän med 1300 bombplan skulle anfalla Tyskland om de gick mot Polen.
Polen ville provocera Tyskland och lyckades. Den kända incidenten med tyskar som klädde ut sig till polacker i en falsk flagg inträffade aldrig utan erhölls som ett falskt erkännande efter kriget på begäran av britter och amerikaner 'för att det skulle se bättre ut'.
Jag har i en annan kommentar tagit upp hur britterna tvingade fram pakten Sovjet-Nazityskland som enda alternativ för Sovjet till att stå helt isolerade trots att Stalin vädjat till Britterna om en allians.
Polen hade efter interventionskriget mellan bolsheviker och 20 andra nationer placerat tillfångatagna soldater från röda armen i koncentrationsläger där 70 tusen dog. Även tyskättade röda arme soldater hade polackerna ihjäl där. Polackerna avsåg att erövra Ostpreussen och hade färska imperialistiska eskapader i närområdet bakom sig.
Inte så att vanligt folk får skylla sig själv för vad deras ledare gjort, men det är inte svårt att begripa varför både tyskar och ryssar gärna hade Polen som buffertzon.
Och vad beträffar Baltikum så var det inte något onödigt imperialistiskt agerande. Skälet till att många tror så är att de inte fattat vad målet med WW2 var nämligen att stycka och plundra Sovjet. Och att göra Sovjet till Tysklands Indien. Nazisternas planer var att fördriva och utrota den slaviska folkgruppen. Antagligen i storleksordningen 100 miljoner är en realistisk bedömning om de inte hade kunnat försvara sig. Livsrum för herrefolket. Det är detta förutsägbara hot Stalin hade att förhålla sig till när buffertar erövrades. Inför hotet om utplåning fanns inga enkla val.
Ytterligare länder britterna svek: Frankrike helt klart ty när nu Tyskland ofint nog täckte upp sin västra flank genom att ta Frankrike fick inte för mycket tyskar dö om de skulle orka fortsätta erövringen i öst. Fransmännens vädjan om brittiskt ingripande i ett kritiskt skede ignorerades och alla vet att de fick fri lejd vid Dunquerk i stället.
Och helt ihjältiget är britternas manövrerande för att försvaga Usa under tiden 1916 och hela vägen fram. Ett brittiskt anfall planerades mot Usa och Usa planerade motdrag med ockupation av Halifax. Dessa planer fanns fram till 1936 men nämns aldrig av brittiska historiker. Tanken var senare under ww2 att få Japan och Usa indragna i ett utnötningskrig som var tänkt att vara till 1955. England uppför sig hela tiden i enlighet med sin jämviktsdoktrin.
Ryssarnas förvanskningar är rätt tama jämfört med britternas som vi matas med.
Anonym sa...: Tack herr Grafström.

Din kommentar visar exakt på det jag försöker förmedla om i min.

Din uppfattning delas av väldigt många i dagens Ryssland. Tyvärr är bevisningen och dokumentationen inte framlagd ännu:-)
Uppfattningen är publicerad i bl.a. i en liten bok på svenska(tryckt i Moskva)av herr Rzjesjevsku, "andra världskriget myter och verklighet".

Det finns ju de på andra kanten som tror sig veta allt om konspirationsteorin om koncentrationslägrens vara eller icke vara. Lite som Gulag hos herr Stalin alltså. Dessvärre finns det dokument som tyder på att herr Stalin själv satt i några av dessa ryska arbetsläger tidigt i sin karriär. Då blir de ju svåra att förklara bort!
Hur man bortförklarar koncentrationslägren, bägge sorterna, har jag inte funnit intressant att fördjupa mig i. Det finns ett antal miljoner bevis på att de funnits!

Jag kan bara konstatera att det finns många efterlevande till de som dog vid evakueringen vid Dunkirk. Jag vet vad de anser om den "fria lejd" som du påstår fanns. Var har du hittat detta?
Det finns ännu fler Polacker som har en felaktig bild (enligt dig) om varför deras anhöriga slaktades, mördades eller skickades till arbetsläger av herr Stalin.
Var finns ditt underlag?
Det finns ännu levande personer och anhöriga som kan vittna om vad som hände i Baltikum under och efter kriget.
Har alla dessa fått fel uppfostran av sovjetstaten?

Jag har i dessa tre fall varit på plats och talat med sådana personer, sett deras dokumentation m.m. och jag kan försäkra dig om att inget styrker din uppfattning.

Jag har lagt ner många timmar i dammiga arkiv med gamla dokument och jag kan berätta att inget av det jag hittat hittills har någon som helst bäring på din uppfattning.
Jag har i skrivande stund dokumentet från Molotov-Ribbentrop mötet framför mig och bredvid ligger ett antal fotografier från undertecknandet. Herr Stalin (den ovetande) finns med på cirka hälften av dem.
Alla läskunniga kan ta del av texten och sedan får någon beskriva hur den senare ryska tolkningen av dokumentet har gjorts utifrån vad det står i texten.

Jag kan ju fundera på hur ni resonerar om de förberedelser som England hade gjort innan man "startade" andra världskriget:-) Jämför man med dagens verklighet så är vi i Sverige kanske bättre rustade att starta ett världskrig än de var då!

Avslutningsvis vill jag gärna veta var ni har hittat planerna på Englands invasion/anfall av USA. Jag antar att de finns i ett Engelskt arkiv och inte i ett Ryskt:-))

Jag vill ännu en gång tacka för den snabba responsen och konfirmerandet av min uppfattning och att den var rätt.
Historia har väldigt svårt att kunna bli samma sanning för alla, men man behöver inte flaxa ut i utopier som inte tillför sökandet av sanningen något.
Speciellt inte när den så tydligt vill påverka något i dagens debatt.

Tror du det finns någon i Finland som tror att Sovjet anföll landet för att rädda det från en invasion av England?:-)) Svaret finns istället i det sovjet-tyska avtalet, om man läser bokstäverna i den ordning de står.

SUCK!

F.d. Teaterdirektören.

P.S. Inget att skämmas för att man blivit lurad. Jag känner det varje gång jag är och handlar på ICA, Coop eller liknande .
Dessutom herr Grafström, det finns de som framhåller att det är utomjordiska gudar som sätter igång alla krig här på jorden. I deras dokumentation kommer inte heller bokstäverna i rätt ordning.
P.S.2 Jag kan försäkra herr Grafström om att det finns fakta att hämta i ärendet även utanför Ryssland/Sovjet om man lämnar "det stora fosterländska kriget" och tittar på andra världskriget i sin helhet.
Peter Grafström sa...: Teaterdirektören
Korrekt historisk info är en överlevnadsfråga för oss när de försöker dra in oss i krig med fel historiska premisser. Det är helt jämförbart med att ha mullvadar och sabotörer inom militär och underrättelsetjänst.
Det förrädiska är att även om man återger sanningen kan det bli för komplicerat att ta till sig. Däri ligger en del av britternas hittillsvarande makt över oss. De har i sina elitkretsar en sorts dubbelnaturer som kan hålla flera till synes motstridiga ideer i huvudet och kan därför framgångsrikt manipulera andra folk och spela ut dem mot varandra. Att britterna både spred bolshevismen och tillsammans med amerikaner flumfilosofi i Kina och senare hjälpte Mao till makten i Kina har folk svårt att smälta. Dvs de vi tror är mot kommunism är dess upphovsmän.
Min tidigare kommentar tar kortfattat upp sånt som är lite känt för att de som läser kommentarerna ska ha möjlighet att ta till sig lite ny info.
Det du Teaterdirektören gör är att använda halmfigurargumentation. Dvs du tillskriver mig uppfattningar=halmfiguren som inte finns i min text, och sen angriper du den halmfigur du själv skapat. Men det ska f-n vara teaterdirektör så man får väl överse...
Ryssar har liksom västerlänningar i huvudsak Usas och Englands historieskildring som grund ty efter 1991 fick dessa utländska krafter bestämma utformningen av de ryska skolbarnens historieböcker. Snacka om att låta geten vakta havresäcken som de säger i Norge. Jag hoppas att det har förändrats på senare år.
Usa och speciellt England är ensamma ansvariga,(om än med många medlöpare i västländerna) för 1900-talets krig och omstörtningar. Den typ av historiker som fram till säg 1950-talet mest avslöjat väst kan exemplifieras av Harry Elmer Barnes (vars kritik mot undfallenhet mot kommunismen inte går att missta sig på). Han och andra historiker avslöjar hur England och Usa orsakade båda världskrigen. Och såna historiker blir marginaliserade eller utfrysta. Säg sanningen och bli jagad ut ur nio byar. Sen dess har massor av litteratur tillkommit och för orsak till WW1 rekommenderas starkt Docherty & Macgregors Hidden History, the secret origin of the first world war. Har man tagit del av den får man mycket bättre grund för att förstå Englands verkliga natur. Det finns massor av böcker i ämnet men den är den bästa.
På webbsiten firstworldwarhiddenhistory.wordpress.com fortsätter deras redogörelse för själva kriget. Även där avviker den verkliga historien i hög grad från de etablerades. För exempel så var det helt avsiktligt som britterna förlorade vid Gallipoli, vilket även framgår av Churchills anteckningar.
Ang din fråga om Englands och Usas krigsplanering mot varandra. Det jag syftade på var planer från England redan före ww1 och motsvarande förberedelser i Usa from 1915. I boken jag angav ovan nämns om brittiska politiker som, 1906 ville rekrytera 6 miljoner för en invasion av Usa. I följande källa The Defence of the Undefended Border av Richard Arthur Preston, sid 192: "On march 18 1915, the chief of the War College Divison, Brig.-Gen. M. M. Macomb, sent detailed plans for a war with GB to the chief of staff of the US army."
Efter WW1 hade britterna för en kort tid kontrollen över det mesta av världens oljetillgångar och motiv för krig fanns verkligen.
En annan källa nämner att amerikanerna räknade med 8 miljoner brittiska anfallare.
Men jag syftade även på en senare fas. Och senast jag påmindes om det var i en videoföreläsning av den oerhört beläste historikern Webster Tarpley. https://m.youtube.com/watch?v=X8a3dlJVQq8
Den är 1/2 timme och ger tillförlitlig info som det angloamerikanska etablissemanget undviker.
Det handlar även om Englands underminerande av Usa under WW2 och i Vietnam och Kina.
Och titeln är Britain's Silent War against the US in the Asia-Pacific.
Text med en del av detta
http://tarpley.net/online-books/against-oligarchy/britains-pacific-war-against-the-united-states-in-the-age-of-the-anglo-american-special-relationship/
Där citeras fö Sir William Wiseman.....
Anonym sa...: Herr Grafström.

Hur menar du att de allierades utläggning av minor enligt den not som anlände till Norges och Sveriges regeringar den 9/4 1940 skulle kunna ha påverkat det tyska beslutet?
Minutläggningen hade beslutats den 5/4 och påbörjades på morgonen den 8/4.
Efter freden den 12 mars mellan Ryssland och Finland så började den allierade expeditionsstyrkan (huvuddelen i Hull) att avvecklas. Detta stod att läsa om, till och med i Svenska Aftonbladet! Här måste man vara klar över att vi själva tänkte deltaga i denna insats med en expeditionskår av förband tagna ur vår krigsmakt. (man trodde inte att antalet frivilliga skulle räcka och ville dessutom ha kompletta förband) En del av de resurser som lagrats i Sverige skickades tillbaka och en del dök upp på andra ställen, i vår närhet, lite senare i kriget:-)

Hitler hade den 2/4 skrivit under anfallsordern med startdatum 9/4.
"Weserubung" hade då förberetts under general Keitels ledning under lång tid. Han fick det formella uppdraget den 14 december 1939 av Hitler. Den första notering jag hittat om de tyska förberedelserna är en föredragning den 10 oktober av amiral Raeder inför den tyska generalstaben med Hitler närvarande. Enligt anteckningar från mötet insåg Hitler genast frågans betydelse och sade sig överväga åtgärder snarast.
Hitler undertecknade definitiva direktiv för aktionens utförande den 7 mars 1940. Han utelämnade endast datum.
De första styrkorna som lämnade Tyskland på väg till Norge, under general von Falkhorst (utsedd till chef för operationen i Norge den 21 februari 1940) ledning, gjorde detta redan på kvällen den 5/4.

Detta skeende är belagt med dokument av olika slag och från flera av de inblandade ländernas arkiv.
Hur passar denna tidtabell in i din uppfattning av händelserna?
Ser man till tidsaxeln så är det väl snarare troligt att det var tvärtom. De allierade agerade utefter Tysklands åtgärder?

Pust!

F.d. Teaterdirektören.

P.S. Enligt flera av varandra skilda och oberoende källor så gick inte mineringen så bra. På grund av dåligt väder uppskattar man att endast åtta minor kunde placeras ut av två ubåtar under den 8/9. Två av minorna skall dessutom ha slitit sig och seglat iväg mot okända mål;-)
P.S.2 Nu stundar semester och den skall i fjorton dagar handla om de hundratusentals krigsförbrytelser som den sovjetiska armen gjorde sig skyldig till i Berlin vid och efter krigsslutet. Sedan får man väl åka och bada lite vid Sword...Normandiekusten. Är man historienörd så är man:-))
Anonym sa...: Herr Grafström.

Vi får nog enas om att vi har helt skilda uppfattningar om fakta.
Webbsidor med dold bakgrund och youtube-klipp är dessvärre inget jag kan rekommendera att bygga någon verklighet på. Att någon skrivit något i en artikel, tidning eller bok är inte fakta.
Du hänvisar till vad engelska politiker har sagt. Jag har träffat några stycken och kan berätta för dig att de är precis som våra. De kan säga vad som helst om de tror arr det gagnar dem själva eller deras parti. Trovärdigheten för dessa figurer är konstaterat låg enligt många oberoende undersökningar.
Här ska vi nog vara lite försiktiga med halmfigurerna. Betänk att jag, enligt vissa, är "imatad# en massa "missvisande" saker som jag inte ens vet om själv;-))

Vilka är de som försöker dra oss in i krig?
Vilka är oss?

F.d. Teaterdirektören.

P.S. Mot dumhet och medveten enögdhet har jag tyvärr inget överseende. Speciellt som det verkar finnas en dold agenda bakom.
Peter Grafström sa...: Teaterdirektören
Det du nämner om Norge motsäger inte att britterna gjorde det enklare för Hitler. 'Minutläggningen gick inte så bra etc' är typiskt brittiskt knep. 'Set up to fail' som de gjorde med Gallipoli. Den tidsordning du citerar är inget motbevis. Det avgörande är när Hitler 'kom över' dokumenten som avslöjade britternas (oseriösa)anfallsplaner. Liksom britterna uppförde sig i Frankrike, där den generalen som kunde ha kommenderat brittisk trupp att komma till undsättning till fransmännen i ett kritiskt skede förhöll sig passiv på order från högsta nivå. Churchill beordrade dem att retirera utan att varsko fransmännen.(Det finns fö uppgifter om att De Gaulles bok om pansarkrigföring inspirerade tyskarnas upplägg vid anfallet mot Frankrike. Den franska militärledningen hade tyvärr inte lyssnat på sin egen expert.)
De tyska generalerna ville inte vänta och låta britterna komma undan vid Dunquerk men Hitler höll tillbaka dem. Hitler hade underhandskontakter med Britterna, som generalerna inte hade insyn i.
Britternas falska historieskrivning som du litar på försöker få Tysklands väntan att framstå som något naturligt men det går inte. Hitler leddes att tro att britterna skulle slåss tillsammans med Tyskland mot Sovjet.
Britterna var i Hitlers ögon uppdelade i ett pro och ett anti-tyskt läger och den abdikerade Edward VIII antogs skulle ta över när den andra sidan utmanövrerades.
Hitler var förstås lurad men det såg trovärdigt ut. Britterna är skickliga på att alstra illusioner.
Redan vid Hitlers anfall mot Polen visade det sig ju att britterna inte ville nöta ner Tyskland med den hjälp som Polen trott på. Etablerade historiker låter oss tro att britterna är saktfärdiga men att ingen beräkning finns bakom alla slika händelser.
Enligt en Finländsk författare som läst avhemligade handlingar av Mannerheim hade britterna planer på att ockupera hela Skandinavien - men det råder oenighet om dokumentets tillförlitlighet. Finland leddes hursomhelst att tro att britter och fransmän skulle komma till deras hjälp och liksom Polen drogs Finland på falska förespeglingar in i ett helt onödigt krig som Finland bara förlorade på. Och det var britterna som genom list och oförtjänt tillit förorsakade att Polen Norge och Finland drogs in.
Sverige agerade hjälpare(känsligt ämne - tänker ej förtydliga) till britterna 1932 vilket var försvarligt emedan svenskarna inte hade insyn i britternas verkliga roll som orsak till kaoset i Tyskland. Så Sverige sågs både från Tyskland och England som samarbetsinriktade.
Och Webster Tarpley har inte beslagits med några fel trots de enormt besvärande fakta han och andra framlagt. Hade han fel skulle etablissemanget inte nöja sig med att tiga ihjäl honom. De vet att de förlorar på att uppgifterna ges mer uppmärksamhet.
'Oss' är naturligtvis Sveriges folk. Är du inte medborgare utan en fd resande teaterdirektör?
Men vilka företräder Natoanhängarna?
Sina egna karriärer antagligen men även Usas intressen.
Nato är en amerikansk ockupationsarme enligt Usas egna ord.
'Keeping Usa in and Germany down'. ( Och hoppas att vi skall tro att 'Russia out' har ngt fog för sig som objektivt existerande hot trots att ryssarna bara har fördelar av fredligt samarbete och tyska företag djupt ogillar att de berövas det)
På senare tid börjar misstankar uppkomma om att Nato nu med Rysslands påstådda hot som förevändning förbereder sig för att slå ner opposition mot globaliseringens ekonomiska och sociala konsekvenser i Europa.
Internet kan användas för att odla samarbete med såna som låter en behålla illusionerna, men bättre är att öppna sig för den andra sidans uppfattningar och jämföra. Fler borde lämna tryggheten av invanda uppfattningar.
Ha en skön semester i alla fall
Anonym sa...: Herr Grafström.

Även om du inte har några invändningar på tidsaxeln så tycker jag att det är att tillskriva det tyska överkommandot utomjordiska egenskaper när man kan i oktober planerar för ett krig i norden efter ha lurats av England. Här får jag nog säga att du tillskriver även England förmågor som inte finns i verkligheten och bygger din teori utefter dessa.

Jag skulle gärna vilja se den dokumentation som bekräftar att Tyskland påbörjade sin planering på grund av ett krig som ännu inte startat(Finska vinterkriget började först den 30 november) och därmed fanns det givetvis ingen expeditionskår (plan R4) att bekymra sig om heller.
Här är din teori att England lurade Tyskland. Hur gick detta till? Var hittar jag några som helst belägg för detta?

När det finns så mycket fakta i ämnet är det väldigt olyckligt att bygga sin verklighet på illusioner.

Mycket går väldigt långsamt i det stora landet i öster. För bara några år sedan öppnades arkiven och man kunde konstatera att Sovjet fejkade "skotten i Mainila" som togs som förevändning att starta kriget. Där är nu de forskare (även de ryska) som studerat handlingarna överens.
Som kuriosa avtäcktes det första Ryska minnesmärket av kriget först år 2000.

F.d. Teaterdirektören.

P.S. Efter kriget återbördade Finland lite drygt 5000 fångar till Ryssland.
Ingen av dessa är återfunna i livet eller i något arkiv ännu!
Med dessa "utomjordingar" avslutar jag denna tråd för min del.
P.S.2 Herr Grafström, finns det inga dokument behöver du inte svara.
Peter Grafström sa...: Teaterdirektören
Dina kommentarer innehåller inte mycket källhänvisningar, men desto mer förminskande omdömen och insinuationer. Jag tolkar det som att du hämtar din verklighetsbeskrivning från de etablerade historikernas alster och att du inte tror att de går att ifrågasätta beträffande vare sig källor eller beträffande deras beroendeställning visavi makteliten.
Jag tror att du menar dokument beträffande hur Tyskarna hade kännedom om britternas planer beträffande Norge. Den erhöll de när de stoppade ett kurirplan och kom över handlingar därifrån. Därför kunde de komma före England enligt officiell historieskrivning så det är nog inget kontroversiellt. Det jag påstår är att det var en avsiktlig handling från någon som ville att Tyskarna skulle komma först.
Och det stärks av hur taffligt britterna genomförde operationen mot Norge att det var britterna som ville ha tyskarna där. Setup to fail.
Efter det uppförde sig britterna också ganska försiktigt mot Tyskarna under Frankrikekampanjen. Hitler och Churchill måste ha varit överens annars är det svårt att förstå varför Hitler beordrade generalerna att vänta och låta britterna komma undan vid Dunquerk. Det var tack för att britterna svek Frankrike innan och förskonade Tyskarna från större förluster.
Tyskland mot Sovjet var ju målet och då måste stålet säkras förutom förstås att det var livsviktigt för att under tiden hålla igång den vindtgivande vapenproduktionen på båda sidorna omfattade av gemensamma karteller.
Inledningsvis var planen att England och Frankrike enkelt skulle falla Tyskland i ryggen och därigenom kunna reglera utfallet av kriget mot Sovjet till egen fördel. Men efter att Hitler inte längre var lydig utan undlät ockupera Slovakien som varit britternas avsikt med att avsiktligt släppa Tjeckoslovakien sprack britternas plan. Annars skulle Hitler haft direkt gräns mot Sovjet inför den av britterna önskade fortsättningen. Med Frankrike ockuperat var britternas plan b förlorad. (Plan a hade varit Trotsky som Sovjetledare med förväntad världsrevolution som särskilt skulle sarga Tyskland och göra det lätt att motivera krig mot bolshevismens aggressor)
Nu såg det ut som om Hitler det av britter och amerikaner sponsrade monstret höll på att ta sig farliga friheter även om Tyskland ju hela tiden var ekonomiskt sammanvävt med angloamerikanerna - inte ens senare när Hitler förklarade krig mot Usa upphörde det effektiva samarbetet. Endast lite interna rockader av europachefer och business as usual. Men vinsterna fick då inte föras ut längre däremot återinvesteras i de egna dotterföretagen därstädes. Däremot kunde de plockas hem mot slutet när Tyskland började duka under.
Men kanske är det sant att britterna blev mer benägna att krossa Tyskland än tidigare. Dvs att ursprungligen ville de kanske låta Tyskland få vara med på ett hörn.

Menar du något beträffande Finland gissar jag på att du syftar på Mannerheims dossier S-32.
De uppgifter som finns bla om ockupation av Skandinavien och mycket annat kan mycket väl innehålla desinfo skapad av endera Sovjet eller Tyskland eller någon annan. Men Mannerheim ansåg tydligen att det var värt att spara. Erkki Hautamäki har skrivit om det i Finland i stormens öga.
Hautamäki anser beträffande det ovannämnda att Churchills mål nu var att krossa Tyskland. Och att Sovjet alltså inte längre skulle vara det viktigaste. Det tror inte jag utan snarare att britterna ville försvaga båda. Och efter kriget märktes att Churchill var djupt missnöjd med att Sovjet klarat sig såpass. Först när Stalin var död och Sovjet böjde sig för dollarekonomin och inte fullföljde Stalins handelszon i stil med Brics som nu är aktuellt men då baserad på guldrubeln, ja först då accepterade Churchill hedersutmärkelsen Order of Garters som han avböjde när han stod som segrare efter WW2
Var det istället så att du efterfrågade dokument beträffande Mannerheims försvar av att gå med på Sovjets förslag om att innan kriget acceptera byte av Karelen mot annat land i norr så är det den officiella historien och inget kontroversiellt.
Anonym sa...: Ursäkta herr Wiseman och herr Duke.
Jag är medveten om att jag idkar trollmatning, på övertid;-)

Bäste herr Grafström, jag ville ha fakta/källor till händelsen med "kurirplanet", datum, vilket dokument, var hittar jag detta dokument, vem stoppade vad, när, hur o.s.v. Inte din upprepning av händelsen. Är jag fortfarande otydlig med min önskan så var vänlig precisera vad det är du inte förstår!

Du har svårt att hitta källor till min beskrivning av verkligheten!
Jag rekommenderar lite litteratur om andra världskriget och se deras källor.

Jag visste dock att frågan skulle komma upp förr eller senare så jag har bara använt uppgifter som du kan hitta i det svenska utrikesdepartementets arkiv.

Dessa handlingar finns i original med underskrifter, stämplar, sigill och noteringsanteckningar att beskåda och ta del av.
Givetvis finns många av dessa handlingar även i andra länders arkiv eftersom det till stor del är diplomatpost och berör flera länder.

Vill du förkovra dig i vår regerings tankar, dokument och agerande inför angreppet på Danmark och Norge finns det en uppsjö av dokumentsamlingar ederade av olika aktörer under åren.
Jag kan rekommendera att börja med "Aktstycken utgivna av Kungliga Utrikesdepartementet"
"Handlingar rörande Sveriges politik under andra världskriget"
"Förspelet till det Tyska angreppet på Danmark och Norge"

Tryckt på kungliga boktryckeriet 1947.

Att någon konspiration, styrd av England, i realtid medvetet skulle förvanska miljontals dokument, filmer, fotografier och handlingar i alla arkiv världen över tillskriver jag tyvärr fantasivärlden. Dessutom skulle en hel värld som deltog i kriget vara lurade av samma konspiration. Din teori syns tyvärr inte heller i alla de efterlämnade dagböckerna, officiella handlingar och biografier som finns.

Nu är det nog dags att ta fram någon form av bevis på att allt detta är fel och visa på vad din teori har för bakgrund. Tyvärr fladdrar det, i klartext, en foliehatt i bakgrunden:-)(med fakta menas något som vi andra kan ta del av och bilda oss en uppfattning om.)Inte uttalande, tidningsartiklar, Youtube-klipp eller klippt från diverse hemsidor på internet.
Jag sitter i ett krigsarkiv i Berlin i morgon så jag antar att jag lätt kan hitta dina uppgifter om "kurirplanet", om det nu finns några?

Pust!

F.d. Teaterdirektören.

P.S. Vissa av handlingarna är på diplomatspråket franska. För att undvika misstag i den bifogade översättningen så föreslår jag att du själv översätter originaltexterna. Ibland finns ingen referens till vem översättaren är och det kan ju, som du vet, orsaka problem för trovärdigheten.

P.S.2 Fördjupar du dig i de fakta som finns i fallet med Hitlers order vid Dunkirk så hittar du också på vems rekommendationer han gav ordern. Generalerna Gerd von Rundstedt och Günther von Kluge var de som gav honom rådet. Betänk att herr Hitler var korpral och inte på något vis militärt skolad:-) Du hittar handlingar och motiv i ärendet hos Oberkommando der Wehrmacht och dess efterlämnade arkiv.
Några fakta som styrker din teori har ingen hittat ännu.
Semir sa...: Hej!

Efter att ha läst ditt inlägg tycker jag att du genom ovidkommande argument försöker övertyga din publik med att en allians i NATO är den enda utvägen för verklig trygghet.

Låt oss syna detta.

I ditt inlägg pratar du om solidaritet gentemot andra människor där du tar dig själv som exempel. Du säger att du skulle rädda en annan människa och riskera ditt eget liv. Visst det kan jag köpa. Det skulle jag också. Så långt är vi båda pliktetiker. Men om jag utökar hypotesen och frågar dig om du hade räddat samma människa men istället för ditt eget liv som insats, så lägger vi till din fru, dotter, son, ja hela din familj inklusive dig själv. Där hade jag sagt nej och prioriterat min egen familjs säkerhet innan jag hade räddat en annan människa. Där börjar min konsekvensetik att träda fram.

Vet du vad, vi förstorar det hela. Nu är du statsmminister. Du har två elaka diktatorer, en söder och väster om dig och den andra ligger ost om dig. Dina resurser är ungefär 50:1 i underläge. Du har en befolkning på 7 miljoner. Om du aktivt väljer att konfrontera någon av diktatorerna finns det en ganska överhängande risk att miljoner av din befolkning kommer att dö, miljoner skadas, miljoner fly. Tortyr, våldäkt, förödmjukelse är vardag. Landet ockuperas och i slutändan upphöra att existera. Dvs ditt land och ditt folk utplånas och går till historieböckerna. Hade du, Greven, enkelt tryckt på avfyrarknappen? Det hade inte jag. Då hade jag varit planetens största konsekevensetiker och övervägt alla andra alternativ förutom avtryckar knappen.

Om vi hoppar över till dagens realpolitik och dina argument över ett ev NATO tillträde. Sverige befinner sig idag i ett liknande läge som 30 talet. Det finns en viss person i ost, det är inte PK att kalla denna diktator, men låt oss hålla till FB beslut och säga att dennes persons land är på väg åt fel riktning. Just nu finns enligt mig en för Sverige alltför negativ styrkebalans gentemot detta land, säg 1:20 rent hypotetiskt. Nuvarande statsminister behöver ej fatta samma tuffa besut som Per-Albin men vad händer om ett beslut måste fattas. Att aktivt föra krig under sådana styrkeförhållanden utsätter ministern oss för en risk likt den som rådde på 30-40 talet.

Vad göras. Enkel matematik enligt mig. Styrkeförhållandet måste förändras till vår fördel. Det finns två sätt att göra detta. 1 är det billigaste och mest effektiva. Dvs. gå med i en allians och därigenom balansera styrkeförhållandet. Alternativet är att vi satsar på vår egen försvarsmakt genom att stärka vår förmåga och därigenom utjämna styrkehållandena. Då innebär det att vi kan glömma föräldraledighet, invandring, fri skolgång och sjukvård etc.

Det tredje alternativt är att likt 40 talet springa på ett öppet fält och sucka för varje missad kula.

Skicka en kommentar

Wiseman's Wisdoms

Gästinlägg: Alliansfriheten har tjänat oss väl

38 kommentarer:

Om / About Wiseman's Wisdoms

Inför Försvarsbeslutet 15

Valguide 2014

SVS

Etiketter

Arkiv

Räknare

Twitter

Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade