Provskott med den nya granatkastarbandvagnen. Foto via FMV. |
I lucka 15 diskuterades i julkalendern 2014 granatkastare. Framförallt berördes bristen på ett splitterskyddat granatkastarsystem med hög egen rörlighet. Våren 2008 avbröt den politiska genomförandegruppen anskaffningen av det snabbskjutande AMOS-systemet som hade utvecklats tillsammans med Finland och där den svenska versionen var monterad på ett stridsfordon 90. Systemet hade dubbla automatladdade 12 cm granatkastare med lång skottvidd och hög eldhastighet. Det kunde framrycka i samma takt som övriga delar av de mekaniserade förbanden och skjuta både direktriktad och indirekt eld. När Genomförandegruppen beordrade Försvarsmakten och FMV att avbryta projektet återstod endast några hundra miljoner kr, samt ammunitionsanskaffningen till dess att systemet hade varit färdiglevererat. Genomförandegruppens alla beslut, där dessutom Försvarsmakten och FMV ej hade fått vara delaktiga, granskades några år senare av Riksrevisionen. Man konstaterade då i sin rapport att nästan samtliga projekt senare hade fått återläggas, men till avsevärda fördyringar.
Den trenden har hållit i sig sedan rapporten publicerades 2012 och det splitterskyddade granatkastarsystemet är tyvärr bara ett exempel på denna politiska klåfingrighet grundad i stort oförstånd. I försvarsbeslutet 2015 återkom så de splitterskyddade granatkastarna i ett snabbspår. Vagnarna stod klara sedan tidigare, men det gällde att få fram nya vapenhuvar. I december 2016 lades en order på 40 st nya granatkastarbandvagnar med en ny typ av vapenhuv. Chassit var detsamma och därmed också rörligheten och skyddet hos fordonet. Därefter har utvecklingen gått snabbt och de första vagnarna levererades i början av 2019. Slutleverans av alla 40 vagnar ska ske under 2020. Därefter gäller det att förbandssätta alla fordon inkl. utbildning av besättningar innan dess att förmågan är skapad.
Man kan glädjas åt att det har gått snabbt efter försvarsbeslutet 2015 att utveckla och anskaffa det splitterskyddade granatkastarsystemet. Samtidigt kan man inte annat än åter uppröras över den dåvarande regeringens genomförandegrupp 2008. När det nya systemet slutligen är förbandssatt har det gått drygt tio år sedan AMOS-varianten hade varit förbandssatt och anskaffningskostnaden har också blivit långt högre.
Införandet av de nya systemen innebär också en viss möjlighet att Hemvärnet får överta vissa av de äldre dragna granatkastarna som har längst kvarvarande livslängd.
Den trenden har hållit i sig sedan rapporten publicerades 2012 och det splitterskyddade granatkastarsystemet är tyvärr bara ett exempel på denna politiska klåfingrighet grundad i stort oförstånd. I försvarsbeslutet 2015 återkom så de splitterskyddade granatkastarna i ett snabbspår. Vagnarna stod klara sedan tidigare, men det gällde att få fram nya vapenhuvar. I december 2016 lades en order på 40 st nya granatkastarbandvagnar med en ny typ av vapenhuv. Chassit var detsamma och därmed också rörligheten och skyddet hos fordonet. Därefter har utvecklingen gått snabbt och de första vagnarna levererades i början av 2019. Slutleverans av alla 40 vagnar ska ske under 2020. Därefter gäller det att förbandssätta alla fordon inkl. utbildning av besättningar innan dess att förmågan är skapad.
Man kan glädjas åt att det har gått snabbt efter försvarsbeslutet 2015 att utveckla och anskaffa det splitterskyddade granatkastarsystemet. Samtidigt kan man inte annat än åter uppröras över den dåvarande regeringens genomförandegrupp 2008. När det nya systemet slutligen är förbandssatt har det gått drygt tio år sedan AMOS-varianten hade varit förbandssatt och anskaffningskostnaden har också blivit långt högre.
Införandet av de nya systemen innebär också en viss möjlighet att Hemvärnet får överta vissa av de äldre dragna granatkastarna som har längst kvarvarande livslängd.
8 kommentarer:
Motoriserade bataljonerna har ju fortfarande dragna grk, så sär kunde man bra köpa AMOS som redan finns på hjulfordon... Vad gäller grk i Hemvärnet är det knappast själva pjäserna som är gränssättande; 8 cm grk skulle dessutom fungera lika bra eller bättre..
Problemet med 8 cm är väl avsaknaden av hårdmålsamunition vilket är en av dem viktigaste uppgifterna för indirekt eld, om jag nu inte är helt ute på isen och cyklar med sommardäck? 😉
Tittar man på Hemvärnets typinsatser är det inte riktigt splitterskyddade fordon som är dimensionerande motståndare. Vill man ha förmåga mot hårda mål kan pv-robotar dessutom vara mer effektiva. Däremot saknar Hemvärnsförband förmåga för direktriktad eld på längre avstånd, mörkerförmåga osv. Där kan grk med spräng, lys och rök bidra avsevärt, men 12 cm har ingen stor fördel över 8 cm.
@Esko
Två problem med AMOS/NEMO är för det första att det är mycket dyra system och för det andra att de inte kan använda existerande 12cm ammunition.
Är nog bättre att integrera Mjölner på annat fordon i så fall eller köpa in ett helt annat system över disk.
@Kristian Pris har inte koll på, men enligt tillverkaren (https://www.patria.fi/en/products-and-services/mortar-systems) passar vanlig 12 cm ammunition; man bara sätter granaten i en hylsa. Upp till tre skotts MRSI betyder att ett AMOS-fordon motsvarar sex dragna eller tre Mjölner vad gäller momentan eldkraft.
Jag önskar HV eldledningsgrupper som både kan leda eld från egen GRK och andra enheter inom FM, på det viset kan de göra maximal nytta.
Det borde f.ö. vara dags att renovera STRIX med nya laddningar och raketmotorer och ny elektronik, jag uppfattar STRIX som en fantastisk förmågemultiplikator, framförallt om en bättre sensor kan kan ge möjlighet att slå mot specifika mål inom en fientlig landstigning eller luftlandsättning och t.ex. slå ut luftvärn och ledningsfordon.
Jag önskar de GRK till HV som kan skjuta STRIX efterföljare för att små förband skall kunna bli en mycket stor huvudvärk för fienden.
Jag skulle påstå att Hv eldledningsgrupperna rent teknikst redan idag kan leda eld från andra skjutande förband, men frågan är vilka de andra förband kunde vara... STRIX förutsätter säker eldteknisk underlag, vilket Hv nästan alltid saknar (inga artilleriförband i närheten i regel). Detta innebär att man måste först eldreglera med spräng före man skjuter STRIX, vilket är inte optimalt med rörliga mål. I övrigt är grk inte jätte bra för operativ eldgivning typ mot luftlandsättningar osv. För detta är det mer raketartilleri som gäller, men det ligger kanske lite utanför Hemvärnets ambitionsnivå. Kvalificerade pv-robotar i varje Hv-förband blir sannoligt en större huvudvärk för fienden med splitterskyddade fordon.
Ett hemvärn som eskalerar från GRG till raketartilleri vore onekligen något att se... :-)
Du har helt rätt i kritiken om vilka dessa andra förband skulle kunna vara. Vi behöver mer eldrörs artilleri och varför inte raketartilleri med lång räckvidd? Jag tänker mig att hemvärnets roll i detta är att vara på plats i god tid så det räcker med att artilleriförbandens eldenheter är inom räckvidd för att börja verka.
Skicka en kommentar