Bladet från munnen (uppdaterat 9/10 15.50)

I slutet av förra veckan gästade överbefälhavaren general Sverker Göransson Litauen där han bland annat höll ett tal där den svenska solidaritetsförklaringen berördes.

I en intervju med en litauisk tidning förklarar ÖB innebörden av solidaritetsförklaringen och att Sverige tekniskt har möjlighet att bistå Baltikum med luftförsvar, men att ett antal frågor måste utredas på politisk nivå. Det är ett intressant uttalande där ÖB tar bladet från munnen eftersom i princip alla uttalanden om solidaritetsförklaringen tidigare har skett på politisk nivå.


Solidaritetsförklaringen i sig behöver formuleras tydligare, inte främst i ord utan mer i handling. Att bistå andra nationer med militär hjälp är ingen enkel sak, speciellt om man inte själv har alla komponenter som behövs för att transportera och underhålla hjälpstyrkan.

Vad dock få verkar ha förstått, framförallt på politisk nivå, är att det är än mer komplicerat att ta emot militärt stöd om det ska ske effektivt och som bekant är Sverige idag helt beroende av utländskt stöd för att klara sitt eget försvar - därav solidaritetsförklaringen.

Frambasering av utländska stridskrafter till svenskt territorium för att bidra till svensk säkerhet förutsätter en  fredstida överkapacitet avseende basorganisation med tillhörande logistik och skydd. En utländsk kontingent kommer att behöva understödjas med Host Nation Support avseende boende, bevakning, underhåll och inte minst skydd.

Frambasering av t ex utländskt stridsflyg kommer att ställa krav på att det finns baser att verka från, helst med skyddade uppställningsplatser. I anslutning till basen måste det finnas boende för flera hundra om inte tusen personer. Det ska finnas drivmedelsförsörjning, utspisning och annat logistiskt understöd. Basen behöver bevakas och framförallt även luftförsvaras med luftvärn. Alla dessa stödresurser måste den stödjande nationen ta med sig om inte den stödda nationen själv kan ställa upp med dessa eller en annan stödjande nation. Situationen blir liknande om det gäller marinstridskrafter eller markstridskrafter. För svensk del kräver detta omfattande planering och inte minst infrastrukturella förberedelser för att en militär hjälp ska bli effektiv. Naturligtvis ska samma resonemang appliceras på svenskt stöd till Baltikum, där det sannolikt kommer att handla om att utländska flygstridskrafter baseras i Sverige för att kunna verka över Baltikum.

Ska sedan hjälpen fungera måste scenariot övas regelbundet, där man provar hela kedjan med tilltransport, host nation support och genomförande. Vårt västra grannland Norge har en lång tradition av detta då NATO:s krigsplanläggning förutsatte en tilltransport av omfattande stridskrafter för att hålla Norge och därmed säkra Atlanten. Ett antal amerikanska förband hade t ex komplett utrustning förlagrad i Norge. Gör man en Google Mapsrek av norska flygplatser såsom Bodö, Bardufoss, Andöya, Banak med flera, ser man att det finns en omfattande infrastruktur runt dessa civila flygplatser för att kunna använda dem för militära ändamål. Bodö är visserligen en huvudflygstation för norska flygvapnet, men antalet shelters talar om hur åtskilliga utländska divisioner var tänkta att tillföras basen.

Scenariot övas fortfarande i Norge eftersom man  där också är helt beroende av stöd utifrån. I förrgår meddelades att den norska försvarsbudgeten förstärks och nu för första gången passerar 40-miljarderstrecket. Talande är också i artikeln på norska försvarets hemsida att Norges ÖB särskilt framhåller den årliga övningen Cold Response som den viktigaste verksamheten. Cold Response genomförs varje år i Nordnorge och syftar till att träna just tillförsel av utländskt militärt stöd till Norge, att stödja dessa på plats i Norge och inte minst att samöva dessa i norskt klimat och av förståeliga anledning sker detta alltid på vintern.

För svensk del skulle en övning liknande Cold Response behövas. Det svenska återtagandebehovet för att kunna verka i närområdesscenariot är enormt, men inlärningskurvan måste bli brant. Är det trovärdigt att i ytterligare ett antal år inte ens genomföra en försvarsmaktsövning?


Tyvärr verkar man som sagt ha ytterst ringa förståelse på politisk nivå för faktumet att mottagande av militärt stöd är ytterst komplicerat och kräver mycket omfattande förberedelser för att det ska bli effektivt. Det är dock glädjande att processen kring solidaritetsförklaringen nu verkar ha gått så långt att även ÖB kan tala om den på plats i Baltikum. Diplomatiskt blir artiklar som den i den engelskspråkiga litauiska tidnngen ett tydligt "statement" om svensk avsikt.


Uppdatering 9/10 15.50: Ett förtydligande. Den norska försvarsbudgeten för 2012 är på 40,5 mdr NOK och var 2008 på 31,5 mdr kr. På fyra år har alltså den försvarsbudgeten ökats med 9 mdr NOK eller nästan 30 %.

30 kommentarer:

Anonym sa...
8 oktober 2011 14:18  

ÖB erbjuder NATO hjälp med luftförsvar?
Att ett antal frågor måste lösas politiskt innan är väl att förenkla lite?

Han borde nog utveckla det finstilta lite grand. Ett sådant stöd är inget inget man bara skeppar över med nästa färja!

Det förutsätter idag också att Sverige självt har fått hjälp innan vi kan erbjuda något till någon annan. Där har vi en så kallad utmaning kvar att lösa.

Hur de olika frågorna om hjälp till utlandet hanterats politiskt på senaste tiden borde betyda ett antal frågor från eventuella mottagare.

De kanske får en "Juholtastyrka"
istället för det som behövs?

Teaterdirektören.

Staffan Danielsson sa...
8 oktober 2011 14:56  

Jag kvarstår vid min uppfattning att ditt resonmang tar ut svängarna väldigt. Solidaritetsförklaringen säger detta: "Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat medlemsland eller nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Sverige bör ha förmågan att kunna ge och ta emot militärt stöd."
Sverige kommer alltså inte att förhålla sig passivt och vi bör ha förmåga att ge och ta emot militärt stöd.
Exakt hur vi kommer att bidra och hur stor eller liten vår förmåga är, det kommer i varje läge givetvis att bero av våra resurser och av hur Sveriges ledning då bedömer hur vi konkret ska agera.

Det är bra att debatten förs om hur formuleringen "ge och ta emot stöd" bör uttolkas och föranleda för åtgärder.

Solidaritetsförklaringen gäller, givet de resurser som i varje läge finns.

Band sa...
8 oktober 2011 15:19  

Intressant då att den för Norge så viktiga övningen Cold Response sedan flera år till del genomförs i Sverige....

jan-olov sa...
8 oktober 2011 17:04  

Wiseman

Väldigt bra skrivet-håller med.

Staffan
"Det är bra att debatten förs om hur formuleringen "ge och ta emot stöd" bör uttolkas och föranleda för åtgärder. "

Förde inte försvarsberedningen något djupare resonemang hur det skulle tolkas och just vilka åtgärder som det skulle föranleda?

Det måste ni väl rimligen gjort annars vet vi ju Riksdagen inte vad som beslutades!

För mig är solidaritetsförklaringen en potemkinkuliss ett påhitt utan substans.
Inga garantier har vi från någon mig veterligen att det står förband på svenskt territorium om vi hotas eller är under angrepp.

En god illustration på praktisk svensk powerpointpolitik.

Jag ser istället framemot skarpa förslag i Sveriges riksdag från dig mfl ett IO2014 version 3.0 där 3 står multiplikatorn befintlig organisation ggr 3 ggr en armeorganisation som växlar upp från bataljon till Brigad.

Staffan Danielsson sa...
8 oktober 2011 18:54  

Garantier har vi från EU-länderna genom de dubbla klausulerna i Lissabonfördraget, men även där har varje land rätt att bestämma exakt hur man kommer till hjälp.

Sveriges ensidigt förklarade solidaritet med Norge och Island är självfallet en viktig markering, och hur vårt stöd vid fara kommer att se ut beror ju oåterkalleligen - återigen - av resurserna i vårt försvar och hur statsledningen bedömer att se ska utnyttjas.

gruelse sa...
8 oktober 2011 19:43  

Staffan Danielsson,

Det är litet märkligt att du lägger så stor vikt vid ”Solidaritetsförklaringen” som garant för svensk säkerhetspolitik.

Ställd inför en skarp situation – Sveriges eventuella deltagande i Libyeninsatsen – hade Fredrik Reinfeldt, din regeringschef, som krav att den skulle ledas av Nato och inte av EU. Därmed dödförklarade han EU:s militära förmåga, vilket också visar på vilken tilltro regeringen har till ”Solidaritetsförklaringen” när det kommer till skarpt läge.

Vad som sägs och lovas mellan tuggorna under kontinentaleuropeiska konferensmiddagar i takkronornas gnistrande sken är en helt annan femma.

Finland som i likhet med Sverige står utanför Nato och är EU-medlem, tillmäter inte ”Solidaritetsförklaringen” någon betydelse, om man ska tro den engelska sammanfattningen på pdf-sida 105, när landets säkerhetspolitiska läge analyseras i rapporten:

http://www.puolustusvoimat.fi/wcm/1da21d804868e06a9246ba5c6ba8100e/StratL2_47w.pdf?MOD=AJPERES

Vad rapporten också säger är att Finland, till skillnad från Sverige, bygger sitt försvar på värnplikt bland den manliga befolkningen. Således går finländsk försvars- och säkerhetspolitik ut på att hela Finland ska försvarar.

Heder till vårt Broderland, som i dess geopolitiska läge med ett rustande Ryssland och ett försvagat Nato, väljer att slå vakt om sin suveränitet!

Någon liknande ärebetygelse kan jag inte rikta till de svenska beslutsfattare som har ansvaret för den svenska säkerhetspolitiken och som har nedrustat vårt territorialförsvar, gjort Gotland till en ”demilitariserad” zon, avskaffat värnplikten (som är en suverän rekryteringsbas för försvarsmaktens olika befattningar) samt istället prioriterat militärt deltagande i Natos/USA:s globala konflikthärdar.

Som Wiseman så förtjänstfullt uttrycker det, måste det samövas i högre utsträckning om Sverige ska kunna ta emot militär hjälp. Men framför allt måste vi se till på hemmaplan att logistiken och ledningsförmågan fungerar och att vi har tillräckligt med kompetent personal på alla poster i den militära strukturen. Att det är litet si och så med den saken är följande incident 10 augusti 2010 i Luleå ett bevis på. Under en flygövning med USA slogs flygstridsledningen ut på grund av bristande underhåll. Se
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/svensk-stridsledning-slogs-ut_5282943.svd .

Anonym sa...
8 oktober 2011 20:11  

Att skicka en svensk säkerhetsstyrka, för att i solidaritetens namn stödja en baltisk insats stävja ett uppror
i t.ex. ett ryskdominerat område, skulle med största sannolikhet tas som en krigsförklaring mot Ryssland. Lissabonfördraget och Solidaritetsförklaringen får allt bättre förtydligas om den ska bli trovärdig - liksom ett NATO stöd på svensk mark.

oplatsen sa...
8 oktober 2011 22:24  

@ Staffan Danielsson

Formuleringen "Att ge och ta emot militärt stöd" kommer nog att nagelfaras den dagen det blir aktuellt. Problemet är nog att de resurser man kan få över snabbt är nog flyg. Om man är inne på resonemanget ge stöd kommer ingen politiker eller militär planerare vara särskilt glad över att flytta markförband till Baltikum. Händer det något där kommer de till 100% bli kvar där, överkörda...

I begreppet ta emot blir det förmodligen en form av understöd för baltiska flygoperationer. Jag tror inte ens att någon länsstyrelse har tagit ställning för miljökonsekvensbeskrivningar av att gruppera 2-3 skvadroner jakt/attackflyg med underhåll vardera på flygplatser som Karlstad, Örebro, Landvetter eller Borlänge/motsvarande

För om behovet uppstår, vem kommer definiera behovet och vilka uppgifter som skall utföras? Vi, dem, den regering som insatsen kommmer understödja eller motståndaren?

Det kommer bl en hel del "tänkte inte på det" i framtiden.

Roger Klang sa...
9 oktober 2011 00:44  

ÖB skriver checkar som han inte kan täcka. Teaterdirektören har rätt! Men jag är ändå glad att ÖB tar frågan som den ligger på hans bord, han gjorde helt rätt. Han såg vilka politiska kort som tilldelats honom, nämligen solidaritetsförklaringen. Sedan såg han till vad vi har och kan undvara. Utifrån det uttalade han sig. Nu ligger korten på regeringens och riksdagens bord. Vi har två alternativ, antingen så går vi med i Nato eller så gör vi det inte. Om vi går med i Nato så får vi en reell möjlighet att SMS:a, Samverka, Medverka och Samtala. Eller så gör vi som jag tror att vi kommer att göra och i praktiken stannar kvar i den djupa förvirringen på grund av inte tillräckligt modiga politiker och statsmän. Vi kan inte välja vilken hjälp vi ska få då eftersom ingen är tydlig nog från svensk sida när det gäller att förklara för världen att vi är alliansfria samtidigt som han eller hon säger att vi ska låta Nato operera från svensk bas i händelse av att vi tvingas lösa in vår solidaritetsförklaringscheck, och att vi ska samöva våra styrkor med Natos på svensk mark på en mycket intensivare nivå än tidigare. Det kanske är för mycket begärt av en politiker och statsman att proklamera - innan vi har gått med i Nato och garanterats hjälp i händelse av ryskt angrepp på delar av Sverige?

Roger Klang

Anonym sa...
9 oktober 2011 08:01  

Är det i Litauen Göranssson finns? Ingen har ju sett "chefen" sen mer än ett år.... Är han i Litauen och "roddar" med NATO-säkert nåt han reder ut denne chefernas chef.

Men har han nån krigsmakt kvar att leka expeditionär med? Kanske nån skyttegrupp från P4 som ännu inte haft 415 komp grgövning.....

Cornucopia? sa...
9 oktober 2011 09:06  

Staffan Danielsson, det är skillnad på att ge garantier och att komma till hjälp och att komma till hjälp i tid.

En modern konflikt ala Georgien kan vara över på några dagar, betydligt snabbare än EU-länder eller ens NATO kan bestämma sig för hur de skall agera, än mindre mobilisera sina förband och transportera dem dit de behövs.

Till dessa får tummen ur måste ett land klara sig själv.

Wiseman sa...
9 oktober 2011 12:09  

Staffan: I dagsläget är inte solidaritetsförklaringen ens värt pappret det är skrivet på - för det finns nämligen inga konkreta förmågor som går att använda.

Vi klarar i dagsläget inte av att ta emot militärt stöd på ett effektivt sätt och vi klarar inte heller av att lämna det förrän den nya organisationen till betydligt högre grad är intagen, erforderlig infrastruktur finns och framförallt – att organisationen är samövad med medspelarna.


Oförmågan att åtgärda dessa problem gör att solidaritetsförklaringen fortsatt inte blir något annat än högtravande ord på ett papper utan någon som helst verklighetsförankring.

Wiseman sa...
9 oktober 2011 12:10  

Band: Bara vid ett tillfälle har Cold Response till del berört svenskt territorium. Däremot har svenska förband deltagit övningen under flera år.

Anonym sa...
9 oktober 2011 12:21  

"Solidaritetsförklaringen" är inget annat än tomma floskler.

"Trams" som Carl Lidbom så vackert skulle uttryckt det.

Det ser var och en som har en uns av förstånd kopplat till självbevarelsedrift.

I korthet säger den bara "händer det något så kommer vi göra något, men vi vet inte vad, när eller hur - men vi vill att ni ska hjälpa oss när vi hamnar i skiten eftersom vi själva är för snåla att ta hand om vårt eget hus".

Försvarspolitiker i utriket tar sig bara för pannan och undrar vad i helvete svenskarna har i sitt morgonkaffe _egentligen_, ty bara kaffe kan det inte vara..

Titta på våra grannländer hur de har gjort. De verkar iaf ha lite förstånd och insett att det finns en verklighet utanför den egna lilla ankdammen och löst det på olika sätt

Norge valde en försvarsunion med Storebror i väst, Finland valde att stå på egna ben.

Sverige valde inget av dessa och står således både ensamt och utan egna resurser..

Att ENBART lita på andras välvilja när det skiter sig - är det genomtänkt eller inte? Speciellt som de troligen ser rakt igenom de svenska "garantierna"..

GMY

Anonym sa...
9 oktober 2011 13:28  

Solidaritetsförklaringen är den nya svenska ersättningen för alliansfriheten. Den innehåller ingen substans då Försvarsdepartementet är tydliga med att IO14 inte skall dimensioneras för att kunna lämna stöd. Vi skall heller inte skärskåda den för mycket vilket framkom under årets Arméinspektörens Fältövning. Där fick en oberoende debattör fråm krigsvetenskapsakademien ej presentera deras analys av förklaringens innebörd. FM ledning gav order till AI att stryka detta moment. Vissa uppgifter tyder på att detta kom som en styrning från dem politiska ledningen på Fö.

Anonym sa...
9 oktober 2011 14:49  

Armeinspektörens Fältövning; Varför fick inte Krigsvetenskapsakademin komma till tals? Varför stryper Försvarsdepartementet och Försvarsmaktens ledning debatten?

Fanns det andra delar av solidaritetsförklaringens tillämpning som borde fram i ljuset? Hur ska t ex svensk mobilisering genomföras? Hur länge ska ett nationellt försvar kunna stå emot en angripare?

OM inte den politiska nivån tolgfört hur solidaritetsförklaringen ska tillämpas i ett nationellt perspektiv, hur ska då en försvarsmaktsplanering kunna genomföras?

Tolgfors och Co ser i vanlig ordning till att all planering blir hål i huvudet och omöjlig att genomföra.

Svensk försvarspolitik är idag rena kindergarten.

Anonym sa...
9 oktober 2011 17:02  

Farligt att sticka ut nacken Staffan...
Jag vill gärna sälla mig till kören som är kritisk mot Solidaritetsförklaringen.
Det är ett trixande värdigt Zlatan själv att lova egentligen ingenting och att kräva allt.
Det jag hade sett som en ideal lösning, om än osannolik, vore en skandinavisk enighet. Alla sharing-fetishister kan få sitt lystmäte och vår extremt svaga säkerhetspolitik kommer få ett uppsving efter att våra bröder nagelfarit den.
Kort sagt ett Norden-NATO.
Synpunkter?

/ung Fk

Magnus Redin sa...
9 oktober 2011 19:31  

Mitt ideal är att det försvar vi har blir välfungerande, större men inte jättestort, integreras i ett gemensamt nordiskt försvar och att vi allihopa är med i Nato.

Min grova gissning är att det skulle kräva 25% större försvarsbudget, effektivitet, långsiktighet och givetvis att man inte trollar med köpkraften för pengarna.

Det är möjligt att återigen bygga upp ett enormt totalförsvar till Svensk 1960-tals nivå och göra sig till ett nordiskt Israel men det skulle bli löjligt dyrt. Det vore helt fel prioritering att rusta så mycket när huvudproblemet är att anpassa samhället till sinande fysiska resurser och förändringar i klimatet.

Vi behöver investera för att hantera de dåliga tiderna som kommer och tyvärr även rusta för att hantera att andra inte förbereder sig på ett klokt sätt. Gör vi detta bidrar vi till att stabilisera vårt hörn av världen.

De enda som behöver känna sig hotade av en sådan försiktig rustning är de som vill riva ner nuvarande freder för att likt forna Jugoslaviens krigsherrar dra nytta av kaoset.

Staffan Danielsson sa...
9 oktober 2011 23:07  

Jag vidhåller att solidaritetsförklaringen är en viktigt politisk utfästelse från Sverige till Norge och Island. Alternativen är väl att antingen deklarera att Sverige absolut ska förhålla sig passivt, eller att beslut om ev stöd eller ej får fattas när det bränner till.

Hur Sverige - utifrån den försvarsbudget vi har - ska kunna ge och ta emot stöd är viktigt att analysera och diskutera vidare.

Försvarsbudgetens storlek är också viktig att överväga inför nästa försvarsbeslut, och där har jag ju konsekvent hävdat att Sveriges försvarsbudget i procent av BNP har sjunkit jämfört med de nordiska länderna vilket talar för en uppräkning.

jan-olov sa...
10 oktober 2011 08:00  

Staffan

Vi måste skaffa militära muskler för att dels kunna ta emot hjälp
dels lämna hjälp.
Jag har inte sett någon på denna blogg som inte skulle vilja hjälpa Norge eller Island.

Staffan Hur stor tycker du att en uppgraderad insatsorganisation skall vara för att kunna ta emot hjälp och kunna ge hjälp?
Hur mycket mer är de nya centerpartiet berett att skjuta till årligen? 2-4- 6 miljarder?
Är ni bredda att omfördela pengar från det internationella anslaget och bli solidariska med Sverige i första hand? Kan ni tänka er en halvering där?
I vilket läge kan du tänka dig att reaktivera den billigare värnplikten igen? Vilka kriterier skall vara uppfyllda?

uppskattar mycket att du kommenterar här och hoppas att de smittar till resten av Försvarsutskottet.

Morpheus sa...
10 oktober 2011 10:05  

Kanske dags att i små steg börja försvarsplanera gemensamt i de nordiska/baltiska länderna?

Valfrid sa...
10 oktober 2011 14:54  

Eftersom försvaret blir ett samhällsområde som mer och mer endast innehåller förståsigpåare så kan man lätt komma undna med floskler om att "vi ställer upp för varandra". Ett tryggt och bekvämt sätt att påstå att man tar "försvarsdebatten på allavar".

Janne och Svea Banan i Solna saknar intresse för vart pengarna går till och är inte heller intresserade av syftet med försvaret. Försvaret är något att bli upprörd över när X antal miljoner inte räckt till eller försvunnit i något helikoptersystem som inte blev av.

Det skulle vara intressant ifall bekymrade skattebetalare krävde att få veta vad försvarsdepartement med Tolgfors i spetsen menar rent praktiskt.

Kanske vi kan hyra in drogade libyska barnsoldater?

Anonym sa...
10 oktober 2011 16:26  

Lästips: FOI Strategisk Utblick 2011

Vid alla bedömningar av militär förmåga är det viktigt att komma ihåg att den är relativ. Även måttligt modern materiel kan räcka långt så länge motståndaren inte är bättre utrustad. I Baltikum innebär det att den modernaste materielen bara är absolut nödvändig för Ryssland i det fall Nato (främst USA) har lyckats föra in förstärkningar i området. Den sannolikt allra viktigaste komponenten för att hindra att så sker är luftvärn, ett område där Ryssland traditionellt varit och är framstående. Ett redan idag operativt ryskt luftvärnsrobotsystem, S-300, har en sådan räckvidd att flygoperationer över och i anslutning till Baltikum skulle vara mycket riskfyllda för Nato. Ett nytt, än mer potent system, S-400, är dessutom under införande.

Försök att flyga in förstärkningar med risk för beskjutning från dessa system vore mycket stora. Av kartan framgår också vad det skulle innebära om sådana system kunde grupperas på Gotland (grå prickad linje). Ett bättre flankskydd för en rysk militär operation i Baltikum är svårt att tänka sig. Tillsammans med de system som redan är grupperade på ryskt och vitryskt territorium skulle de flesta typer av Natos flygoperationer till stöd för de baltiska staterna i stort sett omöjliggörs.


...

Ur svensk synvinkel finns det tre uppenbara utmaningar att analysera kopplat till en eventuell Nato-operation i Baltikum. För det första skulle den i alla avseenden bästa och kanske enda rimligt säkra anflygningsriktningen för olika typer av Nato-flygförband gå över Sverige. Detta kräver i så fall en mycket långtgående samordning med svensk flygstridsledning. För det andra, om Gotland inte är väl försvarat i ett läge där det skulle uppstå en allvarlig kris i vårt närområde riskerar ön att genast bli ett förstahandsmål i händelse av en rysk operation riktad mot Baltikum i syfte att skapa ett flankskydd för operationen. För det tredje bör vi
ställa oss frågan om vi på något vis själva skall engagera oss aktivt i Nato-operationerna till stöd för Baltikum. Det finns goda operativa skäl till ett eventuellt svenskt engagemang: Sverige ligger nära och kan därmed agera snabbt; tillgång till svenska flyg- och marinbaser skulle kraftigt underlätta Natos operationer; vi har resurser, t.ex. tunga mekaniserade förband, som Nato kan ha svårt att tillföra i ett tidigt skede. Samtidigt innebär det risker. En överföring av resurser till Baltikum gör att möjligheterna att försvara svenskt territorium, om så skulle behövas, minskar drastiskt. Tillgången på kvalificerade förband i den svenska organisationen är begränsad.

Sammantaget, om det skulle uppstå en situation där Nato behöver försvara Baltikum, så står militäralliansen inför mycket stora svårigheter. Det är mycket sannolikt och antagligen oundvikligt att svenskt territorium i så fall skulle beröras av en sådan operation. I flera avseenden kan delar av svenskt territorium spela en avgörande roll för om Nato skall lyckas eller inte. Oberoende av vilka Rysslands avsikter i en okänd framtid är så kan Sverige bidra till stabiliteten i vårt närområde genom att göra det trovärdigt att vi kan och avser att försvara alla delar av vårt territorium samt genom att ha en god förmåga att samverka med Nato.


Hmmm...

Anonym sa...
10 oktober 2011 19:20  

@anonym 16.26 med foi-dokument i benfickan.
Ett rejält luftvärn låter som bra pang för pengarna.
Kanske något att lägga pengarna på nu när det nationella försvaret skall återuppbyggas igen från grunden.

Bygdemajoren

Anonym sa...
10 oktober 2011 19:48  

Cold Respons är en av de bästa övningar som svenska försvarsmakten har kunnat deltaga i på de senaste åren. Det är också en övning som till skillnad från svenska övingar omfattar en stor massa. Att samla dessa mängder med personal och materiel kommer endast storövningarna på 80-talet i närheten av.
Avseende det svenska deltagandet i själva övningsområde är det pinsamt att nämna. I princip allt norskt territorium stod till övningens förfögande med endast restriktioner i direkt anslutning till känsliga platser och lavinfarliga områden. På svensk sida var det väg E10, 500 meter norr och söder om vägbanan. I fjällen fick man framrycka med lätta förband på lederna men inte i övrig terräng. Norrmännen hade övningsområdeskartan som något av en skämtteckning. Att den holländska men-bataljonen till slut passerade riksgränsen var uteslutande ett politiskt drag. De hade själva knappt någon anfallskraft kvar.
Vill vi även i fortsättningen delta i denna övning bör vi delta med allt vi kan uppbringa och våra politiker måste fatta beslut som frigör svenskt territorium i betydligt större omfattning än vad som var fallet 2010!

Anonym sa...
10 oktober 2011 21:34  

Solidaritetsförklaringen ska tillsammans med FM:s utökade uppgifter och nytillkomna hot - som ingen försvarsbloggare egentligen vill höra talas om - ses mot bakgrund av de inre konflikter som redan har inletts i ett antal andra EU-länder.

Förklaringen handlar även för svensk del om inre oroligheter som kan vara mer eller mindre allvarliga, och kräva större eller mindre motåtgärder.

Man får i Sverige organisera "Påskupproret". Liksom man i Grekland får strejka i protest mot besparingar. Däremot kommer varken svensk eller grekisk statsledning att låta sig störtas godvilligt vid eskalerade oroligheter som kan utmynna i kuppförsök. Inte heller kommer några av de andra statsledningar som har problem med fortsatt finansiering av sina välfärdsprogram att kliva åt sidan, om nedskärningarna är oundvikliga.

Det där Battle Group-konceptet är nog ganska lagom dimensionerat för att kunna hålla befolkningscentra och omgivande landsbygd, även INOM EU.

Tobias Wallin

Magnus Redin sa...
10 oktober 2011 22:54  

Vid eskalerande oroligheter i Sverige tror jag på att mobilisera hemvärnet för att koka ärtsoppa till de som manifesterar medan fritidspolitikerna går man ur huse för att prata med folk och förklara hur illa det är.

Här brukar samhället samla sig inför svåra problem och lösa dem så gott det går. Politikerna skall se till att alla delar på den bördan och folk lär ställa upp. Jag tror inte för ett ögonblick på vare sig militärkupp eller totalt sönderfall.

Anonym sa...
11 oktober 2011 15:34  

Magnus Redin 22:54:

Väl skrivet, men icke förty kan det finnas de som inte delar Din uppfattning. Anton Nilsson var knappast Sveriges siste radikal, lika lite som gruppen som sprängde Norrskensflamman var den sista gruppen med en sådan agenda. Frågans inrikespolitiska hantering motsvarar Neutralitetspolitiken i det att det svenska folket informeras sist av alla.

Tobias Wallin

Anonym sa...
11 oktober 2011 23:22  

CR 10? Ja , det är ju inte lätt att föra mekaniserade anfall med stridsvagnar i ett Natura 2000 område som dessutom är uppmarschområde för den norska och svenska minoritetsbefolkningen. Snacka om att jobba i ett medialt akvarium. Lägg där till Riksgränsen och omliggande turistanläggningar som står och faller med orörd natur så får man ett minst sagt begränsat utfallsrum. Frågar någon mig så var m/10 av CR ett fall framåt. Att inte övningsplaneringsklustret på L24 exploaterar det momentet mot egen FMÖ i närtid är väl det som förvånar mest.....

Anonym sa...
21 oktober 2011 20:51  

Helikopter 4; Lyfter debatten lite till; HELIKOPTRAR. Hur är dagsläget med Helikopter 4-Sea Knight-Marinkårens helikopter?

Här finns de svenska; http://www.forsvarsmakten.se/sv/Aktuellt/Nyhetsarkiv/I-Sverige/Helikopterflottiljen-Hkpflj/12004/Har-star-Helikopter-4/

Nån av läsarna här som vet nån dagsnotering på Helikopter 4?

Helikopter 14 däremot-den ommer svenskarna inte seoperatriv på ännu minst 5 år. Helikopter 14-affären borde granskas av Göran Josefsson.

Göran Josefsson hjälp Försvarsmakten-granska helikopteraffärerna i försvaret. Varför står helikoptrar för miljarder oanvända i Ronneby?

Hur använder Sverker Göransson sina statsmedel?

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade