Vikande trend och kompetensskuld i övningsverksamheten - del 2

I det förra inlägget belyste jag hur övningsverksamheten sedan millennieskiftet kraftigt sjunkit för Försvarsmaktens flygande system. Detta gäller naturligtvis även övriga delar av Försvarsmakten, men där finns tyvärr inte samma möjligheter att under hela perioden få ut siffror.

Läser man en årsredovisning i taget med de kommentarer som där finns till det gångna årets genomförda verksamhet, får man i regel en bild av att verksamheten inte riktigt gått som planenligt, men att åtgärder nu vidtagits för att åtgärda problemen och att återtagande kommer att ske under ett kommande år. Läser man dock år för år så ser man att problemen närmast är systematiska och en allt större kompetensskuld upparbetas då ej genomförd utbildning och övningsverksamhet är ett ständigt återkommande gissel trots allt lägre målsättningar.


Verksamhetsbeskrivningar för flygstridskrafterna ur Försvarsmaktens årsredovisningar*. Här underlättar det om man samtidigt tittar på den graf över flygtidsproduktionen som jag publicerade i det förra inlägget.


2001: Ökat antal flygplanindivider JAS 39 har bidragit till ökad flygtidsproduktion. Brist på reservdelar och få tillgängliga flygplan har försenat omskolningen av piloter. Fem nymodifierade Hkp 4 var obrukbara under längre tid pga kompetensbrist vid FMV. Hkp 10 har haft brist på navigatörer och operatörer. Rekryteringen av helikoptertekniker är god.


2002: Ca 7000 av planerade 7500 timmar JAS 39 har utnyttjats. 30 förare har utbildats. Avsaknad av ackrediterade containrar för planering och utvärdering har begränsat övningsverksamhet. Av 4000 planerade timmar Tp 84 har endast 3660 kunnat produceras till följd av personalbrist och onormalt högt felutfall. Återtagning inom helikopterförbanden har kunnat ske efter den flygtidsneddragning som skedde 2001.


2003: Utbildnings- och övningsverksamheten inom flygstridskrafterna är helt beroende av flygtidsproduktionen. Åtgärd för att öka verksamheten var att öka den planerade flygtidsproduktionen inom stridsflygsystemen från 14975 h under 2002 (11900 h under 2001) till 16700 h för 2003. Det egentliga behovet uppgick till 17200 h, men med hänsyn till produktionsresurserna sänktes ambitionen till 16700 h. Under årets första 6 mån genomfördes verksamheten enligt plan. I samband med ekonomiska neddragningar från och med juni 2003 tvingades flygtidsproduktionen omplaneras mot 15100 h. Inskolningen av nya JAS 39-förare har därmed fördröjts med 6 mån pga ekonomiska begränsningar. Omskolningen av äldre förare har också fördröjts. Omprioritering av resurser skedde till internationella insatsförbandet SWAFRAP JAS 39 som genomfört övning med gott resultat. Prioritering av transportflygbeställningar för Tp 84 har varit nödvändig då flygplanstillgängligheten varit låg vissa perioder pga motorproblem. Två haverier med sju omkomna inom Helikopterflottiljen.


2004: Leveransförseningar av Hkp 14 och 15. Hkp 14 bedöms levereras Q4 2005 och Hkp 15 Q2 2005. Helikopterflygverksamheten underskridit plan med 8 % pga bl. a begränsningar i verksamhetstillståndet. Hkp 6 och 11 har tagits ur drift enligt plan. I och med att Hkp 4 och övriga helikoptersystem tas ur drift enligt plan trots leveransförseningarna kommer kvalificerad flygtid för bibehållen förmåga hos besättningarna ej att kunna tillgodoses. Den operativa förmågan, främst den sjöoperativa, kommer att nedgå väsentligt under perioden 2008-2010.

Kraftfulla prioriteringar har påtvingats inom förbandsproduktionen för att nå uppsatta flygtidsmål till följd av exportstödet för JAS 39C. Teknisk personal har lånats mellan förbanden. Pga exportåtagandena har fokus för omskolning flyttats från nationell omskolning till förberedelser för och utbildning av ungerska flygförare. Tillgängligheten hos Tp 84 var låg under inledningen av året till följd av kontroll av kablage i bränsletank samt ombyggnation av ett flygplan till tanker.


2005: Minskning av flygtidsproduktionen för JAS 39A till följd av brist på reservdelar. Produktionsmålen för helikopter har uppfyllts till ca 90 %, främst till följd av brist på reservdelar och utbytesenheter. Avvikande är Hkp 15 där flygtidsmålet endast fyllts till 55 % då tillgängligheten under året varit låg.


2006: Det har skett en årlig ökning av flygtimmar på grund av nyleverans och att fler divisioner börjat flyga JAS 39 Gripen. Ökningen var dock inte i den takt Försvarsmakten planerat på grund av tekniska problem och förseningar vid modifiering och nyleverans.
TP 84 har haft ett jämnt flygtidsuttag över perioden, men inte i den omfattning Försvarsmakten planera av flera orsaker, bl a vakanser bland teknisk och flygande personal samt personalkrävande missioner. En annan begränsande faktor har varit dålig tillgänglighet på flygmaskiner på grund av modifieringar och tidskrävande underhåll. Hkp 4 och 9 flugit i stort sett enligt plan. Hkp 10 begränsad pga haverier och förberedelser för NBG. Knappt 35 % av planerad flygtid har kunnat genomföras med Hkp 15.


2007: På grund av det ekonomiska läget under 2007 har stridsflyget tvingats till omfattande reduceringar i flygtidsuttaget. På kort sikt har detta inte påverkat uppbyggnaden av registerförbandet där stridsflyg ingår. Däremot har övriga stridsflygdivisioner samt grundutbildningen drabbats hårt under hösten. Detta medför att utbildningsbehovet samt omsättning av registerförbandet kommer att försenas

Under året har det varit fortsatta leveransförseningar av nya och modifierade helikoptrar,
vilket påverkat helikopterflottiljens planering. Vidare finns det även ett stort behov av utbildning av besättningar till transportflyg Tp 84 för att upprätthålla den taktiska flygtransportförmågan på nuvarande nivå (jfr. ovan).


2008: Huvuddelen av de lågt ställda målsättningarna (i huvudsak PersQ2) har uppnåtts. Årets låga flygtidstilldelning har ej påverkat insatskraven på kort sikt. Däremot är återväxten och grundutbildning kraftigt försenad. Det är av yttersta vikt att tilldelningen av flygtid framöver motsvarar kraven för både utbildning, beredskap och insats samt exportåtaganden. Under året har det varit leveransförseningar av nya och modifierade helikoptrar, vilket påverkat helikopterflottiljens planering. HKP14 flygning och utbildning har under delar av året varit stoppad. Införandet av HKP10B är fortsatt försenat vilket sannolikt innebär insats tidigast kv 1 2011. Trots utbildning under året finns ett stort behov av utbildning av besättningar till transportflyg Tp 84 för att upprätthålla den taktiska flygtransportförmågan på nuvarande nivå.


2009: Helikopterflottiljen har begränsats i sin verksamhet av försenade leveranser av och till materielsystemen HKP 14, HKP 15 och HKP 10B. HKP 14 är ej levererad till Försvarsmakten. Detta tillsammans med kraftiga flygtidsproduktionsstörningar på HKP10B och HKP 15 på grund av materiel- och leveransproblem påverkar uppbyggnaden av HE ISAF, HU för BG11 och delvis helikopterkomponenten i ME 02 ATALANTA II. De beställda 20 st HKP 15 har slutlevererats.

172. och 211. stridsflygdivision har under året genomfört verksamhet för att vidmakthålla förmåga PersQ2. Brist på utbytesenheter/reservdelar samt role-change equipment JAS 39C/D har medfört extra stor arbetsbelastning på flygunderhållskompanierna. Avseende brist UE/RD härrör sig detta främst till problem hos en leverantör att genomföra service och reparationer på inskickad materiel. Avseende role-change equipment så utgör antalet upphandlade och levererade utrustningar en begränsning.

Förseningar i utbildning av nya besättningar för Tp 84.


2010: HKP 15-systemet inte har uppnått förväntad tillgänglighet på grund av tekniska fel. Tillgänglighetsproblem på HKP 15 innebär att divisionen påbörjar beredskap för NBG 11 2011-01-01 med vissa kvarstående operativa begränsningar.

Brister avseende utbytesenheter och reservdelar (UE/RD) till JAS 39 C/D har utgjort ett problem under hela 2010. Försvarsmakten har ett åtgärdsprogram tillsammans med leverantören och trenden är nu positiv. Verksamheten påverkas också av Role Change Equipment (RCE) till JAS 39 C/D, där antalet upphandlade och levererade utrustningar utgör en begränsning för beredskap, provverksamhet och uppbyggnad av insatsdivisioner. Trots flera begränsande faktorer, främst personalbrist på tekniker i kombination med brist på UE/RD har flygtidsproduktionen för JAS 39 endast underskridits med 330 av totalt planerade 13 100 flygtimmar.

Den åldrade flygplanflottan av Tp 84 har krävt avhjälpande underhåll i en omfattning som flygunderhållsorganisationen inte är dimensionerad för. En kontinuerligt minskande Mean Time Between Failure (MTBF) har konstaterats vid analys. Detta har inneburit att Tp 84 underskridit planerad flygtidsproduktion. Planerad och nödvändig avionikmodifiering kommer inte att öka tillgängligheten i någon större omfattning.


2011: Brist på flygtekniker inom JAS 39 förbanden har påverkat flygtidsproduktionen negativt under året, och bedöms även påverka på längre sikt. Ett långsiktigt arbete för att åtgärda denna brist pågår. Detta arbete innefattar såväl intern och extern rekrytering som utbildning och omfördelning av befintlig personal. Det totala utfallet av flygtidsproduktionen på JAS 39 under 2011 blev 11 731h, vilket innebär ett underskridande med 729h. Bristen på materiel har medfört att divisionerna inte kunnat öva fullt ut i alla roller

Totalt för samtliga helikoptersystem innebär flygtidsuttaget en minskning från planerade 7 250 flygtimmar till ett totalt flygtidsuttag 2011 på 4 864 flygtimmar. Detta får främst långsiktiga konsekvenser, t.ex. förseningar i utvecklingen av sjöoperativ förmåga och utbildningen av nya piloter. I det korta perspektivet har detta hanterats med sänkta målsättningar och omflyttning av personal mellan helikoptersystemen.

Brist på flygtekniker inom samtliga helikoptersystem har påverkat flygtidsproduktionen
negativt under året, och bedöms även på sikt påverka produktionen. För Helikopter (HKP) 10 har bristen på skrov på grund av modifieringar, serviceperioder och felutfall inte medgivit planerat uttag av flygtid och prognosen minskade successivt för 2011 från 3 200 flygtimmar till 2 220 flygtimmar i kvartal tre. Det totala utfallet blev 1 981h. HKP 14 har överlämnats till Försvarsmakten senare än planerat vilket innebär att prognosen successivt sänkts från ursprungliga 450 flygtimmar. Det totala flygtidsuttaget för HKP 14 under 2011 blev 262h. Det minskade flygtidsuttaget har till viss del kompenserats med inköp av flygtid med civil helikopter. HKP 15 har under året haft långa väntetider på utbytesenheter och anvisningar från leverantören Agusta. Försvarsmakten har även under året beslutat om byte av underhållsleverantör fr.o.m. 2012-01-01. Detta har medfört att av planerade 3 600h flygtid producerades 2 621h. Detta har negativt påverkat den grundläggande taktiska utbildningen (GTU) för de nya helikopterpiloterna. Det har även haft negativ inverkan på den sjöoperativa förmågan och förmågan att stödja specialförband. Utvecklingen av dessa förmågor avses fortsätta 2012.


2012: Huvuddelen av förbanden har nått uppsatta mål. Vissa stridsflygdivisioner når inte uppsatta mål fullt ut på grund av att flygtidsproduktionen inte nått ställda målsättningar och att det råder brist på uppdragsutrustningar. Att flygtidsproduktionen inte nått målsättningarna beror huvudsakligen på brister i reservdels-/utbytesenhetsförsörjningen med hänsyn till PRIO Införande 3-4 och även på brist på flygtekniker. Bristen på reservdelar/utbytesenheter beror bland annat på problem under PRIO Införande 3-4. Målet för året var 11 800 flygtimmar med JAS 39, resultatet blev 10 300 timmar. Åtgärder för att höja tillgången på reservdelar/utbytesenheter och
flygtekniker är vidtagna.

Helikopter (HKP) 14 och 15 har förutom problem orsakade av PRIO Införande 3-4 haft problem med långa väntetider på reservdelar från leverantörerna. Läget avseende HKP 15 har dock förbättrats under året, medan problemen för HKP 14 kvarstår. Flygtidsproduktionen har stadigt ökat under året men utfallet för samtliga helikoptertyper blev 5 700 timmar av planerade 7 000. Justeringar har skett för att nå övergripande mål. Ambitionssänkningarna har medfört inplanering av fler flygtimmar under kommande år.


Sammantaget för perioden tecknar alltså årsredovisningarna en mycket allvarlig bild där man år efter år underskridit målsättningarna till följd av personella, logistiska eller ekonomiska problem. I många fall justeras också målsättningen nedåt i flera steg under årets gång. Den kompetensskuld som upparbetats mäktar man aldrig med att hämta igen och vid det här laget handlar det om brister som legat över tio år tillbaka i tiden vars efterverkningar bara accelererar. Allra tydligast blir detta i helikopterverksamheten, där resultatet blivit brister både på flygtid för befintlig personal och samtidigt alldeles för stora luckor i såväl besättningar som teknisk personal. Just personalbristen är också något som Riksrevisionen tidigare uppmärksammat.

För 2013 började året rätt bra tills det under våren visade sig att ekonomin inte skulle klara all den verksamhet som var inplanerad. Likaså fick man i Försvarsmakten (som helhet) redan under hösten 2013 börja stryka verksamhet under 2014 – i vissa fall också för att inställd verksamhet under 2013 skulle medföra att man ej skulle kunna delta i de mer komplexa övningarna som planerats för 2014. För 2014 ser sedan planeringen mycket dyster ut.

Situationen blir då rätt märklig när Försvarsmakten i flera underlag, bl a årsredovisningarna, redovisar allvarliga problem för att sedan i andra presentationer och framträdanden tala om hur situationen är den bästa på många år. Vad är syftet?

I nästa del kommer jag att gå djupare in på orsaker till den vikande trenden och ge förslag på förbättringar.


*Vissa år är inte ordagrant citerade då verksamheten redovisats på olika håll i årsredovisningen. Jag har då summerat ihop verksamheten och dess konsekvenser utan att ändra i innehållet. Vissa år är också verksamheten ytterst sparsamt förklarad i årsredovisningarna.

13 kommentarer:

Anders H sa...
9 februari 2014 16:18  

Noterar att JAS dragits med reservdelsbrister under lång tid. Kanske inte helt rätt att bara skylla på Prio som en del gör även det onekligen också har brister.

uppgiven sa...
9 februari 2014 18:12  

@Anders H

Det ena utesluter inte det andra.

Att man anskaffat för få reservdelar/UE till Gripen och att PRIO är värdelöst som ersättare till Delta kan vara sant bägge två.

Anders H sa...
9 februari 2014 20:32  

Eftersom jag jobbat med inköp både i Salig Delta o Prio kan jag lugnt säga att Prios största nackdel inte är systemet i sig utan hur FM hanterar beslutsgångar och förändringsärenden. I Delta ägde i vi systemet, ville vi ändra nåt så lyfte vi luren till Logica nästgårds så var det löst veckan efter. I Prio så är det tyvärr ingen som har koll och ingen som lyssnar. Även om det går åt rätt håll så är den strukturella besluts ordningen gravt hämmande.

Corse sa...
9 februari 2014 23:18  

Mycket intressant inlägg! Just denna relativt lilla inkrementella nedgången i en funktion eller förmåga verkar ju varje gång vara oskyldig. Men sett över en längre period är den helt förödande. Våra generaler har anammat politikernas konst att föra folket bakom ljuset, sanningen skall ej fram i dagsljuset.

Även våra medier använder sig av denna presentationsteknik när dom tar fram diagram över FM "utveckling". Ytterst sällan startar dessa vid 1960-talet, får då skulle det ju bli så uppenbart hur stor nedgången har blivit.

Kim Roos sa...
10 februari 2014 01:17  

Har en fråga till antingen WW eller någon annan flygare och det är hur mycket av den lilla flygning och övning som nu görs hur den är uppdelade i dem 3 rollerna som JAS ska kunna genomföra? Innan var det ju jakt övade dogfight och attack lågsniffade i trädtopps höjd. Hur är det upplagt numera?

Wiseman sa...
10 februari 2014 06:40  

Kim Roos,

Det kommer att beröras i nästa del.

Sigvard Löf sa...
10 februari 2014 08:10  

Och någonstans här börjar vi hemvärnsmän fundera över om det kanske inte är dags att skaffa eget luftvärn ändå...

Egentligen är jag stenhårt mot dyr och strulig materiel till Hemvärnet. Vår kärnkompetens handlar trots allt om att kosta lite och begränsa motståndarens handlingsfrihet genom att helt enkelt finnas och bevaka/skydda viktiga platser i Sverige.

Men jag har ingen som helst lust att springa runt som en jäkla taliban med en attackhelikopter efter mig bara för att man i Rosenbad har en lite egen syn på verkligheten.

Malin sa...
22 februari 2014 22:20  

Anders. Representrerar du inte det som i grunder är fel med PRIO att FM och förband skall anpassas till PRIO och inte tvärtom.

Malin sa...
22 februari 2014 22:31  

Sigvard. jag har svårt att förstå vitsen med hemvärnet i ett militärt sammanhang.

Sten-Erik Björling sa...
23 februari 2014 08:54  

Malin.

Angående hemvärnet så är det beklagligt så att HV representerar DEN ENDA funktionella armé-komponenten i tillräckligt stort antal för att skapa ens ett minimalt motstånd. Yrkessoldaterna i all ära - de arbetar troligen häcken av sig och är bra och kvalificerade men de är alldeles för få av dem... Och Sverige är stort... Och behovet av försvar och skydd är mycket större än områdena kring riksdagshuset och Arlanda...

Fram tills dess att vi återinför värnplikt, återuppbygger kapaciteten att utbilda dessa värnpliktiga och får till fungerande brigadförband så är HV tyvärr det enda system som kan fungera som militärt förband i tillräcklig utsträckning. Om man ser på det personalmateriel som finns inom stora delar av HV så är man kapabel att snabbt sätta sig in i moderna vapensystem och deras användning förutom att de kan fungera som stöd för uppskalning av förband. Stora delar av HV-förbanden består av tidigare befälsutbildade inom värnpliktssystemet och de kan aktivt användas för att skala upp organisationen snabbt vid behov om tid och resurser tilldelas. Men det ersätter INTE en mycket behövd satsning på ett återinförande av värnplikten och dess förband.

Sten-Erik Björling

Gormel01 sa...
23 februari 2014 11:57  

@Sten-Erik Björling, det kanske är så att inte flera svenskar är intresserade av att vara soldater, flera än de som frivilligt anmäler sig till hemvärnets och yrkesmilitärernas krets?

Visserligen kommer yrkesmilitärerna antal ökas i takt med att GSS/T modellen utkristalliseras, men om svenskarna inte är intresserade så kan kanske löne- och ersättningsnivåerna ses över, kanske andra saker?

Men om inte ens det hjälper så kan man fråga sig vad vi då skall göra? Tvånget vid soldatrekryteringen avskaffas i alla europeiska stater en efter en, så trenden verkar vara densamma överallt.

Hur ser du på det?

MVH Göran Mellblom

Sten-Erik Björling sa...
23 februari 2014 14:12  

Har skrivit ett planerat inlägg om detta på Wiseman, får se om den accepteras. Ett par citat...

"Fundamentet

Fundamentet för försvaret kan inte baseras på delegation av ansvaret för försvar av landet eller respons mot stora samhälleliga kriser till ett fåtal s k professionella aktörer, oavsett om dessa är soldater eller ett fåtal anställda inom MSB, kommuner eller landsting. Att försvara ett land mot externa eller interna angrepp är ALLA medborgares ansvar, tillika att ställa upp med insatser när samhället drabbas av stora kriser. Att delegera ansvaret till ett fåtal s k professionella är en lösning som är optimerad för att minimera kostnader på kort sikt, förflytta medel från försvarsbudgeten till program som maximerar effekter inför val och medverka till en pacificering av befolkningen. Det finns inget svårare än att styra en befolkning som kan agera självständigt och som kan ta ansvar för försvar av demokratin eller sin egen försörjning av vitala resurser.

Som situationen nu kommer att bli vid ett angrepp eller en större kris så kommer ett fåtal hemvärnssoldater och kontraktssoldater att rycka ut, oftast mot en bättre förberedd fiende i bättre organiserade enheter och med avsevärt mer adekvat beväpning. Frågan som alla dessa soldater kommer att ställa sig är om det verkligen är värt att ens rycka ut, bli dödad eller sårad samtidigt som nästan alla andra i samhället sitter i sina hem och undrar när skottlossningen skall upphöra så de kan se på Idol utan störningar. Det finns för övrigt inget annat för dem att göra eftersom ingenting är förberett för att medge att de medverkar på något sätt i försvaret av landet - pacificeringen av landet har till stora delar redan genomförts p g a bekvämlighet från de flesta parter samt brist på perspektiv och kunnande hos de styrande skikten."

"Nu är det inte bara i situationer av strategiska överfall, kupper och kontra-demokratiska maktövertaganden som det är viktigt att ha en fungerande försvarsorganisation - både militärt och för civilförsvaret. Civila kriser kan dyka upp som i omfattning är väl så stora som större militära operationer. Ett sådant exempel är effekterna av en större solstorm som i värsta fall kan slå ut elförsörjningen för stora delar av Europa. Att i det läget ha en befolkning som lägger ansvaret för sin egen överlevnad i händerna på ett fåtal s k professionella och sitter i sina lägenheter långsamt törstande och frysande till döds är inte direkt ansvarsfullt. Samma organisation som fungerar i krig och militärt angrepp kan till största delen även användas rakt av för att hantera stora civila kriser. Samma funktioner behövs i form av förhandslagring av vital utrustning och resurser, ledning, logistik samt kunnande i krishantering inom alla samhällsskikt och funktioner."

"Stora delar av det som byggdes upp under invasionsförsvaret var vettigt - att ha beredskapslager för bränsle, olja mm samt en hög grad av självförsörjningsförmåga inom områden som mat mm. Mycket av detta behöver byggas upp igen, trots motstånd från politiska system som inte vill se en hög grad av lokal försörjning och lagring eftersom man förutsätter ett framtida fungerande globalt försörjningssystem utan störningar. Dock kommer vi de närmaste åren att se hot mot globala försörjningssystem inom olja, mat, metaller, reservdelar mm, hot som inte behöver vara baserade på blockader utan även baserade på fallerande system för transportkrediter mm.

Ytterst måste vi ställa oss frågan vad är det vi skall försvara och hur. Försvarsindustrins vinster, säkring av bidrag till politiska partier, medel till valfläsk eller vår befolkning och vårt lands självständighet och suveränitet. Det finns ingen bättre försäkring mot auktoritativa regimer än en befolkning som kan både försvara sig och lokalt säkra sina resurser för överlevnad."

Sten-Erik Björling

Gormel01 sa...
23 februari 2014 15:46  

@Sten-Erik Björling, tänkvärt inlägg. Du pekar på tydliga trender bland oss svenskar: ingen privatperson ingriper längre när brottslighet sker, inte ens våldtäckter i dagsljus, än mindre nattetid.

Ett fåtal professionella poliser kan inte hålla våldsmän och brottslingar stången, utan hjälp ifrån breda grupper av medborgare. Och den hjälpen får de inte längre.

Ett fåtal yrkesmilitärer understödda av frivilliga hemvärnssoldater kan inte försvara hela landet emot utländska angrepp, utan hjälp ifrån breda grupper av medborgare. Och den hjälpen får de inte längre.

Hur har det blivit såhär? Värnpliktens sortie är kanske egentligen bara en del av en allmän utveckling, där medborgarna betraktar sig som privatpersoner och som sådana inte längre deltar i politikernas, experternas och de anställda professionellas stat.

Medborgare är något mediapersonerna skrattar åt.

MVH Göran Mellblom

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade