Bristande förmåga i Afghanistan (uppdaterad 4/8)

Så småningom verkar det ha gått upp även för Alliansens försvarspolitiker (DN Debatt) att målet med en svensk insats i Afghanistan bör vara något mer än själva deltagandet i den internationella insatsen. Då har nästan 7 år gått sedan det under den förra regeringen beslutades om ett svenskt deltagande i ISAF. Det har varit ett dyrt och ineffektivt viftande med den svenska flaggan.

Först nu börjar insatsen likna något annat än den huvudfoting (stor administration och lite fotfolk) den tidigare varit, där Sverige haft förmåga att inhämta underrättelser i delar av det svenska ansvarsområdet, men saknat förmåga att göra något mer aktivt för säkerheten i samarbete med de afghanska myndigheter och svenska biståndsinsatser har lyst med sin frånvaro. Uppgiften "10 % av Afghanistans yta som svenskt ansvarsområde" som nämns i debattartikeln är inte något som är smickrande för Sverige. Snarare visar det på bristande ansvarstagande då man ser till de resurser som avdelats tidigare.

Först i och med den nuvarande rotationen, FS 19, har svenska förband tillsammans med afghanska över tiden kunnat säkra tidigare oroliga områden, vilket är en milsvidd skillnad mot vad man fick och kunde göra för några år sedan då man istället rundade dessa. Ändå lider FS 19 av en stor brist på fotfolk som löser det egentliga säkerhetsarbetet ute i ansvarsområdet. Ytterligare några skyttekompanier skulle krävas om Sverige på allvar skulle kunna ta tag i uppgiften att tillsammans med afghansk militär och polis ersätta talibaner och andra insurgenter som leverantör av säkerhet för befolkningen i området. (Läs även Johanne Hildebrandt i Aftonbladet)

Den politiska viljan att förstärka den svenska insatsen kommer minst sagt fem i tolv. Försvarsmakten har sedan länge pekat på bristen på skytteförband och velat få insatsens tak på 500 personer höjt, men den politiska viljan har saknats. Istället har man fått genomföra temporära små förstärkningar av styrkan. Nu börjar andra ISAF-länder dra sig ur och USA kommer förmodligen börja dra ner på sina styrkor i Afghanistan med början nästa sommar. Dock lär återtåget ske i sakta mak och det kommer att dröja många år innan man helt lämnar Afghanistan.

För att citera kollegan och bloggrannen Cynisk:
"Arbetet i Afghanistan vilar på tre pelare:
Security, Governance och Development. Svensk trupp löser uppgift inom en av dessa, andra delar av svensk statsapparat ansvarar för de övriga två. Utan jämvikt mellan dessa blir arbetet ogjort. Alla tre funktioner behövs för att Afghanistan ska fungera. När jag skriver fungera avser jag inte ett samhälle av svensk modell utan ett samhälle där det är hyfsat säkert för folk att bo, där barn får gå i skola oavsett kön, där terrorism inte är nationalsport och där samhället kan erbjuda vård så att inte var fjärde barn behöver dö innan 5 års ålder.
För att det ska bli verklighet måste det finnas säkerhet. Svensk trupp på plats i Afghanistan jobbar för den säkerheten och i stället för att ta hem truppen bör Sverige öka truppstyrkan till full bataljon och visa omvärlden att vi menar allvar med våra ansträngningar i Afghanistan."


Afghanistan kommer inte att få fred för att ISAF lämnar landet. Snarare kommer landet att återgå till ett inbördeskrig mellan talibanerna och en huggsexa bland många av de krigsherrar som idag återfinns i regeringen. Vilka kommer att drabbas hårdast? Naturligtvis civilbefolkningen och framförallt kvinnor och barn.
Idag går 6 milj afghanska barn av bägge könen i skolan, jämfört med 900 000, företrädesvis pojkar under åren innan 2001, liksom 85 % av afghanerna som idag har tillgång till någon form av sjukvård mot 9 % tidigare. Även ordföranden för Svenska Afghanistankommittén, Ann Wilkens, betonar risken med militärt lämna Afghanistan. Utan säkerhetsarbete blir det svårt till omöjligt att lösa samhällsbyggnads- och utvecklingsarbetet.

När SIDA påstår att man inte lyckas få fram personal för att kunna verka i Afghanistan och i de områden där Riksdagen har beslutat att Sverige ska verka militärt, men samtidigt verka i andra delar av Afghanistan, undrar man om inte även SIDA borde fundera på att införa en internationell arbetsskyldighet. Det är ingen större mening med att öka säkerheten om man inte samtidigt kan få på plats de samhällsbyggnads- och utvecklingsåtgärder som måste till. Utan dem är det garanterat att återuppbyggnaden av Afghanistan kommer att misslyckas. Man får hoppas att Regeringens tillsättande av en ny generaldirektör för SIDA medför en förbättring.

En utökning av den svenska insatsen, såväl militärt som civilt är den rätta vägen att gå, till dess det står helt klart att övriga länder lämnar Afghanistan. När USA börjar dra ner på sina styrkor i landet kommer det med största sannolikhet att ske i de nordliga provinserna där bl a Sverige verkar då de är relativt lugna i jämförelse med de södra. Det gör den svenska insatsen än viktigare.


Aftonbladet, Helle Klein (ledare i Aftonbladet 3/8) SvD, SVT

25 kommentarer:

Roger Klang, Lund Scaniae Sverige sa...
2 augusti 2010 kl. 20:33  

Wiseman skrev:

"Uppgiften 10 % av Afghanistans yta som svenskt ansvarsområde som nämns i debattartikeln är inte något som är smickrande för Sverige. Snarare visar det på bristande ansvarstagande då man ser till de resurser som avdelats."

Varför är inte det smickrande för Sverige? Vi är ju kvar!

Wiseman skrev:

"Dock lär återtåget ske i sakta mak och det kommer att dröja många år innan man helt lämnar Afghanistan."

Obama har inte visat några tecken på att vilja någonting annat än att dra sig ur så snart som möjligt, helst utan att behöva säga att han och USA har förlorat ännu ett krig i rad. Hur lång tid tog det att dra ut trupperna ur Vietnam? Ett par tre veckor? Nej, när de väl har bestämt sig så går det nog rätt så snabbt. Möjligtvis så transformerar de missionen till militärt rådgivande.

Jag är för insatsen i afghanistan! Om jag ställs inför ett val mellan tillbakadragande under maskirovka för den svenska opinionen, utplåning eller att tillföra mer resurser så väljer jag det senare. Det enda jag har reservationer för är att alla andra ska följa Hollands exempel. Att både USA och britterna förklarat att de ska lämna Afgh. om ett år oroar mig! Vad händer om USA och GB lämnar hela Afgh. inom loppet av några månader med start om ett år, och talibanerna bestämmer sig för att bege sig åt nordväst för att kasta ut svenskarna och tyskarna och de som blir kvar? Hur många man har tyskarna i Afgh., 6000? Och så våra 500 och en handfull små nationers till. Jag förespråkar att vi avvaktar ett tag till men att vi står beredda att relokalisera våran trupp till tyskarnas del av Afgh. så att vi har någon som täcker vår flank och som vi kan täcka i vår tur, alt. att vi relokaliserar till utanför Kabul där vi omvandlar missionen till en militärt rådgivande, om situationen kräver det. Det är bättre att göra någonting än att bara invänta att talibanerna beger sig till Mazar-e-Sharif i horder, vilket jag är rätt säker på att de kommer att göra snabbt om US och GB försvinner!

Men jag har förstås inte nödvändig och tillräcklig information om läget i Afgh. Men jag skulle inte vilja ha det på mitt ansvar att hela vår bataljon på 500 man utplånades i en massiv talibanattack därför att vi missbedömde USA och GB och talibanerna. Man vet att liknande saker har hänt under vikingatid.

Anonym sa...
2 augusti 2010 kl. 20:49  

När det börjar ljusna i Afghanistan så packar USA ihop och åker hem, och Sverige dubblerar förmågan till internationella insatser? Vad händer sen? Ska Sverige gå och vänta på nästa internationella äventyr som USA involverar sig i ?

Wiseman sa...
2 augusti 2010 kl. 21:00  

Roger: Sverige har tagit på en uppgift som är vida större än de resurser man är villig att avdela för att lösa den. Den svenska förstärkningen och framförallt samordningen av militära och civila insatser skulle ha skett långt, långt tidigare. Det viktigaste på agendan då Sverige övertog MeS från britterna verkar ha varit att det var det lugnaste området. Samordning av svenskt bistånd verkar ingen ha tänkt på. Det förde dock med det goda att britterna, som inte har samma förbehåll för användning av militära förband som Sverige, kunde koncentrera sig på Helmand.

Såväl vicepresidenten och försvarsministern talar om ett gradvis tillbakadragande med endast ett fåtal tusen man 2011. I takt med att säkerhetsläget förbättras finns naturligtvis de möjligheterna. Nancy Pelosi, talman i representanthuset, kritiserar Obama för den låga takten.

Anonym sa...
2 augusti 2010 kl. 21:30  

10% av Afghanistans yta motsvarar Skåne, Blekinge, Halland, Småland, Gotland, Bohuslän och Östergötland. En yta på cirka 65000 kvadratkilometer, eller ca 25 x 25 mil. Personligen tror jag inte det räcker med att skicka ner ett par skyttekompanier till för att lösa den uppgiften men det rimmar ju ganska väl med hur vi har dimensionerat försvaret av vårt egna territorium, dvs ganska glest mellan eldrören.


M

Wiseman sa...
2 augusti 2010 kl. 21:44  

M: Helt riktigt, men ytterligare ett skyttekompani skulle nästan fördubbla förmågan.

Det är på tok för sent att dra sig ur NBG. Med facit i hand hade det varit betydligt klokare att satsa på de befintliga insatserna. Det hade räckt till ytterligare verkansdelar i Afghanistan och framförallt hade man kunnat behålla den för insatsen kritiska helikopterförmågan i Adenviken. Bågen har spänts till mer än bristningsgränsen.

Per A. sa...
2 augusti 2010 kl. 22:05  

Hade utspelet om ett intensivare svenskt engagemang kommit ett par år tidigare, så kanske det hade varit värt något.

Detta utspel är bara inrikespolitiskt poserande.

Att nu lova ospecificerade förstärkningar till en ospecificerad tidpunkt, för att sedan skylla på att alla andra dragit sig ur eller håller på att dra sig ur och att man därför inte kan leverera, det är fanimig lägre än Glocalnet.

Roger Klang, Lund Scaniae Sverige sa...
2 augusti 2010 kl. 22:06  

Jag kan förstå din första motivering. Men när du skriver:

"Såväl vicepresidenten och försvarsministern talar om ett gradvis tillbakadragande med endast ett fåtal tusen man 2011. I takt med att säkerhetsläget förbättras finns naturligtvis de möjligheterna. Nancy Pelosi, talman i representanthuset, kritiserar Obama för den låga takten."

Jag vill inte vara defaitistisk. Men är det verkligen så att säkerhetsläget förbättras? Jag har hört andra säga motsatsen. Den "låga takten" i tillbakadragandet vet vi ingenting om än, för tillbakadragandet har ännu inte börjat. Pelosi ojar sig bara över att tillbakadragandet aldrig tycks starta.

Men det skulle glädja mig om tillbakadragandet kommer att ske långsamt! Då kan vi stanna i M-e-S och samordna det civila biståndet med det militära.

Wiseman sa...
2 augusti 2010 kl. 22:18  

Roger: Nej, det har inte förbättrats. Men så har heller inget tillbakadragande påbörjats. Petraeus har precis tillträtt så det är svårt att se någon verkan av hans befäl. Ett bättre säkerhetsläge och framförallt ökad afghansk egen förmåga skulle öppna för ett tillbakadragande.

Anonym sa...
2 augusti 2010 kl. 22:44  

Vad gör Svensk militär i Afghanistan???
Inte mycket förutom att vakta sig själva och sända ut en och annan patrull i det på tok för stora ansvarsområdet. Självklart är det inte det deltagande förbandets fel, det är INTE dom jag har synpunkter på. Den underbetalda personalen i FS XX gör förmodligen sitt allra bästa och tar stora personliga risker trots dåliga förutsättningar avseende det mesta från utbildning till sjukvård. Förutsättningarna finns helt enkelt inte för att lösa någon uppgift av vikt.

Saken är dock att även om vi sände dit 500 000 soldater så är uppgiften hopplös. Grunderna för insatsen är inte reglerade och någon mållinje finns inte.
Vi ingår i en större mission, ISAF, men vi saknar uppfattning om vår roll i missionen. Vilket END-STATE är det som gäller? Hur länge är vi beredda lägga en mer än miljard kronor årligen på vår närvaro? Vilka är de mätbara målen? Vem talar om att vi nått målen? Hur säkerställer vi att resultatet består efter ett tillbakadragande?

Sanningen är nog att det klokaste vi gör är att dra oss ur snarast möjligt, helst före helgen.

Oavsett hur länge vi stannar så kommer helvetet att bryta ut så snart vi lämnat. Utländska styrkor kan INTE verka som problemlösare i ett land där vi vare sig är efterfrågade eller accepterade och ej heller förstår ens en bråkdel av deras kulturella arv. Enligt en färsk undersökning upplevs de utländska trupperna som ett stort bekymmer av afghanerna själva.

Odlingen av opium har fullkomligt exploderat de senaste 10 åren och bedömdes 2007 tillföra Afghanistan 4 miljarder $/år, c:a 50% av landets totala ekonomi! Den totala produktionen av opium bedöms enligt flera källor nu ligga på runt 10 000 ton årligen (detta ger mer än 1000 ton heroin) och har de senaste åren ökat kraftigt. Afghanistan står för cirka 95% av världens opiumproduktion! Många är inblandade i denna mångmiljardindustri MEN inget görs för att stoppa eller reducera den, i vart fall inget som påverkar statistiken. VARFÖR???
Den slutsats man tvingas dra är att ju fler utländska trupper som anländer desto mer opium odlas i Afghanistan!!! Vill vi ha ett nytt Colombia eller Mexico?

Sannolikt är det opiumodlingens pengar som mest styr stridande parter, talibaner, krigsherrar med flera. Skäggiga skriftlärda kan säkert också vara inblandade men av andra skäl. Vissa vill tjäna pengar och andra vill bekämpa västvärlden, opium är då ett utsökt medel.

Se till att med kraft faktiskt förstöra odlingarna, beslagta knark och lagföra droghandlarna. Enligt Washington Post fanns för något år sedan 430 000 hektar opiumodlingar i landet, varje hektar ger 15-40 kg råopium som i sin tur ger 2-5 kg heroin. Giftbesprutning är ej tillåtet enligt Afghanska myndigheter så taffliga försök till mekanisk bekämpning har genomförts på mindre delar, dock med mycket liten effekt.

Rent krasst är det bättre att de afghanska bönderna får ett helvete än att knarket tillåts lämna landet! Betala bönderna och SÄKERSTÄLL att de EJ kan odla opium!
Att bekämpa knarket måste vara prio 1 för den utländska inblandningen!

Pådyvlandet av västerländska värderingar bör vi lämna därhän och krasst konstatera att vill afghanerna leva på grottstadiet så bör det förbli så, är dom inte nöjda med utvecklingen så måste dom ta saken i egna händer och själva åstadkomma en förändring!
Den utländska inblandningen är en strutslösning, den dag man tar upp huvudet ur sanden så är världen fortfarande likadan!

Stöd våra trupper MEN ta hem dom från Afghanistan!

Cynisk sa...
2 augusti 2010 kl. 23:06  

@ Anonym 22:44

Svensk militär i Afghanistan stödjer ANSF medelst sampatrullering som ger understöd och mentorering. Syftet är att utveckla afghansk säkerhetsstruktur och målet är att de ska klara det själva. Det är inte ett tidssatt mål utan ett effektmål. När ANSF klarar sig utan internationellt stöd är uppgiften miliärt löst.

ANSF utvecklas åt rätt håll men det är fortfarande långt kvar till godkänt.


Parallellt med det så pågår arbete med att utveckla civila strukturer och rent ekonomiskt bistånd.

Att ta hem truppen i detta nu vore bara dumt. De internationella politiker som propagerar för det gör det av inrikesutrikespolitiska skäl.

Roger Klang, Lund Scaniae Sverige sa...
2 augusti 2010 kl. 23:10  

@Anonym 22:44:

Jag kan respektera din syn på knarkbekämpning i Afgh.. Men hur ska vi implementera den utan bataljonen i Afgh.?

Mvh Roger

Anonym sa...
3 augusti 2010 kl. 03:36  

Odlingen av opium är väll i princip inget stort problem för den Afghanske bonden. Det kanske är ett problem för oss i väst men att köra någon form av brända jordens taktik för att förstöra alla odlingar lär bara få priseffekter på droghandeln i väst och skapa enorma problem i Afghanistan. Vi lär knappast få färre missbrukare här i Sverige.

Bättre då att satsa på att stödja och utveckla odling av andra grödor utan militärt tvång.
Afghanerna kanske till och med uppskattar moroten mer än gevärspipan som det vanligtvis är frågan om.

/Kim

Plutch sa...
3 augusti 2010 kl. 05:24  

Jaså Wiseman, mer skyttekompanier säger du. Precis som jag argumenterade för ett halvår sedan...

Anonyma herren 22.44: Du har mycket fel i dina resonemang. Förbanden gör betydligt mer än skyddar sig själva vilket var fallet för ett par år sedan. Svenska området är i princip opiumfritt så jag vet inte CAD du babblar om.

Wiseman sa...
3 augusti 2010 kl. 06:33  

22.44: Att med våld direkt avsluta opiumodlingen är inte en värst klok metod. Eftersom denna sysselsätter många av de afghanska bönderna och i många fall mot deras vilja, skulle det vara direkt kontraproduktivt eftersom det än mer skulle vända dem mot ISAF och landets regering. Förändringen måste komma genom att erbjuda dem säkerhet och sedan hjälpa dem att ställa om till andra grödor än vallmo.


Plutch: Och som jag också argumenterat för långt tidigare än för ett halvår sedan.

Anonym sa...
3 augusti 2010 kl. 06:37  

Ett strålande tillfälle att använda NBG till något vettigt. Att använda detta förband som tillfällig förstärkning i Afghanistan!

Anonym sa...
3 augusti 2010 kl. 09:47  

Anonym 22:44 m. fl.
Visst produceras det knark i Afghanistan, det r alldeles oomtvistat även om det inte är så mycket i svenskarnas AOR. Det enda sättet att bli av med shiten är faktiskt att förstöra det så du har helt rätt. Nyttja förbandet till något som ger effekt eller ta hem det och framför allt tvinga inte på någon våra värderingar, det måste komma inifrån. Jfr. med FM värdegrundsdebatt om påtvingade värderingar...

Visst stiger priset på heroin om det uppstår brist men det gäller att bekämpa produktionen på alla fronter.

Angående vad svenskarna gör och inte gör så tycker jag att det saknas en tillgänglig regelbunden redovisning där förbandet redogör för sina förehavanden och hur läget är. Lite mer öppna kort skulle inte skada, ju mer opinionen vet desto bättre beslutsunderlag inför val och dylikt!

Anonym sa...
3 augusti 2010 kl. 10:40  

Kan det vara så att SIDA inte vill stödja den svenska insatsen för att SIDAs enskilda tjänstemän är emot militära insatser? En framgång skulle ju visa att den militära insatsen fungerade.

Obertan sa...
3 augusti 2010 kl. 11:06  

De flesta läsarna på denna blogg verkar vara för insatsen i Afghanistan. Mest för att alternativet att dra sig ur är ett ännu sämre alternativ än den nuvarande, ineffektiva insatsen.

Opinionen börjar mer och mer vända sig emot insatsen (förmodligen pga bristande information om den, odefinierade mål både politiskt och militärt, stora kostnader till liten effekt och stora risker för deltagande personal) vilket gör att jag tror att insatsen närmar sig slutet.
Opinionen styr.
Ska vi vara kvar måste vi börja tala öppet om problematiken på plats.
I täten måste militärerna som är på plats/varit där gå. Kräv tydliga mål och kräv resurser till detta. När jag var där senast var det ett jävla gnäll (befogat och konstruktivt) avseende utrustning, uppgifter, knappa resurser mm.
Vi blev på en samling tillsagda (av en och som aldrig befann sig på fältet och som inte hade kompetens att vara det) att sluta gnälla eller åka hem. Vi var där trots allt frivilligt!
Om soldaterna har konstruktiva förslag men aldrig får gehör så kommer inte mycket utvecklas.

Avseende opium-bekämpningen, så kommer det att bli ett storkrig om man bränner/bombar fälten på en gång.
Dessa odlingar håller krigsherrar och deras arméer på mattan. Försörjer hur många som helst.
Alternativet vore att lämna Affe helt och distansbomba fälten. Nej, inget bra alt...

Någon som tror att vi har trupp kvar efter att USA/UK lämnat?
Inte jag.

Antingen så gör vi det ordentligt genom att tillföra det resurser som behövs. Kostnaden för ett par skyttekompanier till är marginell i sett till totalkostnaden. Tydliga mål! Vad gäller?
Eller så kan vi lika gärna ta hem.

Anonym sa...
3 augusti 2010 kl. 12:20  

Lite fakta från UNODC.
Opiumodling är sedan 17/1 2002 förbjuden av regeringen i AF.
2001 var skörden 185 ton råopium.
2008 hade den ökat till ca 7000 ton.
Tack vara ett lyckat jordbruksprogram som innehåller konstgödsling och bevattning har man från och med 2009 världens högsta avkastning.
Från 2004 29kg/hektar till 56kg år 2009.
Från politiskt håll påpekas ofta att antalet odlare av opium gått ner de senaste åren.
Detta är sant men man glömmer att det beräknas finnas ca tre års förbrukning i lager. Nedgången kan då förklaras av viljan att hålla marknadspriserna uppe.
Dessutom har odlingen av cannabis ökat lavinartat de senaste åren och 2009 stod AF för huvudelen av världens förbrukning av både cannabis och opium. Cannabisen både förädlas och har en marknad inom landet. En del av marknaden har ju dykt upp i farstun så att säga.
Vad som håller på att hända i landet är att inhemska och utländska "firmor" förädlar mer av varorna inom landet innan export.
Förklaringen kan man läsa i följande jämförelse.
Priset på råopium i AF april 2010 var 100 dollar/kg och på heroin 2377 dollar/kg.
Dessa föräldingsfabriker lägger man med förkärlek nära exportvägarna. Således ligger det en hel del i de norra delarna av landet.

Hur löser man det här då.
Utan att vara konspiratorisk tror jag att man hittat en lösning.
Årets skörd beräknas på vissa håll sjunka med 50-70 procent och hålla en väldigt låg kvalitet. Detta på grund av en mystisk svampinfektion som drabbat AF under våren.
Tyvärr gör detta att marknadspriset skjuter i höjden. Dessutom får det "kriget" om tillgångarna att eskalera. De som nu sitter på lagertillgångar börjar röra på sig och bidrar till att göra marknaden än mer ostabil.

Talibanerna är i princip emot all hantering av narkotika men enligt uppgift så ser de just nu saken ur ett annat läge.
De ser nämligen knarket som ett vapen i kampen mot väst. För varje kilo de kan få ut på västmarknaden orsakar de materiella och finansiella skador som är mångdubbelt större än värdet på råvaran.
Man kan väl säga att ändamålet helgar medlen.
Trenden enligt UNODOC är att man förädlar och utvecklar mer och nya produkter inom landet. Detta har krävt en del utländska investeringar och på vissa ställen verkar det tyvärr som att de varit menat som bistånd. Det finns de som hävdar att narkotikahandeln till stora delar finansieras av biståndspengar. Både odling,transporter och förädling. Skulle det vara sant ser jag det som vi låter någon gräva vår egen grav och betalar dessutom dyrt för att få arbetet utfört.
Jag har sagt det förut ooch jag upprepar det gärna igen. Inte en krona i bistånd utan ett klart,tydligt,definierat,ansvarsfördelat och mätbart mål som bägge parter är överens om.

Teaterdirektören.

UNODOC, United Nations Office on Drugs and Crime

Korsö sa...
3 augusti 2010 kl. 12:24  

Angående opiumodlingarna, kika på denna karta och fundera över VAR odlingarna är som störst och minst.

Gör därefter en enkel konsekvensanalys och fundera på om det är bra eller dåligt med områden där den generella säkerheten är god, dvs är ISAF bra eller dåligt.

Linky: http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/c/cf/Afghan_Opium_Production_2005_2007.JPG

Anonym sa...
3 augusti 2010 kl. 12:47  

Vilket resultat har FS-styrkorna åstadkommit? Hur många vapen har konfiskerats? Hur många opium/knarkhandlare har dragits inför tinget? Hur mycket opium har beslagtagits? Hur många bönder har fått hjälp med ersättning? Hur många fler barn kan gå till skolan jämfört med 1-3-5-10 år tillbaka? Var kan man läsa om det som är mätbart???

Bara undrar

Cynisk sa...
3 augusti 2010 kl. 13:23  

Ja, BG 11 vore bra för ändamålet. Synd att EU äger resursen bara.

Anonym sa...
3 augusti 2010 kl. 13:46  

Ja, att få de afghanska bönder att odla saffran eller något annat lika inkomstbringande istället för opium är väl en bättre taktik än att förstöra deras åkrar?

Per A. sa...
3 augusti 2010 kl. 14:34  

Representanter från regeringen har nu gått ut och sagt att några mer pengar till FM blir det då inte...

Så en eventuell ökning av iambitionsnivån i Afghanistan innebär att något annat får stryka på foten.

Chris Anderson sa...
6 augusti 2010 kl. 13:36  

Att skicka NGB 11 till Afghanistan efter beredskapsperioden för EU hade nog varit en god idé. Det hade motsvarat vad många andra länder har på plats för sina PRTs. Det hade också kunnat fungera som ett examensprov för det nya insatsförsvaret.

Det kommer dock aldrig att ske. Dels skulle kostnaden bli alltför stor, så viktiga saker hade fått strykas ur försvarsbudgeten.

Dessutom är ju risken stor att det plötsligt blir en massa pang-pang. Och det är ju inte alls syftet med den svenska närvaron. När vi har klarat oss så länge utan att behöva strida på allvar så skulle vi inte dra igång en massa aktioner i slutet av ISAF-insatsen.

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade