Ekonomin styr hotbilden (uppdaterat 6/8 06.45)

Ekonomin styr hotbilden. Inget är nytt under solen.

Alliansen med försvarsminister Sten Tolgfors i spetsen försöker nu göra Försvaret till en valfråga för att profilera sig mot de rödgröna. Förmodligen är det ett klokt drag då de rödgröna har haft svårt att presentera en reell försvarspolitik och framförallt en enad front avseende Sveriges militära deltagande i Afghanistan.

Nu presenterar försvarsministern och moderaternas partisekreterare, Per Schlingmann, en skrift man kallar "Rädda Försvaret från vänsterpartiernas dolda besparingar". Den innehåller flera intressanta uträkningar på hur de rödgrönas politik kommer att drabba Försvaret ekonomiskt. Några av dem skulle dock vara intressanta att syna lite i kanten, framförallt kostnaderna för att vidmakthålla Hkp 4 tills ett ersättningssystem verkligen finns på plats (offerten från Patria Helicopters omtalar helt andra siffror än de nämnda) och även kostnaderna för att bibehålla värnpliktiga jämfört med att utbilda yrkessoldater.

Resultatet blir att försvarsministern, m fl kommer fram till att den rödgröna politiken kommer att kosta försvarsanslaget drygt 6 mdr kr per år. Vad summan blir exakt är svårt att sia om, men att den överstiger 2 mdr kr per år är i alla fall klart.


Nya nerläggningar?

Vidare omtalar försvarsministern att under alliansregeringen har man inte lagt ner ett enda förband mot över 60 st för den föregående regeringen och att de rödgröna avser genomföra nya nerläggningar. Det är nästan att göra våld på historien. Det är nu lite drygt 2 år sedan ett stort antal av förbanden levde med konkreta nerläggningshot p g a den kraftiga minskning av försvarsanslaget som finansminister Anders Borg presenterade i Almedalen 2007 och som ledde till en massiva väljarflykt från Alliansen av de försvarsintresserade. Till skillnad från vad man låter påskina i tidningsartiklarna och i försvarsministerns skrift ges inget fribrev från nya förbandsnerläggningar. Dock har en borgfred rådit mellan Försvarsmakten och Regeringen fram till valet 2010 om att inga nerläggningar ska göras. Efter valet är det dock fritt fram och förbandsnerläggningar lär det bli om budgeten ska gå ihop. Regeringen har tidigare varit ytterst tydlig och försvarsministern är lika tydlig nu att det kommer inte att bli några mer pengar för Försvaret.

Det har flera gånger tidigare påpekats och varnats för på den här bloggen att efter valet kommer nerläggningskarusellen att fortsätta (bl a Karusellen startar om). Att bibehålla den mängd grundutbildningsförband som finns idag för morgondagens ytterst låga antal krigsförband är fullständigt orealistiskt. Man kan inte förvänta sig att ett förband som organiserades för att producera 1-2 brigader ensamt, i framtiden ska bibehållas för att producera en bataljon, i flera fall dessutom kontraktsanställd. Det är t ex högst tveksamt om det kommer att behövas två ingenjörsplattformar o s v. Att en militär organisation behöver geografisk spridning är en av de äldsta militära lärdomarna, men det har inte varit något man de senaste 20 åren ansett sig behöva ta hänsyn till i svensk försvarspolitik.

Alla Försvarets problem ska lösas inom ram. Anskaffning av nya helikoptrar för 4,7 mdr kr, en utökning av Afghanistaninsatsen o s v. Då återstår ändå många enorma materiella problem för Försvarsmakten. Det börjar bli hög tid att se sig om efter en ersättare för Tp 84 Hercules, radiosystemen börjar bli föråldrade, stridsvagnsparken behöver snart modifieras o s v. Behoven är avsevärt större än materielbudgeten.

Det ter sig idag högst otroligt att Försvarsmaktens framtid efter 2011 kommer att se likadan ut som det ges sken av idag, även om Alliansen vinner valet. Faktorer som påverkar detta är bl a införandet av en internationell arbetsskyldighet och inte minst just svårigheterna med att få budgeten att gå ihop. Redan idag finns det inte pengar att till att öva ens de idag stående krigsförbanden. Det är bara att läsa utfallen i Försvarsmakten årsredovisningar. Ändå slår sig försvarsministern för bröstet för en försvarsbudget som visar på överskott.


Pandoras ask

Det som är ytterligare bekymmersamt är att "inom ram" gäller. Försvarsministern (finansministern?) avser inte tilldela några extra pengar till Försvaret, varvid försvarsanslaget fortsatt kommer att föra en tynande tillvaro i förhållande till BNP. Återigen står det helt klart att försvarsbudgeten är helt frånkopplad hotbilden. Sverige och Norden närmaste stormakt är Ryssland och Rysslands förehavanden kommer att förbli den starkast påverkande faktorn i det svenska närområdet, särskilt med ett ytterligare amerikanskt tillbakadragande från Europa. Det främsta militära målet för USA i Europa är idag att upprätthålla ett missilförsvar. Inte mot Ryssland, vilket är tydligt i och med basernas tänkta placering i Tjeckien, Bulgarien o s v, utan mot skurkstater som Iran.

I dagarna offentliggjorde Ryssland ett ökat försvarsanslag om 60 % de kommande tre åren (Gyllenhaal, Hammarberg). Det är oerhörda materielinvesteringar som kommer att göras. Nämns detta i svensk press? Får detta någon som helst reaktion i den svenska försvarspolitiken? Vad syftar dessa återigen enorma ökningar av försvarsanslaget? (Liknande ökningar har skett kontinuerligt under 00-talet)

Försvarsministern gläntar nu istället på den Pandoras ask det innebär att dra in regionalpolitik istället (liksom Aftonbladets ledarredaktion) för att låta försvarspolitiken styras utifrån en hotbild och militära geografiska förutsättningar. Det går t ex lika lite att luftförsvara Norrland från Såtenäs som det går att luftförsvara Stockholm från Luleå. Inom såväl Marinen, Armén som Flygvapnet är den geografiska smärtgränsen redan passerad för "hela landet ska försvaras". Idag, imorgon eller under nästa år finns inget som tyder på ett militärt angrepp mot Sverige. En evig läxa är dock att tillförlitligheten för hotbilder avtar exponentiellt ju längre de sträcker sig, samtidigt som det tar avsevärt mycket längre tid att bygga upp den organisation som krävs för att möta hotbilden. Av den enkla anledningen är närmast dumdristigt att nu åter lägga fokus på regionalpolitiken istället för en reell hotbild.

Det enda man kan glädjas åt är att försvarsministern nu avser inkalla försvarsberedningen att titta på omvärlden inför perioden bortom 2014. Tyvärr kommer en politisk utredning av den typen som försvarsberedningen utgör naturligtvis starkt att färgas av respektive partis agenda. En helt opolitiskt utredning hade varit att föredra, men risken är då överhängande att man kommer till andra slutsatser än den hotbild som är förenlig med ekonomin. "Det kaukasiska lackmustestet" som omtalades av tidigare försvarsberedning och som realiserades i Georgienkriget, fick små efterverkningar, på samma sätt som de kriterier som på 90-talet omtalades för ett svenskt militärt återtagande. Hotbilden bestämmer inte försvarspolitiken, det gör ekonomin och tidigare tagna beslut. Den som någonsin tvivlade på detta får svar på tal genom frasen "Utvecklingen av den nya insatsorganisationen och det nya personalförsörjningssy­ste­met kan bara ske i den takt ekonomin medger".


Försvarsministern och Schlingsmanns skrift imponerar inte. Dock ska man vara högst medveten om att 2-6 (eller mer?) mdr kr mindre i försvarsanslag med det rödgröna alternativet inte på något sätt kommer att göra Försvarsmakten bättre. Marginaleffekten är betydande, då verkan av de sista miljarderna är exponentiellt mycket större än de första. Att säga något om hur omvärlden ser ut ens om 5 år är i det närmaste omöjligt. Om det är något historien påvisar om framtiden är just detta faktum. Ändå går Försvarsmakten nu in i en ny organisation som är realiserad först 2019. Hur ser omvärlden ut då?

Uppdatering 21.55: I Rapport 19.30 meddelade Urban Ahlin (s) att Socialdemokraterna avser kompensera Försvarsmakten för arbetsgivaravgifter, höjd kilometerskatt och andra rödgröna budgetförslag som kommer att inverka menligt på försvarsbudgeten.


Bloggar: Försvarsministern, 2, Chefsingenjören, Staffan Danielsson, Tokmoderaten

Övriga media: GP, SVT, 2, SvD,


Uppdatering 4/8 17.20: Försvarsministern får nu kritik inifrån de egna leden, framförallt av den moderate ledamoten av Försvarsutskottet, Rolf K Nilsson.
"- Alliansrapporten undviker i det närmaste att ta upp Ryssland och vad som sker där, vilket med tanke på de uppgifter som kommit de senaste dagarna från Moskva är i högsta grad otillfredsställande, säger Rolf K Nilsson.
- Vi kan inte blunda för det som händer i Ryssland, för det som händer i vår direkta närhet, säger Rolf K Nilsson. Önsketänkande eller förnekande gör inte vårt försvar starkare. "

Nu har dessutom första slagen på bygdetrumman slagits. Staffan Danielsson och Stefan Tornberg skriver i Piteå-Tidningen om hur de rödgrönas politik riskerar att medföra nerläggningar av bygdens förband, AJB, I 19 och F 21. Inte ett ord nämns om att även Alliansens nuvarande försvarsinriktning bygger på att ett antal förband läggs ner, alternativt att de redan låga ambitionerna sänks ännu mer. Danielsson och Tornberg löper stor risk att få äta upp sina ord när man framställer det som att endast de rödgröna kommer att lägga ner förband.

Önskvärt hade varit att fokus i artikeln legat på försvarets behov utifrån omvärldssituationen istället för regementskrameri och att hålla försvarsindustrin under armarna.

Övriga media: DN

Uppdatering 5/8 18.20: Ett utspel för revisorer och bokhållare, kallar Rolf K Nilsson försvarsministern och partisekreterarens försvarsutspel och påpekar det absurda i att prata om rödgröna skattepålagor för Försvarst när Ryssland samtidigt höjer sina försvarsanslag med 60% och går ut med att man placerar nya kryssningsrobotar vid estniska gränsen.

Uppdatering 6/8 06.45: Rolf K Nilsson föreslår på DN Debatt att Försvarsberedningen, vilken han anser utgör en försvars- och utrikespolitisk elit utom parlamentarisk insyn, ska läggas ner. Istället vill han se en kontinuerlig omvärldsanalys. I det sammanhanget kan det också vara intressant att se vad en av Sveriges mest respekterade generaler någonsin, Claës Skoglund tyckte om införandet av Försvarsberedningen.