Gästinlägg: Krigare på deltid

En mycket stor del i Försvarsmaktens nya personalförsörjningssystem är att få system med tidvis tjänstgörande soldater och officerare att fungera. Detta system har dragits med en rad uppstartsproblem eftersom det erforderliga lagstödet har saknats. Försvarsmakten har hittills bara kunnat teckna interimskontrakt.

En av grundförutsättningarna för att få personalförsörjningssystemet att fungera, oavsett om det rör kontinuerligt tjänstgörande personal, tidvis tjänstgörande personal eller hemvärnspersonal, är att det är självbärande även efter att det så kallade värnpliktsmagasinet är tömt på intresserade. Från politiskt håll ser man gärna en stor andel tidvis tjänstgörande personal för att öka såväl folkförankring som förmodligen för att minska personalkostnader, medan Försvarsmakten gärna vill ha en högre andel kontinuerligt tjänstgörande för att kunna hålla den efterfrågade höga beredskapen. Från flera håll har man också sett framför sig att tidvis tjänstgörande förband ska genomföra internationella insatser och dessa används i debatten som morot både för kontinuerligt och tidvis tjänstgörande personal. Dock behöver de internationella insatsernas omfång kraftigt ökas om detta ska kunna införlivas och det ekonomiska utrymmet att mer än fördubbla de internationella insatserna lär inte finnas.

Incitamenten för att antingen söka till tidvis tjänstgörande soldater eller sjöman eller hemvärnssoldat är också något man behöver fundera över. Personalförsörjningssystemet är långt ifrån i hamn och "Deltidskrigaren" belyser en rad intressanta områden.

Wiseman


-------------------------------------------------------------

KRIGARE PÅ DELTID


INLEDNING
Arméinspektören Generalmajor Berndt Grundevik uppmanar till deltagande i en öppen, saklig och livaktig försvarsdebatt och ställer en öppen fråga till allmänheten om vad som är viktigt inför nästa försvarsbeslut. En väldigt viktig fråga är enligt mig Försvarsmaktens personalförsörjning, främst vad gäller deltidspersonal, eftersom att det är den kategorin som ska fylla upp större delen av Försvarsmaktens numerär.

Den 1 juli trädde den lag om längre tidsbegränsade anställningar i kraft som gör det möjligt för Försvarsmakten att under längre tid anställa kontinuerligt respektive tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/K respektive GSS/T). Tidigare har tidsbegränsade anställningar endast kunnat sträcka sig över max två år men nu finns alltså möjlighet till längre sådana. Det finns trots den nya lagen ändå ett antal oklarheter om vad som gäller för dessa anställda gruppbefäl, soldater och sjömän, något som även Försvarsmakten har uppmärksammat.

I senaste numret av Tidningen Hemvärnet (#3-2012) kan man i en artikel under rubriken ”Tusentals krigare på deltid” läsa att Försvarsmakten till hösten ska anställa 2400 tidvis anställda gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/T). Man har även gjort en kort sammanställning av skillnaderna i tjänstgöringen mellan GSS/T och hemvärnssoldater.

Som hemvärnssoldat har naturligtvis även jag funderat över dessa skillnader och då båda dessa kategorier tjänstgör på deltid är detta en högst intressant jämförelse inför höstens rekrytering av GSS/T. Genom att vidareutveckla denna jämförelse hoppas jag att kunna peka på en del frågetecken angående GSS/T och även att hjälpa potentiella rekryter att avgöra vilken form av deltidstjänstgöring i Försvarsmakten som passar dem bäst.

ÖVERSIKT
De största skillnaderna mellan dessa två kategorier torde vara typerna av förband och typerna av tjänstgöringsavtal. Hemvärnet består till största delen av rena infanteriförband med undantag av vissa specialkompanier. GSS/T kan däremot ha i princip vilka uppgifter som helst inom Försvarsmakten. Tidningen Hemvärnet listar i en faktaruta följande skillnader mellan de två kategorierna:

GSS/T

  • Har viss utrustning i hemmet
  • Betalar sin egen mat under tjänstgöringen, förutom under förbandsövningar. Boende på logement alternativt tält/stridsfartyg.
  • Fri in- och utryckningsresa.
  • Ingångslön runt 17000 kronor, kan tillkomma övningsdygn och eventuellt särskilda tillägg vid internationella insatser. Beskattas.

HEMVÄRNSSOLDAT

  • Personlig utrustning i hemmet
  • Gratis kost och logi under övning/utbildning.
  • Fri in- och utryckningsresa.
  • Förlorad inkomst ersätts med SGI. Dessutom utgår som lägst utbildningspremie 3500 kronor (insatssoldat 7000 kronor) samt eventuell befattningspeng för befäl på mellan 1800 kronor och 26100 kronor per år vid fullgjort avtal. Allt utom SGI är skattefritt.

TJÄNSTGÖRING
Enligt artikeln i Tidningen Hemvärnet kommer GSS/T att anställas på minst sex år och högst åtta, med möjlighet att utöka anställningen till max 12 år. Försvarsmakten räknar med att en tidvis anställning ska omfatta cirka 20 procent och detta ska under en period på åtta år innebära två till tre krigsförbandsövningar om vardera cirka två till tre veckor, samt eventuellt en till två internationella insatser.

Den störta delen av tjänstgöringen för GSS/T kommer således att vara de (eventuella) internationella insatserna, men som tidigare konstaterats bland annat här på Wiseman's Wisdoms så kommer tyvärr inte alla anställda soldater att få chansen att åka på internationella insatser. Utan internationella insatser blir då tjänstgöringen för GSS/T totalt mellan 28 och 63 dagar på åtta år, dvs. totalt mellan cirka en och två månader. Det blir på åtta år en anställning om mellan cirka en och två procent istället för beräknade 20 procent.

Ett av argumenten för att ha anställda gruppbefäl, soldater och sjömän är att förbanden ska vara samövade. Förutsatt att alla GSS/T stannar hela sin anställningsperiod om åtta år och under den tiden deltar vid tre övningar torde en optimal personalomsättning innebära att en tredjedel av förbandens tidvis tjänstgörande personal byts ut varje övning. Med minst en tredjedel ny personal varje övning måste man tyvärr fråga sig hur pass samövade förbanden kommer att vara. Det inses lätt att den egentliga samövningen uppstår under de eventuella internationella insatserna.

En insatssoldat i Hemvärnet (majoriteten är insatssoldater) tjänstgör varje år vid två övningar om vardera fyra dagar, vilket på åtta år blir 64 dagar. Utan internationella insatser kommer alltså GSS/T att totalt sett öva något mindre än hemvärnssoldaterna, men den stora skillnaden i övningstid är hur övningarna är fördelade över tiden. Hemvärnet har kortare övningar men övar oftare och GSS/T har längre övningar men övar inte lika ofta.

I Försvarsmaktens ”frågor och svar” om GSS/T kan man läsa att man som GSS/T är anställd även när man inte tjänstgör, medan man i Hemvärnet inte är anställd utan har ett så kallat hemvärnsavtal. Hemvärnssoldater tjänstgör bara de dagar som avtalet anger men kan även bli tillfrågade om att delta i insatser för stöd till det civila samhället. Sådana insatser kräver oftast kort mobiliseringstid (timmar) och kan innebära att man hjälper till vid akuta insatser som till exempel eftersök av försvunna personer eller väderkatastrofer som översvämningar, stormar, skogsbränder, oljeutsläpp, snökaos etc. Om GSS/T kan användas till sådana insatser är tveksamt då man troligtvis (inget är beslutat om detta ännu) endast kommer att ha uniformen hemma.

Lite förenklat kan man dra slutsatsen att när skarpa insatser i fredstid ska bemannas med deltidspersonal så är det hemvärnssoldater som bemannar de nationella insatserna och GSS/T som bemannar de internationella.

ERSÄTTNING
Under tjänstgöring i Sverige finns det till synes även en del skillnader i ersättningen. På åtta år får soldater med avtal enligt GSS/T utan eventuella internationella insatser en lön på cirka 17000 kr/mån under cirka två månaders tjänstgöring, dvs. cirka 2*17000 = 34000 kronor, plus tillägg för eventuella övningsdygn. All ersättning beskattas dessutom.

Under samma period får en hemvärnssoldat 7000 kronor i skattefri utbildningspremie per år, dvs. 8*7000 = 56000 kronor, plus ersättning för förlorad inkomst från Försäkringskassan i form av SGI (sjukpenning-grundande inkomst, nästan 80 procent av den civila lönen). SGI betalas dock endast ut då soldaten skulle ha arbetat vilket i regel betyder vardagar, dvs. under halva tjänstgöringstiden då övningarna ligger torsdag-söndag. Vid deltagande i räddningstjänst får hemvärnssoldater ersättning enligt det så kallade brandmannaavtalet.

Man kan konstatera att under tjänstgöring i Sverige så har de anställda soldaterna i nuläget något sämre ersättning än de frivilliga hemvärnssoldaterna men Försvarsmakten diskuterar premier även för de anställda. Ersättningar är som bekant ett återkommande samtalsämne men den frågan är jag inte så insatt i och därför tänker jag inte diskutera den vidare här. Jag nöjer mig med att något cyniskt konstatera att under tjänstgöring i Sverige skulle GSS/T få en högre ersättning (eller rättare sagt mindre ekonomisk förlust) om de fick SGI från Försäkringskassan istället för lön från Försvarsmakten, förutsatt att de har en civil lön på cirka 22000 kr/mån eller mer.

REKRYTERING
För att bli hemvärnssoldat krävs endast GMU eller 85 dagars fullgjord militär grundutbildning, medan en anställning som GSS även kräver en provanställning på heltid under sex månader innan man kan skriva kontrakt som GSS/K eller GSS/T.

Då man inte längre får vara krigsplacerad på två befattningar samtidigt så är det inte möjligt att både vara anställd som GSS och samtidigt vara hemvärnssoldat. Man har från Försvarsmakten sagt att man inte aktivt ska rekrytera GSS från Hemvärnet men det hindrar självklart inte soldater att byta mellan de olika kategorierna. Faktum är att många av de mest engagerade hemvärnssoldaterna redan har tagit anställning som GSS och därmed fått möjlighet att ägna sig åt sitt fritidsengagemang på heltid istället.

I Arménytt (#2-2012) kan man i en artikel om krigsförbandsövningar läsa att man ska satsa på att rekrytera GSS/T från GSS/K när dessa avslutar sin tjänstgöringsperiod. I artikeln i Tidningen Hemvärnet läser man också att det nya personalförsörjningssystemet bygger på att delar av personalen som varit anställda i Försvarsmakten fortsätter i Hemvärnet när de går vidare till ett civilt arbete. Både armén och Hemvärnet hoppas alltså på att kunna rekrytera deltidspersonal från tidigare GSS/K.

För GSS/K som avslutar sin anställningsperiod torde ett val mellan att gå direkt till Hemvärnet eller att ”mellanlanda” som GSS/T i grunden vara en fråga om vilken av tjänstgöringsmodellerna som passar bäst med det nya civila livet. Förhoppningsvis blir Hemvärnet en naturlig slutstation för all personal som avslutar sin anställning i Försvarsmakten, inklusive officerare och specialistofficerare.

VILLKOR
Vad säger då den nya lagen? Förutom att möjliggöra längre tidsbegränsade anställningar säger den även en del om villkoren för GSS/T gentemot de civila arbetsgivarna. Här är lagen formulerad utifrån arbetstagares och civila arbetsgivares rättigheter med Försvarsmakten som en tredje part. Egentligen skulle man lika gärna kunna vända på det och tolka lagen som Försvarsmaktens rätt till att ta de civila arbetsgivarnas personal i anspråk under kortare perioder. Tyvärr finns det även här en del oklarheter kvar och nedan följer ett par exempel på några av de mest intressanta paragraferna.

15 § Försvarsmakten ska i den utsträckning det är möjligt hålla en tidvis tjänstgörande arbetstagare informerad om planerad tjänstgöring.

Senast tre månader före tjänstgöring ska Försvarsmakten informera arbetstagaren om tidpunkten för tjänstgöringens början, tjänstgöringens omfattning och var den ska ske. Informationen får lämnas senare om det finns särskilda skäl för det.

32 § En arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet för att tjänstgöra i Försvarsmakten ska anmäla detta till sin civila arbetsgivare senast två månader före ledighetens början. Om detta inte kan ske ska anmälan göras så snart som möjligt. I anmälan ska arbetstagaren ange när ledigheten ska påbörjas och hur länge ledigheten är planerad att pågå.

Om ledighetsperioden behöver förlängas ska arbetstagaren anmäla detta till sin civila arbetsgivare så snart som möjligt. Om arbetstagaren på grund av tjänstgöringen i Försvarsmakten är förhindrad att kontakta den civila arbetsgivaren, ska Försvarsmakten göra en sådan anmälan för arbetstagarens räkning.

Senast tre månader före tjänstgöring måste alltså Försvarsmakten informera arbetstagaren om när tjänstgöringen infaller och senast två månader innan måste arbetstagaren informera sin civila arbetsgivare.

I form av rättigheter och skydd för anställning har hemvärnssoldater idag endast lagen om totalförsvarsplikt att luta sig mot, dvs. samma lag som förut gällde för värnpliktiga. Den definierar inga exakta tider utan säger bara att man ska meddela sin arbetsgivare så fort som möjligt om när man ska tjänstgöra.

Av erfarenhet från Hemvärnet vet jag att det inte är vidare populärt hos civila arbetsgivare att vara sent ute med att begära ledighet för att åka på övning. Två till tre månader kan i många fall verkligen anses vara i senaste laget och då gäller det också bara två dagars ledighet. Att som GSS/T komma två till tre månader innan och begära ledigt i upp mot tolv månader kommer inte bli konfliktfritt. Dessa tider är naturligtvis minsta krav men här måste Försvarsmakten verkligen ta sitt ansvar och planera tjänstgöringstider långt i förväg, annars riskerar man att tappa mycket personal på grund av konflikter med deras civila liv.

Tydlig planering av tjänstgöringstider var en av anledningarna till att Hemvärnet gick över till det nya övningssystemet med två övningar per år. Nu vet personalen redan i början av året när övningarna kommer att ligga och kan därmed planera sin ledighet i god tid.

Politiker brukar prata om att förbanden ska vara ”gripbara här och nu”. I den nya lagen har man väldigt tydligt definierat ”här och nu” som ”tidigast om tre månader” för förband som är bemannade med GSS/T. Vill man kunna sätta in ett förband snabbare än så måste man alltså använda sig av förband som är bemannade med endast GSS/K, alternativt skicka delar av förbandet i efterhand.

37 § När den som är anställd som tidvis tjänstgörande i Försvarsmakten gör en förfrågan om eller söker arbete hos en civil arbetsgivare, får arbetsgivaren inte behandla personen sämre än vad som skulle ha varit fallet utan anställningen hos Försvarsmakten.

I en anställningsprocess får en civil arbetsgivare alltså inte behandla någon sämre för att han eller hon vill vara tjänstledig 20 procent av arbetstiden för att tjänstgöra i Försvarsmakten. Här måste man fråga sig vad som anses vara sämre behandling? Har en arbetsgivare som behöver anställa en person på 100 procent inte rätt att välja bort en GSS/T med hänvisning till att personen bara vill arbeta 80 procent? Både GSS/T och de civila arbetsgivarna riskerar definitivt att hamna i svåra situationer på grund av denna lag.

Om de GSS/T som söker civilt arbete ska ha en chans att konkurrera med andra på arbetsmarknaden är det viktigt att de kan motivera för arbetsgivarna att det finns andra fördelar med att anställa honom eller henne.

Försvarsmakten pratar om civila meritvärden som ett sätt för GSS att få lättare att hitta arbete efter att deras anställning i Försvarsmakten tar slut. Däremot verkar man inte ha tänkt på att det krävs meritvärden även för de som redan har civila arbeten och tjänstgör i Försvarsmakten på deltid.

Om det ska vara attraktivt att släppa iväg sina anställda till Försvarsmakten bör tjänstgöringen innebära något positivt även för den civila arbetsgivaren. Annars riskerar Försvarsmakten att upplevas som någon som stjäl tid och pengar utan att ge något tillbaka. Om Försvarsmakten till exempel kan erbjuda utbildning eller praktik som även gynnar det civila arbetet kan det till och med bli mer attraktivt för civila arbetsgivare att anställa en GSS/T än en person som de måste bekosta utbildningen/praktiken för själva.

Vill man sträcka sig ännu längre kan man kanske tänka sig att Försvarsmakten skriver kontrakt med den civila arbetsgivaren om att tillsammans finansiera utbildning för den anställda även under den tid som arbetstagaren är på sitt civila arbete. Det skulle även Försvarsmakten kunna tjäna på i form av mer kompetent personal.

Den dagen som civila arbetsgivare upplever det som fördelaktigt att anställa GSS/T kommer Försvarsmaktens rekrytering att gå av sig självt och man kommer kunna välja sin personal bland de mest kompetenta personerna på den civila arbetsmarknaden.

SAMMANFATTNING
Hemvärnet och GSS/T har många likheter men även många skillnader. Att vara hemvärnssoldat är ett fritidsengagemang medan en anställning som GSS/T är ett regelrätt arbete. De största skillnaderna i tjänstgöringsmodellerna för de två olika kategorierna av deltidspersonal kan sammanfattas på följande sätt:

GSS/T

  • Tidsbegränsad anställning med två till tre övningar om vardera två till tre veckor under en period på åtta år.
  • Bemannar eventuella insatser utomlands.
  • Lön för all tjänstgöring plus tillägg för tjänstgöring utomlands. Försvarsmakten diskuterar även eventuella premier.

Hemvärnet

  • Tillsvidare-engagemang med två övningar per år om vardera 4 dagar.
  • Bemannar eventuella insatser i Sverige.
  • SGI under övning plus utbildningspremie för avtalsuppfyllnad. Ersättning enligt brandmannaavtalet vid deltagande i räddningstjänst.

Tidningen Hemvärnet illustrerar även tjänstgöringstiderna på ett överskådligt sätt.

SLUTORD
För att underlätta för rekryter att välja tjänstgöringsalternativ efterlyser jag en sammanställning med tydliga beskrivningar av vad som gäller för den enskilda individen för de tre olika typerna av personal: GSS/K, GSS/T samt hemvärnssoldater. Först när sådana finns tillgängliga kan rekryter bilda sig en ordentlig uppfattning om vilken form av tjänstgöring i Försvarsmakten som passar dem bäst.

Den största svårigheten med rekryteringen av deltidspersonal kommer utan tvekan att vara samspelet med de civila arbetsgivarna. Skulle tjänstgöringen i Försvarsmakten komma på kant med det civila livet är det nog inte många som skulle tveka om vilket alternativ som får stryka på foten. Därför är det extremt viktigt att Försvarsmakten redan från början agerar ansvarsfullt i denna fråga.

Slutligen vill jag därför uppmana Försvarsmakten att inte bara samverka med civila arbetsgivare utan framför allt även med Hemvärnet, där det finns lång erfarenhet av liknande frågor. Hemvärnet har trots allt haft soldater på deltid i över 70 år!


Deltidskrigaren


19 kommentarer:

Anonym sa...
2 augusti 2012 kl. 20:31  

Vet någon vad som gäller för civila specialister? D.v.s sjuksköterskor, läkare och präster.

Unknown sa...
2 augusti 2012 kl. 20:40  

"För att bli hemvärnssoldat krävs endast GMU eller 85 dagars fullgjord militär grundutbildning"

Man kan tillhöra friv.org och ha avtal med Hv. Då räcker två veckors GU-F. Dvs avtalspersonal får samma ersättning som Hv-soldaterna för en obetydlig grundutbildning.

En viktig detalj som inte kom fram i texten är att Hv ersättningen räknas inte in i pensionssystemet. Det finns heller inte någon övningsdygnsersättning, OB-tillägg eller semesterersättning. Den skattefria ersättningen räknas heller inte in i årsinkomsten (ju högre årsinkomst desto bättre kreditvärdighet).

Unknown sa...
2 augusti 2012 kl. 22:57  

Paolo Bruno nämner en viktig sak att det räcker med att göra 2 veckors GU-F + befattningsutbildning för att kunna gå med i Hemvärnet som specialist.


"För att bli hemvärnssoldat krävs endast GMU eller 85 dagars fullgjord militär grundutbildning, medan en anställning som GSS även kräver en provanställning på heltid under sex månader innan man kan skriva kontrakt som GSS/K eller GSS/T."

Det stämmer inte att man måste ha klarat den 6 månaders långa provanställningen för att kunna bli GSS/T. Det står att det räcker med GMU.

http://www.forsvarsmakten.se/sv/Forband-och-formagor/Forband/Norrbottens-regemente-I-19/Valkomstlankar/Tidvis-tjanstgorande-vid-Pansarbataljonen/

I övrigt ett mycket bra inlägg.

DrCode sa...
3 augusti 2012 kl. 00:04  

inlägget missar i mina ögon de viktigaste skillnaderna:

1) uppgift: hv är skyddsvakter. Gss/t erbjuder allt från strv till fjs -tjänst.

2) individuell fysisk status, gss/t ställer krav hv gör det inte

3) gss/t utgör sista 3e delen av grpc och soldater. Hela komp och plut chefs leden är kontinuerligt anställda.

Johan J sa...
3 augusti 2012 kl. 09:02  

Hm, känns inte som att GGS/T är något reelt alternativ för de flesta i min Hv-pluton. De har redan jobb och familj som tar tid och det är svårt som det är att få ledigt. Mycket svårare än vad FM nog tror. Den ekonomiska biten är ett starkt skäl ju högre upp i löneskalan man ligger.

CS sa...
3 augusti 2012 kl. 12:27  

@DrCode
Ditt tredje exempel gäller bara vissa förbandstyper. Vid flera förband består hela plutoner eller kompanier av GSS/T (i vissa är även plutonchefer T-personal) medan andra består helt a K-personal.

Charlie Spartan sa...
3 augusti 2012 kl. 15:26  

@ DrCode

1. Hemvärnet ska skydda bevaka och försvara skyddsobjekt, för det krävs skyddsvakter, MEN nya förmågor/förband finns, HV sätter upp 4 CBRN plutoner, Ingenjörsplutoner rekryteras, och MP pluton är på försökstadiumet. Trenden är tydlig.

2. I dagsläget håller Hemvärnet på att införa fyskrav, inte så stora men endå de är på gång.

Anonym sa...
3 augusti 2012 kl. 15:59  

”Försvarsmakten till hösten ska anställa 2400 tidvis anställda gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/T).”
” …Försvarsmakten räknar med att en tidvis anställning ska omfatta cirka 20 procent…”

Det finns ingen anställningsform som heter ”tidvis anställd” eller ”deltidsanställd” för soldater inom FM!!

Både GSS/K och GSS/T är anställda på heltid och tjänstgör heltid respektive tidvis.
Tyvärr är du och hemvärnstidningen i gott sällskap, för de som skrev lagförslaget lyckades klanta till det i 12 §.

” 12 § En kontinuerlig eller tidvis anställning enligt 9 § första stycket får ledas med en tidsbegränsad provanställning, om prövotiden är högst sex månader”

Det är inte anställningen som är tidvis eller kontinuerlig! Det är tjänstgöringen!

I övrigt finns många konstiga och underliga formuleringar i lagen.
Vad sägs om följande;

"31 § En förutsättning för rätt till ledighet i mer än sex månader enligt
30 § är att arbetstagaren inte har tjänstgjort i Försvarsmakten, i annan
anställning än provanställning, de senaste tolv månaderna."

Har man varit inne på utbildning eller s.k. KFÖ under de senaste tolv månaderna kan man inte räkna med att få åka med på någon utlandsmission??!
Endast ringrostiga göre sig besvär???

"29 § En förutsättning för rätt till ledighet enligt 28 § första stycket är att
arbetstagaren vid ledighetens början har varit anställd hos sin civila
arbetsgivare de senaste sex månaderna..."

Har man nyligen bytt jobb är det heller inte dags för utlandet?!



14 § Försvarsmakten ska lämna skriftlig information till arbetstagaren om
alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsavtalet eller anställningsförhållandet,
om anställningstiden är tre veckor eller mer. Informationen
ska lämnas senast en månad efter det att anställningsavtalet har ingåtts.
Om arbetstagaren ska avresa utomlands och vistas där längre tid än en
månad, ska informationen lämnas före avresan.”

Kan verkligen anställningstiden vara så kort som tre veckor??? Man menar nog tjänstgöringstiden??
Om arbetstagaren reser utomlands? På semester längre tid än en månad? Man kanske menar utlandstjänstgöring?

” I den nya lagen har man väldigt tydligt definierat ”här och nu” som ”tidigast om tre månader” för förband som är bemannade med GSS/T.”

Nja det är inte mycket man kan anföra helt kategoriskt i den här lagen. Många paragrafer innehåller både hängslen och livrem. Denna har även en friskrivning från all tidigare text hängande i slutet.

15 § Försvarsmakten ska i den utsträckning det är möjligt hålla en tidvis
tjänstgörande arbetstagare informerad om planerad tjänstgöring.
Senast tre månader före tjänstgöring ska Försvarsmakten informera
arbetstagaren om tidpunkten för tjänstgöringens början, tjänstgöringens omfattning
och var den ska ske. Informationen får lämnas senare om det finns
särskilda skäl för det.


Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om den här lagen.
Känns lite som man skapat en hel del onödiga och nya problem!
Det går dessutom bra att förhandla bort, eller om stora delar med ett kollektivavtal?!!
Så gott som samtliga arbetsgivare jag talat med i denna fråga har haft frågor med samma innebörd vad det gäller att anställa en GSS/T. ”Vad ligger i förslaget till mig? Var är moroten?”

Här måste FM och regering komma med något kvickt, annars tror jag att det hela havererar ganska omgående. Sänkning av arbetsgivaravgiften? Någon form av skattereduktion? Betald/delbetald vidareutbildning?

Teaterdirektören.

Anonym sa...
3 augusti 2012 kl. 16:09  

Att någon form av samövning av förbanden skulle ske under utlandsmissionerna förutsätter att vi skickar ut hela Lv-, Art-, P-bataljoner o.s.v. i sin huvudtjänst. Hur sannolikt är det??

Dessutom måste förbanden samöva och samverka med de förband de är tänkta att understödja eller bli understödda av.
Ska vi sedan skapa någon som helst trovärdighetsgrund för att använda ”solidaritetsklausulen” måste förbanden genomgå övningar för detta åtagande i alla riktningar.
Dessutom när några inom FM drömmen om att kunna öva i brigadstorlek och det kräver stora omtag på flera nivåer.

Dessutom rustar vi denna form av förband(GSS/T) helt utan reserver.
Oklara direktiv gör att herrarnas fria åkning gäller ute på förbanden i fråga om bemanningen av olika förbandstyper. (bara GSS/K, bara GSS/T och blandningar i olika former)
Som det ser ut nu kommer ett GSS/T-förband aldrig att vara uppfyllda till mer än 60-70 procent och endast cirka hälften av soldaterna i förbanden har kunnat samöva.
Att den lilla övningstid som angetts i förslagen inte på långa vägar kommer att räcka är nog alla insatta överens om. Förslag till åtgärder för att lösa dessa problem lyser dock med sin frånvaro.

Den politiska viljan saknas totalt och inget parti vill ens ta i frågorna. När inte vår försvarsminister vågar ta tag i problemen, vem skall då göra det?


Som avslutning kan man ju fundera över hur värnpliktskonceptet såg ut.
Åtta till arton månaders utbildning och samövning i förband. KFÖ i brigadstorlek++ vart fjärde år (cirka en månad), SSÖ och SÖB m.m. under mellanliggande fyraårsperiod. Undrar hur det skulle ha sett ut i en jämförelse i övning, effekt, kostnad m.m. med dagens blivande GSS/T förband?

Man kan också fundera över hur framtidens HV-förband ser ut när vplmagasinet är tomt.
HV-förband där huvuddelen endast genomfört GMU?
Hemvärnet är idag uppfyllt till cirka hälften av de tjugotvåtusen som är målet. Hur rekryterar man upp till detta mål och hur många måste man rekrytera per år för att behålla volymen?

Här finns många gamla och nya frågor/problem som alla har ett gemensamt. De saknar svar!

Det börjar bli dags för vederbörande att leverera men jag tror tyvärr inte att de ens har blivit varse problemen ännu?
Bra att du påminner dem!

Suck!


Teaterdirektören.

chris sa...
3 augusti 2012 kl. 18:32  

Kan ju säga att nu då de ska rekrytera till hemvärnet och få fler "insatssoldater", dvs de lite "spetsigare" så har de helt enkelt gått runt och frågat alla, "hej, vill du och din grupp bli insatssoldater". Så, det blir inte spetsigare soldater utan det är samma gäng som tidigare som helt enkelt byter namn...

Anonym sa...
4 augusti 2012 kl. 02:19  

@ Chris

Trots den här inledande texten söker man på FMs hemsida, under rubriken lediga jobb, hvsoldater!

"Försvarsmakten är en av Sveriges största myndigheter med mer än 50000 medarbetare och frivilliga.
Av dessa 50000 medarbetare och frivilliga anställda av Försvarsmakten tillhör 22000 Hemvärnet."

Hur mycket sanning ligger det i dessa siffror?

Betänk också att när dessa 22000 hvsoldater har rekryterats, någon gång i en oviss framtid, så är cirka 1200 av dem musiker!

Ett passande citat ur broschyren ”Till vårt försvar”.
”Bla,bla,bla,bla,bla.”

Dock fortsätter platsannonsen.

"Typ av tjänst: Skyttesoldat.

Sökande förband/enhet: 40 Hemvärnsbataljoner under LG, I 19, LedR, K 3, P 4, Amf 1, Hkpflj, FörmedC, Ing 2, Lv 6, P 7, MarinB.

Huvudsakliga uppgifter: Strid på grupps nivå….

Avtalstyp: Denna befattning innebär inte en anställning i Försvarsmakten.


För trots denna uppmuntran ("För dig som ej genomför GMU nu vill vi uppmuntra dig att söka GMU.") så tror jag att det faktum att annonsen ligger under rubriken där endast redan anställda får söka drar ner antalet sökande!

Vill man från myndighetens sida minska antalet anställda till förmån för hemvärnet?

Hela jobbsidan med dess underrubriker är mycket luddig och olika innovativa grepp och formuleringar från förbanden gör inte saken bättre.

Teaterdirektören.

PS! Läs gärna Sinuhes inlägg "Party på livgardet" från den 18 mars i år.

Deltidskrigaren sa...
4 augusti 2012 kl. 22:03  

@ Musslan, Paolo Bruno, Isak Torikka

Det är mycket riktigt att man kan tjänstgöra i Hemvärnet utan GMU om man tillhör en frivilligorganisation. Det framgår också i länken jag refererade till. Frivilligpersonal kan även tjänstgöra i internationella insatser som till exempel läkare. Frivilligpersonal får samma ersättning som resten av personalen.

Anledningen att valde att inte ta med detta var att jag i första hand vänder mig till personal som redan har grundläggande militär utbildning. Men jag kan hålla med om att det en viktig poäng ur rekryteringssynpunkt då det är ett bra alternativ för personal som inte har möjlighet att ta ledigt tre månader för att göra GMU.

@ Isak Torikka

Länken du refererar till gäller den tillfälliga lösningen som gällde innan den nya lagen trädde i kraft och säger ingenting om villkoren för att skriva på ett ”riktigt” avtal. Jag kan dock hålla med om att jag kan ha varit lite hastig i min tolkning av nedanstående paragraf.

”12 § En kontinuerlig eller tidvis anställning enligt 9 § första stycket får inledas med en tidsbegränsad provanställning, om prövotiden är högst sex månader.

Vill inte Försvarsmakten eller arbetstagaren att anställningen ska fortsätta efter det att prövotiden har löpt ut, ska besked om detta lämnas till motparten senast vid prövotidens utgång. Lämnas inte ett sådant besked, övergår provanställningen till en kontinuerlig eller tidvis anställning i enlighet med vad som avtalats vid anställningens ingående.

Om inte annat har avtalats, får en provanställning avbrytas före prövotidens utgång.”

@ DrCode

Skillnaderna i uppgifter nämner jag kort i översikten. Som Charlie Spartan redan nämnt så har Hemvärnets förmågor påbörjat en rejäl utveckling och man har även börjat prata om fyskrav för hemvärnssoldater. Som CS och Teaterdirektören skriver så skiljer sig fördelningen av GSS/T åt från förband till förband.

@ Johan J

Att Försvarsmakten inte verkar ha greppat svårigheterna med att ta ledigt för att tjänstgöra är en av de största poängerna i mitt inlägg! Jag har också en känsla av att de som har en stadig tillvaro med familj osv. tyvärr inte kommer att tilltalas av GSS/T-modellen.

@ Teaterdirektören

Lagen är som sagt högst oklar på många ställen, för att inte säga de flesta ställen! Den har med största sannolikhet hastats fram för att Försvarsmakten ska kunna börja anställa så fort som möjligt. Enligt mig mening är det till följd av att hela konceptet med GSS/T har hastats fram.

Jag är medveten om skillnaden på tidvis tjänstgöring och tidvis anställning men slarvade och använde den terminologi som lagen och Tidningen Hemvärnet använder. Ber om ursäkt om jag har ökat förvirringen!

@ chris

När man gjorde om övningssystemet för Hemvärnet gjorde man även om många kompanier till insatskompanier. Man gjorde detta genom att låta personalen skriva på avtal om 8 dagar istället för bevakningskompaniernas 4 dagar. Att förbanden inte blev spetsigare över en natt pga. ett namnbyte är givetvis sant men i längden kommer de att bli vassare än tidigare då man kommer att öva mer. Jag tillhörde själv ett ”gammalt” insatskompani och jag upplevde en stor nivåsänkning på övningarna när vi helt plötsligt skulle öva tillsammans med de ”nya” insatskompanierna.


/Deltidskrigaren

agenten sa...
8 augusti 2012 kl. 14:45  

Vi har i Sverige inte fattat någobting i den pågående omläggningen av personalförsörjningen. För att ett förband skall vatra insatsberett krävs en pliktlag som förbinder soldaten att tjänstgöra. Som det är idag kan den enskilde säga upp sig, ta ut semster och annan ledighet och kliva ut genom grindarna när en mission inte "passar" eller när man hittat npågot roligare at göra. Hur många gör inte GMU som ett "sommarjobb" eller för att meritera sig som polis eller till annat?

Ska vi ha valuta för investeringen i utbildningen behöver vi ha ett regelverk där det är en lagbrott att avvika från sitt förband.

Wiseman sa...
8 augusti 2012 kl. 17:52  

Agenten:

Ja, det är märkligt att det inte finns någon form av pliktlag för anställd militär personal.

Unknown sa...
9 augusti 2012 kl. 14:05  

@ Teaterdirektoren

Jag tror faktiskt inte att musikkårerna ingår i dom 22 000st soldaterna man brukar nämna. Ganska så säker jag läst det någonstans. Ibland nämner man också 22-24 och där kanske musikkårerna ingår.

Men jag kan ju ha fel!

Anonym sa...
10 augusti 2012 kl. 01:05  

@ Isak Torikka.

Ska man tro försvarsmakten har de flesta av oss fel.
Jag tror dock inte att hemvärnet någonsin kommer att fylla upp mer än nuvarande siffror som är ungefär hälften av vad man säger sig behöva.

Lite om hur försvarsmakten behandlar verkligheten från deras hemsida!

"Idag finns 24 musikkårer med 1 400musiker som gör 600-700 spelningar per år. Huvuddelen av dessa är godkända för statsceremoniella spelningar som högvakt, statsbesök mm."

"Hemvärnet består i dag av 60 hemvärnsbataljoner, cirka 30 000 hemvärnssoldater"

Kopierat idag den 9/8 2012!

Du ser hur fel vi har!

Teaterdirektören.

Insatskompanichefen sa...
8 oktober 2012 kl. 09:48  

@Musslan

Jag har validerat in en sjuksköterska via HVSS och fått vissa förhandsbesked. Den militära utbildningsstegen är ännu inte fastslagen av FöMedC, men bra civila utb räcker tillsvidare.

Befattningen är "icke-kombattant" och ska ha F-Lt grad, CF1 = OF1. Avtalet ska vara ett HV-kontrakt, inte Frivilligavtal. 10-dygnsavtal vid Insatskompani med 6500 kr/8750 kr i befattningspeng/premie vid fullgjort avtal.

För övrigt så är det ju lite märkligt att rekrytera folk till befattningar där man själv måste aktivt efterfråga krav och info.

Insatskompanichef

Unknown sa...
13 februari 2013 kl. 20:32  

Hej ersättningen för hemvärnsman blev lite för hög i inlägget, man får 7000:- för 8 dagar per år inte 56000 som summeringen. Man gör många fler dagar utan ersättning samt gör du inte 8 dagar som kontraktet säger får du ingen premie alls.

Jakob Wedman sa...
14 februari 2013 kl. 13:27  

@Kjell Birnbach
Som jag förstår det är det en jämförelse av vad GSS/T och hemvärnsmän får under en åttaårsperiod.

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade