Företagsstöd eller operativ verkan?

Borneos Loopar uppmärksammar att Flygvapnets uppvisninggrupp Team 60 fortsatt kommer att vara markbunden. Det finns helt enkelt ingen möjlighet att erbjuda gruppen flygtid i och med den outsourcing av underhållet på Team 60 som genomfördes för några år sedan, samt lokaliseringen av Flygskolan till Malmen. Båda dessa beslut är resultat av försvarsbesluten 2000 och 2004.

Team 60 har sedan starten för drygt 40 år sedan glatt flygentusiaster runt om i Sverige och världen och skapat good-will för Flygvapnet och Försvarsmakten. Viktigast är dock den rekryteringseffekt som gruppen haft genom åren.

Sedan flytten av Flygskolan från Ängelholm till Linköping 2003 har Team 60 fört en alltmer tynande tillvaro till att för några år sedan helt stanna av. Det finns i Försvarsmakten ingen militär flygplats som har mer aktivitet än Malmen, trots att flottiljen där lades ner 1974. Redan då ansågs staden Linköpings expansionsplaner vara en anledning till nedläggning av flottiljen. I och med den stora och därtill ökande verksamheten med såväl helikopterflottiljens divisioner, FMV:s provflyg, den taktiska utvecklingsenheter för JAS 39 samt flygskolorna för stridsflyg och helikoptrar, är miljökoncessionen hårt ansträngd och mycket kraftiga begränsningar råder för flygplatsen när det gäller övningsverksamhet utanför kontorstid och på vilka sätt man startar och landar. För Team 60 innebar detta till exempel att gruppen var tvingad att flytta sina flygplan till andra flygplatser på vardagar för att kunna använda dem på helgerna, vilket fick konsekvenser både för personal och tillgängligheten på flygplan, och därmed även för flygutbildningen. Tyvärr är det inte bara Malmen som drabbats av liknande kraftigt begränsande koncessioner under perioden då det nationella försvaret nedprioriterades.

Sedan några år är också den tekniska tjänsten för skolflygplanet SK 60 utlagt på företaget Bromma Air Maintenance (BAM), varvid Flygvapnet köper tillbaka flygtid. På pappret är det en så kallad "billigare och bättre"-lösning, men som så ofta med sådana innebär det finstilta begränsningar för operatören som man inte kommer runt. I fallet med SK 60 ska BAM tillhandahålla ett visst antal flygtimmar per år till Flygvapnet till en viss kostnad. Så långt känns det som en vettig lösning. I fallet med Team 60 och SK 60 innebär det rådande kontraktets begränsningar att Flygvapnet har att välja mellan att utbilda nya piloter eller att operera Team 60. Valet ter sig enkelt. Icke desto mindre kommer slopandet av Team 60 få konsekvenser i det längre perspektivet i form av minskad attraktionskraft, vilket Försvarsmakten inte behöver då antalet sökande till såväl officersutbildningen i allmänhet som stridspilot i synnerhet går långt ifrån bra.


Vad man måste förstå är att ett företag måste driva sin verksamhet med en viss marginal i form av vinst. Visst kan det se billigare ut att lägga ut verksamheten på så kallad offentlig-privat samverkan, men det är tveksamt om man då bemödat sig att kontrollera alla aspekter. När personal som arbetat i Försvarsmakten går till ett civilt företag för att arbeta med samma arbetsuppgifter och till Försvarsmakten, men samtidigt höjer sin lön med flera tusenlappar, måste man inse att det finns något som genererar överskottet som möjliggör både högre lön och företagets avkastning.

I grund och botten återfinns det ursprungliga problemet i dåligt ledarskap och organisationsfilosofi hos Försvarsmakten där man inte klarat av att motivera och arbetsleda sin egen personal, vilket i det långa loppet nu resulterar i mer eller mindre allvarliga begränsningar för allt utom den ytterst vardagliga verksamheten.

Tyvärr finns det mycket som talar för att exemplet SK 60 kommer att få fler efterföljare. Ett liknande avtal för JAS 39 har länge diskuterats och verkar tyvärr inte alltför otroligt. De europeiska försvarsneddragningarna under 00-talet har fått försvarsindustrin att följa det amerikanska exemplet från 90-talet och försöka ta igen på gungorna det man förlorar på karusellerna när mindre krigsmateriel beställs. Det är därför allt fler traditionella försvarsindustrier själva eller genom dotterbolag försöker placera sig som leverantörer av tjänster till försvarsmakter världen över. I Sverige har det utöver SK 60-avtalet hittills mest skett i form av militärrestauranger, bevakning samt "camptjänster" för de internationella insatserna. I fallet med SK 60 kunde kalkyler från den militära tekniska personalen påvisa att inte fanns någon ekonomisk vinst att göra att lägga ut verksamheten civilt, men svaret blev att det skulle genomföras i alla fall oavsett vilka siffror som släpades fram.

De operativa konsekvenserna för Försvarsmakten i och med OPS-avtalet för SK 60 är i första hand en avsevärt minskad flexibilitet. Tidigare användes SK 60 flitigt som sambandsflygplan för att frakta runt personal och viktig materiel till krigsbaser och allehanda flygplatser. I och med avtalet är Flygvapnet begränsad till flygning till och från flottiljerna, samt de platser där BAM har verksamhet, såvida man inte är ute i god tid och begär att teknisk personal ska finnas på plats. Flygvapnets tekniska personal får inte längre hantera flygplanen enligt avtalet. Vid t ex en snabb beredskapshöjning blir det svårt att fram civil teknisk personal till rätt plats, vilket visade sig vid beredskapsövningen Dagny 2 för några år sedan, då det även visade sig att en rad tidigare självklarheter kring transporter till och från Gotland upphört att existera (Försvarets Forum).


Vad gäller outsourcingen av militärrestaurangerna finns det omfattande skäl att tvivla på klokskapen i detta för Försvarsmakten och skattebetalarna. Försvarsmakten är nu i det närmaste helt hänvisad till att via PRIO inhandla matvaror från företagen som driver militärrestaurangerna till följd av de tecknade avtalen. Om man t ex önskar att köpa bröd faktureras nästan 60 kr per paket Lingon Grova och drygt 70 kr för Wasa Frukost till skillnad från de ca 20 kr dessa kostar för en privatperson på ICA. I regel är matvarorna minst dubbelt så dyra för Försvarsmakten som vad de är för en privatperson som handlar i mataffären. Skulle man handla direkt från t ex Axfood skulle naturligtvis priserna vara ännu lägre.


Den yttersta frågan när det gäller outsourcing, men som allt som oftast förbises, är operativ påverkan. Har Försvarsmakten tecknat kontraktet med SFAB så att militärrestaurangerna fortsatt kommer att servera mat vid en kraftig beredskapshöjning eller i händelse av krig? Är personalen där medveten om att man då kommer att räknas som kombattanter? Vem ska sköta räddningstjänsten på Malmen? Tillhandahåller Securitas flygplatsbrandmän även i tillstånd av väpnad konflikt? Vad gäller för de helikoptertekniker som slutat i Försvarsmakten och nu är anställda av Saab och jobbar med samma helikoptrar i Försvarsmakten? Var är vinsten för skattebetalarna? Vilken ökad operativ förmåga ger detta Försvarsmakten och det svenska försvaret, eller handlar det i grund och botten bara om företagsstöd?

Till syvende och sist är frågan som ska besvaras vilka resurser som finns tillgängliga när verksamheten övergår till att bli fullskarp.


Det man förlorar på karusellerna får man ta igen på gungorna. Att lyfta Försvarsmakten ur 00-talets strategiska time out med dess ensidiga fokus på internationella insatser är ett mycket svårt och kostsamt arbete. Det är inte bara finansiering, materiel och personalfrågor som spökar utan även de många märkliga avtal som tecknades och framförallt gamla beredskapsavtal som läts upphöra. Försvarsbudgeten är begränsad och frågan är om det är rätt väg att gå att då använda den som företagsstöd.

SMP, SvD,

25 kommentarer:

Carlsson tycker sa...
16 februari 2013 kl. 11:46  

Tyvärr måste man konstatera att Försvarsmaktens ledning är helt och hållet inriktad på en lång fredsmässig verksamhet.

Omstruktureringen till yrkesförsvar, trodde jag, var en nödvändighet för att erhålla erforderlig kompetens. Nu erkänner politiker att det var enbart för att klara av de internationella insatserna!?

Det omhuldade militära ledarskapet har som nämnts i artikeln misslyckats med att leda sin egen verksamhet. Men det är klart att fina herrar inte kan laga mat och serva flygplan.

Anonym sa...
16 februari 2013 kl. 12:15  

jo, men det finns ju inget hot - alltså behöver avtalen med de civila företagen inte inkludera ofred. Samt så är ju hela alltihopa ett särintresse som bara vill ha mer pengar..

(viss ironi förekommer ovan)

uppgiven sa...
16 februari 2013 kl. 12:37  

Frågan om SFABs drift av militärrestaurangerna vid höjd beredskap och krig är synnerligen intressant.

Tittar man på flygbasbataljonernas organisation (vilken är öppen information) så ser man att underhållsplutoner inklusive kokgrupp bara finns på de rörliga flygbaskompanierna numera. Det innebär att de fasta flygbaskompanier som ska bemanna huvudbaserna i fred, kris och krig är helt beroende av att "någon annan" levererar sådana grundläggande saker som mat och vatten. Det fungerar självklart jättebra i nuvarande beredskap, men vad händer den dagen som en division och flygunderhållsdelar från Luleå ombaserar till Uppsala för att lösa en krigsuppgift? Står SFABs personal kvar i storköket även när basen börjar bekämpas?

Eller förlitar man sig på att de hvförband som ska delta i markförsvaret har fungerande kokgrupper som även mäktar med att servera ytterligare ett hundratal portioner vid varje måltid?

Gnoego (EXC) sa...
16 februari 2013 kl. 12:50  

Mycket kloka ord som tarvar eftertanke, framför allt det näst sista stycket om operativ påverkan. Hur i jösse namn ska FM/FMLOG kunna återta och säkerställa något så pass rudimentärt som livsmedelsförsörjning till förbanden om behovet skulle uppstå? Pengar, tid och personal finns inte inom egna ramar...

Fänrik Henrik sa...
16 februari 2013 kl. 12:59  

Det är väl ett vanligt misstag hos försvarsmakter som inte har varit i krig på länge att man drar ner på underhållsförbanden eftersom man vill ha så mycket pang för pengarna som möjligt. Problemet är att utan underhåll får man inget pang alls!

Anonym sa...
16 februari 2013 kl. 13:28  
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Flygverkmästaren sa...
16 februari 2013 kl. 14:25  

Bra där Wiseman, försökte kommentera på Onga1 inlägg hos Borneo men funkade inte tekniskt. Överföringen av SK60 till SAAB är helt klart en försöksballong inlobbat av SAAB för att på sikt lura på Riksdagen att det blir billigare att de tar över all logistik och hyr ut Gripenflygtid i sann Halliburtonanda med No-bid kontrakt och senare även Cost-plus kontrakt när man väl lyckats eliminera försvarsmaktens egen förmåga att underhålla och kosnadsjämföra. Gud förbjude men med överföringen av all logistik till FMV för att senare avknoppas bäddar för just detta (gissa till vem, även om Cecilia W tror att det kommer poppa upp flera, billigare och effektivare leverantörer)! Var lite lättare att sälja in i ett Insatsförsvar med de vanliga "bingoorden", men dagens debatt om hur logistik påverkar det nationella försvarets förmåga bör även det leda till eftertanke: Logistik är och ska vara en militär förmåga!

OPS leder även till att vi inte längre kan kostnadseffektivt merutnyttja t ex kökspersonalen vid övningar. Dessa kunde ibland användas som skademarkörer eller B-styrka. Var ganska uppskattad omväxling i jobbet då de ändå gick på övningsdygn och ökade känslan av en gemensam huvuduppgift på flottiljen som arbetsplats.

Anonym sa...
16 februari 2013 kl. 15:08  
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Anonym sa...
16 februari 2013 kl. 15:12  
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
PangPangSWE sa...
16 februari 2013 kl. 15:47  

Naturligtvis är det bättre att FM betalar 60-70kr för ett paket bröd än de 20-25kr de egentligen kostar.

Det sker ju i P R I V A T I S E R I N G E Ns namn, vilket de senaste 20 årens regeringar har mässat är vägen till framgång.
(Vems framgång, kan man undra)

OPS var säkert en god idé någonstans, men sedan blev det religion. Då blev det skit.

Vem äter hos SFAB numera om man inte absolut måste?

Anonym sa...
16 februari 2013 kl. 17:38  
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Anonym sa...
16 februari 2013 kl. 22:22  

@Major Retreutte:
Tänk till en gång till om det verkligen är så som att FM "själva" har kommit med de goda idéerna och ansatserna kring OPS. Det har varit många seminarier med industrin och slutligen många konsulter från diverse konsultfirmor, så nog har det utövats inflytande.
Det värsta jag har hört på ett av dessa seminarier, var när en överprisad ishall i en kommun på <10000 invånare och inget hockeylag togs som ett bra exempel på OPS för FM framtida behov. Det var så man tog sig för pannan..

Flygverkmästaren sa...
17 februari 2013 kl. 00:04  

@Major Retreutte: Vad som är hönan eller ägget i OPS skulle nog behövas en forskningsinsats för att reda ut i detalj då mycket fortfarande har minst affärssekretess. Minns underlag från början av 90-talet där FM redogör för var SAABs affärsmässiga brytpunkt låg i relation till FM volymer. Detta underlag är inte svårt att gissa vem som ursprungligen producerat och det är rimligtvis inte bara föredagit för FM utan även FMV och Försvarsdepartementet. Att vi sedan länge ligger långt under denna volymen är enligt min gissning orsak till ganska tydliga, och för all del gemensamma, inriktning för exportstöd och OPS. Hade utvecklingen blivit den vi hoppats på 1989 så vore det förutseende ur många perspektiv. Utifrån dagens hotbild kanske mindre lämplig då de operativa kraven ändrats?

Sten-Erik Björling sa...
17 februari 2013 kl. 10:32  

Det börjar klarna vart alla 42 miljarder tar vägen - trycket är stort i det politiska lagret att genomföra dessa privatiseringar, mest av ideologiska skäl men även beroende på stora partibidrag...

Att sedan ett antal samverkande faktorer verkar gör inte saken sämre - ett antal ideologiskt starkt präglade ekonomer som ser genvägar i civila lösningar som inte har bäring på försvarsmaktens verklighet i kombination med att avskaffandet av värnplikten gör all verksamhet mycket dyrare gör inte sakerna bättre.

Ytterst handlar det om att svenskt näringsliv blir allt mer inkapabelt att leverera nya system och lösningar som kan konkurrera inom valda segment av världsmarknaderna. Det är svårt och dyrt att konkurrera i existerande marknader och ännu dyrare att skapa helt nya marknader för unikt nya koncept och lösningar. Ett bra sätt är därmed att låta staten ge bort kompletta tjänste- och produktkedjor som man kan tjäna grovt med pengar på genom att främst syssla med personlig bearbetning och diverse påtryckningar i det politiska systemet.

Anonym sa...
17 februari 2013 kl. 10:50  
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Wiseman sa...
17 februari 2013 kl. 11:07  

En intressant frågeställning är vilket direktiv som ålägger Försvarsmakten respektive FMV att stödja svensk försvarsindustri.

Det finns exempel på materielsystem som accepteras trots att inte ens hälften av kravspecifikationen är uppfylld efter flera års förseningar och levererande företag ekonomiskt har svårt att klara en förlängning av processen.

Varför ska Försvarsmakten i det närmaste ge bort pansarvärnsrobotar till Saab som "modifierar" dessa och säljer till fullpris till Saudi-Arabien?

Inget av detta går att hitta igen i regleringsbrev, men görs ändå. Finns direktiven på papper eller är de muntliga utan spårbarhet?

Ett annat exempel som dock är mer i gråzonen då det bättre går att hitta igen, men som ändå kostar på mycket i form av resurser är försäljningsstöd och liknande när det gäller ubåtar, radarsystem och stridsflygplan. Nu är det inte längre en lika trång sektor, men när avhoppen var som värst bland flygstridsledare till följd av nedläggningshotet mot Hästveda, cirkusen kring NBF osv, drabbades Flygvapnet hårt när exportstödet hade den högsta prioriteringen av flygstridsledningsresurserna. Övriga flygvapnet fick nöja sig med mindre kvalificerade övningar som kunde genomföras utan flygstridsledning.

Liknande exempel men på andra områden finns det gott om.

Smakar det lika mycket som det kostar?

Gormel01 sa...
17 februari 2013 kl. 11:09  

"Försvaret måste räddas ifrån Försvarsmakten" var en sammanfattning av de energiska debattörernas meningar på denna viktiga blogg.

"Försvaret måste räddas ifrån Regering och Riksdag" är nu debattörernas nästa naturliga steg, när Försvarsmakten bestod, ehuru påverkad av uppmärksamheten.

Vad Riksdag och Regering å sin sida egentligen säger, är väl det bränsle som fått denna och andra bloggar att koka: "Försvaret måste ställas om så det passar Regeringens och Riksdagens syften av idag, inte gårdagens".

De som följer debatten, frågar sig säkert hur mycket av ilskan som kommer av att äldre yrkesofficerare av alla grader och i många befattningar finner sig villrådiga och åsidoskuffade?

De yngre yrkesofficerarna på trupp och soldaterna försöker för sin del få ordning på vardagen, och stöter iderligen på bestämmelser, rutiner och sammanhang som ännu inte är anpassade efter ändrade dagsrutiner på plutoner, kompanier och bataljoner - ständigt tjänstgörande YRKESMILITÄRER - madrassdebatten är nog ett sådant exempel.

Att de yngre stämmer in i de äldres ilska, är därför begripligt. Sedan öppnar före detta högre yrkesofficerare eld med tekniska argument om logistik och annat.

Vad vill man? En gammal överste ifrån debatten inför 1925 års stora nedläggningsbeslut kan sammanfatta vad vi yrkesofficerare spontant helt vill: "Meva, kulov, meva kvut, meva kanonev föv bövelen!!!"

Skrattretande, eller hur? Men betraktar man oss yrkesofficerare från Regeringens och Riksdagens horisont, och funderar en smula över det vi tycks säga på bloggarna: "Försvaret måste räddas ifrån Regeringen och Riksdagen" så blir Statsministerns yttrande om "särintresse" begripligt.

Slutsatsen just nu måste bli att svenska yrkesofficerares allmänna lojalitet inte är självklar; att vi är splittrade; att vi är tekniskt skickliga men ideologiskt outvecklade, eller snarare: alltjämt präglade av förberedelserna för ett storkrig mot Sovjetunionen, vars traditionella förbrytarmetoder med nackskott, tortyr och allmän hänsynslöshet vi stålsatte oss och våra värnpliktiga emot.

Dagens planering, utveckling och operationer blir därför inte allmängods för oss yrkesofficerare att glädjas åt och bygga upp våra förhoppningar på, nej detta blir saker som av nöden - vilket vår debatt på bloggarna understryker -måste ske diskret och hanteras av en trängre, pålitlig krets.

Är det kanske detta som debatten är vår debatts kärna? Vi vill vara med och bidraga, nu som alltid förr, med vår energi, vårt tekniska kunnande och våra typiskt svenska pragmatiska metoder att lista ut förenklingar i stridsskjutningsmetodik, taktik och annat stridstekniskt.

Men vem törs släppa loss sådana som oss yrkesofficerare och bloggdebattörer i flock, att rumstera om bland superkorrekta fransmän och kuvade britter, märkliga amerikaner och helt vattenkammade tyskar efter bloggdebattens etter överord och bitterhet?

Tusan också, vi som har så mycket att ge! Utlänningarna har svårt att ens skjuta de enklaste övningar med skarp ammunition, utan att det uppstår en överarbetad och tröttsam administration istället för eld i målet??!

MVH Göran Mellblom

Gormel01 sa...
17 februari 2013 kl. 12:22  

Att åter tala under eget namn, heder och värdighet blir naturligt för oss yrkesofficerare, i takt med att det Kalla Krigets metoder blir alltmera avlägsna.

Att debatten på bloggarna under de första yrvakna åren förs unde pseudonym är också naturligt, med tanke på den tidens dubbla budskap "Alliansfrihet i fred syftande till Neutralitet i krig", som innebar hemliga samarbeten med västsidan, vilka blev invecklade i den inrikespolitiska snårskogen.

ALLA visste på vilken sida om Sovjets nackskottspistoler vi allihopa stod på, men man såg sig tvungen att kuva debatten - under Kalla Kriget liksom alltid förr då Finland och Sverige var ett - för att Finland inte skulle få mera tryck på sig än absolut nödvändigt.

Min far var inte intresserad av försvaret mera än folk var mest på den tiden, men jag minns hans lättnad och hans utrop när han kom hem ifrån jobbet på korvfabriken en dag på tidiga 70-talet: "Nu är allt betalt till ryssarna! De fick en sista tankbåt och järnvägsmateriel, men nu har finnarna betalt allt!" (Han avsåg krigsskadeståndet till Sovjet, som jag tror han menade att vi hjälpt dem att finansiera).

Vi yrkesofficerare levde i en slags moralisk dubbel värld, där intet fick sägas till varandra eller de värnpliktiga, men allt samtidigt sades.

En del av dubbelvärlden var också trycket vi upplevde av Arménytts återkommande artiklar om nya sovjetiska pansarfordon, artilleripjäser och attackhelikoptrar och annat, när vi samtidigt fick reflexer till cyklarna i mobiliseringsförråden.

Deras soldater och sjömän var prydliga och kortsnaggade, våra var lurviga och motspänstiga.

Men samtidigt hade vi ett ledigt och ganska svensk yrkesmässigt förhållningssätt till varandra som möjliggjorde enorma framsteg i kärnverksamheten i den stora armén: skjutning med skarp ammunition, hantering av sprängmedel, handgranater och annat farligt.

När vi yrkesofficerare anlägger samma hederliga och rättframma sätt i varje debatt, diskussion och ställningstagande kommer vi yrkesofficerare åter ta plats som de samhällets stöttepelare vi är tänkta att vara, istället för det "särintresse" man nu av nödvändighet håller oss för.

Politisk korrekthet under det Kalla Kriget övergick i kuvad tystnad inför omstruktureringarna och frustrationen har nu exploderat i ansiktet på oss alla - hög som låg.

Tusan också! Vi som ville så väl. Nu skrattar man åt oss! säger sig alla - hög som låg.

MVH Göran Mellblom

Bjarne Grankvist sa...
17 februari 2013 kl. 20:28  

Vad jag förstår kommer räddningstjänsten på Malmen att övergå till R3/F17 när nuvarande avtal med Securitas löper ut.

Anonym sa...
17 februari 2013 kl. 21:51  

@Major Retreutte:
Jag håller med dig i mycket kring ansvarsfrågan och att FM inte är utan ansvar, men vill ändå hävda att kopplingarna mellan stat och näringsliv inte är hälsosamma. Det blir inte heller bättre av den politiska dimensionen som ibland går helt diametralt mot det övriga.

Hkp14 upphandlingen är väl det enskilt bästa exemplet. FM hade identifierat Blackhawk som bästa alternativet, industrin Sikorsky som den bästa partnern men politiken ville annat - köp Europeiskt och gemensamt i Norden. Det var tydliga styrorder inom upphandlingsorganisationen i ett sent skede. Ett visst hjulgående fordon landade likadant för bara några år sedan...

Anonym sa...
18 februari 2013 kl. 07:03  
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Sten-Erik Björling sa...
18 februari 2013 kl. 10:57  

En möjlig framtid?

http://www.dn.se/kultur-noje/vad-var-det-som-dodade-herr-b

Det är så redan vad jag förstått...

Magnus Redin sa...
18 februari 2013 kl. 15:36  

Brev till Wiseman:

Besvaras på redin@lysator.liu.se

Vore det intressant att utveckla min tankegång från en soldfdebatt till ett gästinlägg?


Vi kan finansiera ett starkare försvar genom att förenkla skattesystemet och vartefter avveckla tidsslöseri på pendlande och deklarerande.



Då hör ett starkare försvar ihop med att samhället blir produktivare vilket ger en äkta finansiering.



Om vår säkerhet uppfattas som viktig borde medelklassen acceptera att man förlorar en del avdrag och subventioner.


Om man håller budgetomfördelningen inom försvaret kan man omfördela mellan budgeten för pågående utlandsinsatser och förmågan att genomföra insatser som är det som med den nuvarande organisationen ger det mesta av vår självförsvarsförmåga. Sedan får man tillföra mer pengar med riksdagsbeslut när det är dags för insats och då kan man göra en mindre avvägningar mellan olika användningar av skattepengar, när nyttan är akut och tydlig är den politiska viljan starkare.



Inom säkerhetspolitiken inklusive våra moraliska åtaganden finns även EU-avgiften och biståndet, politiskt svårt att röra vid men faller EU isär pga EMU fiaskot lär osäkerheten öka vilket kan tvinga fram en förstärkning av försvaret och bistånd är mindre viktigt än vård-skola-omsorg när det är tomt i kassakistan. Själv är jag rädd för att vi kan få rejäla depressioner med samtidigt krympande ekonomi och ökande osäkerhet som ger att försvaret måste förstärkas samtidigt som det krävs soppkök, förhoppningsvis har jag fel. Medan ekonomin mår bra finns det varje år ett utrymme för att öka utgifter eller skatter pga ökande skatteinkomster eller höja någon skatt.



Ca 5 brigader, riktigt bra luftvärn, riktigt bra flygvapen, bra ubåtsvapen och en allmän uppryckning förefaller rimligt. Då borde vi kunna ordna en rejäl tröskel för strategiska överfall, skydda ett mottagande av militär hjälp, hjälpa våra grannar med mycket stora flygvapenresurser och hyfsat ubåtsvapen så de lättare kan sköta ytförmågan på haven och får mer slagkraft i sina arméer samtidigt som vi kan genomföra små kontinuerliga insatser utomlands med armeförband och flyg.



Detta borde räcka för vår del av ett nordiskt samarbete som helst inkluderar ett natomedlemskap, utan samarbeten räcker det inte med att rusta delar av försvaret utan då måste armen bli enormt mycket större, det behövs många stora ytfartyg och det behövs mer än en handfull KA-robot förband, osv.



Jag tror det är rimligt med en utökad försvarsbudget och att det går att utöka försvaret utan att än en gång riva upp och organisera om allt. En ökning av budgeten på ca 10% för att snabbare få insatsorganisation 2014 komplett ryms inom de vanliga reservationerna för att få ihop valfläsk. Jag tror det behövs ca 25% ovanpå detta och då blir det fråga om att prioritera om så det märks. En sådan ca 25% förstärkning av försvaret skulle kunna finansieras genom att avskaffa reseavdraget vilket även på längre sikt skulle påverka människor att åka mindre bil och flytta närmare sina arbetsplatser vilket gör samhället mindre sårbart. En sådan finansiering skulle därmed ge dubbel nytta samt vara attraktiv för miljöpartiet men det behövs troligtvis något mer då en rejäl del av ett avskaffat reseavdrag skulle behöva användas för ett höjt grundavdrag. Iofs skulle den samhällsekonomiska besparingen av att det blir färre avdrag att hantera innebära någon miljard som går till produktivt arbete i stället för klurande, bedrägerier och rådgivare.

Anonym sa...
24 februari 2013 kl. 09:52  

Brödhandlaren Bengt Andersson, generalmajor och FM Logistikchef, uttalar sig i Försvarets Forum; ""Jag har förklarat för förbandschefer vars personal haft synpunkter på upphandlingsenheten att det istället är mig de ska skälla på"" gläfser logistikchefen.

Jag vill gärna veta om genmj Andersson någonsin personligen skrivit ett servicemeddelande eller gjort en kundvagn?

Jag vill också gärna att Andersson kommenterar varför en limpa Lingongrova kostar drygt 60 kronor i Anderssons logistiksystem. Det priset är oförsvarligt med utgångspunkt i att Andersson använder skattemedel i sin "leka affärverksamhet". Genmj Andersson är fö noggrann med att poängtera att skattemedel ska användas omsorgsfullt. Anderssons sätt är att det inte ska finnas någon överblick på lägsta nivån för så är hans och flottiljamiral Engevalls PRIO-system utformat....

Ser nu fram mot en kommentar från genmj Andersson om varför hans limpor kostar 300% mer än om man köper dem på ICA.

Bifogar en länk till Försvarets Forum 1/2013. Logistikchefens artikel finns på sid 11.

http://www.forsvarsmakten.se/upload/dokumentfiler/forsvaretsforum/2013/Forum_1_13_webb.pdf

Unknown sa...
24 februari 2013 kl. 17:33  

Jag försöker att inte ge ogrundade argument i ämnen som jag inte har formell kunskap inom. Så om jag härleder felaktigt, påpeka detta så att jag kan minska min egen okunskap.

Med detta sagt, så finns det ett väldigt uppenbart problem i att näringslivet ges ansvar över tjänster inom det staten traditionellt haft ansvar för - och det är just att många inom denna verksamhet inte har samhällsnyttan eller resten av befolkningen i åtanke när det skall levereras.

Dokument Inifrån - "Lönesänkarna" är ett exempel på detta.
Men ta det med en nypa salt - poängen är att det inte är "onda" människor eller beslut. Det finns säkerligen, men jag tvivlar på att de utgör majoriteten.
Problemet ligger i att deras beslut inte bygger på annat än att få vinst på investeringar - och data samt uttalanden från näringslivet visar att dessa inte återinvesteras i verksamheten, utan flyttas.

Så, jag vill argumentera för att inte låta Försvarsmakten gå samma väg som sjukvården. Just för att det är en allmännytta som vi alla litar på - inte ett företag som skall ge oss vinster i form av pengar på investeringar.

Ingen konspiration eller liknande är nödvändigt för att förklara att en finansman inte har något av värde att tillföra Försvarsmakten.

Synpunkter?

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade