Jag har några gånger tidigare skrivit på bloggen om övertron i Försvarsmakten på outsourcing, där man de senaste åren outsourcat även tjänster som torde vara kärnverksamhet. Ett exempel är flygunderhåll på flygplan och helikoptrar, där mycket ringa till ingen insyn finns i avtalen (Officersförbundet har försökt få ut dem) och där en följd av flexibiliteten för Försvarsmakten avseende nyttjande sjunkit. Ett annat exempel är användandet av civila vaktbolag för att sköta skalskyddet på många förband, där man idag istället för att mötas av militärpersonal möts av nog så proffsiga Securitas-vakter. Märkligt, med tanke på att bevakning av militära anläggningar är en uppgift som ska lösas såväl i krig som i fred och att vi idag dessutom har ett yrkesförsvar. Hur är avtalen skrivna? Står Securitas där även den dag det smäller? Ett tredje exempel är städpersonal som över tiden upphandlas från olika städbolag, inte sällan utländska storbolag – utan att upphandlingen görs säkerhetsskyddat. Medvetenheten om vilken klassning städpersonalen har är enligt min erfarenhet låg. Är städaren en riktig städare? Svårt att veta när såväl bemanningsföretag som bemanningsföretagets personal roteras med täta mellanrum.
Frågan man kan ställa sig är hur det kan bli billigare att ett företag löser samma uppgift och betalar sin personal både bättre lön så till den grad att försvarsmaktsanställda säger upp sig för att jobba för företaget och dessutom gör en lämplig vinst på köpet? Ett argument som man ofta stöter på vid diskussioner av ämnet är att "företaget alltid levererar", varvid man kan fråga sig om det man egentligen köpt sig fri från helt enkelt är ett ledarskapsproblem?
Jag är övertygad om att outsourcing är något vi tyvärr kommer att få se allt mer av då Försvarsmakten tvingas dra ner sina egna personalkostnader efter politiska påbud samtidigt som ingen begränsning finns avseende upphandling av tjänster.
Wiseman
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Outsourcing-sekten
 |
| Foto: Jimmy Crona, Comcam / Försvarsmakten |
Den senaste tiden har outsourcing på många fronter framhävts som en universell lösning på organisatoriska problem, senast inom försvarslogistiken. Argumentet ”billigare och bättre” används ofta och baserat på vad som presenteras är det svårt att tro att metoden har några nackdelar alls. Men trots lovord finns tecken på att outsourcing tvärtemot sitt syfte istället kan leda till ökade kostnader. Nedan diskuteras några uppenbara men sällan nämnda nackdelar.
Rätt använt kan outsourcing vara ett utmärkt verktyg. Grundtanken är att leja ut vissa uppgifter för att låta medarbetarna fokusera på huvudtjänsten vilket i förlängningen leder till högre produktion och större vinst för företaget. Det genomförs exempelvis när företag helt saknar specifik kompetens eller bedömer det som mer kostsamt att upprätthålla egen personal med rätt kompetens än att leja in utifrån vid behov.
Ett grundläggande tankefel som berör diskussionen är att principer för ledning av vinstdrivande företag används i tjänsteinriktade organisationer, detta är inte unikt för försvaret utan något av en modern samhällssjuka. Men det finns bristande stöd för att det blir en bra lösning, snarare tvärt om. I ett vinstdrivande företag är pengarna målet och verksamheten är medlet att nå dit medan i en tjänsteinriktad organisation är själva verksamheten målet och pengar är medlet som krävs för att nå dit. Detta kan medföra att organisatoriska åtgärder som leder till positiva effekter i en av typ-organisationerna kan bli katastrofalt dåliga i den andra.
Med detta faller ofta ”bättre & billigare-argumentet”. I en tjänsteinriktad organisation blir effekten så enkel som att billigare blir sämre och att bättre måste få kosta mer pengar.
Alldeles oaktat vilken typ av organisation vi driver och med vilka ledningsmetoder bör även de fyra nedanstående aspekterna av outsourcing tas med i ekvationen.
- Reducerad kontroll – kontrollen inom ramen för kontraktet ges till en extern aktör vilket minskar möjligheten att styra egen verksamhet. Detta är särskilt centralt för en organisation som kräver att tjänsterna skall fungera i kris och krig.
- Dolda kostnader – Man skall aldrig vara naiv inför faktumet att företag måste göra profit och motiveras av att göra maximal ekonomisk vinst. De kommer att leverera exakt det som regleras i avtal, och bortglömda eller uppkomna behov kommer att bli föremål för en omförhandling med extra kostnader. Detta är ofta den ledande orsaken i de fall där outsourcingen blir dyrare än det hade varit att behålla tjänsten inom organisationen.
- Bristande sekretess – extern personal är okänd personal och mycket som en organisation gör skall inte skådas av utomstående. Eventuell kostnadsvinst riskerar därmed att direkt förloras i ökade krav på säkerhetstjänst.
- Kvalitetsproblem – Ett företags vinstmarginal kommer från att leverera tjänster med tillräckligt god kvalitet till högsta möjliga kostnad. Om de måste kompromissa i någon av dessa kommer de sannolikt försaka kvalitén till förmån för fortsatt vinst.
Riskerna är även beroende av vilken del av verksamheten som outsourcas. Om tjänsterna är perifera som lokalvård eller fastighetsskötsel blir risken minimal, men riskerna ökar ju närmare huvudtjänsten vi kommer. Om man väljer att outsourca ett helt funktionsområde måste det även ifrågasättas om det verkligen finns ett sätt att få ett företag med högre avlönade medarbetare att göra exakt samma arbete billigare än soldater inom organisationen.
Rätt använt kan outsourcing vara ett bra verktyg. Men då det finns tydliga och allvarliga faror måste ett sådana beslut kännetecknas av en grundlig analys baserad på alla faktorer. En utmärkande egenskap hos en sekt är att förneka information som motsäger grundtesen. Vi får hoppas att ovanstående faktorer tas med i bedömningen så att så viktiga beslut inte fattas i en outsourcing-sekt.
David Bergman
Kapten i armén / doktorand i psykologi
32 kommentarer:
Du behöver titta lite närmare på det här Bergman och då titta närmare på outsourcing och jämföra det med en "in house"-lösning.
Några viktiga punkter som du bortser från är:
-Professionalism (att rätt personal gör rätt saker)
-SUA (möjliggör säkerhet)
-Ekonomi (det är inte nödvändigtvis dyrare att låta någon annan göra jobbet, mecka med din bil själv så får du se.)
-Ekonomi-uppföljningen behöver inte bli sämre för att ett företag gör jobbet. Tvärtom!
-Kontrollen behöver inte minska. Följ upp verksamheten.
Själv är inte alltid bästa dräng.
Nu är det väl så att kraven på att minska FM (och stödmyndigheternas) personalramar/personalkostnader är orsaken till att många uppgifter läggs ut på konsulter/externa leverantörer.
Det viktigaste är väl då att man flyttar kostnaderna för utförandet av dessa uppgifter – inte att det kostnaderna blir lägre?
Ett lästips på temat outsourcing:
http://www.quartermaster.army.mil/oqmg/professional_bulletin/2004/autumn04/quartermaster_commentary_supporting_victory_in_operation_iraqi_freedom.htm
Det är lite typiskt att när våra idoler börjar ifrågasätta sina experiment, så satsar vi all-in. Det misslyckade experimentet FCS, Future Combat System, där förband och förmågor skulle upphandlas på högnivå system-av-systemkrav känner vi igen i FMV nya organisation och uppgifter, 10 år efter att det var hetaste visionen i USA. Där blev det en teknikorgie utan motstycke, skrotades och användbara rester skrapades ur askan. Resultat långt från förväntningarna på stora investerade medel.
Outsourcing av militär kärnverksamhet är ett annat exempel, 10 år efter att "utmaningarna" identifierades av de som redan prövat. T.ex materielunderhåll är ibland betraktat som en grundläggande krigföringsförmåga. Där ryssarna tillämpade principen att ersätta skadade stridsvagnar med nya direkt från fabrik, så införde tyskarna frontnära underhåll i militära förband. Därmed kunde de med numerär underlägsenhet, ändå skapa högre tillgänglighet. Vid varje given tidpunkt var de numerärt starkare, lokalt överlägsna, även om de hade totalt sett färre stridsvagnar. De lagade dem och satte in dem i strid igen fortare än ryssarna fick sina nya från fabrik. Till sist vet vi hur det gick, men i termer av stridsekonomi så krävdes oerhörda satsningar av ryssarna jämfört med tyskarna.
Pendeln svänger med varje ny generation. Det är synd att den i Sverige alltid måste vända i de extrema ytterlägena varje gång. Kanske för att vi aldrig egentligen förstår vad vi håller på med? Hellre beslut fort och fel, än inget beslut snabbt. Det är av någon outgrundlig anledning alltid så bråttom att förändra. Det är knappast skattebetalarna som har bråttom egentligen, så vem är det som inte har tid att tänka efter före? Varför hinner vi inte lära av omvärlden och inhämta genomarbetade beslutsunderlag? På vilket sätt liknar ansvarsfull myndighetsledning beslutsfattning enligt PUT? Paradoxalt nog så går förändringen sedan enormt långsamt. Stridskrafterna anpassade för säkerhetspolitiken som riksdagen började besluta 1996 är ännu inte realiserade i praktiken. 2014 blev 2019, 2023 och nu aldrig. Hur bråttom var det egentligen? Hur mycket pengar och tid kostar hastigt hoprafsade, dåligt underbyggda beslut och inriktningar baserat på önsketänkande visioner? Kanske dags att stanna upp och ta sig tid att tänka igenom läget, målet och vägen. Vad finns att lära från andra och tidigare erfarenheter? Vad har FM att förlora egentligen? Möjligheten att åstadkomma ännu mindre för ännu mer pengar?
Att ersätta militär personal med civil, lika dyr eller dyrare, är knappast i linje med uppdragsgivarens intentioner. Det lär knappast lösa grundproblemet utan maskera det och ytterligare försämra förtoendet mellan FM och politiker. FM behåller en för stor kostym, kommunicerar inte problemet med för små personalramar och tvingas reducera andra utgifter och får underskott som uppdragsgivaren inte begriper. Det är illojalt om så vore fallet och långt från grundläggande officersvärderingar.
Att hyra in personal utifrån eller outsourca verksamhet är nog inte primärt för att tjäna in några pengar på verksamheten.
Drar man det hela till sin spets och hyr in även stridande/skyddande personal så är det oftast helt andra grunder för agerandet.
Det mesta sker i en gråzon som ingen egentligen vill ta i eller utreda.
-Vi har köpt en tjänst av ett bemanningsföretag.
-Operatören, teknikern, tolken, signalisten är inte anställda av oss. De är anställda av bemanningsföretaget och vi har ingen aning om vilka de är, hur många individer vi talar om eller vilka avtal de har!
Känns det igen?
-Försöka avhända sig ansvar.
-Minimera "egna" förluster i en politiskt känslig fråga/uppgift eller utsatt situation.
-Kringgå lokala bestämmelser/lagar eller annat som hämmar den egna truppens agerande.
-Vinna politiska poäng i landet genom att hyra in personal från "rätt" inhemskt bolag. Med rätt menas ofta att bolaget tillhör en hög politikers bror eller likande.
-Använda "andra" pengar och gömma inköpet/kostnaderna i budgeten.
-Slippa utföra riskfyllda eller uttröttande uppdrag med egen trupp.
-Utföra rena olagligheter.
-Landet vill inte synas i konflikten.
Sverige var under sin storhetstid en stor konsument av stridande, inhyrd trupp. Tillbaka dit har vi inte kommit ännu. Ibland bytte förbanden sida under pågående fälttåg efter principen att högst betalningsförmåga vinner.
Lite av detta fenomen såg vi under kriget i det forna Jugoslavien. Där fanns outsourcad trupp på bägge sidor.
I dagens konflikt i Syrien ser vi samma sak fast i lite större skala.(till viss del faktiskt med samma firmor inblandade på de olika sidorna)
Regeringssidan har bland annat hyrt in förband i bataljonsstorlek från en Rysk firma (Slavonic Corps).
(Läs gärna om fiaskot hor Cornu)
Rebellsidan hyr in mindre förband som bekostas av Saudiska pengar.
(här lär finnas några svenskar anställda)
Det finns idag företag som erbjuder tjänster i bataljonsstorlekar komplett med understöd, logistik m.m. Fartyg och flyg finns också på marknaden.
Agerandet är inte på något sätt unikt för försvarsmakter.
Andra tjänsteföretag som nyttjar sina huvudtjänster kan vara kommuner (hemtjänst, vård, transporter, tillsyner, sotning m.m.)
Landsting kan köpa in hela verksamheter och system, inte bara "stafettläkare")
Här har jag svårt att se att man sparar några pengar. Anledningarna får nog sökas på annat ställe. Kvaliteten är dessutom ständigt ifrågasatt.
Inte att förglömma våra teletjänster som är spridda över hela världen.
En annan stor drivkraft är givetvis kostnaden för konsument/skattebetalare. Kan man på något sätt göra så att denne/denna upplever det som positivt för den egna ekonomin så är det grönt ljus för nästan vilka dårskaper som helst.
-I händelse av krig hyr vi in det tredje kompaniet i varje bataljon från ett Tyskt säkerhetsbolag. Vi kan då införa jobbskatteavdrag 6-8under nästa mandatperiod.-
Eller en lösning på problemet på det oförsvarade Gotland.
-I händelse av krig ställer den Ryska firman X och X upp med två kompletta pansarbataljoner, ett kustrobotbatteri och fyra luftvärnskompanier. Alla med tillhörande logistik för strid under minst en vecka. (anpassat till övriga delar av försvarsmakten;-))
Teaterdirektören,
En intressant fråga som ibland glöms bort är vilken status den outsourcade personalen har i händelse av krig. Är de kombatanter och därmed legitima mål för fienden? Om så, är de själva medvetna om det? Vilka skyldigheter har de i sånt fall att stanna kvar och tjänstgöra under brinnande krig? Hur är det med deras lojalitet och offervilja? Frågor, frågor, frågor...
Dessvärre är väl "outsourcing-sekten" bara en delmängd av "billigare och bättre-sekten" som infört yrkesförsvar, centralförvaring, tvåbefälssystem, "stödsystem", materielanskaffningspolicy (hkp-14, Archer osv). Lösningar som ser ut att fungera i .ppt men som inte överlever första kontakten med verkligheten.
Om någon kan komma på någon "bättre och billigare-lösning" som faktiskt fungerat, så får ni gärna upplysa mig.
En annan fråga som ofta glöms bort är den kompetensförlust FM gör vid outsourcing. Om man inte har egen personal som dagligen jobbar med ex. ett vapensystem har man heller inte detaljkunskap om systemet, dess styrkor, svagheter och egenheter. Inte heller har man garanterad tillgång till den detaljkunskap som krävs för utbildning på och utveckling av systemet, utan man är beroende av kompetens som säljs av den man outsourcat verksamheten till.
Värt att beakta vid kommande manövrar av denna typ.
/ Commander
I händelse av krig tar jag på mig uniformen igen. Liksom många av mina konsultkollegor är jag ju reservofficer.
Nu är jag inte säker på att den politiska ledningen, inklusive USA:s biträdande utrikesminister Carl Bildt, håller med mig. Men jag anser att försvarets funktion och uppgift är att avskräcka någon att anfalla det militärt allianslösa konungariket Sverige. I värsta fall måste försvaret kunna militärt försvara riket i händelse av krig, varvid försvaret då kan liknas vid en stat i staten. Med det menas att många av de funktioner som en stat i fredstid upprätthåller, måste ett militärt försvar i en krigssituation kunna utföra. För det är inte säkert att det civila klarar av krigets påfrestningar.
Därför är det synnerligen olämpligt om försvaret i fredstid undandrar sig för att upprätthålla kompetensen i de funktioner som kan tänkas behövas i krig, genom att utsorka (försvenskning av den amerikanska managementfloskeln) vissa funktioner.
Erfarenheterna med att utsorka verksamheter har visat på många andra områden i det svenska samhället att, måhända är det billigare, observera billigare, på kort sikt med utsorkning. Men det är inte billigare på lång sikt, och det är inte kostnadseffektivt när man väger in kvalitetsfaktorn.
Utsorkning är en ideologi, som den politiska ledningen tyvärr är anfrätt av, vilket märks inte minst då de säger att kompetens hämtas utifrån, varvid landets och den egna befolkningens resurser misstros. Ideologiskt riktigt, har svenskt beslutsfattande i viktigare frågor utsorkats till EU.
Utsorkningen, som faller mången kvartalskapitalist i smaken, har också bidragit till att svensk industri i många fall har flyttat produktionen till låglöneländer. Därigenom har man tappat den viktiga produktutvecklingsfasen, som bäst kommer till stånd då utvecklingsavdelning och produktion jobbar geografiskt nära varandra.
Utsorkning är till övervägande del kompetensutarmning!
Med denna inlaga vill jag således flagga för avvikande åsikt mot powerpointpresentationen i den inledande kommentaren 131118 22:46.
Och i FSU anda ska nu Genomförandeprojektet för LoB Steg 2 föra över både Underhållspengar och fleetmanagment för flygunderhållet till samma organisation som i steg 1 fick överta och skapa ett riktigt vinstdrivande företag av Flygverkstäderna! Man kan ju undra vilket målvärde som kommer ansees viktigast! Billigt flygunderhåll eller full beläggning på verkstäder?
Sedan ska man utöver de 120 tjänster som följde med uppgifterna även effektivisera genom att behöva ytterligare 34 tjänster för att lösa uppgiften!
Trist. Då jag hyser stor respekt för både Wiseman och Bergman så är det tråkigt att läsa detta vinklade och negativa inlägg. Jag håller definitivt med om de dåliga exemplen, men det finns ju faktiskt en annan sida också.
Ett kommersiellt företag kan inte speciellt länge driva verksamhet med underskott, då upphör det företaget att existera. Ett kommersiellt företag kan inte heller på en konkurrensutsatt marknad bedriva en verksamhet som har en låg nyttjandegrad. Titta på de kommersiella flygbolagen - de har sin flotta i luften så mycket det bara går.
Här består problemet för vår Försvarsmakt och övriga närliggande myndigheter. De bedriver stora delar av sin verksamhet utan full beläggning. Ordningsmannen påtalar då att de inte kan driva den på det sättet och att målet inte kan vara full nyttjandegrad. Visst är det så, men lika fullt så finns det flera verksamheter som skulle må bra av att nyttjas i större skala.
Som exempel, den nya stridsträningsanläggningen i Kvarn. Det finns inte någon möjlighet att Svenska Försvarsmakten kan belägga den fullt ut. Varför då inte se till att andra länders FM kan nyttja den som inte har egen förmåga? Är det då lämpligt att FM eller ens FMV skall "marknadsföra" detta på marknaden och sälja kapaciteten?
Knappast, utan det är då mer naturligt att en kommersiell aktör tar ett ansvar, där drivkraften är just lönsamhet (varför är vinst ett så fult ord???). Att en kommersiell aktör ökar nyttjandegraden från säg 60% till 80% (fiktiva siffror) innebär att overhead kostnaden för driften minskar och därmed blir kostnaden för svenska FM lägre över tiden.
Betänk att vi själva åker och tränar i andra anläggningar i världen där vi inte har kapacitet själva - så det är knappast en omöjlig väg.
Det otroliga kan då faktiskt inträffa, dvs att kostnaden för svenska kunden blir lägre, personalen får högre lön och den som ansvarar för driften får lönsamhet.
Detta är ju ett exempel på en skalfördel med flera kunder, men en annan skalfördel kan ju också som liten kund vara att slippa endast ha blå kulor på hyllan, men egentligen behöva röda eller gula. Att då ha ett tillgänglighetsavtal med en leverantör som har alla kulor i olika färger skapar mycket bättre operativ effekt och minskat kassaflöde (hur ofta räknar man på kassaflödet inom myndigheterna?)
Sedan är det utan tvekan som så att det inte alltid är lämpligt att outsourca av strategiska eller nationella säkerhetsskäl och där man helt enkelt får vara beredd att ta kostnaden för ett underskott.
Slutligen, outsourcing kan inte alltid räknas fram och utredas i förväg, utan man måste våga pröva. Det leder ibland fel men i det större perspektivet ger det en bättre totalekonomi.
Jo, att outsourca en verksamhet som man själv belägger i hög grad är inte nödvändigtvis smart. Inte heller att outsourca en verksamhet som är lågt belagd men produktionskritisk.
En större lastbilstillverkare konstaterade att den egna lackverkstaden inte var fullt belagt och att man fick skjuta till medel varje år då uppdragen inte betalade de egna kostnaderna. "Vi kan outsourca så att de kan ta in uppdrag från sidokunder och bära sig själv!". Sagt och gjort. Lackverkstaden avknoppades och blev eget företag och underleverantör. Lastbilstillverkaren var fortfarande den största kunden och något år bestämde man sig för att hålla inne betalningarna för att hyfsa kvartalsrapporten. Den lilla lackverkstaden hade inga reserver och höll på att gå i putten. Nu lärde man sig att det är farligt att bli beroende av en stor kund och började ta in fler kunder och uppdrag som konkurrerade med lastbilstillverkarens produktionsbehov. Helt plötsligt började lastbilstillverkaren få problem med dyra produktionsstopp och leveransproblem för att kapaciteten för lackning inte räckte till. Nisse på monteringslinan råkade dessutom ut för en olycka och skulle snart börja arbetsträna med lättare uppgifter efter rehabilitering. Tidigare var lackverkstaden en bra plats, där han fortfarande kunde uppbära lön och vara produktiv, men nu fann man att man inte hade några tillräckligt lätta uppgifter kvar. Så Nisse fick gå hem med lön istället i väntan på att bli starkare och fullt arbetsför. Snart nog köpte man upp lackverkstaden igen. Risken med att inte själv styra över en kritisk produktionsresurs var för hög.
Inom industrin slog outsourcningspendeln i ytterläge på 1990-talet. Under 00-talet gjorde erfarenheterna att den började slå tillbaka. Ungefär samtidigt som USA drog bittra erfarenheter i Irak. Då började svenska FMV och FM gå all-in på outsourcning som mirakelkur för att effektivisera.
Privat och offentlig verksamhet har olika mål och olika medel. Privat är målet vinst och medlet produktion. Offentligt är målet att producera, t.ex. försvarsförmåga eller sjukvård, och medlet är pengar. Privat styr man och mäter med pengar, som korrelerar med målet. När man inför samma styrning och uppföljning inom offentlig verksamhet så styr man inte med målet, utan med medlet. Som att försöka stabilisera en upp och ner vänd pendel. Eller styra en häst genom en grind genom att hålla i svansen istället för i grimman. Det blir inte bra.
Är det bra när vårdavdelningarna träter om vilken avdelning som ska lägga in patienten, därför att ingen vill belasta sin budget. När patienten och vård blivit en jobbig kostnad istället för själva uppdraget? En sjukvård som inte vårdar är effektiv och sparar pengar åt samhället? Kostnaden för en sjuk befolkning drabbar någon annans budget, till exempel sjukförsäkringen, patienterna och arbetsgivarna vilket är effektivt för skattebetalarna?
Vad ska man säga? Det hjälper ändå föga när hörbarheten och viljan inom FM och försvarspolitiken att ta in omvärldens erfarenheter är noll. Ett resolut och säkert uppträdande räddar visionerna från verklighetens taskiga inverkan och döljer okunskapen. Lite informationstjänst och mediabudskap fixar bilden av framgång. Målet är alltid (!) mer effekt billigare. Resultatet är alltid (!) mindre effekt och dyrare. Det är bara att ge upp. Systemkollapsen för FM är det ändå ingen mening att försöka undvika längre. Den är redan ett faktum sedan flera år. Kör så det ryker och lycka till? Med lite tur så är jag bara en bitter bloggtyckare som har helt fel.
@floxer
Inlägget är ingalunda vinklat eller negativt utan realistiskt. En krigsmakt är inget företag! Vi som lever ute i verkligheten ser konsekvenserna, det blir varken bättre eller billigare med outsourcing.
Hade ett vanligt civilt företag lekt affär på samma sätt som FM gör så hade det gått i konkurs. FM dräneras på både kompetens och pengar för något som varken blir billigare eller bättre.
FM har råkat ut för den värsta dj...a avarten som finns - ekonomstyrning!
Det stora bombmålet i Arboga är ett lysande exempel på vad som händer när räknemissar utan verksamhetskompetens släpps läsa. Vårt "fantastiska" s.k. stödsystem är en annan bastard som ekonomerna släpande in. Blir det bättre? Billigare?
Med tanke på att en FM-anställd kostar 800kr i timmen ( vill minnas att detta är timpriset när vi leker affär internt) så är det bara att räkna vad produktionbortfallet kostar.
Motsvarande går att räkna på andra aktiviteter där outsourcing med försämrad service dom följd leder till extraarbete eller väntetid.
Sen går det ju även att räkna om kostnaden för den kompetensdräneringen som sker när SAAB och diverse konsultfäretag lockat över personal som kostar FM miljoner att utbilda - och som sedan FM betalar dubbel eller tredubbel timkostad för när de hyr in dem som civilister.
Det är dags att sparka räknenissarna och avskaffa ekonomstyrningen - och återinföra ekonomistyrning!
Trident,
Din kommentar är missriktad och tendentiös. Ekonomi kommer alltid styra och dimensionera verksamheten i någon form. Hur detta ter sig och får genomslag är en lednings och styrningsfråga som regleringsbrev och FML står för. Att skylla på räknenissar är som att skylla på amfibiebataljonen att det inte fanns någon indcidentberedskap i påskas.
@Trident
Man kan också se det så här: När FM personal efter många års tjänstgöring känner att de vill pröva nytt jobb så är det ur FM synvinkel positivt om de konsultar inom Försvar och säkerhet. På så vis får FM ändå viss nytta av deras kompetens. Om de väljer annan civil syssla är kompetensen borta för gott.
FMV lade förra året 2.292.000.000 kr på konsulter.
2.292.000.000 kr räcker väl till ca 2 000 konsulter i ett år
och det är väl ca 2 000 tjänster FMV skurit ned med de senaste 10 åren
och det vore ju bra med en källa på dina siffror Resenären
@Gustav
Googla "FMV årsredovisning 2012"
Sid 43, högra kolumnen, första stycket, rad 3.
OK Resenären
Jag Googlade och dina siffror stämmer
Däremot har FMV inte minskat 2 000 antal anställda de senaste 10 åren utan det verkar vara ca 1 500 de senaste 20 åren
Men å andra sidan har FMV arbetsuppgifter de senaste 20 åren blivit mer komplexa i och med att materielen blivit mer komplex vad avser IT, mm
Enligt FMV årsredovisningar har alltså antalet anställda halverats de senaste 20 åren (från ca 3 000 till 1 500) och det under den period då vi avvecklat historiskt mycket materiel samtidigt som vi anskaffat relativt komplexa materielsystem som JAS, Visby, STRV 122, STRF 90, mfl
Så då är det väl inte konstigt om man har ett visst behov av konsulter
Men det ät ju intressant att 1 500 kan arbetsleda 2 000 konsulter (och av de 1 500 på FMV så är det sannolikt bara hälften som arbetsleder konsulter - det är väl en hel del på FMV som är inköpare och chefer och annat också)
Så man kan nog med visst fog påstå att det går 2 konsulter på varje ingenjör på FMV
Eller att FMV har en skuggorganisation med konsulter som är dubbelt så stor som antalet anställda ingenjörer
Eller är jag helt ute och cyklar nu? Någon som kan motbevisa detta?
@ Gustav
Kom ihåg att FMV celldelat sig i två myndigheter så även FMX ska räknas in om man vill få en utvecklingstrend över längre tid.
@ Flygverkmästaren
Och det finns säkert annat man bör ta med i beräkningarna också - men jag tycker att det ser tillräckligt illavarslande ut med de siffror jag fick fram till min förra kommentar
Hoppas det inte är så illa som det ser ut
En konsult kostar väl någonstans 1,5-2 gånger vad en FM-anställd gör....
FM går i dagsläget på knäna för att det saknas personal, och det ska sparas ytterligare 500 miljoner samtidigt som det vräks ut gigantiska summor på att hyra in f.d FM anställda som konsulter....
Billigare? Knappast!
@Gustav
tror du det skulle bli billigare för skattebetalarna att anställa fast personal för att motsvara dessa tusentals konsulters arbete?
Tror du enskilda arbetstimme skulle bli effektivare?
Kanske per timme, men när projektet är över upphör kostnaden för aktuell expertis intill nästa projekt. Vid FMV finns inte krigsorg att ta hänsyn till på samma vis som FM. Därför måste även effekt per arbetstimme tas i beaktande. Tror inte det blir billigare att anställa motsvarande personal som konsulter idag utför.
@ Martin
Jag kan inte bedöma om det skulle bli effektivare
Det som däremot kan konstateras utifrån FMV Årsredovisningar är att de minskningar av personalramarna man gjort sannolikt har motsvarats av att man skapat en "skuggorganisation" med konsulter
Det man kan ifrågasätta är väl om detta var syftet när FMV fick kraven på sig att minska personalramarna
Men om FMV kan redovisa att det är effektivare att ha 2 konsulter per anställd än att anställa dessa så är det väl inga problem
Det tror jag!
En fast anställd behöver inte hela tiden försöka generera nya arbetsuppgifter för att hålla egen beläggningsgrad uppe. Det gör däremot konsulthorden - och den som påstår motsatsen ljuger!
Konsulthorderna är inga välgörenhetsarbetare utan ledstjärnan är att fakturera mest möjliga - har inte kunden ett behov så får man hitta på ett åt denne.
Det är uppenbart attentat av konsultivrarna i den här tråden antingen själva jobbar i branschen eller så vet de inte ett dugg om hur verkligheten ser ut.
Konsulter är verken billigare eller effektivare. Enda gången det kan vara befogat att hyra in konsulter är när det rör sig om spetskompetens eller tidsbegränsat arbete.
Idag hyrs konsulter in på heltid år efter år till en kostnad som vida överstiger vad det skulle kosta för FM att anställa själv.
Våra fantastiska fredsadministrativa system (emilia, Vidar m.fl.) sysselsätter nästan 100 konsulter på åesbasis och kostar runt miljarden av MSK Ledsyst årliga budget.
SWECCIS 1.2 sysselsatte 60 konsulter heltid under sex månader - och när det väl släpptes var det inte helt funktionsdugligt. Räkna ca 1100 kr per konsulttimme ( och det är lågt räknat ) ....
Sen ska vi inte prata om vad PRIO- konsulterna kostar....
Det är f..n i mig inte konstigt att vi inte får mer för 42 miljarder per år!
Ja, problemen du beskriver uppstår när man tecknar ramavtal med "feta och mätta katter" som förlängs år efter år utan någon vidare mål och resultatstyrning. Om man däremot använder mål o res styrning och verkligen tvingar konsultföretagen att förrtjäna sin plats vid sidan av myndigheten kan man enligt min bild av verkligheten få ut bra mycket mer effekt för pengarna än hos exempelvis en trött anställd som "följer minsta motstånds lag och inväntar pension".
Dagens upplägg med att FMV tog över verkstäderna kanske inte är 100% dåligt. FMV är ju trots allt en statlig myndighet (iofs med avkastningskrav). Målet är ju fortfarande att spara pengar år försvaret vilket också visar sig när FSV (Verkstadsenhetn i FMV) betalar tillbaka pengar när vinsten blivit för hög.
Men här visar sig också outsourcingens baksida. För att FSV ska spara pengar åt försvarsmakten anställs nytt folk för att minska mängden jobb som "läggs på stan" och som kostar orimligt mycket pengar där.
Ja....
...och så har vi det här med personalramarna....
Det kommer inte att anställas en enda person, för huvudsyftet med att flytta över underhållet till FMV är att outsourcingsekten ska få fria händer.
Det som kommer att hända är att personalen kommer att minskad och mer underhåll läggs ut på civila företag. Det kommer inte att kunna sparas en enda sekin, men allt går ju att trolla till med lite kreativ bokföring så för politikerna kommer det nog att kunna redovisas luftpastejer som visar att allt blivit mycket billigare.
Den enda styrande parametern inom FM och FMV för stunden är personalramarna - inget annat!
Ja, FMV och konsulter är ett intressant tema... Min uppfattning är att konsulterna täcker upp för de neddragningar FMV gjort tidigare, vilket medförit att kostnaden inte har minskat. Etter värre är det egenintresse som generellt finns i denna konsultkår att säkerställa fortsatta uppdrag, varför "konstruerade" verifieringsprov eller avvikelser från Verksamhetsåtagandet plötsligt dyker upp. Vips fick leverantören göra omleverans och konsulten fick fortsatt uppdrag - så enkelt det kunde vara...
Nu skall då FMV bli strax över 3500 anställda igen... håhå jaja..
Jag är fortsatt övertygad om att outsourcing är bra för vissa delar, men helt förkastligt för andra. Strategiska värden och finansiell styrning är drivkraften för vilken lösning som passar bäst.
Skicka en kommentar