Julkalender 2014: Lucka 19 – Övnings- och skjutfält

Försvarsmakten har under 1900-talet haft en stor mängd övnings- och skjutfält över hela landet. Många av dessa har behållits trots förbandsnedläggningarna som blivit följden av de senaste försvarsbesluten. Däremot innebar besparingarna på 00-talet en nedgång i volymen soldater och förband som utbildades, varvid också verksamheten nedgick på många av övnings- och skjutfälten. När verksamheten de senaste åren återupptagits, har det ofta föranlett protester från boende i närheten. Oavsett var man befinner sig i landet har det vanligaste argumentet varit "ni kan väl öva någon annanstans". Just nu pågår en rad olika proteströrelser runtom i landet mot övnings- och skjutfältsverksamhet och ofta är det just känsloargumenten som används istället för argument som grundar sig i vetenskap. Ett exempel är aktionsgruppen Rädda Vättern, som motsätter sig att Försvarsmakten använder skjutmålet Hammaren. Man menar på att detta skulle innebära blyförgiftning av dricksvattnet i Vättern medan de utredningar som gjorts menar på att effekten inte ens skulle bli mätbar – till skillnad från effekten av båtmotorer och båtfärger.

I Boden pågår en segdragen process mot Försvarsmakten, sedan man börjat utöka skjutfälten runt staden. När staden huserade 6 regementen övades det i helt andra omfattningar än idag och man sköt regelbundet med artilleri från det ena skjutfältet, över staden till det andra skjutfältet. Idag har ökade räckvidder medfört att man behöver öva på annat sätt och bebyggelse på landsbygden nära det södra skjutfältet berörs i helt andra omfattningar än tidigare.

I Vidsels försöksområde, som är Europas största robotskjutfält över land och det enda utanför USA där man får skjuta jaktroboten AMRAAM, har man också märkt av teknikens framsteg. Man behöver utöka riskområden i och med att luftburna vapen idag har betydligt större räckvidder, vilket naturligtvis stöter på patrull hos enskilda näringsidkare i områdets utkanter.

Listan över liknande friktioner kan göras lång. I Skåne vill dock Länsstyrelsen gärna att Försvarsmakten hade övat mera på övningsfälten med tanke på artrikedomen som gynnats av de sönderkörda sandmarkerna, medan olika intresseföreningar vill att verksamheten ska försvinna från övningsfälten.

Det är dock inte bara Armén och Flygvapnet som drabbats utan även Marinen. Utanför Göteborg pågår det processer mellan Försvarsmakten och Skärgårdsuppropet om det marina skjutfält som tidigare tillhört KA 4. Försvarsmakten använder fortfarande detta skjutfält och ser det som ett riksintresse för att kunna bedriva marin verksamhet även på Västkusten, medan motståndarna vill lägga ned det eller ha den låga verksamhetsnivå som rådit under många år sedan regementet försvann. Ett annat exempel är att i Flottans stora övningsområde i Hanöbukten vill några företag bygga Sveriges största vindkraftpark med 700 kraftverk, vilket då skulle göra det mycket svårt för att Försvarsmakten att öva där.


Försvarsmakten har även sina interna friktioner. I och med omorganisationen till Försvarsmaktsorganisation 2013 prioriterades krigsförbanden på bekostnad av andra befattningar när rationaliseringar skulle genomföras. Det låter ju till förstone som en klok tanke. Problemet är dock att det samtidigt innebär att man tog bort mycket stora delar av den stödpersonal som bistod på övnings- och skjutfälten med dukning av mål, reparationer, bevakning och annat som krävs för att ett förband ska kunna öva effektivt. Detta får som följd att det övade förbandet idag med egna resurser måste duka för skjutning med mera, varvid hela förbandet inte kan övas samtidigt i sin uppgift. Det innebär också att mer tid måste läggas på förberedelser och återställning i förhållande till övningsverksamhet, jämfört med tidigare.  Förband idag får det därför också betydligt kämpigare att ta sig till ett mer kvalificerat skjutfält i en annan del av landet och nyttja detta. Som vanligt är det så att de små marginalkostnaderna om i det här fallet några få anställda på övnings- och skjutfälten, innebär ett betydligt större utslag i den totala effekten.


Det verkar som om alla bedömare av den rådande omvärldssituationen och det svenska förvarets förmåga idag är ense om att det som ger mest effekt i försvarsförmåga är just en kraftigt ökad övningsverksamhet, vilket inte är så förvånande. Vi får hoppas att det samtidigt leder till en översyn vad avser övnings- och skjutfältsverksamheten och ett konstaterande att dessa på intet sätt är lokala intressen utan nationella intressen på samma sätt som delar av försvarsindustrin.




6 kommentarer:

huginomunin sa...
20 december 2014 14:22  

Vad många inte tänker på är de stora naturvärdena skjutfält/övningsfält innebär. Genom verksamhetens art, undviks exploaterin och naturen får utvecklas för sig själv. Det enda som blir påverkat är målområdet, resten är säkerhetsavstånd. Skogen är värdelös pga splitter o andra projektiler. Ingen går in pgr risken för blindgångare. Övningsområdena är mer skyddade än naturskyddsområden och nationalparker. Ett exempel är Skillingaryds skjutfält, som änvänts sedan 1600-talet, med dess unika djur och växtliv. Och där har man ändå använt blykulor utan att någon ökad halt har kunnat mätas.

FV-sergeanten sa...
20 december 2014 15:45  

Det är en oroande utveckling. Å andra sidan, ska man vara ärlig fanns det klart en effektiviseringspotential på många skjutfält. Den service man fick där var betydligt mer omfattande än vad som krävdes, personaltätheten högre än något insatsförband kunde drömma om. kanske är det så det ska vara? Idag är vi ibland i raka motsatsen, även om den katastrof många såg framför sig inte verkar ha infunnit sig. En stor brist idag är att ammunitionsservicen på de flesta håll har försvunnit.

En helt annan sak kopplat till fälten. Målmaterielen idag består till stor del av s.k. 2010-mål. I systemet ingår en rätt avancerad sändarlåda med dator. Otymplig för övningsledaren. Inte många nyttjar ens 10% av alla ingenjörsutvecklade hittepå-funktioner i den! Skjutfältspersonal berättar att de flesta (alla?) använder den som vanligt, på enklaste sätt: upp manuellt eller på tidaut, ner på 1-2 träff. Det är vad som krävs. Men någon företrädare för FM, Fmv och industrin har sett till att vi har ett förmodligen snordyrt, servicekrävande, skrivbordsutvecklat, användarovänligt system, som dessutom i princip kräver en hjullastare för att kunna flyttas... Ibland bara hatar jag det försvarsindustriella komplexet...

Johan Metreus sa...
20 december 2014 19:33  

FV-serganten, problemet ligger snarare i att det inte längre finns särskild personal för att fullt kunna utnyttja materielen. Jag var med i Boden när 8 000 demonstrerade mot regementsnedläggningarna, idag räknar FM övning av kompanistorlek som "storövning".

uppgiven sa...
20 december 2014 23:09  

Jämför ett 2010-mål med föregångaren så inser du snabbt att 2010-målet är ett under av lätthanterlighet. Dessutom slipper man helt hanteringen av luftflaskor.

Att dagens skjutledare inte klarar av att använda funktionen att programmera ett målscenario säger mer om dem än om systemet. Erfarenheten säger att utbildningseffekten blir bättre med ett programmerat scenario än om skjutledaren ska "hitta på" under förloppet. Framförallt får man samma scenario vid alla genomföranden när man t ex gör en anfallsbana stridsparsvis istället för att skjutledaren "tröttnar" efter genomförande x och börjar "skoja till det". Dessutom är det bättre om skjutledaren kan koncentrera sig på säkerheten och att följa upp soldaterna istället för att trycka på knappar...

H sa...
21 december 2014 11:52  

Processen kring skjutfälten i Boden är sannerligen en intressant process att följa på hyfsat nära håll. Viktigt i Boden är att kommunen gett sitt fulla stöd till FM samt att de ljudmätningar som genomförts fallit väl ut. Anmärkningsvärt är också den utökning av Boden Södraskjutfält som nu sker då "kilen" köpts in. Detta är ett område på ca 5 000 hektar och är det största markinköp som gjorts av FM sedan K 4 flyttades till Arvidsjaur. För personer med viss lokalkännedom sträcker sig det nu inköpta området från Forsgärdan och Alträsket i SV upp till järnvägen som går mellan Boden och Älvsbyn i området N Brännberg.

Paul Göransson sa...
22 december 2014 11:04  

Vi kommer nog snart (givet att sittande regering fortsätter sitta) börja se nedläggningar av fler skjutfält vid kusterna. De konkurrerar med vindkraft och vindkraften är helig för dem.

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade