Vad var det jag sa?

SvD har i en granskning kommit fram till att "kostnaderna för administration, datorsystem och lokaler spräcker budgeten" för Försvaret.

Om jag nu ska vara riktigt ärlig, var det inte det jag sa, utan att den sjuka interndebitering inom Försvarsmakten (liksom andra delar statens verksamheter) gör att för lite pengar blir kvar för kärnverksamheten - insatser och övningar. Det säger sig självt att det enormt kontraproduktivt att sitta och betala marknadshyror till ett annat statligt bolag för lokaler som Försvarsmakten byggt och ägt i ca 100 år för att det statliga fastighetsbolaget ska gå med vinst. "Marknadshyror" är bästa sättet att få kostnadseffektivitet", eller något i den stilen, brukar förespråkarna säga.

Tala då om för mig, hur kan det bli bäst kostnadseffektivitet när man tar ut en hyra för något som tidigare endast kostat underhåll och där man samtidigt inte har möjlighet att hyra av någon annan?

Det är ju inte direkt så att Försvarsmakten har möjlighet att säga att "Nej, det här regementet är för dyrt i hyra. Vi flyttar till nya lokaler". För det första krävs det politiska beslut om var Försvaret ska vara lokaliserat (det är ju trots allt stödjande av sysselsättningen som är Försvarets huvuduppgift. Operativa hänsyn kommer betydligt längre ner på listan). För det andra är det ytterst få fastighetsbolag som hyr ut kasernområden, marinbaser, mobiliseringsförråd och flygflottiljer.

De gånger Försvaret har sagt upp hyresavtalet på en enstaka byggnad inom ett regementsområde etc, har Fortverket svarat med att det spelar ingen roll. Då tvingas vi höja hyran på de övriga byggnaderna.

1994 övergick så gott som alla Försvarets lokaler till den nya fristående statliga myndigheten Fortifikationsverket. Sedan dess hyr Försvaret sina lokaler av FortV. Dessa byggnader var i många fall bortåt hundra år gamla och sedan länge betalda och kostade endast i drift. För nybyggnationer idag tas ofta medel från Försvarets budget. Man bygger t ex en ny motorhall eller hangar för ett antal miljoner kr. Därefter ges byggnaden till FortV som sedan hyr ut den till marknadspris till Försvaret. Ofta är det så att hyran är så hög att på 3-4 år har man betalat samma summa det kostade att bygga nytt.

Utöver lokalhyrorna har vi sedan det sjuka systemet med hyror av materiel. Vem skulle inte vilja betala 500 kr om dagen för en tio år gammal minibuss? Eller en årshyra av en 5 år gammal PC som motsvarar inköpspriset av en helt ny speldator?


Vid en första anblick blir reaktionen för många att det ju bara handlar om låtsaspengar och att pengarna inte lämnar organisationen. Det är fel!

För det första tas dessa pengar ifrån en pott som annars skulle bekosta övningar, insatser och inköp av materiel.
För det andra kan ju vem som helst räkna ut vad det kostar att administrera alla dessa hyresposter, transaktioner etc.
För det tredje har t ex FortV avkastningskrav gentemot staten. (Staten ska tjäna pengar på sina egna pengar)
För det fjärde, vad är billigast? Att du bygger ett hus, ger det till din granne som du senare betalar hyra till för både drift och vinst eller att du sköter driften själv?


Ni som sitter och undrar varför ert landsting lägger ner kliniker och sjukhus kan ju börja ifrågasätta varför ert landstings fastighetsbolag ständigt går med större och större vinst i takt med att ert landsting drar in på vårdplatser och skickar mammor till Åland för förlossning?

Ni som är småbarnsföräldrar och är arga på att era barn inte längre kan gå på dagis i er stadsdel/skola i er by kan börja ifrågasätta varför er kommun ska betala hyror för de egna lokalerna.


Slutligen undrar jag stilla, varför är det ingen journalist som tar sig an att granska det sjuka system som endast verkar vara till för att blåsa upp värdet på statens tillgångar, men som samtidigt ger oss medborgare sämre och sämre tjänster till ett ständigt dyrare pris. Kan du svara på det, Mikael Holmström?


Mer om Försvarets ekonomiska system och budgetbekymmer 2008 - Luftslottet som sprängdes (fem delar)