Är den nederländska vägen vår?

De gångna dagarna har Sverige gästats av det nederländska försvarsutskottet som genomfört en studieresa för att undersöka Gripen NG som alternativ till ersättare för de åldrande F-16 man nu förfogar över. Från svensk sida har intresset varit stort för hur Nederländerna lyckats med sin omställning från värnplikt till yrkesförsvar. Av många uppfattas Nederländerna som en förebild för hur den nya svenska Försvarsmakten ska se ut och visst har den nederländska försvarsmakten en del intressanta drag – men de kostar.

Jag motsätter mig på inget sätt att vi upprättar stående förband i Sverige, speciellt när det gäller t ex specialförband. Dock bör de endast utgöra en mindre del av numerären. Jag är en stor motståndare mot att överge värnpliktssystemet. Den enda chansen Sverige med sin knappa befolkning och stora yta har att hålla tillräcklig numerär i Försvaret är genom värnplikt. Där går det inte att jämföra sig med ett befolkningstätt land.

Överger vi en gång värnplikten kommer det bli i princip omöjligt att införa den igen.

Den stora nöten att knäcka för kommande yrkesförsvaret kommer att bli rekryteringen. Så gott som alla länder som tillämpar yrkesförsvar har svårt att fylla sina rader, och tvingas hela tiden att sänka kraven på de sökande (och höja ersättningen), så också Nederländerna. I de flesta fallen inriktas rekryteringsansträngningarna mot grupper där ansträngningarna ger bäst kvantitativt resultat, ungdomar med sämre utbildning, invandrare osv. Från Officerstidningen 1/2009 (s. 16): ” Från politiskt håll uppfattas det som gynnsamt att så kallade dropouts från ordinarie skolor fångas in till en yrkesutbildning”

Detta riskerar på längre sikt att bli ett större problem för samhället, då Försvarsmakten tappar sin folkliga anknytning, den utgör inte längre en smältdegel för människor från olika hörn av samhället och soldaterna känner inte samma samhällsförankring.

En annan sak Försvarsmakten tappar, är soldaternas civila kompetenser, när man förlitar sig på soldatmaterial som ej genomfört högre utbildning än gymnasium och ej heller har eller haft något annat yrke än soldat. Det är något som gång på gång visat sig värdefullt och ett vinnande koncept för svenska förband i internationell tjänst.


Den stora nöten att knäcka är hur man ska kunna använda förband för utlandstjänst i ett system som grundar sig på värnplikt. Ett sätt vore att redan från början dela in soldaterna i sådana som är villiga att genomföra sådan och sådana som inte är det. Men hur ska man kunna veta det innan man påbörjat sin militära karriär? Eller ska vi göra det till ett tvång för alla värnpliktiga att genomföra utlandstjänst och sedan endast utbilda de som kan tänka sig sådan och ändrar man sig är det bara att peka på underskriften? Det tål att diskuteras. All erfarenhet visar att effekt alltid är bättre då man sätter in ett förband som tidigare utbildats tillsammans, än ett förband som tillfälligt satts samman.

En sak är säker, ersättningen till personal i utlandstjänst är under all kritik. Visst, den är bättre än förut, men hur kan man ha mage att förmånsbeskatta personal för mat och logi när man äter ur vakuumpåsar och sover i tält? Se till att personal deltagande i insatser utomlands skattebefrias. Det kostar inte staten speciellt mycket i förlorade inkomster eftersom det endast handlar om något tusental människor per år, men det betyder otroligt mycket för individen i form av ersättning. Därutöver är det en mycket kraftfull markering av att nationen uppskattar individens åtagande för nationen.



Tillgängligheten och mobiliseringstiden har av förespråkarna av det nya personalförsörjningssystemet framhållits som de stora vinsterna. Jag håller med om att de är centrala och det är något som man i Sverige låtit förfalla under de senaste femton åren.

Ett värnpliktsförsvar och hög beredskap är inte ett motsatsförhållande. Men nyckeln till detta är regelbundna repetitionsövningar och när genomfördes någon sådan senast med kvalitet i det här landet? Var det möjligtvis övningen Orkan 1993? Så stor behöver ingalunda en övning vara för att tjäna sitt syfte, utan det räcker om den genomförs på kompani eller bataljonsnivå med något års mellanrum och en större försvarsmaktsövning kanske var femte år? Man sätter inte in personal som grundutbildats för 15 år sedan och förväntar sig full effekt. Däremot krävs det inte mycket repetition för att hålla tidigare tillgodogjorda kunskaper på en konstant hög nivå.

Repövningar en nyckel till funktion och hög beredskap. Repetition är som bekant kunskapens moder. När genomfördes senast en fältövning som sysselsatte både marin-, armé och flygstridskrafter i gemensamt scenario? Återigen Orkan?


Jag tror det kommande personalförsörjningssystemet för Försvarsmakten efter några år kommer att dras med rätt stora vakanser och kosta mycket stora summor pengar. Var det något vi lärde oss av NBG var det att stående förband är enormt kostsamma. I dagsläget utgör personalkostnaderna ca 1/3 av vår försvarsbudget. I Nederländerna är denna andel 56 %. Är det då konstigt att ÖB lagt fram ett underlag med så kraftfulla reduktioner, när han ska ställa om personalförsörjningen och ändå innehålla samma budget i ytterligare fem år? Jag delar Annika Nordgren-Christensens oro över de många okända variblerna och bristande tiden för analys i det kommande försvarsbeslutet.

Vissa av fördelarna med värnpliktsförsvaret kan bibehållas genom att man skapar kontraktsanställda förband och inte enbart stående. Jag önskar ändå att vi behåller pliktförsvaret med allmän mönstring för män och kvinnor. Med tanke på Försvarsmakten låga numerär idag, förordar jag att i synnerhet de frivilliga utbildas. Mönstringen bör även utvecklas till att komma andra samhällsyrken som polis och brandkår till godo. Det måste dock finnas ordentliga morötter för ungdomar att välja att tjänstgöra, t ex förtur till högskoleplatser eller extra högskoleprovspoäng.

26 kommentarer:

Anonym sa...
15 februari 2009 16:18  

Intressanta tankegångar Wiseman, och även någon enstaka fundering jag inte mött förut. ” Från politiskt håll uppfattas det som gynnsamt att så kallade dropouts från ordinarie skolor fångas in till en yrkesutbildning”. Jaha?! Att denna mening kan få många att rygga tillbaka bör väl inte vara förvånande.

Lägger dock till en liten kontring, den brittiska krigsmakten har kallats (minns inte källan) "Den genom tiderna enda framgångsrika ansamlingen av huliganer, anförda av akademiker". Dock har jag i åtanke att Sverige och Storbritannien har många och stora skillnader.

Problemet är väl, hur löser vi ett värnpliktsförsvar och håller stående yrkesförband samtidigt? Under rådande ekonomiska förhållanden är det ogörligt. Militär tjänstgöring i yrkesförband garanterar X-års betalda studier utan? Skulle kanske bredda rekryteringsgrunden från vpl-förbanden, men kostnaden skulle bli ofantlig. Vet heller inte om det är genomförbart med gällande regelverk.

Med viss sorg kan jag bara konstatera - får vi inte de pengar vi behöver får vi fortsätta spela i division 2...

Tack för Bloggen! /Erik

Tobias sa...
15 februari 2009 18:08  

Jag tror att det blir yrkesförsvar. Det verkar finnas en bred politisk enighet och det brukar vara sånt som avgör. Jag är inte lika negativ till det som Wiseman. Som jag påpekat tidigare så kräver ett verkligt insatsberett värnpliktsförsvar mer än repövningar, det kräver även väsentligt längre värnplikt än vi har i Sverige.

Däremot håller jag med om att rekryteringen är det som kommer att avgöra detta försvars storlek. Det kommer inte att kunna bli större än ca 50 000 man fullt mobiliserat - och dessa 50 000 man kommer att bli betydligt mycket dyrare än vad ÖB tog höjd för i sitt senaste underlag.

Om någon meningsfull försvarsförmåga av det egna territoriet ska få plats inom dessa personalramar så behöver till att börja med de föreslagna Nationella skyddsstyrkorna bli mycket mer än ett nytt namn på hemvärnet. De måste kunna snabbmobilisera mekaniserade bataljons- och brigadstridsrgrupper.

Det skulle inte bli direkt billigt det heller.

Men eftersom det kommer att handla om att försöka nå enighet i försvarsutskottet, snarare än försvarsbehov, så blir det väl något halvhjärtat för den magiska summan 40 miljarder. Att satsningen är halvhjärtad kommer i sig att göra rekryteringen ännu svårare - och därmed dyrare.

Wiseman sa...
15 februari 2009 21:12  

Erik: Jag hade tänkt mig mycket få och små stående förband.


Tobias: Ju längre utbildningstid, desto bättre, men 12 mån är fullt tillräckligt. Det stora problemet i den här härvan är att inga förband har fått öva i ens brigads ram på den här sidan millennieskiftet. Får man inte öva i större förband än kompani, ja då kommer man inte speciellt långt oavsett om man är värnpliktig eller yrkessoldat. Det värsta är att eftersom sådan övningar inte förekommit på snart tio år, tror dagens unga officerare och soldater att det som de blev lärda är så det ska vara. Det är mycket svårt att ändra på. Det är då det upplevs så fantastiskt att NBG övar med 2000 man i Bodenområdet, fastän man för tio år sedan utan problem hade 3 brigader som jagade varandra runt Krankesjön i Revingehed utan att det ens var slutövning.

Varför ska nu Hemvärnet som "Nationella Skyddsstyrkor" överta Arméns uppgifter? Det enda du gör är ju att ta bort Hemvärnet och omvandla värnpliktsförsvaret till en sämre variant i form av NS?

Som du säger, det blir inte billigt. Det blir oändligt dyrt - och helt i onödan. Du måste ju dessutom ha en helt annan personalförsörjning och kravmodell än dagens organisation. 20 h per år och i värsta fall 3 mån grundutbildning förslår inte långt.

Vilka ska då lösa Hemvärnets uppgifter med bevakning och liknande? Securitas?

Det hela blir ju bara en klassisk omorganisation där uppgifterna förskjuts, namnen byts och en massa pengar går till ingenting. Hemvärnet fyller en mycket viktig funktion och den är inte mekaniserad.

Klarar man inte att lösa en uppgift förväntar mig sig att någon annan ska ta hand om den, men vem ska då ta hand om uppgiften de skulle lösa från början?

Vad är det som blir så mycket bättre med nationella skyddsstyrkor istället för hemvärnet?

Anonym sa...
16 februari 2009 07:16  

Jo visst är det bra att titta på vad andra gör, bench marking, mm

Men det får ju inte leda till att vi slutar tänka själva

De senaste åren har vi haft ett antal "mantran" vad avser vår materielförsörjning som t ex "köpa COTS", "köpa i internationell samverkan", OPS, m fl

Dessa anses kunna spara pengar och effektivisera vår materielförsörjning, men ingen har lyckats påvisa att det finns några pengar att spara där, allra minst vid tillämpning av dessa "mantran" i det svenska försvaret

Dessa "mantran" flyttat fokus från det som borde vara kärnverksamheten i materielförsörjningen (dvs Systems Engineering, en effektiv verksamhet för att får fram effektiva Materielsystem)

Det togs fram en ny Materielförsörjningsstrategi för ett par år sedan, men den är inte implementerad. Den har snarare skapat förvirring bland dem som ska anskaffa

Idag finns det knappast något som kan kallas för ett "normalfall" i en anskaffning

Besök gärna FMV:S hemsida och bläddra lite i de kravspecifikationer som ligger där under "Aktuella upphandlingar"

http://www.fmv.se/WmTemplates/news.aspx?id=1457

Anonym sa...
16 februari 2009 09:38  

Intressant. En liten reflektion kring avsaknaden av repetitionsövningar och förbandsträning /-samövning.

Överväg att en mycket stor andel av försvarsanslaget läggs på materielutveckling och -anskaffning. Ambitionsnivån för materiel är traditionellt sett mycket hög - Sverige måste t.ex. ha världens bästa stridsvagn, världens bästa flygplan, världens bästa eldhandvapen, världens bästa uniform, etc... (för att inte tala om att det ska vara världens säkraste, mest arbetsmiljöanpassade, mest miljövänliga och helst det billigaste alternativet...).

ÖB får inte omfördela mellan anslagen. Kortsiktiga reduceringar påverkar framförallt FM rörliga kostnader, dvs. oftast inte materielanslaget, utan nästan alltid verksamhetsanslaget. Det är enkelt, och ibland den enda möjligheten, att kortsiktigt reducera kostnader genom att ställa in övningar.

Konsekvens: vi har världen bästa prylar och världens minst tränade förband, särskilt på högre förbandsnivåer. (Numera har vi i och för sig inte längre några högre förbandsnivåer att träna...så det är ju både praktiskt och ekonomiskt :-)

Betänk dock följande...under Västoffensiven 1940 piskade Tyskland skiten ur de allierade. Man kom både tekniskt och numerärt underlägsna och totalt körde över de allierade. De allierade hade investerat stora summor på anläggningar, materiel och teknik för att försvara sig. Man hade toppmoderna stridsvagnar och flygplan för det krig man väntade sig. Det tyska flygvapnet var numerärt underlägset. De tyska markförbanden var numerärt underlägsna. De tyska stridsvagnarna hade sämre pansar och sämre skottvidd än de allierade. Trots detta gick det åt pipan för de allierade. Den franska Maginotlinjen föll som ett korthus. Brittiska expeditionsstyrkan flydde med svansen mellan benen från Dunkerque. Varför? Vad hade tyskarna som de allierade inte hade? Varför fick de ut mer operativ effekt ur sina förband? Det var ju inte materielen eller numerären som var deras styrka då...

Framförallt kom tyskarna med överraskning. De tillämpade en helt ny och oväntad doktrin - Blixtkrieg - som de allierade visserligen kände till, men inte tog på särskilt stort allvar. Doktrinen byggde på, och förutsatte, en ny ledningsfilosofi - uppdragstaktik - vilket innebar decentraliserad ledning. Uppdragstaktiken byggde på förtroende mellan ledare och ledda, vilket skapades genom träning, träning, träning. Med detta skapades ett överväldigande tempo i offensiven och de allierade blev helt enkelt överkörda och hann knappt fatta vad som hade hänt. Medan de allierade försökte få koll på underrättelserna, som verkade helt åt pipan ("...inte kan det finnas tyska stridsvagnar så långt bakom våra linjer redan?"), för att i den bekväma staben över ett glas vin planera motoffensiven, så agerade tyskarna och manövrerade bort de allierades handlingsutrymme i en accelerande takt. Tysk ordergivning för en komplicerad manöver kunde vara så enkel som: "Vi gör som vid övningen i Dresden - omfall B...kommer du ihåg?" - "Jajemän, FRAMÅT!". Hur...? De var självklart samövade, samtränade och kände varandra väl. De hade ju övat, övat och övat tills de kände blodsmak i munnen. När de, under de hårda fredsvillkoren från första världskriget, övade sina kaderförband med låtsas-stridsvagnar i form av trälådor på ett cykel-chassi, så skrattade de allierade besökarna gott åt den muntra synen. Under västoffensiven 1940 fastnade nog skrattet i halsen.

Poängen? Våra prylar kan aldrig bli bättre än hur de används! Tekniknivå måste alltid balanseras mot träningsnivå. Har vi inte råd att träna tillräckligt, så kanske vi ändå bara kan använda 60% av det övertag som tekniken kan ge oss. Varför då investera i de extra 40 procenten, som dessutom är de dyraste procenten? Världens femte bästa stridsvagn kanske ger precis samma operativa effekt hos förbandet som tränar lite, men till mindre än halva kostnaden? Det måste finnas en helhetssyn på vad som skapar operativa förmågor och balansen mellan olika element. Denna helhetssyn bör också återfinnas i budgetprioriteringar.

Har dagens svenska Försvarsmakt rätt fokus? Är kvalitet lika med de bästa prylarna? Måste kvalitet vara kostnadsdrivande och medföra brister i kvantitet? Kan vi t.o.m. få bättre kvalitet (och tillräcklig kvantitet) med något sämre (och betydligt billigare) teknisk prestanda och mer resurser till träning?

Petter sa...
16 februari 2009 20:11  

HKP14 är ett klockrent exempel på det som "Anonym" tar upp.

Jag brukar göra denna liknelse.

Ponera att du har 100 soldater som du skall köra från Linköping till Stockholm. Du har en budget på 300 000:-

Du kan då välja på att köpa 1 ny Volvo V70, 10 st Volvo 945 eller 30 st Volvo 745.

Vilken konstellation löser uppgiften att frakta soldaterna bäst? Väljer man dessutom att köpa bara 5 st 945:or så har man 150 000:- kvar att köpa reservdelar och soppa så man har råd att låta förarna träna.

Tobias sa...
16 februari 2009 20:18  

Wiseman: Skälet till att de nationella skyddsstyrkorna måste bli den nya värnpliktsarmén är att det verkar finnas en bred politisk enighet om att göra den nya reguljära armén till en större version av utlandsstyrkan. Inget jag förordar men det är så det kommer att bli.

Det är just denna fixering vid lätta och små förband (för i praktiken polisinsatser) som har gjort att vi, precis som du beskriver, har tappad bort brigadstriden.

Igen är det ingenting jag stöder. Själv tycker jag att FM:s kärnverksamhet bör vara förmågan till väpnad strid.

Om man läser hur man tänkt sig att personalförsörjningen av NS ska fungera verkar den väldigt lik den för de kontraktsanställda förbanden. Tanken verkar m a o vara att skapa något som påminner mer om brittiska Territorial Army eller USA:s nationalgarde än dagens hemvärn.

Då menar jag att om man ska få någon effekt ur den föreslagna volymen måste man höja ambitionen för NS - rejält. De stående och kontraktsanställda arméförbanden kommer nämligen vara upptagna med att åka pansarterrängbil utan aktivt pansar i något u-land (och hoppas att ingen i närheten har en fungerande RPG-7).

Anonym sa...
16 februari 2009 21:14  

Anonyms ord om 1940 är tänkvärda.

Wiseman - NÄR exakt är det försent, när infaller sista veckan som man kan debattera om värnplikt/yrkesförsvar och det fortf har en mening?

Bästa,

"älgen"

ostrogot sa...
16 februari 2009 22:08  

Socialdemokraterna talar om "folklig förankring" och tycks sätta begreppet synonymt med värnpliktsförsvar. Jag är angelägen om att vårt försvar har en bred folklig förankring för hur annars skulle dom gå med på att lägga 40 miljarder på försvaret som ju inte behövs enligt omvärldsanalytikerna? Jag har dock träffat väldigt många unga män som sagt att tiden i lumpen var det meningslösaste de varit med om. Uppenbarligen har något brustit i utbildningsrutinerna och jag tror även att de under större övningar inte delges tillräckligt bred bild för att förstå varför det egna förbandet agerar eller inte agerar på visst sätt. En värnpliktig som anser lumpartiden som bortkastad vill inte heller betala skatt till försvaret. Kan yrkesförband få gehör hos skattebetalarna? Idag är det inte så. Två hötappar, var god välj.
En annan synpunkt på värnpliktsförsvar är att de ofta har långa mobiliseringstider vilket gör mig skeptisk till att de hinner delta innan kriget är slut. Lägg därtill att en regering nog drar sig för att beordra mobilisering när soldaterna tas ur industrins snålt tilltagna personal. Svensk kompromiss: yrkessoldater till ett antal förband med hög insatsberedskap och värnpliktsförband för att fylla numerären - men inget förband med längre mobiliseringstid än 1 månad. Värnpliktsutbildningen måste vara intensiv och kännas motiverande.

Anonym sa...
16 februari 2009 22:10  

Apropå kvalitet, kvantitet och kostnader.

Finland har betydligt större kvantitet, lägre teknisk nivå på sina prylar (bedömt av en svensk) och halva försvarsanslaget.

Har de sämre kvalitet eller operativ förmåga? Om FN efterfrågar en skyttebataljon för en insats i Afrika, är det någon skillnad att skicka en svensk eller en finsk bataljon? Vem löser uppgiften bäst? Den dyrare (och lite flashigare) svenska bataljonen?

Eller är det så att det egentligen kvittar om det är en svensk eller finsk bataljon?

Det kostar att vara världsbäst, och ibland måste man ha råd också...(apropå höga krav inom alla möjliga områden, t.ex. sensorförmågor, ledningssystem, vapensystem, systemsäkerhet, klimatanpassning, arbetsmiljö, livscykelkostnader, etc...).

Jag vill gärna ha en Ferrari, men när jag tittar i plånboken, så inser jag snart att det blir nog bara en begagnad V70 för mig också...FAN vad orättvist! Fast jag kanske har råd att köpa ett sprillans framsäte från en Ferrari...:-) Ja, just det, det kan jag göra! Då blir jag lycklig! Då jag ju sitta där i mitt säte och låtsas att jag kör en Ferrari! Kisar jag lite så märks säkert ingen skillnad.

Anonym sa...
17 februari 2009 07:24  

...men det blir ju jobbigt den dagen jag behöver en bil för att transportera mig någon längre sträcka...då kan det ju vara deppigt att bara sitta med ett framsäte, hur lyxigt detta framsäte än må vara. :-(

The Mighty sa...
17 februari 2009 19:17  

Dubbelt suck!!
Utmaningen att personalförsörja de internationella styrkorna tror inte jag ligger i personalens ovilja utan i arbetsgivarens oförmåga att förstå personalens situation och rättigheter. Först och främst frvilligheten som gäller merparten av officerarna, i arbetsgivarens ögon är frivilligheten bara något som man vill framhålla vid rätt tillfällen och offentligt. Bakom stängda dörrar är tongångarna helt annorlunda - I armén har jag kollegor som ser sig tvingade (1) att åka på utlandstjänst efter varje nivåhöjande utbildning för att få nästa "bra" jobb i FM. I FV finns kollegor som ägnar mer än hälften av sin flygtid under insatser och ändå för höra av arbetsgivaren (2) att dom är illojala då dom vägrar att frivilligt åka till Afghanistan innan arbetsgivaren har åtminstone brytt sig om att komma till avtalsenlig förhandling angående lönerna (ALFF). Att sedan arbetsgivaren vetat om detta sedan i sommar gör bara saken pinsam. Sedan måste också syftet med utlandstjänsten ibland ifrågasättas: Planerad insats (3) i Afghanistan med Tp84 och HKP har två huvudsyften 1- Avlasta HKP resursen i norra regionen så att svenskarna har en lite större chans att få MEDEVAC vid behov 2- Bestrida svenska positioner i ISAF staber dvs. ju mer resurser i området ju mer ISAF poäng och desto högre positioner för nivå 3 och uppåt i internationella staberna. Det betyder att en Hercules eller några helikoptrar ger armémänniskorna dubbla chanser att sitta i ISAF staben jämfört med om vi bara haft vårt PRT. Nu fick sverige inga stabsplatser men det är det rätt tyst om!
I dagarna går deadlinen ut för Herculesinsatsen och arbetgivaren har nu uttömt nästan alla medel: Lojalitet, kåranda, hot, hot om avsked till och med hot om att Tp84 eller F7 ska läggas ner. Enligt rykten ska ett nytt "möte" med AG och ATO äga rum efter att en marknadsundersökning genomförts (4). Antagligen görs en analys om antalet arbetslösa inte hur otroligt lönerna i det civila flyget ändrats på över 10 år. Jag tvivlar på att AG ser ljuset utan jag tror som mina gamla kollegor i FV "dom lär sig aldrig, först händer inget och sedan kommer panikåtgärderna.." Nu handlar det inte om att piloter slutar nu handlar det om att inte någon är frivillig till de internationella insatserna.
Med lite hopp om framtiden!!!

(1) Åtminstone två på Chefsprogrammet -08
(2) Sagt av försvarjurist på flygmötet -09
(3) FTS order för insatsen
(4) Sagt efter OFR/O och AG möte torsdag 12/2

J.K Nilsson sa...
17 februari 2009 23:50  

>>Ostrogot, det går att göra värnplikten motiverande och meingsfull om inte C Prod kommer och pekar på 17 veckor högvakt....

Nej men allvarligt så är det vuxna människor som gör lumpen, utnyttja detta och låt vuxna människor ta ansvar för sig själva och sin utbildning.

Gör plutonslaget ett gediget förarbete med att presentera vad soldaterna skall förväntas kunna när utbildningen är klar och vilka delmål som måste nås för att soldaten skall anses vara godkänd. Soldaterna måste också få veta vilken ordning vissa utbildningar måste gå, såsom första hjälpen innan vapenutbildning, första hjälpen vid trafikolyckor innan utbildning för förarbevis kan börja. Visa för soldaterna vilka resurser som finns att tillgå i fomr av lektionssalar, övningsterräng och plutonslagets arebtstider. Detta är ramfaktorer som möjliggör för soldaterna att själva planera sin utbildning. Alla som vill får vara med att planera, var noga med att sätta en sluttid för när planeringen skall vara klar.

Detta kommer att resultera i att "Salle-Kalle" helst vill löka på luckan samtidigt som Möpen Persson kommer att ta befälet i planeringen och planera en jägarutbildning av klargöringssoldater. Salle-Kalle kommer att inse att hans lökande är i fara och rusar för att hejda Person och ta ner utbildningen till en normal och behaglig nivå. Både Salle-Kalle och Persson är nöjda för att dom fått varit med och bestämma sin utbildning och bägge kommer att vara motiverade att genomföra sin utbildning. Examinationen kommer soldaterna själva att ha planerat och erfarenheten visar att soldaterna själva planerar med för hårda examinationer i förhållande till vad kraven är. Vidare kommer soldaterna själva att genomföra mycket av förberedelser och utblidning själv vilket leder till att Plutonslaget har fått massvis med tid gratis och en tio veckors FSS (Gröntjänsten) klaras av på åtta veckor.

Salle-Kalle och Persson kommer knappast att anse att lumpen var bortkastad och onödig.

Detta synsätt har varit ordersatt i tio år men det går fanken så trögt att implimentera bland rädda karriärister. Som medlem i ett plutonslag så är den första halvan av utbildningen rätt så nervös, man har ingen känsla för hur utbildningen går och man vet i stort sett ingenting innan trådarna börjar knytas ihop. Dom sista veckorna är euforiska, man sitter och kryssar av krav efter krav och inser att man har flera veckor på sig att fila det sista.

Karriäristen pekar med hela handen och talar om för soldaten vad denne skall göra, det skapar omotiverade soldater och stressade men förhållandevis självsäkra officerare. Befälet kan med gott samvete redogöra för truppens utbildningsståndpunkt, vilket den som körde den tidigare beskrivna stilen inte kan göra i början.

J.K Nilsson

Anonym sa...
18 februari 2009 06:06  

Jag hävdar fortfarande bestämt att det inte spelar någon som helst roll ur en kostnadsynpunkt vilket etikett som klistras på soldaterna: värnpliktiga, kontrakt, yrkes.

Det enda som spelar roll är hur mycket produktion samhället förlorar, hur många mantimmar som förspills på att öva krig istället för att producera exportvaror och utbilda barn etc.

Att påstå att värnpliktiga blir billigare är bara att säga att man inte sett värnpliktens dolda kostnader.

/Arvid

johanihbg sa...
18 februari 2009 09:36  

Arvid,
det finns en och annan vpl som är arbetslös. Det är inte helt ovanligt att ungdomar som precis slutat skolan är det.
Då torde det väl helt plötsligt, ur samhällsekonomisk synvinkel, vara bra med folk som "övar krig"...

Arvid sa...
18 februari 2009 19:57  

Det gör det samma egentligen.

En arbetslös person producerar inget av ekonomiskt värde och det gör inte en värnpliktig heller. Det gör alltså det samma.

Ur ett nationalekonomiskt perspektiv alltså.

Att den värnpliktige producerar den säkerhet som behövs för att resten av samhällsproduktionen alls ska fungera är en annan sak.

The Mighty sa...
18 februari 2009 21:00  

Kan inte låta bli att "haka på" mitt tidigare inlägg.
I början av veckan skulle piloterna på Tp84 "talas till rätta", eller i alla fall blev det så. Arbetsgivaren (C F7) sänkte sig till nivån att jämföra tvekan att vara frivillig under Afghanistaninsatsen med sopåkarnas illegala stridsåtgärder i Stockholm.......
För att summera vad som hänt:
FM blev genom personalen och facket i juni-juli förra året informerade om att det kommer att bli stora problem att rekrytera piloter till verksamheten då man för att citera en HKV förhandlare:"....tar risken att inte hantera ALFF just nu...." Sedan dess har i princip inget gjorts för att i dialog lösa problemet utan FM har provat hot, makabra liknelser och chefs "tummen upp" till varandra och trott att "någon" löser problemet.
Att på detta sätt gambla med att lova regeringen ett förband när det hela bygger på ett luftslott pga. sin oförmåga att ta tag i frivillighetsproblemet. "Som man sår får man skörda" och nu är det verkligen skördetid.
Det är kanske bara att erkänna att vi borde låta Armén sköta den internationella tjänsten. Dom har mängder av arbetskraft (soldater) att ta av och dras inte med flygvapnets gamla chefsgarde av invasionsofficerare.
Jag hoppas grabbarna på slätten kan hålla ut lite till så kanske det tvingas fram en förändring. Synd att dom står så ensamma där....

Wiseman sa...
18 februari 2009 23:11  

Ledsen att jag inte svarat er tidigare, men jag har fullt upp morgon till kväll för tillfället och en tid framöver. Därför ont om nya inlägg.

Tobias: Jag tror inte att man mäktar med att personalförsörja uppåt 60 000 via kontraktsanställning. Det är en betydligt högre andel av befolkning som tillhör militären i så fall än vad USA har. Med tanke på att en otroligt stor del av dagens hemvärnsmän inte gör mer än sina 20 h, om ens det blir det svårt. Det blir ju inte billigare att lägga samma uppgifter på NS än på övriga kontrakterade förband, så jag förstår inte riktigt varför de ska tilldelas mekaniserade uppgifter? Där finns inga pengar att spara.


22.08: Steget att mobilisera ett yrkesförsvar är exakt samma som att våga mobilisera ett annat försvar. Det är en lika stor höjning i våldstrappan. Industrin tror jag inte spelar så stor roll i det här fallet.

22.10: Synar man de finska kategori a-förbanden så skiljer det inte mycket i kvalitet på utrustningen, om alls någon. Sen är inte Finlands budget så mycket lägre. I dagsläget är den drygt 8 mdr euro efter den svenska.

Arvid: Jag trodde vi hade klarat av den där diskussionen tidigare? Yrkessoldater kommer att vara dyrare för samhället då de under hela sin kontrakterade tid bränner skattepengar och i betydligt större mängd än värnpliktiga. Efter sitt grundutbildningsårs kommer den värnpliktige också att generera pengar till staten övriga år motsvarande yrkessoldatens kontrakt, vilket kommer att ge ett positivt resultat i slutsummeringen.

Den stora poängen är att om vi en gång överger värnplikten kommer det bli mycket, mycket svårt att återinföra den om det behövs. Bra mycket svårare än att beordra a-mob. Du missar också att en yrkessoldat eller någon som går under kontrakt endast är tjänstgöringsskyldig under denna tid. En värnpliktig är tjänstgöringsskyldig till 47 års ålder.


The Mighty: Så fungerar ju tyvärr Försvarsmaktens personalpolitik. Jag har kollegor som gått nivåhöjande utbildning direkt efter utlandsmission och när de kommer tillbaka till hemförbandet och pratar med pers för att få ny lön motsvarande den nya graden möts de av svaret: Du behöver inte ha högre lön nu för du hade ju så hög lön när du var utomlands. Är det då märkligt att folk söker civil bana istället och att det framförallt i regel är de mest drivna och duktigaste som gör det? Jag har hört om problemet du beskriver och det är ju rätt absurt att folk ska acceptera att det är samma lön som gäller nu som för tio år sedan? Jag undrar vad LO skulle tycka om nåt sånt för sina medlemmar.

Anonym sa...
19 februari 2009 15:08  

Finns det verkligen belägg för att värnpliktiga soldater är billigare än anställd personal?

På 90-talet skulle man spara pengar inom Försvarsmakten genom att ersätta civilanställd personal i förråd och kök med värnpliktiga istället. Antagandet var att en värnpliktig är billig - kostar ju bara 32 kr per dag.

För att inte orsaka debatt med facken om "grå arbetskraft" så uppstod helt plötsligt ett enormt behov av förråds- och köksutbildade soldater i dåvarande krigsorganisation. Från en dag till en annan så behövdes militära storkök för att försvara Sverige.

Försöket är numera sedan länge nerlagt, dock inte av moraliska skäl som man skulle kunna tro, utan eftersom det konstaterades svart-på-vitt i alla ekonomiska utfall att en lokalanställd civilanställd förrådsman eller kökpersonal var betydligt billigare än en värnpliktig med tillhörande förmåner och resor. Numera är lyckligtvis även civilanställd personal inom Försvarsmakten uppskattade medarbetare.

Eftersom den politiska viljan, över blockgränserna, är att verka förebyggande och internationellt med Försvarsmakten i samverkan med andra nationer, så innebär det också ett politiskt ställningstagande för ökade risker i den vardagliga tjänsten. Det är mindre riskfyllt i en armé som endast utbildas och blir förrådsställd, än med en armé som är insatt i internationella konflikthärdar. Hur ska detta kunna kombineras med plikttvånget? Är det rimligt att tvinga ungdomar att utbildas till något som de ändå kanske inte är intresserade av att delta i?

Förespråkare för värnplikt argumenterar ofta att samhällsförankringen och den breda civila kompetensen vi får i förbanden, innebär en avsevärd kvalitetshöjning även av den militära förmågan. De har helt rätt, men dagens stridsmiljö är betydligt mer komplex, och förbanden innehåller mer komplexa system och metoder än igår. Därmed klarar man inte att utbilda tillräckligt dugliga soldater på den tid som räckte igår. Ingen tror väl att det är realistiskt att öka värnpliktstiden? Varken politiskt eller ekonomiskt möjligt?

Ingen tycker väl heller längre att det är rimligt att med skattemedel finansiera utbildning av soldater som sedan inte ska användas? Vem ska finansiera upprustningen av krigsorganisationen som krävs för att det ska finnas plats för alla dessa soldater? Ska inte stridsvagnsföraren ha en stridsvagn att föra i händelse av krig? De små materielvolymer vi har kräver inte den stora mängd soldater som allmän värnplikt producerar.

Ska värnplikten bli en samhällsplikt istället? Tjänstgöring att städa parker, umgås med äldre etc.?

Det är dags att se sanningen i vitögat. Pengarna räcker inte längre. Allt har blivit dyrare, men intäkterna (antalet skattebetalare) är konstant. Då måste vi bidra till nya bra lösningar, inte krampaktigt hålla fast vid de lösningar som var bra igår, men omöjliga imorgon.

Tack för ordet.

Tobias sa...
19 februari 2009 16:14  

Wiseman: Jag var inte ute efter att spara pengar utan efter att få ut nödvändig effekt ur volymen med de reguljära förbanden vikta åt lätt mek och utlandstjänst.

Det skulle snarare bli betydligt dyrare än det förslag som ligger.

Gus sa...
19 februari 2009 20:17  

Wiseman: du måste mena 800 miljoner euro?!

Håller med dig till fullo om vpl.
Vi måste ha stående förband inom vissa specialområden där det är extremt svårrekryterat. Tex EOD-verksamheten är ett stort problem där det i princip alltid är samma personal som måste åka ut på mission.
Vi kunde ju mobilisera hur många som helst på 24-48-72h tidigare. Varför skulle vi inte kunna det i framtiden. Det som behövs är en genomtänkt planering och anskaffning. Det fanns tidigare, det saknas idag.

The Mighty:
Bra att de står på sig. Att hävda illojalitet är så jävla fult. Men det tyder på desperation.
Hoppas aktuell personal står på sig.
Det är när anställd personal står på sig som AG tvingas att utveckla verksamheten, planeringen mm.
Arbetstagare har rättigheter, dags att förstå det....

Anonym sa...
20 februari 2009 09:52  

Hej Wiseman.

Ett litet misstag som jag brukar göra ibland - blandar samman € och kr.

Skillnaden mellan Sveriges och Finlands försvarbudget är nog troligen inte 8 miljarder € utan 8 miljarder kr.

När det gäller EU måste man hålla tungan i rätt mun...

The mighty sa...
22 februari 2009 15:55  

Jag hoppas också att grabbarna står på sig. Tyvärr verkar arbetsgivaren köra med "vi förhandlar inte under utpressning" och "vi tar det sen.....vi lovar" taktik. Nu har man åtminstone skrämt upp ledningen i förbandet och de tycks tro på nedläggning eller sparken om inte piloterna är "frivilliga". Vet inte om jag ska tro att folk är naiva eller bara korkade. Ibland tror jag att flygverksamhet bara är något som gör att staben kan göra karriär och åka på fina kommenderingar. Att få med besättningarna verkar vara något man motvilligt accepterar.
Om jag förstår signalerna från killarna så håller det på att splittras.....tyväär kommer det nog sätta spår i förbandet och inom pilotskrået under många år framåt. Om inget händer snart kommer det går riktigt åt skogen!

Arvid sa...
22 februari 2009 19:31  

Wiseman:

Det känns fortfarande som att vi pratar förbi varandra.

Min poäng är att det avgörande är hur många mantimmar som läggs på militär verksamhet. Inget annat.

Det spelar ingen som helst ekonomisk roll alls om man har en armé bestående av en stående årskull värnpliktiga och 10 mobiliseringsbara årskuller med civila jobb vs. motsvarande en årskull vänpliktiga fast i stället anställda soldater och motsvarande 10 årskuller mobiliseringsbara före detta yrkessoldater med civila jobb.

Dessa två alternativ kommer kosta samhället exakt lika mycket eftersom lika många människor sysslar med militär verksamhet exakt lika många timmar och med samma utrustning.

Den enda skillnaden är namnet och att man rekryterar soldaterna med tjänstgöringsplikt i det ena fallet och skatteuppbördsplikt till deras löner i det andra fallet.

Wiseman sa...
22 februari 2009 23:28  

Gus: Riktigt. 800 milj euro menade jag naturligtvis.

15.08: Dagens stridsmiljö är alltid mer komplex än gårdagens, men så är också dagens ungdomar också alltid bättre rustade att möta dagens teknik än gårdagens. Idag lyckas man uppnå testresultat som tidigare inte var möjliga då datormognaden ökat avsevärt. Jag är inte ett dugg orolig för att värnpliktiga soldater inte ska lyckas lära sig hantera sin utrustning ordentligt. Jämför man med yrkesarméerna världen över är utbildningen soldaterna får avsevärt kortare än den svenska värnpliktsutbildningen. Jag är mer orolig för att befälet får för lite övning eftersom vi övar i alldeles för små förband och för sällan.

Det man däremot ska oroas för är i så fall det soldatmaterial vi får när vi enbart ska ha yrkessoldater med en dålig skolbakgrund. Då kommer det bli problem att hänga med i dagens högteknologi.

Arvid: Du måste börja skilja på yrkessoldater och kontrakterade soldater, annars får du finna dig i att bli missuppfattad. Yrkessoldater har det militära som enda yrke under hela sitt kontrakt och därför mycket, mycket dyra i drift. Kontraktssoldater är det du beskriver.

Problemet är fortfarande att kontraktssoldaterna endast är tillgängliga under sitt kontrakt, medan de värnpliktiga alltid kommer att vara tillgängliga och dessutom utgöra en mycket större resurskälla om det skulle behövas.

Daniel "Mouse" Eriksson sa...
4 maj 2009 05:59  

jag tycker det är viktigt att minnas att FM på grund av inflation idag får ca 1,5% av BNP jämfört med 3% som man fick på 80-/90- Talet.

Att jämföra Svenska försvaret med det Finska är som att jämföra en fisk med en fågel. Finland har sämre utrustning än oss, men mer mannar. Vi har mer pengar än dom, men mindre vilja och jävlar-anama. Dom står mellan oss och ryssen, vi försvarar oss genom att fånga in och ha ihjäl organiserade brottslingar som sysslar med t.ex. droger.

Jag skulle vilja se att vi sparar in lite pengar på att bygga en modulär AK5 som vi sedan nöjer oss med, nöjer oss med dagens stridsväst i åtminstone 10 år framöver och jobbar lite mer med att utbilda våra officerare till att ge en bra försvarsutbildning till dom killar och tjejer som förhoppningsvis börjar dimpa in när politikerna förstår att Socialpartiets förslag med behållen värnplikt och könsneutral sådan är ett folkkärt förslag.

MvH Daniel

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade