Nordiskt försvarssamarbete

Ca 50 år efter att Norge och Danmark beslutade sig för NATO istället för en nordisk militärallians, lade Norges utrikesminister Thorvald Stoltenberg idag fram sin utredning om ett nordiskt försvarssamarbete.

I stort anser jag att den innehåller en rad intressanta punkter och framförallt välbehövliga. Utrikesminister Carl Bildt ska tydligen vara mer skeptisk, trots att utredningen i princip är en bekräftelse på den svenska regeringsförklaringen. Kanske är ordvalet "säkerhetsgarantier" alltför långtgående i svenska öron. Mona Sahlin satte förmodligen lunchen i halsen i Bommersvik när hon fick höra det. Jag är väl inte ensam om att minnas försvarsminister Tolgfors generösa ord från i våras om Gripen till Norge, när han talade om att vi kan ju alltid hoppa av ett försvarssamarbete om det inte känns bra (om situationen blir lite otäck för något annat land). Det kan ju också vara så att det känns lite pinsamt att åta sig Islands försvar, när man är väl medveten om att förmågan på hemmaplan inte direkt är fullkomlig. Men ska man upp till 1700 man (känt svenskt knep. Når man inte upp till målen, sänker man detta och hurrar sedan tre gånger så mycket när man nått detta lägre mål) samtidigt/år i utlandstjänst kanske det är enklare att sätta några på Island än i Afghanistan?

Jag tycker de 13 listade punkterna känns sunda, och ett ytterligare bevis på detta är väl att flera av dem går stick i stäv med nuvarande svensk försvarspolitik (och det brukar ju tyvärr också jag göra). Ytterligare en anledning för utrikesministern att inte våga ta bladet från munnen. Redan för två år sedan när Sverige försvades som allra bäst i Afghanistan hade norrmännen svängt om till att åter koncentrera sig på att i första hand klara uppgifterna på hemmaplan. I vanlig ordning ligger vi några år efter Norge. Om regeln håller är vi i samma situation om ca 3 år (dvs 5 år efter).


F d generallöjtnanten Johan Kihl är medförfattare till en debattartikel på Brännpunkt om försvarspolitiken. Den är intressant på flera sätt. Kihl satt i försvarsmaktsledningen när idéerna att Sverige bäst försvaras i Afghanistan och att vår beredskap på hemmaplan kan sänkas till löjligt låg nivå, lanserades. Tydligen är det hög tid att göra avbön.

Det mest intressanta är dock Göran Petterssons (m) analys. Är Kihl på väg att bli kristdemokratisk talesman i försvarspolitiska frågor?

14 kommentarer:

Anonym sa...
10 februari 2009 03:05  

Sveriges och Nordens modernaste och dyraste jaktplan någonsin och ingen ville ha detta plan trots rabatter och mygel i all oändlighet.Norge köpte Amerikanskt för den goda sakens skull där Finland sedan länge förstått att när det kniper är man som starkast ensam där lilla Danmark skaffade sig en stor stark Amerikansk vän.Nu ska man ha detta plan till att patrullera en isklumps ö långt ute i havet.Ja vad gör man när man gått på pumpen med en av tidernas största satsningar och återigen finner att det blåser kallt i världen och lilla Sverige förmodligen aldrig kommer att få en tredje chans i dessa möjliga Världskrig som kommer och går bland mänskligheten.

Pelle

Wiseman sa...
10 februari 2009 09:11  

Suck... En JAS 39C kostade 2007 269 milj kr. Den kostar 35 000 kr i timmen att flyga.

En norsk F-16 kostar över 50 000 kr i timmen att flyga och någonstans 300-350 milj kr i inköp.

En finsk F-18 kostar betydligt mer än 350 milj kr i inköp och dubbelt så mycket som JAS per flygtimme.

Hur blev då JAS Nordens dyraste jaktplan?

Du kanske missade att det var Stoltenberg som föreslog att Sverige skulle delta i luftförsvaret av Island, som nu sköts till huvuddel av Norge, men även av andra NATO-länder?

Tobias sa...
10 februari 2009 10:19  

Jag tror att skälet till regeringens skepsis är att Stoltenbergs förslag är konkreta och realistiska - d v s svensk försvars- och säkerhetspolitiks raka motsats.

Om rapporten bara innehållit några väl valda buzzwords och luddig copysvenska hade vi varit eld och lågor.

Wiseman sa...
10 februari 2009 10:30  

Tobias: Så rätt, så rätt.

ostrogot sa...
10 februari 2009 11:26  

Hoppas regeringen slår till snabbt innan grannländerna inser att Sveriges bidrag nog inte är så fullödigt. Eller är regeringens skepsis grundad på att vi tvingas upp till bevis?

n.n. sa...
10 februari 2009 21:15  

En av orsakerna till att finnarna valde F-18 är att planet har dubbla motorer.

Finnarna var redan vid valet klart medvetna om att ett sådant plan är dyrare i drift än ett enkelmotorigt, men deras motivering var att sannolikheten för att ett dubbelmotorigt plan skall klara sig hem på en motor vid en problemsituation är klart större än för ett enmotorigt plan med utslagen motor LOL

I dagsläget har 3 st F-18 räddats tackvare att en motor har fortfarande fungerat ( ett fall av kollision med fågel, ett fall av motorfel, ett fall att planet skadats ( bla en motor utslagen ) i kollision under mörkerövning med ett annat F-18 ( som gick förlorat ).

Då man beaktar vad ett stridsplan kostar i inköp, då är det småpotatis vad det kostar hålla planet med bränsle till den andra motorn ;)

Wiseman sa...
10 februari 2009 22:07  

I finska F-18s fall är värdet på flygplanet = ca 5000 flygtimmar.

Gripen C = drygt 7200 flygtimmar.

Andra anledningar lär ha varit större lämplighet än F-16 i att operera från vägbaser och framförallt att det gick att få med mycket snabba leveranser.

Bengt H sa...
11 februari 2009 09:07  

Myten om säkerheten med två motorer är just bara en myt. Gripen har under mer än 130'000 timmars drift aldrig haft något motorhaveri i luften. Detta trots flera fågelkollisioner.

Samtidigt är kostnaden för drift av två motorer så hög att det betalar ett antal haverier, om det ändå skulle inträffa.

n.n. sa...
11 februari 2009 09:42  

I finnarnas kalkyler beträffande 2 motorer vs 1 motor figurerar garanterat möjligheten att planen en vacker dag eventuellt måste användas för stridsuppdrag.

Finnarna är medvetna om att med det antal plan de har kan de inte uppnå totalt luftherravälde, men nog lokal kontroll utav luftrummet t.ex. vid större trupprörelser och med 64 plan i främsta linjen finns det inte rum för allt för stora förluster.

Att sedan F-18 är en stryktålig konstruktion avsedd för bruk på hangarfartyg är en klar fördel om man opererar från tillfälliga flygfält.

En detalj som garanterat vägde tungt i det finska valet var att F-18 alltid visat upp fina resultat när F-18 mött olika typer MiG mfl.

Men en av de tyngsta fördelarna med valet av F-18 är förhållandet till USA, Sverige är ju inget direkt att hänga i julgranen vad backup beträffar.

Elling sa...
11 februari 2009 10:39  

Förpliktigande garantier er först og fremst opp til Sverige. Der finns det lysår med saker å bevise för noen i vårt närområde tar Sveriges försvarmakt på alvor. Kom inte springende til Oslo, Helsinki eller Tallinn med arrogant ton utan torrt krut og sega gubbar på skären.

MagnusB sa...
11 februari 2009 10:51  

Anledningen till att Finland valde F-18 före Gripen torde snarare bero på att F-18 kunde levereras snabbare samt den lilla detaljen att USA då inte beviljade export av AMRAAM till Finland för Gripen men väl för F-18. Inte på att F-18 hade dubbelt så många motorer som Gripen.

Wiseman sa...
11 februari 2009 11:35  

Elling: Det är ungefär vad vi tycker också. Det är helt upp till politkerna.

MagnusB: Exakt.

J.K Nilsson sa...
11 februari 2009 22:06  

Vad jag förstått så var det enmotorkärror som var intressanta för finland så att man specificerade att man kunde nöja sig med enmotor. Att då senare välja en tvåmotorkärra för att det är något man föredrar är slöseri med utvärderingsresurser.

Så jag tror nog att det är en myt.

J.K Nilsson

Wiseman sa...
11 februari 2009 22:28  

Indierna har ju tagit det där en ännu högre nivå i sin MMRCA-upphandling, vilket vissa tillverkare uttryckt frustration över.

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade