En mycket gripande och intressant läsning om hur det gått till i fånglägret i Guantanamo Bay ur en fångvaktares perspektiv. Upprörande och skrämmande.
Man ska dock inte tro att detta är en engångsföreteelse i historien. På liknande sätt behandlades tyska krigsfångar av amerikanska soldater i slutet av av andra världskriget sedan general Eisenhower gett order om att tyskarna inte var prisoners of war utan disarmed enemy forces. På så sätt ansåg man sig kunna komma undan att ge tyskarna krigsfångestatus med allt vad det innebar med tak över huvudet, sjukvård och mat. Tänk vad man kan göra genom att använda synonymer! Ernst Brunner har skrivit om detta i sin självbiografiska bok Vallmobadet, där även faderns upplevelser i lägren skildras. I våra närmast grannländer i väster tvingade man tyska soldater att röja minfält och sedan kontrollspringa dem, varvid hundratals dog.
Gör två fel ett rätt? Krigets lagar är inte förhandlingsbara.
U.S. Super Hornet Shot Down in Friendly Fire Over Red Sea
5 timmar sedan
6 kommentarer:
Är det nu du kommer få kommentarer i stil med "du får kan inte säga något om rätt o fel din fega svensk" dyl?
Just andra världskriget är verkligen intressant då det nästan helt bygger på två fel = ett rätt principen.
Och ändå finns det inte med i skolans undervisning. Jag stötte inte ens på det under Filosofi lektionernas moral och etik delar.
Förmodligen, men jag är beredd. :)
Nej, två fel gör inte ett rätt. Men att, som media gör, ensidigt påpeka och uppröras över det ena felet gör att de framstår i bästa fall som oseriösa och i sämsta fall som partiska. Ömsesidighet är en avgörande orsak till varför människor vill ha och accepterar lagar. Lagarna måste uppfattas som moraliska av de som träffas av dem.
Och visst är krigets lagar förhandlingsbara. De har inte trillat ned från himlen utan är under lång tid framförhandlade som mestadels frivilliga överenskommelser mellan stater mot bakgrund av hemska krigserfarenheter och moraliska perspektiv ända sedan åtminstone Hugo Grotius' tid på 1600-talet. Lagar på verkas ständigt av nya erfarenheter . Framför allt av ny teknik och nya moraliska perspektiv.
Ny teknik och dess spridning framkallar både nya strategiska möjligheter och nya moraliska överväganden med ibland åtföljande konferens om konventioner för krigförande stater.
T.ex. konventionella sprängmedel, nukleära, biologiska och kemiska medels allt effektivare verkan medför att smärre mängder kan göra allt större skada. Allt vidare spridning av både kunskaper och material har medfört att förhållandevis få individer kan åsamka alltfler en oerhörd och irreparabel skada.
En starkt påverkande faktor under förhandlingarna har varit det ömsesidiga i överenskommelserna, dvs. att båda sidor förbinder sig att följa regler som kan innebära vissa nackdelar ur rent och rått stridsperspektiv. Det kan t.o.m. innebära avgörande fördelar för en part att inte följa krigets lagar medan den andra gör det. Och sådana situationer förkommer i allt större utsträckning i de nya krigen.
Om en part följer i väsentliga delar inte krigets lagar medan den andra inte gör det, då kan det inte vara förvånande att de som följer krigets lagar känner en djup orättvisa och obalans ur ett moraliskt perspektiv. Särskilt om motparten men dessutom åberopar krigets lagar. Det är heller därför inte förvånande om det pågår moraliskt motiverade rörelser för förändring av smärre delar i internationella överenskommelser om konflikter.
Tecken på missnöje med civila lagar hos de som träffats av lagen är ett ökade antal förseelser eller brott. Initialt fördöms normalt brott mot lagen som förkastligt i allmänhet, men en del fall uppmärksammas i media och kan börja diskuteras av lärde ur olika perspektiv. Småningom kan företeelsen och lagen hamna på agendan. Inte ovanligt uppkommer både spontan och organiserad civil olydnad.
Gången vid missnöje med krigets lagar torde vara likartad. Varför skulle militär olydnad vara annorlunda än civil olydnad?
Arvid
Det finns dock två avgörande skillnader, Eisenhower gav den ordern föratt 1. De allierade hade inte räknat med att Tyskarna skulle ge upp en masse i slutet av kriget så de hade inte förberett tillräckligt med fångläger och 2. Föratt undvika onödigt lidande bland civilbefolkningen. Så regelverket fick helt enkelt anpassa sig efter verkligheten medans Guantanamo är en helt annan historia.
Källor på de sista påståendena?
http://en.wikipedia.org/wiki/Disarmed_Enemy_Forces
Läs här. Vän av ordning använder inte wikipedia som källa men den här artikeln innehåller en hel del källhänvisningar så det är bara att gå vidare till dem och kontrollera.
Skicka en kommentar