Koloss på larvfötter

Av dagens kommentarer att döma och andra bloggare finns det tydligen en viss förväntan att jag ska skriva något om PRIO, vilket jag sedan länge haft för avsikt att göra. Dock stämmer inte min arbetssituation alltid överens med vad som händer i världen och då prioriterar jag arbetet och kommer så alltid att göra.


Införandet av det nya datasystemet PRIO i Försvarsmakten har säkerligen inte undgått någon. Det har man från centralt håll varit mycket noga att se till även det än så länge bara införts för FMLOG. Nu i dagarna är t ex PRIO (eller informationen om PRIO) på turné runt förbanden för att de anställda ska få veta vilket förstklassigt system det är. Jag kan tänka mig att det blir lite kymigt att stå och prata väl om PRIO på måndag efter den granskning Computer Sweden nu har publicerat. Jag är alltid skeptisk mot helbrägdagörare och när man på FHS helt plötsligt ersätter föreläsningar av dyrt inhyrda utländska chefer med aktuella krigserfarenheter med info om PRIO, bifogar hela bilagor till Försvarsmaktens tidningar om systemet och genomför promotionturnéer runt landets förband, ringer det varningsklockor.

PRIO är i botten ett civilt affärssystem (SAP) som används av flera stora företag och andra Försvarsmakter. Bland användarna hittar man Försäkringskassan som plöjde ner åtskilliga miljarder innan man gav upp. Norska Forsvaret började implementera SAP förra sommaren och har också dragits med stora problem. I augusti begärde man att få anställa 60 extra dataspecialister för att få ordning på grundproblemen. I april avslöjades det att halva den norska F-16 parken stod på marken för att ett problem i SAP gjort det svårt att få fram rätt reservdelar till flygplanen. I Sverige har man inom FMLOG tvingats gå utanför rutinerna och regelverket för att få fram materiel till insatta förband eftersom PRIO inte har fungerat som avsett. Jag har tidigare skrivit om cyberkrigföring och de långtgående effekter ett IT-angrepp eller angrepp mot strömförsörjningen kan få. Det är inte särskilt svårt att förstå effekterna av att PRIO helt plötsligt skulle gå ner. Förhoppningsvis står inte serveranläggningen i en vanlig kontorsbyggnad någonstans i landet, men med tanke på att det finns långtgående planer på att samla landets stridslednings- och övervakningsförmåga i en sådan, låter det ju inte helt otroligt.

PRIO som datasystem är avsett att ersätta datasystemen inom ekonomi, logistik, ledning, IT, förvaltning och HR (ett nytt modeord som är så mycket klatschigare än personaltjänst) med ett gemensamt system. Avsikten är att av de ca 100 datasystem (ofta skräddarsydda för Försvarmakten och somliga gamla och besvärliga att hantera) som nu brukas inom Försvarsmakten ska PRIO ersätta 70. Bara det får mig att dra öronen åt mig. Hittills har jag inte sett någon uppgift på hur länge man tror att PRIO kommer att vara i tjänst. IT-utrustning och tjänster har en tendens att snabbt bli gamla. På 70-talet köpte man t ex in en för den tiden mycket, mycket avancerad dator som skulle hantera Flygvapnets hela ADB-behov fram till åtminstone millennieskiftet. Den upptog bara ett bergrum i Mellansverige och hade några enstaka fjärrterminaler i bl a Stockholm.

Investeringsmässigt talar man ofta om att PRIO kommer att kosta ca 2,4 mdr kr att införa. Försvarsmakten uppger (snarare är det nog leverantören som uppger) att besparingarna när systemet är helt infört 2013 ska bli ca 1 miljard kr om året. En ansenlig summa, men jag tror det när jag ser det. Kommer man redan 2015 att ha uppnått break even för PRIO? I Norge räknar man t ex med att spara ca 45 milj NOK per år med en investering på ca 600 milj NOK med samma system. Då är det alltså ca 13 år för att nå break even. Håller då ett ett IT-system av det här slaget 13 år? Tveksamt. Hur många är det idag som sitter och kör Windows 95? Sen är det ju ofta så att man ändå tvingas investera i nya system för att de andra blir för gamla. Man måste inte alltid nå break-even för att det ska vara värt att investera. I vissa fall är förmågan överordnad kostnaden.

Statskontoret har i flera rapporter (2007, 2009) höjt varningens finger för PRIO-projektet. Man oroas, förmodligen med all rätta, över risken för avsevärda fördyringar och alltför optimistiska vinstförväntningar. I den senaste rapporten konstaterar man också att ”risknivån för hela konceptet PRIO snarare har ökat än minskat sedan Statskontorets föregående granskning”.

Det har säkert undgått få anställda i Försvarsmakten att PRIO dras med en hel del problem. På intranätet EMIL har man med jämna mellanrum kunnat läsa att PRIO ligger nere för än det ena, än det andra och nu för någon månad sedan fick man reda på att nästa steg i införandet skjuts på framtiden p g a barnsjukdomarna. PRIO har ju också fört med sig den fullkomligt absurda aspekten att det inte går att genomföra några ordentliga personalomstruktureringar förrän den modulen är fullt införd, vilket väntas ta ett tag till.


Det absolut största problemet med PRIO som jag ser det är att systemet inte klarar av att hantera hemlig information, inte ens den lägsta nivån som är hemlig/restricted. Personuppgifter på nyckelpersonal, logistikuppgifter om tillgänglig materiel som antal och var den finns m m, är definitivt inte uppgifter som jag tycker ska hanteras i ett system utan säkklassning.

Man blir ju också fullständigt vansinnig när man hör uttalanden som detta av Försvarsmaktens informationsdirektör på frågan om 2,4 mdr kr räcker för att få PRIO infört enligt specifikation: ”Projektet hålls inom de budgetramar som finns. Vi kommer att hålla SAP-systemet inom den struktur som SAP erbjuder, sedan anpassar vi Försvarsmaktens verksamhet och organisation till systemet.” Som exempel på detta kan ju nämnas FMLOG försöker anpassa sitt planeringsarbete för 2010 till de nya förutsättningar som uppstått i samband med PRIO:s införande och med det menades inte förutsättningar i positiv bemärkelse.

Mitt eviga mantra: Vad är kärnverksamhet och vad är stödverksamhet? I dessa dagar med ”egenrapporteringssystem” för löner och ledighet framtagna för kontorsarbete och centralisering och nerskärningar av alla stödfunktioner med ökad arbetsbörda för chefer och officerare i linjeorganisationen ska man ju inte bli förvånad över en sådan attityd. I PRIO verkar det av utdelat informationsmaterial att döma bli ännu fler fantastiska funktioner för den som tillbringar sin arbetstid i kontorsstol istället för veckor i fält. Det är tydligen bara att börja anpassa fältverksamheten efter PRIO.



Hoppet är det sista som överger människan och man får definitivt hoppas att det ordnar upp sig med PRIO så att man får till stånd den fantastiska besparingen på 1 miljard om året och framförallt en förmågehöjning. Det är som britterna brukar säga om USA: Det blir nog bra när det är klart. I USA:s fall har det hittills tagit 233 år och det verkar fortfarande inte vara klart, men hoppet lever.



Försvarsmaktens sidor om PRIO med mål och beskrivningar mil.se

Computer Sweden: Systemkaos i Försvaret, Försvarsmakten ska anpassas till systemet, Måndag hela veckan, Kaos kring införandet
Äldre CS: Försvaret förnekar fördyrat affärssystem, Försvarets SAP-projekt rullar på, Försvarets SAP-system igång

Svd: Administration gav Försvaret kris (Prio 198 milj kr dyrare 2008)

TV4