Gästinlägg om personalpolitiken i Försvarsmakten

Jag tar som bekant stundom in gästinlägg. Det nedanstående ger uttryck för något som jag har märkt att många läsare hört av sig till mig om. Det är också något som jag inte tror att Försvarets Forum skulle ta med som "insändare" och eftersom jag uppfattat att många känner igen sig i beskrivning publicerar jag det här. Är man av annan uppfattning är man som vanligt välkommen att kommentera.


Officer – världens bästa yrke med världens sämsta arbetsgivare

Nu slutar jag!
Försvarsmakten har återigen svikit en överenskommelse. Denna gång så gällde det att jag skulle få gå utbildning för att få formell kompetens för den befattning jag bestridit i snart ett år. De femårsplaner som arbetsgivaren presenterat och som jag godkänt har inte överlevt tiden det tog för bläcket att torka. Hela vitsen med planering går om intet när inte arbetsgivaren ens försöker följa den gemensamma utvecklingsplanen. Jag kan förstå att det inte alltid kan fungera men några procents precision måste jag vara berättigad att kräva. För att citera en hockeykämpe under pågående slutspel: ”Nu är råttet mågat!”

Försvarsmakten idag präglas av byråkrati, intern taktiserande, revirpinkeri och ”hittepå-verksamhet”. En rejäl genomlysning av organisationens struktur, metoder, system och styrning borde göras, om nu någon skulle våga lyfta på stenen för att se vad som kryper fram där underifrån. Jag tror ärligt att högre officerare inte skulle våga en internrevision. Det är för mycket som är klandervärt. Hur kan det vara möjligt att en inrikes tjänsteresebeställning ska behöva kontrasigneras av regementsstabschef (motsvarande)? Tror man att det blir billigare då? Chefer har idag inte mandatet att fatta beslut rörande den egna personalen. Hur tror man då att det ska bli bättre när personalavdelningarna bantas till förmån för ett HR-center i Stockholm? Personalavdelningarna är ju chefernas stöd!

Jag har varit civilt anställd i både offentlig sektor och privat näring tidigare och har därför jämförelseunderlag och jag kan säga att jag aldrig varit i närheten av en så suboptimerad verksamhet som Försvarsmakten är. Utlandsstyrkan är en av få funktioner inom Försvarsmakten som faktiskt fungerar något så väl. I Utlandsstyrkan så har jag fått uppleva hur organisationen borde fungera, i genomförande med uppgiften i fokus och med omtanke om den egna personalen. Men här hemma räknas inte dina insatser i Utlandsstyrkan. Det är hemma på förbandet man ska vara för att få RALS och nomineras högt för skola.

Idag sitter officerare med uppgifter som tidigare utfördes av civila experter. Exempelvis så läggs åtskilliga officersmanår på att administrera sina egna löner. Palasso är guds gåva till Sveriges potentiella militära motståndare. Det finns få saker som inverkar så menligt på moralen som när ens ersättning inte stämmer och när det är strul i såna ärenden. En annan verksamhet på gränsen till subversion är FMLOG:s debitering av tjänster till FM. Om jag hade fått så hade jag kunnat spara mer än 2000:- per personbil och månad åt mitt kompani. Det enda jag skulle behöva göra är att gå till en privat biluthyrningsfirma i stället för FMLOG FörsE. Det tyder ju på något systemfel och är symptomatiskt för försvarsverksamhet i Sverige.

Jag är bitter. Det som en gång var en bra verksamhet, ett bra yrke och med en arbetsgivare som kunde rekommenderas har nu blivit något helt annat. När jag ser en kollega i uniform så ser jag inte längre en kompetent och mångsidig kämpe utan ett offer för Statens och Försvarsmaktens övergrepp på personalen och övergrepp på personalens strävan efter ett bra resultat. Jag tänker på svikna löften om tjänster, utbildning och ersättning; på krångliga stödsystem som mer stjälper än hjälper; på intriger och lögner; på bristande utrustning och materiel; chefer utan verklighetsförankring. Jag tänker på fina ord om insats från folk som inte varit ute; på att bli förbisedd vid RALS; på krav utan payback; på låga löner och dåliga villkor; på när jag varit tvungen att avstå från 85 % av URF för att äta påse och sova under en SISU under pågående internationell insats. Jag tänker på övertro till den egna förmågan och yrkets attraktionskraft; på övergalonerade officerare i överflöd; på vikande rekryteringsunderlag; på ökad arbetsbelastning; på gratisarbete för att lösa uppgift inom ekonomisk ram; på minskade nettoanslag till allt större kostnader; på flärdfulla rekryteringskampanjer för en grå tillvaro. Just rekryteringskampanjerna för Försvarsmakten gör mig förbannad. De är så ensidiga att det känns som man sminkat en gris. Bakom den glättiga fasaden lurar usla förhållanden och villkor för personalen; farliga uppdrag långt borta från familjen; och överhuvudtaget en personalpolitik som är en skymf mot den lojala personalen. Jag kan inte rekommendera någon att ta anställning i ”firman”.

Jag som skattebetalare kräver en internrevision av Försvarsmakten och dess verksamhetsledning, metoder och system, prioriteringar och ekonomistyrning.
Försvarsmakten är en ekonomisk haverist på väg mot grund med en politisk styrning som tappat kontakt med galärslavarna som ror. Men nu har jag fått nog. Jag har blivit kölhalad av Försvarsmakten för sista gången. Nu väljer jag en arbetsgivare som ger mig möjligheter att faktiskt lyckas och som dessutom är villig att betala för mitt arbete, en arbetsgivare som drar nytta av min fulla potential och som är mån om sitt humankapital och håller ingångna avtal.
Bort och framåt.

/Kryss Yngve

53 kommentarer:

Börje sa...
16 september 2009 23:45  

Grattis Kryss Yngve !

Försvarsmakten jobbar stenhårt med att hålla fasaden fläckfri, baksidan är allt annat än vacker. Jag vet att det är många (de flesta jag känner inom försvaret) som vill lämna för att få ett vanligt liv. Blir man bränd tillräckligt många gånger så tröttnar man. Då kommer alla dessa floskler som haglar ur munnarna på höga officerare, inte hjälpa att hålla kvar personalen. Försvarsmakten talar om sig själv som en god arbetsgivare i diverse skrifter. Detta stör jag mig på då verkligheten är den totalt omvända. Jag vill inte att unga män & kvinnor skall luras in i något som inte stämmer med verkligheten. Skulle jag rekomendera någon försvarsmakten ? Svar = Nej !

Peregrine sa...
16 september 2009 23:55  

Jag upplevde samma sak.
Och slutade.
Trots bra arbetskamrater och stimulerande uppgifter.
Det var bland det bättre beslut jag fattat.

Kan bara uppmana alla att prova på det "civila livet" innan det är för sent.

Anonym sa...
17 september 2009 05:58  

En målande och bra interiör från vardagen i FM där det är lätt att känna igen sig. Själv har med ungefär samma motiv de senaste åren gått från att vara en engagerad & entusiastisk tillgång för arbetsgivaren till att bli en bitter & besviken belastning.

Framlever min vardag enligt den tes som Wiseman formulerade så klokt för en tid sedan - Bästa sättet att få tillbaka mer skattepengar än vad man sätter in är att vara Försvarsmaktsanställd.

Hans sa...
17 september 2009 08:39  

Nu kommer snart drevet igång igen när insatsorganisation 2014 skall fixas. Det kanske är på tiden om man nu vill ha en organisation (som helst liknar den amerikanska)där anställda slutar i tidig ålder, att införa någon typ av verktyg efter 20-30 tjänsteår.

Anonym sa...
17 september 2009 09:47  

Var det inte en person på FOI som rekommenderade en total skrotning av nuvarande system och en total uppbyggnad av ett nytt system från grunden? Kanske något att fundera på. Ett totalt nermonterat system bör inte leverera särskilt mycket mindre i verklig försvarseffekt än dagens...

Anonym sa...
17 september 2009 11:13  

Måste bara kommentera ett par saker. Först: Jag förstår verkligen de kännslor som beskrivs i insändaren. Och håller till stor del med, okej? Så långt är alla säkert med. MEN...Sen: måste jag kommentera det som Anonym säger. Och som nästan förtjänar ett inlägg i bloggen i sig. Och det här gör mig riktigt förbannad. "bitter & besviken belastning" säger du. Okej?... ursäkta språket, men säg upp dig då för fan. Vi andra som fortfarande tycker att det är världens bästa yrke, trotts många problem. vi som utbildar med insats som baktanke på varje pekpass i regnet. Vi som har ett flexsaldo som överstiger 100+ timmar. Inser du inte att du och ALLA andra byfånar som har samma inställning sabbar för oss. Nej ursh... jag kan lösa dina arbetsuppgifter med. Inge problem, Jag gör det gratis, jag har redan massa arbetsuppgifter jag inte borde göra så en till skadar inte om jag kan göra livet enklare för någon annan officer. Dessutom tycker jag det är märkligt att folk inte skriver under med namn. Är ni rädda för att arbetsgivaren ska lacka? Varför? Anfall är bästa försvar! Avslutningsvis Tack för en grymt bra blogg Wiseman. jag håller med om allt du säger /Lt Appelgren AMFbat

Anonym sa...
17 september 2009 11:22  

Grattis XY!!

Som civilanställd/FMLOG'are (Ledtek) ser även jag hur kompetent personal har fråntagits arbetsuppgifter och rättigheter att utföra de uppgifter de anställts för att göra, *allt* ska ju skötas via Arboga. Frustrerande att inte kunna göra sitt jobb när det hamnar mellan stolarna hos någon annan.

Några rejäla nackdelar för många civilanställda (liksom 'grönklädda') är att vi halkar efter REJÄLT i både kompetens- och löneutveckling.

Vem vill anställa "spetskompetens" som antingen är för gammal alt. för FM-specifik?

Tiden går, och inte blir det lättare att hitta civila företag som vill anställa oss...

FM skulle må bra av en REJÄL internrevision - liksom den politiska styrningen!

Men vem vill såga av den gren guldgalonisar och politiker sitter på tillsammans?

/Bitter dumlojalist.

Anonym sa...
17 september 2009 12:47  

Trodde först att jag läste mitt eget inlägg, innan jag kom på att jag inte har skrivit något.

Välkommen till oss som lojalt stannade för länge, arbetskamraterna och uppgifterna var som sagt bra, kämpade mot väderkvarnar och blev rejält bittra innan vi upptäckte att det faktiskt finns ett alternativt liv utanför Försvarsmakten. Tyvärr måste jag säga ett bättre liv, även om jag det finns mycket jag saknar från Försvarsmakten, t.ex. kamratskapet och fys på arbetstid.

Välkommen till ditt nya liv! Vi är många som delar din erfarenhet och dina känslor här ute. Du kommer också att gå vidare och uppleva att det var inte så farligt. Det kan vara befriande att bara ha ett jobb, kunna fokusera mer på familjen och fritiden, och mindre på frustration över arbetsplatsen.

Här är några exempel på förbättringar du kan vänta:

- Istället för att känna dig ifrågasatt när du behöver resa, en ny telefon eller en viss programvara och tvingas förödmjukande slåss och argumentera för att få de redskap ditt arbete kräver, så räcker det med att beställa. I det civila antas man inte fråga efter resurser man inte behöver. Om man gör det så blir man inte långvarig.

- En omorganisation, från initiering till operativ drift, tar inte mer än två år utan max 2-3 månader.

- Dina administrativa stödverktyg är användarvänliga, för arbetsgivaren inser att all tid du lägger på administration är mindre tid för produktion och genering av vinst. (Visst gnäller civilisterna ändå, men de har ju inte referensen Palasso).

- Du kanske t.o.m. får hjälp av en avdelningssekreterare med administrativa frågor av samma skäl.

Det civila behöver dig!

Anonym sa...
17 september 2009 13:27  

Jag är så oerhört nöjd med att ha lämnat skeppet för flera år sedan! Har nu en arbetsgivare som värdesätter min kompetens och mina erfarenheter. Konstigt att militär erfarenhet är mer värd utanför FM än inom den...

Skulle jag rekommendera någon att söka sig till Försvarsmakten? Nej!

/Henrik

Anonym sa...
17 september 2009 18:18  

@Lt Appelgren AMFbat
Japp, merparten av FM personal oavset bat eller org tillhörighet är jävligt rädda för att bli upptäckta att dom för en debatt utanför väggarna.
Att den inte förs så myket innanför väggarna är väldigt enkelt.
Det tystas, sopas under mattan, deras karriär fryser tillika lön. Och enda utvägen är att skjuta ut sig till civila livet.

Fan jag känner även frivilliga inom Hemvärnet som håller käft bara för att slippa bli utfryst, nerröstad, misstroendeförklarad och utkastad!

All heder till din positiva syn på att försöka göra det bästa av den gigantiska systemkollaps som just nu är fullt pågående.
Men om det inte rensas uppe i toppen bland galonerna så kommer vi snart försvaras av något annat land.

/Tinhead

Anonym sa...
17 september 2009 18:29  

Kan inte annat än hålla med till 100% i det du skriver, är sedan ett tag nu civil och tjänar en lön jag är VÄRD,
Firman har under år misskött sin viktigaste resurs och nu får den skörda.
Snålhet samt en TOTALT misslyckad personalpolitik ger tillhand en oformlig org där ingen vågar/orkar eller ges implementet att fatta beslut.
Lycka till i ditt val, du gör rätt.

Bepansrad-Kavallerist

Anonym sa...
17 september 2009 18:51  

Mycket bra inlägg. Det där med bilar känner jag igen. På mitt förband så har vi inga värnpliktiga längre och ingen garnisons taxi, istället har varje enhet X antal bilar för X-antal tusen i månaden som hyrs av fmlog. Nu är jag kanske ingen matte geni men vore det inte billigare att ha 3-4 anställda som kör folk (nu tar jag bara nåt ur luften) från arbetsplatsen till kanslihuset/expeditionen eller motsv. istället för att man kör enhetens bil.

Till Lt. Appelgren: det är bra att det finns sådana som du för då slipper resten av oss bränna ut oss i förtid.

Anonym sa...
17 september 2009 19:03  

En hel del sanningar, de summor man investerat i reklamkampanjen kunde ha spenderats bättre. Jag trivs med mitt jobb och mina kamrater, det är fortfarande för bra för att avstå. Som arbetsgivare är FM däremot inte någon höjdare. Nyanställda fänrikar ligger på regementet högre i lönenivå en löjtnanter som tjänstgjort 3-4 år, och det är inte så att fänrikarna har för hög ingångslön.
Officerare som chefer i utlandstyrkan tjänar mindre än soldaterna de är satta att ansvara för. Inte många länder i västvärlden som kan uppvisa så märkliga förhållanden.

Fänriken sa...
17 september 2009 19:27  

Det känns tryggt det här. När till och med vi som inte har kommit ut och börjat jobba på riktigt i FM utan fortfarande går på skola känner likande känslor. Vi må vara ny examerade fänrikar men redan börjar folk leta nya jobb ibland oss. Tron på Personalavdeling har falirat totalt på bara ett fåtal månader. Frågan är hur många av oss unga och nya som kommer att börja med ett "civilt-liv".

Jag har också funderingar att anmäla FM för falsk marknadsförning med sin "har du vad som krävs" kampanj.

.Fänriken

Anonym sa...
17 september 2009 23:28  

Jag anser att det är väldigt tråkig attityd som finns högre uppifrån...

Hittills har jag vid ett par olika tillfällen upplevt hot och utpressning från personalhanterare...
Det är ju absolut inte OK, särskilt inte på en statlig myndighet.

Varför har då inte jag eller mina kollegor gjort något åt det?

Vad kan man som enskild (eller grupp) göra åt det?

Men då är frågan:
Hur skulle situationen kunna förändras? (personalhanteringen)

Vad kan varje enskild officer göra?
Vad kan facket göra?
Vad kan media göra?
Vad händer när det faller igenom?

Jag anser att det krävs en stor förändring, i nuläget är systemet inte fungerande på något sätt.
Det bygger på att "alla är frivilliga" (och lojala).

Hur ska man få FM att inse att alla inte är lojala utan "rädda" för att sticka ut. Antagligen vet dem redan om det; Det fungerar ju varje gång en PersC hotar om avsked om inte avtal signeras. (ett exempel är F7 med herkan, finns även andra exempel som inte är offentligt kända men som har drabbat samma yrkeskategori).

Tänk om det fanns ett företag som hade exakt samma tjänster som FM har?
Undra hur många som skulle stanna kvar inom FM då???



Förr eller senare kommer det att bli en kollaps och när den väl kommer så är det bara att hoppas att alla officerare har något civilt att falla tillbaka på.
Redan nu är det nyanställda fänrikar och blivande fänrikar som vid sidan om "högskolan" utbildar sig civilt så att dem har en utväg.

Allt ovanstående kan jag bekräfta och har upplevt stora delar utav det: och jag är fortfarande ännu väldigt färskt i det hela...

"färskingen"

Anonym sa...
17 september 2009 23:44  

Appelgren !

Nyktra till och kom upp ur ståvärnet så Du ser verkligheten som den är.

Anonym sa...
18 september 2009 00:21  

En helt korrekt beskrivning av hur FM ser ut idag.

Jag har svårt att i ord kunna beskriva dom problem man ställs inför då det känns diffust om vem som egentligen beslutar inom FM på olika nivåer.

Då jag själv befinner mig på en befattning där man ska producera/granska allehanda tekniskadokumentationer utifrån dom motstridiga byråkratiska regelverk och bestämmelser som ligger som blytunga lager på lager inom FM så har jag kommit till den nästan chockerande slutsatsen att om jag avstår från att utföra mitt jobb bra så är det en lättnad för FM som helhet..

Man skulle lätt kunna tro att man då bör göra som Lt Appelgren skrev i sin kommentar "säga upp sig" men det har någonstans blivit ens uppgift att stå som målvakt då det ska kastas skit på någon.

Jag kallar det för ett sk blamegame.

Blamegame är då chefer på alla och jag menar alla nivåer pekar på någon annan och säger att det är någon annans fel!

Jag har så många ggr fått höra från mina egna chefer att man bara gnäller då man försökt att hålla ordning.. först trodde jag detta bara berodde på okunskap men det jag till slut efter ett par år förstod var att min och många många personers uppgift inom FM är att stå som målvakt då skiten havererar..dvs en chef ska alltid kunna säga att "det är handläggare x eller handläggare y:s fel" att dom inte uppmärksammat mig på detta då dom är ansvariga.

Detta blamegame går inte att hålla igång om beslutsgången är tydlig och ett tydligt ansvarstagande från chefsnivå gäller utan att man helatiden delegerar nedåt i organisationen.

dvs om jag verkligen utför mitt jobb korrekt och i denna djungel av byråkratiska labyrinter lyckas formulera hur saker ska gå till för att följa "regelverket" så fungerar det inte i praktiken

När sådana frågor då tas upp på "mötet" med sk chefer blir dom irriterade.. inte på att det som levererats till FM eller vad som gjorts har gått fel utan det faktum att det står någon framför dom som om saker gjordes korrekt var tvunget att meddelas uppåt i organisationen som ett problem.

En person som vill göra karriär inom FM meddelar inte uppåt om problem utan "löser" dom.. men då dom varken har mandat eller ofta inte ens rätt sakkunskap inom det område dom sitter som chefer för så blir den allra lättaste lösningen att helt enkelt ignorera eller om möjligt baktala den person eller grupp som "kämpar" emot förfallet.

Det är väldigt ofta jag stött på chefer inom FM som bara vill skjuta skiten på framtiden tills dess att dom fått en ny befattning i sin strävan på att förverkliga sin dröm om den där Generalsbefattningen en dag!

Så jag menar att vi alla på många olika ställen deltager i detta Blamegame men att vi har olika roller.

Det som blir riktigt farligt i dagens FM är när man börjar bege sig in i verklig strid.. det är väl då som alla dessa "gnälliga" jävlar som kommer från utlandsmissioner måste baktalas och klassas som "gnälliga" och ej karriärsämne då det som i mitt resonemang följer spelreglerna inom Blamegame.

Synd bara att jag och många med mig inte kunde få läsa Blamegame-reglerna på kartongensinsida redan från början så hade vi alla sluppit känna oss så förbannat värdelösa under resansgång!


Handläggaren

Anonym sa...
18 september 2009 11:36  

Lt Appelgrens inställning i all ära men det är just det som till stor mån håller verksamheten under armarna.
D v s alla dom ambitiösa, framåtsträvande, "oförstörda" och unga officerare på låg nivå/på trupp/motsv som dagligen sliter för att soldaten skall få en bra utbildning, eller för att det skall bli en bra plutonsövning, eller att kollegorna som skall iväg på utlandsinsats skall ha ett så bra kompani som möjligt.

Därför så jobbas det oförtrutet extra oavlönade timmar, man tar på sig andras uppgifter, m m. Kort sagt man gör mycket mer än vad man är satt eller avlönad att göra.

I mångt och mycket så är detta en stor bidragande orsak till att vi har det som vi har det i FM just nu, d v s cheferna får fel signaler om att vi klarar av att lösa uppgifterna med endast 60% av personalen, med endast 50% av tilldelad ammunitions- och drivmedelsbudget, med knappt några övertidstimmar alls, o s v.
Dom agerar på ett felaktigt beslutsunderlag helt enkelt och detta har under lång tid byggts in i systemet så nu är det en sanning som är svår att ta sig ur.

Dessutom så är det ju, som någon skribent nämnde tidigare, att alltför många chefer som är i ”karriären” inom FM inte anmäler hur läget de facto är utan ser till att den putsade versionen läggs fram istället.

Jag förstår helt och fullt hur och varför Lt Appelgren resonerar som han gör. Tyvärr så hjälper det inte att ta över alla andras ös-kar i den läckande båten.
Man måste laga läckan/läckorna någon gång om det skall fungera i längden. Annars så bränner vi bara ut dom ambitiösa, framåtsträvande, "oförstörda" och unga officerarna.

Så länge som det finns tillräckligt många Appelgrenare ute på förbanden så kommer skutan att fortsatta att hanka sig fram, om än knackigt.
Fasaden kommer att hållas uppe, överstar kommer att fortsätta att bli generaler (fler än våra artilleripjäser och stridsvagnar), måluppfyllnaden kommer fortsättningsvis att se bra ut, svenska soldater kommer fortsätta att riskera att dö i "onödan" i utlandstjänst p g a att någon chef inte vågar ta rätt beslut i tid så att rätt materiel finns på plats i tid, o s v.

Tyvärr…

Upandaway sa...
18 september 2009 12:36  

Är inte officer själv, men när jag läser dessa inlägg påminns jag om något jag läste i senaste remiss-svaret från FHS angående dess eventuella nedläggning:

"Det är svårt att tänka sig ett sämre sätt att skapa denna stabilitet än
att tvinga organisationen att fokusera på ramar, formalia och överlevnad snarare än på
innehåll och kvalitet."

(Hela svaret är läsvärt och bra författat, nästan passionerat faktiskt. Att det överhuvudtaget behövt skrivas däremot...)

Problemet verkar vara att mellanchefer av tvivelaktigt kvalitet drar ner organisationen.

Och det är kanske inte så konstigt om detta mellanskikt korrumperats när det under decennier tvingats skydda de högre upp (generaler och politiker) från de strategiska konsekvenserna av deras kortsiktiga taktiska beslut.

Folk med ryggrad och alternativ säger upp sig eller ser till att byta uppgift när detta händer. Kvar blir den cyniska minoritet av människor som aldrig brytt sig, och vars självbild och selektiva verklighetsuppfattning tillåter dem att göra vad fan som helst för karriären.

Och karriär gör de, för ingen annan står ut. När de blivit tillräckligt många, när "hjärndöd" inträffat, ja då lyfts de fram som föredömen...

Morgonsur sa...
18 september 2009 13:55  

Nu är jag inte insatt i fallen, varför jag måste ställa denna fråga;

Läste just att en officer fått kicken för att på fyllan hamnat i säng med en 'local'.

Vill minnas att en officer i Kosovo härom året fick behålla jobbet efter att återkommande ha hamnat i säng hos en 'local' som dessutom var spion, samt att officeren hade läckt uppgifter till densamme.

Betyder det att FM:s inställning är att det är betydligt mindre allvarligt att spionera än att dricka sprit?

Klarläggande önskas från er som befinner er på insidan av denna märkliga organisation.

/Morgonsur

http://morgonsur.wordpress.com

morgonsur@hotmail.com

M sa...
18 september 2009 18:06  

@ Morgonsur

Det kan vara så att eftersom officeren som gängade spionen i Kosovo var kvinna, och eftersom kvinnor enligt könsmaktsordningen (eller vad det heter) alltid är offer i sexuella relationer så ansågs det nog som mindre allvarligt...

Det kanske kan vara en av förklaringarna i alla fall.

Anonym sa...
18 september 2009 18:42  

Vi har det för bra för att kunna sluta!
Många av oss känner igen frustrationen och arbetsglädjen är borta, MEN vardagsekorrhjulet måste snurra med " trygghet " och lön den 25:e.
Efter 20 år i firman har man hyfsat bra villkor och det är lättare att stanna kvar och " gilla läget " och drömma om hur det kunde varit än att våga ta steget!

Johan sa...
18 september 2009 21:15  

Till morgonsur mfl.
Det stämmer att en kvinnlig officer anklagades för nämnda saker. Däremot lades utredningen ned av åklagare eftersom någon på våning 6 eller var de nu håller hus, vars namn låter som en spritsort, slog på stora trumman utan att ha kollat fakta!
Officeren är således oskyldig till något som helst brott, däremot har officeren brustit i sitt omdöme och blivit bestraffad för detta.

Anonym sa...
19 september 2009 00:10  

Känner verkligen igen det som skrivs i insändaren. Officersyrket är ett mkt bra jobb om man har förmågan att ej bry sig om helheten, förmågor, output, ekonomi, effektivitet mm.

Appelgrens inställning är bara sorglig.
Det är just den mentaliteten som bland annat gjort att vi är där vi är.
Faktum är att det krävs massor av karriärstid för att få dugliga soldater idag.
Yrkesstoltheten gör att man inte vill skicka ut dåligt utbildade soldater i US och sen svara för det om det händer soldaten något.
Men om officeren börjar ställa krav på att arbetstidsavtal mm skall gälla så går det inte längre att lura systemet och fasaden faller. Och det är det som krävs.

Så Appelgren, det du gör är i ett långsiktigt perspektiv illojalt mot mig som officer, mot skattebetalarna och mot systemet i helhet.
Om du nu e så rakryggad, se för fan till att stå upp för dina kollegor genom att inte göra deras jobb....

/ Också Amfare...
Och ja, jag vill vara anonym då jag VET att det får konsekvenser annars...

Anonym sa...
19 september 2009 00:35  

Jag bara kopierar, för det var så bra sagt:

"Vi har det för bra för att kunna sluta!
Många av oss känner igen frustrationen och arbetsglädjen är borta, MEN vardagsekorrhjulet måste snurra med " trygghet " och lön den 25:e.
Efter 20 år i firman har man hyfsat bra villkor och det är lättare att stanna kvar och " gilla läget " och drömma om hur det kunde varit än att våga ta steget!"

För övrigt håller jag helt med artikelförfattaren och blrv själv just bränd på en inställd SU!

Morgonsur sa...
19 september 2009 01:09  

Johan:

Den förra offieren fraterniserade ett FLERTAL gånger med 'locals', men ansågs ej skyldig till brott, varför officeren fick behålla jobbet.

Nåväl.

Då inställer sig genast frågan; vilket brott anses den nu avskedade officeren skyldig till som MOTIVERAR avskedet?

Endast 'sex med locals' räcker bevisligen inte - ens i upprepade fall. Inte ens om motparten sannolikt är underrättelseagent.

Såvitt jag förstått av synnerligen knapphändiga uppgifter är den nuavskedade officeren inte dömd -eller ens anklagad - för något brott ALLS. Nästa fråga är vilket brott det i sådant fall skulle vara?

'Olaga åtrå'? Eller var det alkoholkonsumtionen? I sådant fall har jag bittra nyheter för Försvarsmakten när det gäller möjligheten att avskeda folk med alkoholproblem.

Min fråga är vilken policy som gäller för avsked? 'Bevisat brott' eller 'allmänt tyckande'. Om det är 'allmänt tyckande' som gäller tycks således spritkonsumtion/alkoholism i Försvarsmaktens interna prejudikat allvarligare än nyktert spioneri.

Det vore onekligen intressant att vara advokat och representera den kickade officeren i AD...

http://morgonsur.wordpress.com

morgonsur@hotmail.com

Anonym sa...
19 september 2009 10:46  

Försvarsmakten kan ju inte kicka kvinnliga officerare som blir lite förvirrade/distraherade under utlandstjänst.

Hur skulle det se ut.

Rekryteringsarbetet är ju fullt inriktat på att få in fler kvinnor i FM så det vore väl direkt kontraproduktivt att då kicka en kvinnlig officer för att hon fattat tycke för en man ur lokalbefolkningen, under det att hon tjänstgör där FM vill ha officerarna, d v s i Utlandsstyrkan.

Nej, där är vi nog tyvärr inte "lika inför lagen".

Då är det nog betydligt enklare att kicka en manlig officer som gjort motsvarande snedsteg, för han har ju säkert en förvriden kvinnosyn som utnyttjar en kvinna ur lokalbefolkningen.

Eller...?

Cynisk sa...
19 september 2009 11:11  

Ja, vad säger man?
Försvarsmakten kan inte överraska mig längre.
Mitt nick-name är ett konsekvens av tjänst i Försvarsmakten.

Anonym sa...
19 september 2009 11:46  

Personalansvarsnämnden är Sveriges egen militärdomstol och agerar efter det, garanterat med styrningar från högsta ledningen i FM. Det finns ingen likhet inför "lagen" i den instansen!

Anonym sa...
19 september 2009 13:39  

Hykleri.

Med risk för att skapa ett gräl.

Intressant dialog vi har skapat tycker jag. Vi diskuterar och det är bra. När jag läser andras inlägg blir jag road, till och med leende.

Är det inte konstigt att en del blir förbannade på oss. Vi som fortfarande gör vårt jobb, vi som utbildar och sen åker utomlands. Som försöker påverka försvarsmakten. Ja, illojala är vi och berusade. Verkligen.

När vissa andra gör 70% lösningar. När folk bara tycker synd om sig själva för "systemet" är dåligt. Personer som är rädda för det elaka "systemet". Vem är det som är illojal? Jag som fortfarande gräver på mitt ståvärn eller ni som sitter med lera upp till knäna och tycker synd om er själva? Vad försöker ni förändra genom att ta 40 min "9" fika?

Nej all heder åt er som sagt upp er och vågat. Men ni som gnäller? Vilka av oss ska nyktra till igentligen?

Avslutningsvis
Vill jag bara säga att jag håller med författaren av artikeln! vissa verkade inte förstå det.

Tack alla Ni som gör ett bra jobb!
/Lt Appelgren

Anonym sa...
19 september 2009 13:47  

Några kommentarer till de senaste inläggen:

ÖRA och dess dömande instans FPAN gäller nästan undantagslöst majorer (och någon enstaka övlt) och neråt. Har Du nått överstenivå, och definitivt en upphöjdhet som general, så gäller inte detta längre. De som har någorlunda insyn i hur FM inte fungerar kan på nära håll bevittna hur inriktningar, beslut & rutiner dagligen frångås av den högre ledningen.

Kvinnor i allmänhet och civila kvinnor i synnerhet är "untouchable". Detta gäller undantagslöst då de nått en chefsbefattning. Det finns ingen (högre) militär som idag kan eller törs ifrågasätta en (civil) kvinnlig chef. Det vore att att begå karriärsmässigt självmord.

Därmed har jag inte förbehållslöst tagit alla majorer och nedåt samt de dåliga manliga & uniformerade cheferna i försvar, utan bara konstaterat hur vardagen i FM ser ut.

Anonym sa...
19 september 2009 15:07  

Appelgren !

Jag var minst lika entusiatisk som Du när jag var löjtnant. Jag trodde på saken, uppskattade ledarskapet & kamratskapen på min enhet. Jag var var lika entusiatisk min första tid som överstelöjtnant. Jag var engagerad och drev saker samt försökte motivera personal som varken kunde eller ville bli motiverade. Jag försökte påverka högre chef (som redan hade gett upp) att engagera sig i de ärenden och områden han ansvarade för, till gagn för FM & underställd personal.

Jag har kroknat ! "Systemet" har malt ner mitt tidigare engagemang & min entusiasm. Visst är det lätt att tycka att jag borde lämna FM. Det som ändå får mig att gå till jobbet varje dag är att det finns så otroligt många goda kamrater och kolleger som har samma uppfattning som jag. De 40 minuters "9" fika som man får med dessa gör att hoppet lever att det inte kan bli sämre, utan någon gång måste vända.

Jag hoppas innerligt det vänder före jag kroknar helt i en sjukskrivning eller går i pension....

Ja, jag fortsätter skriva anonymt eftersom jag den hårda vägen upplevt vad det innebär att vara öppet ifrågasättande i dagens FM.

J.K Nilsson sa...
19 september 2009 21:13  

Appelgren, jag har gjort en del i karriären. Tekniker, truppat, lekt handläggare, funktionsansvarig och det skall minst bli en truppsväng till.

Det enklaste har faktiskt varit trupperiet, lite framförhållning i amunitionsbeställningen och lite kreativitet i övnignar så blir lite slattar över, lite redovisningstekniska åtgärder och rätt förvaring så har man helt plötstligt lite amunition kvar utanför budget när besparingen slår in. Arbetstiden planeras i plutonslaget, resultaten rapporteras positivt och ärligt till kompanichefen och helt plötsligt är ett utbildnignsår en ren lycka om inte C prod slänger in tre månaders högvakt av ekonomiska skäl men det går att lösa det också.

Som tekniker lever man med halvfärdiga system, sysetm som FM lånar av tillverkaren och som brukarna förväntar sig att de skall fungera. Föreskrifter är något som FMV inte vill betala så mycket för och tillverkaren helt plötsligt skall skita ur sig på nolltid. Restriktioner och avvikelser blir normalbild och man hamnar lätt i osäkerhet om det är ett riktigt fel eller om det är mjukvaran som har lite snäva parametrar och sätter fel. Omstarter av system och felet är synbart borta men vad är fel och vad är inte fel?

Tillverkaren av materiellen anmäler begränsingar i användning av materiellen ett halvår innan övning men det når plutonchefen tre veckor innan övning så appratbyten sker under nästan oordnade former och trasiga kontaktdon och installationer blir resultatet. Vi skruvar sönder grejor i onödan.

Gästande förband kommer hit och skall ha plats för att ladda pyrotekniska produkter, visserligen likadana produkter som vi använder men det finns ingen publikation som beskriver riskområden och BVKF-hantering. Den publikationen träts det om vem som skall betala tryckning och distribution så här tre - fyra år efter att den upprättas. Förslag till lokal föreskrift får upprättas på kvalificerade gissningar baserade på generella regler och publikationer om tidigare nästan likvärdiga system.

När gästande förband väl anländer och ammunition behöver låsas in så finns inte FMLOG att tillgå på lokal nivå utan det blir till att ringa till VB FMLOG på HKV.

Det finns underlag att beskriva fler sjukligheter och det har inte att göra med elakhet mot dom som gör sitt jobb. Problemet är dom som gör vad dom tror är sitt jobb.

Näe det skall bli fasen så skönt att få truppa lite och slippa idiotierna.

J.K Nilsson

Anonym sa...
19 september 2009 21:26  

Käre Lt Appelgren

Lev trygg i förvisningen om att sanden kommer att ta även dig, förr eller senare. Bli inte ledsen för det, för jag har sagt dessa ord till många yngre kollegor och lika många gånger blivit hånfullt avvisad. Bara för att ett antal år senare, ofta under alkoholens inflytande, få höra bekännelsen; nu har sanden tagit även mig. Varpå jag har sagt de bevingade orden; - Vad var det jag sa!

:-)

Anonym sa...
20 september 2009 11:05  

Det är officerare som Appelgren som vi behöver i FM. Det är alltid enskilda smänniskor som står för framstegen och förbättringarna. Inget "system" kommer bli bättre av sig själv.

Dock håller jag med om att det är något allvarlig fel med karriärsystemet och officersbeståndet i allmänhet i FM. 2000 majorer! 1000 överstelöjtnanter! Vad fan är det frågan om! Faktum är att många av er som sitter på HKV motsv och läser denna bloggen är själva felet på systemet.

Det är inga härförare och fältherrar som fostras i vår försvarsmakt. Det är handläggare som vet de "inre spelreglerna" för karriärframsteg.

DET ÄR INTE SYSTEMET DET ÄR FEL PÅ DET ÄR DE ENSKILDA OFFICERARNA!

Nej tacka vet jag alla Lt Appelgren i FM. The doer of the deeds. De som just nu patrullerar i Afghanistan. De som just idag väckt truppen 0500 för fys trots att arbetstiden börjar 0730.

/ En av de oförstörda

Anonym sa...
20 september 2009 11:33  

Det är med fasa jag läser XY:s artikel och efterföljande kommentarer. Överhuvudtaget är det väl en rejäl dos masochism som ständigt får mig att återvända till Wisemans blogg, masochism kombinerat med en oförmåga att bara blunda och låtsas som att allt är väl, när allt så uppenbart inte är väl, och ett morbitt behov av att veta hur det egentligen ligger till.

Jag räddades själv med ett nödrop från att ge mig in på den militära banan i början på 90-talet, men valde då istället skolans värld. Ur askan i elden är ju ett uttryck man hört. Mycket av den frustration och uppgivenhet med byråkrati, politisk styrning, potemkinkulisser och åsiktspoliser som väller fram i spåren av XY:s artikel, liksom martyrerna som sliter som djur (helst gratis) för att trots allt lösa uppgiften, och som nästan ofelbart förr eller senare bränner ut sig, är bara allt för bekanta även för lärare.

Det är därför inte utan sympati för den enskilde i grön kostym som jag läser vittnesmålen, men ändå så att säga från åskådarplats. Som medborgare och skattebetalare är det trots allt framförallt viktigast för mig att den organisation som är satt att värna min säkerhet och mitt lands oberoende fungerar som den ska.

Vad säger då den beskrivna situationen om vårt försvars förmåga att försvara Sverige (ok, jag vet att inte ens regeringen ser det som en prioriterad uppgift, men ändå)? Vad kan göras för att komma på rätt köl igen? För det första kan konstateras att det saknas resurser, vilket i och för sig inte är något nytt och till en viss grad en naturlig situation att hantera i en verklighet som krigets. I det läge som nu är torde dock bristerna för länge sedan passerat ”viss grad”.

(forts följer)

Patrik Magnusson, lärare och fänrik i reserven

Anonym sa...
20 september 2009 11:34  

(forts)

Vad som är värre är att man uppenbarligen lyckats köra ned organisation och personal i botten. Med ständiga omorganisationer paralyserar man verksamheten och suger energi ur sina anställda, till ingen vinst, eftersom de vinster omorganisationen var tänkt att generera inte hunnit inställa sig förrän det är dags för en ny omgång. Det enda man hinner med är att ta kostnaderna för karusellen.

Som lekman är jag kanske ute och cyklar nu, men jag kommer osökt att tänka på begrepp som beslutscirkel, d.v.s. den moderna krigskonstens strävan efter att besegra motståndaren genom att vara snabbare på att ta in information, bearbeta den, och agera på den, för att i slutändan åstadkomma systemkollaps hos fienden. Just denna systemkollaps verkar nu politiker och försvarsledning vara nära att åstadkomma på sin egen organisation genom att jaga den runt i en sådan beslutscirkel, helt utan att en fiende överhuvudtaget behöver bli inblandad.

Att personalen behandlas illa tycks vara regel, och är naturligtvis extra illa i en organisation där personalen är så central för framgången i dess verksamhet. Med risk för att återigen som amatör föreläsa för proffsen låter ju praktiska ledningsfilosofin ganska avlägsen från den i alla fall förr så omhuldade uppdragstaktiken. Det luktar mer sovjetbyråkrati.

Den tendens till skönmålning och förföljelser av (olik)tänkande inom försvarsmakten som väl Wisemans Wisdoms blotta existens är ett symptom på, är direkt förgörande för möjligheten till utveckling. När alla de löjtnanter, majorer, och andra mellanchefer som tillsammans får (eller borde få) verksamheten att fungera på fältet hinns upp av kvicksanden, när man håller tyst om fel och brister man ser eftersom man vet att det inte lönar sig att påtala dem, och dessutom punkterar chanserna att en gång bli överste eller general, och när man slutar fokusera på uppdraget och istället fångas i tankar om dåliga arbetsvillkor, då är det illa.

Jag menar inte detta som kritik mot alla de officerare som tappat sugen. I en organisation som fungerar så dåligt som FM händer det förr eller senare de flesta, och ansvaret för detta vilar högre upp i hierarkin. Därför är det mest sorgligt att läsa de få hurtiga kommentarerna, och veta att personen bakom sannolikt om tio år inte alls jobbar kvar i försvaret, eller själv blivit en av de uppgivnas skara. De som i tid inser att skutan håller på att sjunka och lämnar den innan de dragits med ned i djupet är bara att gratulera.

Som medborgare och skattebetalare undrar jag också om det bästa för landet inte vore att fler följde deras exempel. Först när officerarna slutar vara så förbannat lojala, slutar lösa omöjliga uppdrag på sin fritid, och till sist söker sig till andra yrken, först då kanske varningsklockorna ljuder så högt att de blir omöjliga at ignorera även på Högkvarteret och i Rosenbad. Kanske är det så att förfallet nu gått så långt att enda sättet att få ett fungerande försvar är att påskynda systemkollapsen allt vad det går, för att sedan börja om från början.

Patrik Magnusson, lärare och fänrik i reserven

Anonym sa...
20 september 2009 16:45  

@ En av de oförstörda

Du säger att ”Det är officerare som Appelgren som vi behöver i FM."

Det är en sanning med modifikation.

Ja, det stämmer att det bl a är yngre officerare som behövs i FM, d v s alla dom ambitiösa, framåtsträvande, "oförstörda" och unga officerare på låg nivå/på trupp/motsv.

Ja, dom behövs. Helt klart.

Men tyvärr så är det så att all den tid som läggs ner som inte redovisas eller kostar något för systemet, d v s när du "väcker truppen kl 0500 och din arbetstid startar kl 0730", d v s när du jobbar gratis och bjuder systemet på arbetstid så gör du dig själv till en del i systemfelet samt att du drar med dig alla övriga kollegor in i systemfelet.

Systemet förväntar sig efter detta mer underverk till en billig penning, d v s att ni klarar av att lösa uppgifterna med t ex 40% vakanser, med t ex endast 50%-ig tilldelning av ammunition och drivmedel, med knappt några övertidstimmar alls då ni jobbar mycket gratis, o s v.

Så är det.

Som någon skribent nämnde så är det på sätt och vis illojalt mot övriga kollegor och det kommer du nog att inse inom sinom tid.

Har varit lite av en Appelgren i början, insett vad vi hållit på med, fått insikt om hur systemet fungerar och blivit både äldre och klokare.

Allt har sin tid…


/***

En som kroknat. sa...
20 september 2009 19:16  

@En av de oförstörda:

"DET ÄR INTE SYSTEMET DET ÄR FEL PÅ DET ÄR DE ENSKILDA OFFICERARNA!"

Systemet är fel. Du kommer att inse detta med tiden.
Jag ger dig rätt i en sak, och det är att alldeles för många officerare som har tröttnat och slutat vara produktiva fortfarande är kvar i FM, men detta har att göra med de obefintliga karriärväxlingsmöjligheterna för närvarande. Som Major och uppåt är man klart attraktiv på den civila arbetsmarknaden i roller som personalchef, säkerhetschef osv, men graderna under är långtifrån lika attraktiva. Hade det funnits enklare sätt att växla över (betalda studier, möjlighet till delpension från 40 års ålder osv) så hade det sett annorlunda ut. Men eftersom systemet inte tar hand om sina medarbetare så finns inte den möjligheten.


"Nej tacka vet jag alla Lt Appelgren i FM. The doer of the deeds. De som just nu patrullerar i Afghanistan. De som just idag väckt truppen 0500 för fys trots att arbetstiden börjar 0730."

Det är en romantisk och blåögd fänriksuppfattning att det är tufft att hålla ut övningen längre än tjänstetiden och att man alltid skall ge arbetsgivaren mer än vad arbetsgivaren ger tillbaka.
Det tar ett tag att inse detta, men det gör man efter ett tag. Finns det en anledning till att tjänsten börjar 07.30 och inte 05.00? Kan det vara så att man behöver återhämta och vila? Kan man lägga fystiden på tjänstetid i stället för att väcka soldaterna tidigare än vad som behövs för tjänsten? Hur förklarar du för din chef att en soldat har brutit benet på löpturen kl 05.00 dvs utanför tjänstetid?

Det är inte lika tufft att försöka ändra systemet som att bara skita i det, men alla tjänar mer på det.

Anonym sa...
21 september 2009 20:25  

Det känns bra att man lämnade skutan för lite mer än ett år sedan, för när man läser följande på mil.se så blir man rädd

"Försvarsmakten har däremot inte möjlighet att skilja den studerande från utbildningen på officersprogrammet eftersom det är en högskoleutbildning som följer högskolelagens bestämmelser för skiljande från utbildning. Frågan om skiljande från utbildningen på officersprogrammet handläggs av Försvarshögskolan"

Undra hur långt ner FM kan sjunka innan alla inser att det är ett stort skämt.

//
Niklas, en som inte var major men ändå fick jobb direkt i det civila mörkret

Mackan sa...
21 september 2009 22:11  

Jag vet helt säkert att det går en handfull elever på FHS/YOP som aldrig kommer att anställas av något förband, men likväl går de kvar och kostar skattepengar helt i onödan.

FHS är inte längre till för FM, FM är till för FHS.

Anonym sa...
21 september 2009 23:17  

Utomordentligt tråkigt att många stamanställda numera verkar behandlas på samma usla sätt som majoriteten av oss reservare sedan länge fått vänja oss vid.
/RO Kn

Anonym sa...
22 september 2009 10:53  

Den enda frågan som är kvar att ställa är väl: hur kunde personalpolitiken bli så illa skött att den lika gärna kunde skötts av GRU?

/Starvid

Wiseman sa...
22 september 2009 18:11  

Starvid: En teori jag har som inte är en fullständig förklaring är att de officerare som tillhört den del av kåren som verkligen visat framfötterna, varit kompetenta osv, har också utgjort den grupp som sett det som lättast att yrkesväxla vid gångna tidens nerläggningar och har dessutom varit attraktivast i det civila arbetslivet. De som däremot känt en stor trygghet i statens lilla men säkra kaka och inte känt sig ha några kvaliteter utöver det militära har i större grad blivit kvar i Försvarsmakten.

Teorin stämmer väl in på många av mina f d kollegor.

Sämre officerskår, sämre beslutsunderlag, sämre beslut.

Anonym sa...
23 september 2009 16:48  

KÄRLEK TILL WISDOMEN

I dessa dagar - när yta är viktigare än innehåll - ökar språket i betydelse, inte för att klarlägga, utan för att mörka och bilda dimma kring sakernas tillstånd. I dessa yttersta tider behövs fora för att, som ett närlys i informationsmörkret, belysa den verkliga realiteten. Därför behövs du och din blogg, Wiseman.

Nerläggning är utveckling. Leveransförseningar är förmågeutveckling på sikt. Försumbar förmåga är DEMO. Resursbrist är förnyelse. Tydlighet är semantik. Du är en systemkramare och kommer det en helikopter så är den tysk. Lojala håller tyst eller använder pseudonym. Eftersom vi inte har någon fiende, så kan vi stridsleda i klartext. HR är vår viktigaste resurs. Vanliga hus ger bra skydd. Även Toyota Landcruiser ger fullgott skydd. En inställd spelning är också en spelning.

SEMANTIK

Vad innebär det att ett ord betyder någonting och leder tankarna i viss riktning? Hur förhåller sig språket till verkligheten? Det är frågor som hanteras inom semantiken.
Inom FM används ordet semantik för att kringgå önskemål och behov om tydlighet.

”Äh, det där är semantik…” Och därmed har man undgått att svara och att vara tydlig.

Semantik är studiet av betydelsen av ord och uttryck, d.v.s. motsatsen till den verbala inkontinens som vi i FM ser exempel på dagligdags, där det som sägs helst inte skall vara betydelsebärande. Nomen F och våra taktiska reglementen är utmärkta publikationer när det gäller att skapa semantisk stringens. Är inte förmåga att uttrycka sig klart och tydligt officerens adelsmärke?

FILOSOFI

”Äh, det där är en filosofisk fråga”. Vem har inte hört en politiker avfärda en fråga med denna fras? Eller rent av fått frasen hälld över sig i tjänsten i FM? Därmed behöver ju inte heller denna fråga besvaras.

Ordet filosofi kommer från grekiskan och betyder helt enkelt "kärlek till visdom”.

Inom ramen för att pracka på dig anbefalld värdegrund diskuteras etik och moral. ”Äh, det där är en filosofisk fråga”. Just det, närmare bestämt en gren av det vi kallar praktisk filosofi. Även själva värdegrundsarbetet är att hänföra till avdelningen värdeteori inom den praktiska filosofin, som avhandlar vad vi uttrycker med värdeomdömen och huruvida dessa värden är objektiva eller subjektiva.

Inom den teoretiska filosofin återfinner vi både logik och argumentation. Är det någon som anar vartåt resonemanget lutar? Fyll i resten själv efter tycke och smak.

Så, käre bror och kära syster, låt inte dig och dina åsikter och värderingar avspisas med hänvisning till semantiken och filosofin. Är du vuxen så håll dig med egna värderingar, det är mer långsiktigt hållbart och du slipper att kolla på EMIL och i Försvarets Forum när du undrar vad du tycker och tänker. Eller bli civil.

COGNITO

Anonym sa...
10 mars 2010 18:13  

Ärligt talat. Kom det som en chock för er officerare att ni skulle få dåliga löner?

Det har väl alla vetat sedan urminnes tider att officerare både inom flottan och armén är dåligt betalda.Frågan är om ni överhuvudtaget är värda mer i lön. Den övertro ni har på er utbildning på de olika officerskolorna är definitivt inte bättre än de utbildningar man kan få på universitetet.

Jag har läst c-uppsatser skrivna av de som ska bli fänrikar inom flottan. Deras uppsatser hade aldrig, seriöst aldrig, blivit godkända av en handledare inom universitetsvärlden. Stavfel, grotteskt formulerade frågeställningar osv.

Anonym sa...
11 mars 2010 07:00  

Officersprogrammet är en högskoleutbildning som ger akademiska högskolepoäng. Utbildningen lyder därmed under Utbildningsdepartementet och är hur det perspektivet som vilken högskole/universitetsutbildning som helst.
Visst förekommer en hel del kvalitetsbrister men det gör det i den övriga högskolevärlden också. Det har jag bevittnat många gånger.

Specialistofficersutbildningen kan ses som en KY i sammanhanget. Ingen akademisk utbildning men en praktisk hantverksutbildning i många fall.

VIllkor i övrigt har försämrats över tiden och yrket har blivit ett annat. Det är det stora problemet.

Anonym sa...
11 mars 2010 08:10  

@Anonym 10 mars 18.12:

Officerare gör sig skyldiga till stavfel och grotTeska formuleringar?

Slå på stavningsprogrammet först...

Lindquist (Asien) sa...
11 mars 2010 10:44  

salut till Lt Appelgrens - men han måste vara medveten om att nästan alla officerare som uttalat sig lite mer annorlunda än generalerna och politikerna har råkat riktigt illa ut.

Jag står helt på truppofficerarnas sida … Fänrikar och Löjtnanter ska tjänstgöra minst som plutonchef med en lön runt 26,000 i månaden, sen ska lönen stiga kraftigt efter avancemang i truppförings befattning. Då kommer översten i Afghanistan att tjäna betydligt bättre och kontorsöverstar som kontorister. Visst finns det mycket pengar, 9 miljarder kostar personalen i FM, det är ju bara till o ta bort skribordstjänster och omfördela.

Skiten i FM är till stor del orsakat av NBO(1983) då alla blev officerare med löfte om att bli generaler. Bort med furirer, sergeanter, fanjunkare nu skulle alla bli lyckliga officerare och jämställda polare. Syftet med OHS (Officers Hög Skolan) vara att en officer skulle kunna ALLA yrken (chef, fackman, utbildare, osv) men det blev knappast något av dessa. Så officerarna fick göra furirssaker med furirs löner där många fastande i löjtnantsklistret eller vid ett skrivbord. Reformen var inledningen till gris sminkandet i FM.

Jag vet inget om FMs HR-Center, men själva namnet låter äckligt kosmetiskt och amerikanskt. Jag mår också illa av alla dessa reklamfilmer, reklamsidor och värdegrundsböcker FM producerar nuförtiden.

Miljarden som blev över ska tydligen användas för rekryteringsreklam har jag hört.

Lindquist (Asien) sa...
11 mars 2010 13:54  

Mackan sa.
Just det,

Har någon tänkt över vad vi ska ha FHS officerare till? Vad är en officer egentligen? Vad är akademipoäng och vad ska man med göra med alla dessa flumpoäng? Jasså, man får lära sig att skilja på man och kvinna i FHS (genuskunskap). Okej, jag hajar hur det står till. En kvinna har blivit regementschef. Vågar någon fråga varför? Vi imponeras av hennes fantastiska kunskaper i det militära då hon påstår i Sälen att yrkessoldater är lika smarta och mångfaldiga som värnpliktiga. Att hon blivit regementschef för sitt köns skull vet vi föga, men att hon är den bästa officeren på att suga politiker kuk vet vi ju nu.

fd arméofficer och numera transsexuell kvinna.

Anonym sa...
11 mars 2010 21:38  

Sverige har valt samma väg som de flesta andra nationer, som du normalt hyller Malin, dvs en akademisk utbildning mot officer.
De ska leda Specialistofficerare, som i andra nationer kallas NCO (och motsv).
Att du inte vet vad en officer egentligen är står klart iom de fantastiska skönlitterära versioner du lagt ut på bla Wikipedia.
En officer är en militär tjänsteman som av statsmakten erhållit förordnande i officers grad.

Du var en VO/Fk med ganska mediokra betyg vilket knappast är meriterande i sammanhanget.

Wiseman sa...
11 mars 2010 22:01  

Nu har jag låtit den här farsen pågå ett bra tag i yttrandefrihetens namn. Alla är välkomna att kommentera här och det enda som jag inte publicerar är sådant som är opsec, reklam och personliga påhopp. Nu är det definitivt dags för ett antal kommentatorer, speciellt en, att höja nivån på kommentarerna, annars blir det inte fler kommentarer. Lindquists inlägg ovan får tjäna som en skarp varning. Fler i den stilen och det kommer att bli hårdare kommentarsregler.

Lindquist (Asien) sa...
12 mars 2010 02:52  

Helt riktigt, nuvarande officersförordningen definierar en officer som statlig tjänsteman med graden lägst Fk där RO och YO ingår. Värnpliktiga Officerare (VO) var officerare enligt äldre förordningar, men någon gång på 90 talet blev fänrikar inte längre VO utan bara vpl. 60,70,80-talen: Efter KadS (stf plutonchef, plutonchef) följde flera SÖBar och KFÖar som frivilligt kunde varvas med FBU kurser för att placeras som plutonchef, stf kompanichef eller kompanichef i krigsorganisationen. Jag slutförde VO/Lt (FBU) utbildningen med x88 om vi nu ska prata om vitsord.

Sverige har 18,712 officerare och 281 specialistofficerare(NCO liknande), 770 man stående och max 3,000 man efter full mobilisering. Det är således nästan omöjligt att jämföra Svenska officerare med utländska officerare. Kan någon förklara varför FM behöver FHS officerare?

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade