Sten, sax, påse

I gårdagskvällens SVT Rapport talades det också om att oppositionens inställning till den svenska Afghanistaninsatsen svänger och det åt det sämre hållet tyvärr.

Nu är det Miljöpartiet som börjat ompröva sin inställning och inom kort kommer att lägga fram en motion om att ta hem det svenska truppbidraget. Framförallt vill man att den svenska insatsens längd ska få en fast tid för avslut.

Där sällar sig Miljöpartiet till det klassiska misstag som västerlänningar i princip alltid gör när det gäller krig mot en "österländsk" motståndare. I den västerländska kulturen och stridskonsten värderar vi människolivet mycket högt och tiden är begränsad. Ju snabbare en krigsinsats kan avgöras, desto fler liv sparas. Insatsen delas upp i olika mål som ska ha intagits vid fasta tidpunkter. I den "österländska" krigföringen är människolivet av underordnat värde och tidsperspektivet är oändligt. Det spelar egentligen ingen större roll hur många liv en seger kostar och om det ska ta två generationer att segra.

Det blir som sten, sax, påse när den hårda, stela västerländska krigföringen ställs inför en motståndare som inte bryr sig om några i Washington, London eller Stockholm fastställda tidsplaner. Den västerländska stenen sväljs av den österländska påsen. Samma läxa har identifierats om och om igen genom den moderna historien.

Miljöpartiet ger dock inget svar på den intressantaste frågan: vad ska hända med Afghanistan i framtiden när ISAF försvinner? En tillbakagång till den talibanska medeltiden förefaller mer än trolig.

För väst handlar det om att hitta saxen, men hittills verkar den vara förlagd.

I SVT:s Gomorron kommer Peter Eriksson (mp) att debattera Afghanistaninsatsen med Allan Widman (fp)

25 kommentarer:

Forsno sa...
30 september 2009 kl. 07:57  

Det är nästan mest chockerande att Peter Eriksson argumenterar som om insatsen inte reda snyftar till att bygga upp en afghansk förmåga att ta över ansvaret för den egna säkerheten.

De var själva med och beslutade om att ta över PRT MeS från britterna så de borde veta vad insatsen går ut på.

Att vara för att bygga upp afghansk militär, polis och rättsväsende, samtidigt som man är mot att ge insatsen tid och resurser nog att uppnå detta, är en självmotsägelse.

Det är uppenbart att Afghanistans framtid är helt irrelevant för Miljöpartiet när det går att vinna enkla politiska poänger på vänsterkanten här hemma på afghanernas bekostnad.

Daniel Eriksson sa...
30 september 2009 kl. 08:44  

Widman sa något roligt i stil med: "Det ansvarsområde som vi har där nere är väldigt stort för det antal soldater vi har. Området är lika stort som götaland: 300x 300 km. Och vi har 500 man på det området, det är rätt lite"

Här hemma i Sverige har vi i dagarna beredskapsövning. Sammanlagt 1600 soldater övar ihop för att försvara oss mot främmande makt. Det är bra mycket färre än 500 man per 300x 300 km...

Wiseman sa...
30 september 2009 kl. 13:48  

Bra liknelse, Daniel!

Daniel sa...
30 september 2009 kl. 18:52  

Skillnaden är att i Afghanistan finns det en fiende att slåss mot. Ingen kommer att anfalla Sverige på kort eller medellång sikt.

Daniel Eriksson sa...
30 september 2009 kl. 19:42  

Daniel (fint namn btw)

Gör frånvaron av synliga fiender det rätt att låta säkerheten av staten och statens befolkning bli så låg att man i princip kan(om man vill) ta över landet med AIK's hejjarklack?

Grinig sa...
30 september 2009 kl. 21:44  

Right on Daniel :)
Se'n om man ska betrakta det som roligt eller beklagligt...? Självbevarelsedriften får mig att hålla med dig om att det får betraktas som roligt, annars blir man väl snart tokig på alla dumheter som kommer ur den mannen. Endast i ljuset (eller snarare skuggan) av Peter Eriksson framstår den gode Allan som någorlunda sansad.

Anonym sa...
30 september 2009 kl. 22:30  

Hoppas du har rätt Daniel

För om du har fel och den i princip enda tänkbara fienden vi har skulle komma på andra tankar så har vi ingenting att sätta emot

Och då kommer nog vår och våra barns framtid att se lite annorlunda ut än om du har rätt

Det är tur för våra beslutsfattare att våra barn inte håller dem skyldiga för den risk de utsätter dem för

Men om det händer nåt och vi inte har någon försvarsförmåga så kommer de nog att hållas ansvariga i efterhand (i alla fall tills våra anfallare har skrivit om historien till sin fördel...)

Eller?

Anonym sa...
30 september 2009 kl. 22:57  

All heder till Allan Widman. Jag kanske inte är enig i allt han säger men till skillnad från många (alla?) andra politiker så besitter han kunskap, är påläst och söker fakta.

Kristian

Anonym sa...
1 oktober 2009 kl. 09:39  

Om man ser till hur samhällsdebatten förs i dag så har AIK:s hejjarklack redan tagit över.

Totte B

Daniel sa...
1 oktober 2009 kl. 12:23  

Daniel Eriksson + Anonym.
Helt klart måste vi ha fler soldater, det håller jag med om. Jag vill dock inte vara med att betala för en massa civilister som aldrig används, ska vi ha ett försvar ska det vara ett som kan användas. Att man som nu har ca 10000 officerare och ändå bara kan få ut ca 700 personer utomlands är ett skämt! Med ökad professionalisering och effektivisering samt en ökning av budgeten till ca 3% av BNP hade försvarsmakten kunnat åta sig riktiga uppgifter som innebär verklig hjälp till utsatta människor.

Ser vi på kort och medellång sikt är det helt klart att inget land från Nord- eller Sydamerika, Afrika eller Asien kommer att anfalla oss. Inget EU land heller. Norge, Schweiz, Island? Nä. Moldavien, balkan, belarus? Inte de heller. Det enda problemet är Ryssland och där får man väl säga att risken är väldigt låg. Vi behöver inte längre 25000 scoutledare som bygger upp en arme av 800000 skogsmullar eftersom vi inte längre har en fiende som tänker slänga x miljoner utfattiga, utsvultna söndermisshandlade vrak mot oss.

Anonym sa...
1 oktober 2009 kl. 12:41  

Såg debatten mellan Peter Eriksson (mp) och Allan Widman (fp), upplevde att Allan var väl påläst, medans Peter lade beslag på debatt-tiden med politiskt snömos.

Unknown sa...
1 oktober 2009 kl. 12:46  

Bra analys av österländskt vs västerländskt :)

Men iom min västerländska uppfostran så är jag dock inställd på att vi inte ska offra så många liv heller :)

F.ö. kan man konstatera att dagens approach knappast lär lyckas iaf - ryssarna försökte i bra många år att utarma muhajedin, tills dom gav upp - med sin österländska filosofi :)

Kanske bättre att dra sig ur, låta allt kollapsa, försegla gränsen och låta afghanerna själva göra upp om framtiden ?
Som det är nu blir ju bara talibanerna populärare för var dag - knappast vägen till "vinst" iaf !??

/K

Wiseman sa...
1 oktober 2009 kl. 15:02  

Daniel: "Jag vill dock inte vara med att betala för en massa civilister som aldrig används"

Välkommen till den fantastiska privatiseringen av Försvaret där du kommer att få just detta.

Jag vet inte hur du definierar kort och medellång sikt, men det försvar vi bygger idag är det vi ska ha om tio-femton år. Tio år är en oöverskådlig tid i säkerhetspolitiska termer och de prognoser som görs är lika exakta som Wolfgang Röders spådomar om nästa sommars väder. Säg mig när i historien vi vetat exakt hur världsbilden ser ut om tio år med avseende på hotbilden?


K: På vad baserar du analysen att talibanerna bara blir populärare för varje dag?

Anonym sa...
1 oktober 2009 kl. 17:26  

Wiseman,

Nu tror jag väl ändå att vi är lite i otakt med opinionen, president Obama, vicepresident Biden, NATO mfl. Den som förespråkar ett förbehållslöst deltagande i och utökande av den svenska afghanistaninsatsen är nog mer åsiktsmässigt isolerad än Peter Eriksson (mp). Canada utökar inte sitt engagemang förrän NATO (läs USA) presenterat en godtagbar strategi för framtiden, i Italien hörs ordet urdragning allt oftare. Även i Tyskland och GB börjar opinionen att svikta.

I NYT står följande att läsa “I agree with President Obama in his approach — strategy first, then resources,” Mr. Rasmussen told reporters in the Oval Office. Mr Rasmussen är givetvis NATOs generalsekreterare Anders Fogh R. Hur ser den svenska linjen ut i frågan?

USAs vicepresident förefaller snarare förespråka en nerdragning än en ökning.

http://www.nytimes.com/2009/09/27/world/asia/
27military.html

Den nuvarande målsättningen i gällande strategi är ”disrupt, dismantle and eventually defeat al Qaeda and prevent their return to Afghanistan”. Så verkar även målsättningen bli i den eventuella nya strategin. Det rör sig således om att bekämpa terrorism. Inte om att hindra en ”tillbakagång till den talibanska medeltiden”.

1500 civila beräknas av FN ha fått sätta livet till under det senaste halvåret. En hel del av dessa är offer för ISAFs insatser, så förändringar är nödvändiga.

Islam är en religion som andra, förutom att den även omfattar politik och lagstiftning. Sharialagarna är en integrerad del av Islam. Här regleras allt från arvsrätt och familjerätt till brottmål. Att amputera, stena eller piska människor är inte ett talibanskt påhitt utan en del av Sharia. Framför allt är det inte medeltid utan nutid. Det som skiljer olika muslimska länder åt är nog närmast tillämpningen. I
t ex Saudiarabien sker numera amputationer av lemmar av läkare och under bedövning, vilket inte hindrar att stening kan utdömas i olika tidstempon. Rekordet i modern tid lär vara fyra timmar från första stenen tills att delinkventen avled. Vi har fulla diplomatiska och handelsmässiga relationer med Saudiarabien och USA räknar in landet bland ”friends and allies”. Så kan det va´.

Att förhindra att Sharialagarna tillämpas eller att inga kvinnor skall gå i burka är inte en del av ISAFs målsättning.

Felet i Sverige är att vi inte är klara och tydliga när det gäller målsättningen för vårt (inkl övriga ISAFs) engagemang i Afghanistan. Att vara otydlig och luddig hjälper kanske för stunden, men på sikt är det kontraproduktivt och det kommer att bli svårt att få en opinion att svänga tillbaka, när den väl satt sig i rörelse i oönskad riktning. En glättad bild som ställs mot en ibland brutal verklighet är sämre än en ärlig bild som ställs mot en ibland brutal verklighet.

Frågan om vad som väntar om väst drar sig ur/tvingas ur Afghanistan tarvar ett svar. Dels 1) vad som händer med Afghanistan (din fråga), men även 2) hur det går i kriget mot terrorismen gobalt sett, 3) USAs supermaktsställning och 4) NATOs framtid samt även 5) framtiden för internationella insatser.
Givetvis blir Afghanistan åter en skyddad bas för terrorister.

Det är väl svaret på dessa frågor som man skall avkräva Peter Eriksson. Kriget i Afghanistan är förlorat inom ett år om inte 40.000 man tillförs i närtid enligt chefen för ISAF själv, generalen Mc Chrystal.

Lite kul att du tar upp de olika tidsperspektiven. Här i väst har vi ju som längst ett människolivs varaktighet som referens, dock oftast bara med en mandatperiods framförhållning eller en näsas längd. Det påminner mig om när Kinas president besökte Frankrike och fick frågan av en journalist om hur han bedömde den historiska betydelsen av Franska Revolutionen. Det är för tidigt att säga, blev svaret.

OBSERVATÖREN

Unknown sa...
1 oktober 2009 kl. 17:40  

@Wiseman: Well bara det faktum att attackerna sker över större områden och att delar som förut var rätt lugna nu också utsätts mer och mer.

Dessutom läser man texter och tittar på dokumentärer osv från Afghanistan så tycker jag det framgår rätt klart mellan raderna att bybor osv är rädda för Talibanerna och att även byar som förut var samarbetsvilliga nu drar öronen åt sig.

Dessutom var det ju ett par journalister som blev tillfångatagna för ett tag sedan, en britt och hans tolk har jag för mig, där britten senare undkom. I hans artikel så framgick det att Talibanerna på väldigt många ställen blev väl mottagna och hade förvånansvärt bra support från allmänheten även utan direkta hot.

Men visst några kassaskåpssäkra bevis är det inte - å andra sidan: Hur har insatsen därnere hitills lyckats - om man vänder på det ? Finns det några bevis för bestående framsteg ?

Till och med i Kabul förekommer hot, terrordåd och trakasserier verkar det som. Och förutom den initiala befrielsen, som verkligen var en befrielse i många avseenden, så verkar det på det hela taget som om situationen bara blir värre och värre ??

Visst kan det finnas en poäng i att man ibland måste ha tålamod och inte kan förvänta sig en quick fix - men det förutsätter ju en långsiktigt strategi som iaf visar något slags tecken på att hålla !

/K

Anonym sa...
1 oktober 2009 kl. 19:44  

Det är väl knappast chockerande att MP argumenterar som dom gör inför nästa val. Nu går det ut på att presentera valfrågor för att fiska röster. Löften som ändå inte kommer/tillåts av Mona att införlivas.
Sedan att Talibanerna har blivit mer populära är en myt. Talibanerna har spridit sig från södra/östra landet pga att de är hårt trängda där. Talibanerna är hatade av gemene Afghanen, flertalet av Talibanerna är inte Afghaner. Mycket av terror, hot, beskjutningar av ISAF har sitt ursprung i kriminell verksamhet/droger/krigsherrar.
Det jag kan hålla med om är att skall väst vinna "hearts and minds" hos Afghanerna så bör en uppbyggnad av skolor, sjukhus, vatten, el komma igång ASAP.
"En som varit där"

Daniel sa...
1 oktober 2009 kl. 19:54  

Wiseman:"Välkommen till den fantastiska privatiseringen av Försvaret där du kommer att få just detta."

Det låter inte bra. Men man kanske inte ska vara förvånad, slösa bort andras pengar på meningslöst skit är ju något som statliga byråkrater/politiker älskar att göra...


wiseman:"Jag vet inte hur du definierar kort och medellång sikt, men det försvar vi bygger idag är det vi ska ha om tio-femton år. [...] Säg mig när i historien vi vetat exakt hur världsbilden ser ut om tio år med avseende på hotbilden?"

kort sikt 7-8 år
medellång sikt 15-16 år

Exakt är givetvis omöjligt att veta, men jag känner mig väldigt säker på den bedömningen att varken Danmark, Colombia eller Burkina Faso kommer att invadera oss de närmaste 15 åren.

Anonym sa...
1 oktober 2009 kl. 23:42  

Tycker nog hela debatten sätter fingret på en brist i det svenska internationella arbetet. Vi är inte medlemmar av NATO, den organisation som leder operationen och har därför svårt att förhålla oss till eventuella "end-state", om vi får vara med om att forma eller ens känna till dem.

Jag var personligen inblandad i planeringen inför insatsen i MeS och kunde konstatera att det var viktigt att komma på plats, varför kunde diskuteras senare. Försvarsmaktens krav på samordnade insatser med bland annat bistånd avfärdades från UD med motivet att det skulle vara för svårt att få med SIDA på banan. "-De skulle bara skrika om ministerstyre om vi skulle säga var de skulle rikta sitt bistånd!"

Nu sitter vi där utan att ha riktig insyn i NATO operationella mål (nej, vi har inte tillgång till allt) eller ens ha en egen uppfattning om vilka mål, politiska, militära eller vilka som helst som ska vara uppfyllda innan en truppreträtt kan ske. Peter Eriksson har rätt i en sak, vi bör snarast skaffa oss en "exit-strategy" men den måste bygga på uppfyllda mål i insatsområdet och inte på politisk opportunism. Om dessa mål harmoniserar med övriga nationers målsättningar vore det dessutom ett plus, även det senare är kanske för mycket begärt....

//BB

Wiseman sa...
2 oktober 2009 kl. 00:06  

Observatören: Den sviktande beslutsamheten hos flertalet ISAF-länder oroar mig mycket. Risken är överhängande för ett fullständigt nederlag för det internationella samfundet om man genomför ett förtida återtåg från Afghanistan. Ett sådant skulle resultera i en ordentligt spricka i såväl NATO som EU.

Jag argumenterar knappast för ett förbehållslöst svenskt deltagande. Precis som du säger är syftet med det svenska deltagandet luddigt och lika luddig har också insatsen varit tidigare. Det viktiga har varit att Sverige varit på plats, inte vad som uträttats. Förhoppningsvis är det på väg att svänga.

I vilket fall som helst är det fatalt att sätta upp en tidsplan för den internationella insatsen i Afghanistan.

K: Anledningen till att jag frågar är att det är ju väldigt lätt att slänga ur sig en sådan sak, baserat på vad man läser i pressen här hemma. För media är det afghan som afghan. Talibanerna har alltid haft ett mycket starkare stöd hos pashtunerna än övriga folkgrupper och det är ytterst sällan journalisterna skriver ut vilken folkgrupp, klan eller stam de besöker.

Daniel: Vilken roll har då NATO på kort till medellång sikt? Finns EU kvar? Hur ser situationen i Ryssland ut?

Daniel sa...
2 oktober 2009 kl. 13:22  

Klas och anonym visar problemet med Europa - man vill inte göra ett dugg för att hjälpa andra. I alla fall inte sån hjälp som kan vara svår på allvar. Slänga miljard efter miljard på diverse rövhålsdiktaturer går tydligen utmärkt, sen är det skit samma om det leder till reella förbättringar för folket eller inte. Alla europas länder måste fördubbla sina ansträngningar i afghanistan eller så får dom skita i det och säga rakt ut att man inte bryr sig ifall några sandnegrer dör eller inte, att nästan en miljon dog i Rwanda för att europa inte vågade göra något är väl inte vårt problem eller? Ingen europe dog i alla fall så då är det ok. Ledsamt är det att se med vilken entusiasm man firar det faktum att sverige de senaste 200 åren bara valt att stå vid sidan om och rulla tummarna medan folk fängslas, torteras och mördas.

Wiseman:
EU kommer att finnas kvar 2025 det är helt klart, antalet medlemsländer är kanske uppe i 35 eller så. NATOs roll kommer att vara oförändrad. Ryssland kanske utvecklas i demokratisk riktning och då minskar hotet mot sverige men om man fortsätter med putinismen kommer man att halka ner på samma nivå som övriga råvaruberoende uländer. Möjligtvis kan man hota ukraina(krim och östra delen är ju full med ryssar) och/eller vitryssland.

Forsno sa...
2 oktober 2009 kl. 14:32  

När det gäller inställningen till Afghanistan i USA så har den mycket riktigt svängt under de senaste månaderna och vad värre är så har Obama börjat backa från den policy han lade fram i mars.

Jag tror att McChrystal är USA:s och NATO:s sista chans att vända utvecklingen. Han uttrycker det bäst själv:

http://www.iiss.org/recent-key-addresses/general-stanley-mcchrystal-address/watch-the-address/

Bidens dumsnåla antiterroristlinje skulle leda till en fortsatt destabilisering av landet i ännu högre takt. Om katastrofen är framme och den vinner över Clintons och militärens linje så skulle jag förorda ett snabbt avvecklande av den svenska insatsen - då finns det inte längre någon meningsfull uppgift för den.

Anonym sa...
2 oktober 2009 kl. 17:57  

Now we´re talking. Det är viktigt att vi följer med i den process som är Make or Brake för väst stöd till Afghanistan. Det är en process som tyvärr kräver att man följer med i internationell press.Man kan tycka vad man vill om mycket i USA, men bra journalister har dom.

USA är givetvis Leading Nation, men jag tror att det är viktigt att även övriga ISAF-länder kommer med i processen och debatten. Här i Sverige får vi nog fortsätta att undra över vad målsättningen är med vårt deltagande. Otydlighet härvidlag lämnar fältet öppet för opinionsbildare som Peter Eriksson et consortes. På andra sidan i debatten har vi militärexperten och vapenvägraren Tolgfors, med sin MUF-retorik. Undrar om det går hem i stugurna? Man får sätta sitt hopp till Allan Widman.

Jag tror att någon form av avgörande ögonblick närmar sig vad gäller Afghanistan, so oder so. Jag önskade att Sverige hade haft en bättre inställning än att det känns bra att vi överhuvudtaget får vara med.

@ Forsno.
Tack för ett bra inlägg och en mycket bra länk.

OBSERVATÖREN

Anonym sa...
2 oktober 2009 kl. 21:57  

I princip har jag inte något emot svenska insatser utomlands. Tvärtom är de en viktig reality check för det svenska försvaret.

Däremot tror jag att den svenska insatsen i Afghanistan inte är särskilt nyttig vare sig för Sverige, försvaret eller afghanerna.

Inriktningen på denna klena insats dränerar en alldeles för stor del av uppmärksamheten och kraften i försvaret.

Som första steget på vägen till återuppbyggnaden av det svenska nationella försvaret borde vi ta hem insatsen och satsa pengarna och tankemödan på att återställa den militära balansen i östersjöregionen.

/Kompis

Anonym sa...
2 oktober 2009 kl. 23:00  

Jag sitter fortfarande och reflekterar över kommentaren som "Daniel" fällde angående 10000 officerare och endast 700 i utlandsstyrkan.

Jag tycker det är skrämmande att vi plockar 7% av vår kår till detta. Visst vi ska satsa på internationellt deltagande. MEN vi är fortfarande uddlösa. Det är egentligen en fjäder i hatten för politikerna att vi är där. INTE för FM. FM är idag en organisation som går på knä (läs: Förbanden) där uppgifter är extremt otydliga. Vi lägger ned allt som har med nationellt försvar att göra. Det övas i princip ALDRIG. Organisationen omstruktureras efter ett CJTF-koncept. Det som är skrämmande med just CJTF-strukturen är att den bygger på en stooooor styrkeöverlägsenhet där man i princip kan strunta i vad fienden gör. Man kan helt enkelt köra över dom. Men jag fattar inte hur vi kan organisera oss så och även tillämpa detta på nationell basis. Ordervägarna är extremt långa. Och jag kan inte vid min gud tro att vi i Sverige någonsin kommer att vara så pass styrkeöverlägsna i en nationell situation.

För att återknyta till Daniels kommentar då (ursäkta utlägget). 7% av 10000 är en stor andel som försvinner från den nationella sidan och av de 9300 som är kvar så skulle jag tro att närmare 2000 av dessa är från Överste och uppåt som har fullt upp med att pinka revir och komma på sätt att klättra i hierarkin. Resterande 7300 är dom som ska dra hela skutan framåt med allt från soldatutbildning och förbandsproduktion till incidentberedskap.

Jag tycker att FM borde lära lite mer av Norge där man enligt egen utsago sitter med "två hattar". En för NATO och en för nationellt försvar. Samma personer kan utföra olika uppgifter under båda hattarna men man har tydliga ledningsstrukturer som är skiljda åt för detsamma. Detta skapar enligt dom, en tydlighet och struktur som gör det hela lite mer förståeligt i en annars komplex miljö.

I Sverige är man inte värd ett ruttet lingon om man säger att man INTE vill åka utomlands, till Afghanistan till exempel. Om jag bara nöjer mig med att vilja jobba för Sveriges väl så kanske man borde söka nytt jobb. Ärligt talat så är inte jag beredd att DÖ för Afghanistan, men jag kan faktiskt tänka mig att DÖ för Sverige om det innebär att mina barn kan få en trygg uppväxt och liv. Det är mitt val och det var på de premisserna som jag sökte mig till FM. Vad ska jag ut till ett land långt bort och göra som jag knappt förstår mig på?

Beredskapsövningen som pågår just nu visar redan hur illa situationen är med ledning och hur ansträngd personalsituationen är. Folk kommenderas ut på övertid i massor för att ens vara i närheten att få ihop det. OCH som någon annan talare sa, så har vi ändå mindre än 500 man på ett område á 300*300km2. Detta kommer dessutom ge långsiktiga konsekvenser för förbanden då folk måste ta ut tvångsledighet då kompledighetsbanken överskrider det tillåtna m.m. och folk måste stanna hemma för att man inte skall begå lagbrott i arbetstidsregleringen. Detta kommer att innebära flygplan som står på marken, soldater som rullar tummar eller blir hemskickade på långledigheter, ödsliga förband och en utlandsstyrka som undrar vart alla soldater är och varför det är så svårt att rekrytera.

Jag slutar hellre än att jag söker mig till Afghanistan. Jag jobbar i flygvapnet och med nuvarande uppgifter där så vet jag att den soldat med 6-veckors gröntjänst skulle prestera bättre än jag där. Ungefär som att be en pilot börja köra stridsvagn för att det inte finns personal till det...

Lång och luddig kommentar kanske, men jag hoppas ni förstår vad jag är ute efter...

Anonym sa...
4 oktober 2009 kl. 13:52  

Av ca 500 svenska soldater är 230 ute o jobbar i området vi måste få ner fler soldater, tillräckligt många för att soldaterna ska kunna jobba utan att gå på knäna just nu jobbar alla soldater för 2 personer minst 16h om dagen. timlönen för utlands styrkan mellan 70-160kr/h räknat på 16h jobb för MOT team 1/3 lägre hur många icke idealister skulle jobba för sådan timlön???

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade