Försvaret och försvarspolitiken uppmärksammad i SVT Agenda (uppdaterat 7/6 08.00)

I SVT Agenda 3/6 ägnades ca en fjärdedel av programmet åt Försvarets situation idag och i framtiden, varvid Karin Enström för första gången på allvar intervjuades i sitt nya ämbete som försvarsminister.

Videoklipp borttaget

Inledningen av programpunkten var förmodligen den bästa granskning av situationen i Försvarsmakten som gjorts i svenska media på flera år. Soldater intervjuades om hur de upplever situationen, f d rektorn för FHS och pensionerade generalmajoren Karlis Neretnieks fick ge sin syn på hur han ser på Försvarsmaktens förmåga att hantera en kvalificerad motståndare, framförallt koncentrerat kring avsaknaden av luftvärn. En viss skillnad mot situationen i höstas när Försvarsdepartementet fick Försvarsmakten att ställa in Neretnieks föredrag om innebörden av den svenska solidaritetsförklaringen på Arméinspektörens fältövning.

Även Johan Tunberger intervjuades som bakgrund och fick ge sin syn på underfinansieringen av materielinköpen till Försvarsmakten. Sin vana trogen de senaste åren varnade Tunberger för en anskaffning av "Super-JAS". Den nya generationen stridsflyg kommer att innebära en oerhört stor investering och sannolikt kommer det att bli en särskild budget för detta eftersom det omöjligt kan rymmas inom försvarsbudgeten. Ändå är det en nödvändig investering om inte situationen ska bli helt ohållbar under 2020-talet. Tunberger gör helt rätt som kritiserar investeringen som mycket dyr, men han nämner aldrig några alternativ till JAS 39. Att anskaffa ett annat system blir med all säkerhet betydligt dyrare än Gripen.


Karin Enström intervjuades sedan av Mats Knutsson i studion och det var nästan så att man trodde att det var Sten Tolgfors som tagit plats. Det var samma undanglidande svar och skönmålningar av situationen där ny färg raskt smetades på den nya fasaden för att dölja de djupa sprickorna under. På en av de stora frågorna som i mångt och mycket fäller avgörandet om Sverige överhuvudtaget kommer att ha ett försvar om några år, nämligen situationen för soldaterna, föll Enström in i gammalt spår och hänvisade till att rekryteringen går utmärkt och att man borde se till lönerna över hela anställningen inklusive internationella insatser istället för att bara titta på lönerna i Sverige. Enström bortsåg därmed direkt från något som hon med all säkerhet vet, nämligen att majoriteten av soldaterna aldrig kommer att genomföra en utlandsinsats. Man kan också dra resonemanget vidare till att internationella insatser måste genomföras för att hålla yrket attraktivt, inte minst lönemässigt.

Videoklipp borttaget

Räknar man lite detta kommer man fram till att om samtliga 6600 anställda soldater ska genomföra en internationell insats om 6 mån under sin anställning på 6 år, måste de internationella insatser kraftigt utökas. Räknat på att drygt 50 % av personalen i en insats är soldater krävs det förbandsinsatser på ca 1000 personer per halvår för att alla soldaterna ska få möjlighet till internationell tjänst EN gång under sin anställning. Idag kostar de internationella insatserna mellan 2 och 3 mdr kr/år. För att samtliga kontraktsanställda soldater ska få en internationell insats krävs en fördubblad ansträngning. Försvarsbudgeten lär inte tolerera att ytterligare 2,5-3 mdr kr viks för insatser. Det lär också vara ett oerhört dyrt sätt att höja soldaternas löner med ett ytterst marginellt resultat. Det skulle bli betydligt mer i lönekuvertet för motsvarande summa till löner och därmed möjligheterna att motverka just det som en av soldaterna i inslaget sammanfattade situatioenn med: det är ett yrke man inte har råd jobba inom. Men då närmar sig Försvarsmakten raskt situationen inom så många andra länder med yrkesförsvar, nämligen att mer än 50 % av budgeten går till personalkostnader mot ca 30 % för några år sedan. Också detta ohållbart om man ser till några andra av Försvarsmaktens strategiska problem, främst materielförsörjningen.


Överlag slapp Enström mycket lätt undan på frågorna från Mats Knutsson. Hon hade kunnat pressas betydligt hårdare just när det gäller de aspekter som Neretnieks tog upp. Till sommaren är sannolikt en ny försvarsberedning tillsatt för att gräva i försvarets framtida utveckling. Det kommer att bli mycket intressant att se exakt vilket uppdrag som Regeringen ställer till beredningen eftersom detta i hög grad påverkar resultatet. Klart är att situationen ekonomiskt är i högsta grad ohållbar. Personalförsörjningen har blivit dyrare än väntat (för Försvarsmakten och politikerna) samtidigt som Försvarsmakten inte kunnat genomföra de grundorganisationsförändringar man föreslagit Regeringen för att finansiera personalförsörjningen. Att Sveriges militära karta kommer att se likadan ut efter 2014 som den gör idag är mycket osannolikt. Osthyveln har gått ner till paraffinet när det gäller förmågan. Nu återstår endast att minska förmågebredden. Men vilken förmåga ska strykas? Vilken förmåga behöver inte ett land där det nationella försvaret åter är fokus och där utländsk hjälp ej kan garanteras eller får planeras? Och vilken utländsk hjälp finns att få i ett Europa där samtliga stater tagit fram den stora osthyveln och hänvisar till just hjälp utifrån?


Karin Enström har mer eller mindre omedvetet tagit den svenska motsvarigheten till att vara jordbruksminister i Sovjetunionen – ministerportföljen där målen aldrig går att nå.


Läs även Cynismer och Cornucopia apropå Agenda. Efter programmet bröt också en rätt intensiv försvarsdebatt ut på Twitter. Den enda rikstidning som uppmärksammat programmet är förvånande nog Expressen.

Uppdatering 08.45: Sveriges Radio Skaraborg uppmärksammar på morgonen de många avhoppen bland soldaterna. Bl a intervjuas en ung soldat som berättar att hon tjänade bättre när hon sommarjobbade på slakteri. Ett uttalande som i mångt och mycket sammanfattar problemet.



Uppdatering 7/6 08.00: Tyvärr verkar inte SVT tillhandahålla inbäddningar av klipp som inte startar automatiskt och det går ej heller att justera i html-koden. En klar nackdel för folk som sitter med mobilt bredband med trafikgräns.