LFU 2040 – En irrelevant utredning

Ämnet luftförsvarsutredning, eller snarare behovet av en utredning av framtida luftstridskrafter, har flera gånger tagits upp på denna blogg. Behovet kvarstår trots att Regeringen förra veckan släppte sina utredningsdirektiv för utredningen Luftförsvaret efter 2040, vilket till slut blev resultatet av kravet från flera av riksdagspartierna på en ny luftförsvarsutredning (den senaste var anno 1968). Kortfattat kan man säga att den nu beslutade utredningen blir ett spel för gallerierna medan det egentliga behovet, en utredning av luftstridskrafterna för perioden 2025 och framåt, negligeras.

Det finns två huvudorsaker till att det inte blir någon utredning för den mest instressanta och kritiska perioden. För det första är det stor risk att en sådan utredning skulle visa på så omfattande behov och svagheter i de nuvarande satsningarna på Försvaret att det skulle bli politiskt omöjlig för Regeringen (det är en sak att alla skriker att kejsaren är naken och en helt annan att en parlamentarisk utredning fastställer detsamma). Nesan för Regeringen skulle bli oerhörd. Den andra orsaken är att utredningen sannolikt skulle komma fram till ett helt annat resultat än den version av JAS 39 Gripen som Schweiz avser att beställa och som Regeringen redan fått Riksdagen att beställa tio exemplar av. Sådant går inte för sig och det skulle dessutom helt skjuta svensk flygindustri och tusentals jobb i sank. Ett oacceptabelt scenario, såväl för Regeringen som för Socialdemokraterna.


Själva direktiven till utredningen lämnar mycket att önska. Till att börja med lyckas man inte reda ut vad man egentligen menar med just "luftförsvaret". Man inleder med att konstatera att luftförsvaret rör "system för att upptäcka och varna samt bekämpa anfallande flyg och robotar". Något senare ändrar man sig till innebörden "flygstridskrafterna med bas- och stridsledningssystem samt luftvärn". I bägge dessa fall refereras till betänkanden från Försvarsutskottet. Något senare refererar man åter till Försvarsutskottet och "luftförsvaret inklusive flygstridskrafterna". I den slutliga uppgiftsställningen ges uppgiften att "studera och bedöma helheten när det gäller behoven inom luftförsvaret tiden efter 2040. Med luftförsvaret avses flygstridskrafterna med samtliga komponenter, samt luftvärn. Transportflyg ska inte omfattas av utredningen."

Det är med andra ord något oklart om vad som egentligen avses. Ska man reda ut begreppen från grunden så utgörs luftstridskrafterna av två komponenter: flygstridskrafter och luftvärn. "Luftförsvaret" som begrepp har hittills inte existerat annat än som benämning på den verksamhet som genomförs för att skaffa sig kontroll över luftarenan. Förvisso utgör detta luftstridskrafternas viktigaste uppgift om man även inkluderar fientligt territorium, men det utgör ändå bara en bråkdel av de uppgifter luftstridskrafterna kan lösa och bör lösa för att den egna sidan ska nå framgång. Sett till detta har t ex utredningen helt avgränsats från att hantera flygspaning, anfall mot mark- och sjömål, med mera. Just sjömålsbekämpning är och kommer att förbli en huvuduppgift utifrån Sveriges geografiska förutsättningar med 270 mil kust.

Uraktlåtenhet att därtill inkludera bekämpning av markmål gör att man också missar en av ett försvars viktigaste komponenter, nämligen att ha en sådan förmåga att påverka en presumtiv motståndare att denna avhåller sig från angrepp. För luftstridskrafternas del handlar detta inte bara om luftförsvar utan idag framförallt om att kunna bekämpa markmål på mycket långa avstånd och med hög precision. Denna utveckling lär ytterligare förstärkas i framtiden. Finland är det enda nordiska land som har tagit till sig detta och därför anskaffat kryssningsroboten JSOW med ca 30 mils räckvidd till sina F-18 och nu senast lagt en beställning på en markavfyrad motsvarighet, ATACMS till raketartillerisystemet MLRS. Dessa system ger Finland möjligheten att t ex bekämpa mål långt in på fientligt territorium om en konflikt skulle utbryta och är därmed en parameter som motståndaren ständigt kommer att tvingas kalkylera med. För svensk del handlar det därtill också om att kunna bekämpa en motståndare redan under dennes framryckning mot svenskt territorium. Genom anfall mot överskeppning, genom anfall mot flygbaser för transportflyg och i viss mån också genom anfall mot tilltransportvägar på marken.


Värt att notera är också att till och med en försvarsutredning som denna blir helt bakvänd då ett stort förbehåll fastställs i slutet av dokumentet: "Kommittén ska utgå från en i huvudsak bibehållen ekonomisk ambitionsnivå för luftförsvaret".

2040 är 28 år bort. Köpkraften inom försvarsområdet urholkas snabbare än i det civila samhället till följd av krigsmateriels högre komplexitet och allt mindre tillverkningsserier. Redan vid drygt 3% minskning per år är köpkraften halverad efter 20 år och efter 28 år (2040) nere på nästan en tredjedel. Därtill ska läggas andra faktorer som påverkar en försvarsbudget. En liter diesel (militär) i Afghanistan kostar idag uppåt 100 kr, p g a de oerhörda logistiksvårigheterna. Detta ger en försmak åt vad som kan komma att ske i framtiden. Jämför man de drivmedelspriser Försvarsmakten betalar idag med hur de såg ut för 28 år sedan ser man en mångdubbling som bara fortsätter och som dessutom lär accelerera. Detta är ett exempel på faktorer som i allra högsta grad kommer att påverka den framtida Försvarsmakten.


Kvar blir ett 2020-tal fortsatt höljt i dunkel, där vi vet att vi idag saknar ekonomiska medel till även de mest grundläggande anskaffningarna. Inom området för Regeringens utredning kan man konstatera att nytt stridsflygplan, nytt transportflygplan, markbaserade radarstationer, medellång/långräckviddigt luftvärn, flygbasutrustning, signalspaningsflygplan, attackvapen med mera, alla är ofinansierade poster där materielsystemen faller för åldersstrecket under perioden fram till 2025 och utan att någon lösning presenterats. Har man inte utrett vad behoven är och hur statusen är i omvärlden och framförallt närområdet, blir det mycket svårt att lösa något problem. Till ovanstående ska ju naturligtvis också fogas de mycket stora behoven hos mark- och sjöstridskrafterna, vilket allt som allt får talet om en Genomförandegrupp 2 att framstå i all sin absurditet.

Ställer man politisk nivå till svars för dessa framtida omöjligheter möts man snabbt av tal om "pooling and sharing". P&S fungerar utmärkt när det gäller fredstida resurser, men är den sämsta lösningen när det blir allvar. Som exempel kan tas det haussade strategiska transportflygsamarbetet som Sverige är en del av. När det förra våren för första gången blev allvar, nämligen med Libyeninsatsen, fanns inga C-17 att tillgå. Dessa var bokade sedan tidigare för andra nationers behov och lösningen blev en luftbro med svenska C-130. Inom Norden möts man av ett annat problem, vilket faktiskt Riksdagen själv korrekt har formulerat. Den krig eller det krig som drabbar ett nordiskt land, drabbar oss alla. Sålunda kommer samtliga att ha stora nationella behov och inga resurser att dela med sig av. Ska man alltså "poola" och "shara" för orostider bör det i så fall vara med länder som har diametralt annorlunda behov och säkerhetspolitisk situation.


Frågan förblir: Vad finns det egentligen att utreda i Regeringens luftförsvarsutredning 2040?


Se också Försvar och Säkerhets översättning av direktiven för luftförsvarsutredningen till fotboll. Visar verkligen på det absurda.

12 kommentarer:

Anonym sa...
28 juni 2012 kl. 22:14  

Vad finns det egentligen att utreda i Regeringens luftförsvarsutredning 2040?

Om vi ska utveckla svenska eller köpa utomjordiska rymdskepp?

Eller om vi ska utveckla rymdskepp i samarbete med utomjordingar?

Skipper sa...
28 juni 2012 kl. 23:29  

Man tar sig för pannan.

Genom att enbart skumma igenom direktivet så sticker inget särskilt ut förutom årtalet 2040, och ekonomidelen. Men efter att läst din analys så framstår hela direktivet som absurt.

Apropå en av svenska flygvapnets huvuduppgifter som du beskriver i inlägget - bekämpning av sjömål från luften - så är det kanske inte enbart den politiska nivån som bortser från denna oerhört viktiga, och kanske helt avgörande förmåga i ett skymningsläge?

Hur många flygtimmar har våra fyra stridsflygdivisioner lagt på att öva sjömålsbekämpning med 15F under de senaste åren?

Anonym sa...
28 juni 2012 kl. 23:35  

Så man kan sammanfatta det hela med att luftförsvarsutredningen är ett slag i luften? ;)

Wiseman sa...
29 juni 2012 kl. 10:06  

Skipper:

Ingen aning hur mycket sjömål det övats. Sannolikt mycket lite med tanke på nedgång i flygtimmar och ökning av andra uppgifter och framförallt att bara för knappa 5 år sedan skulle Rb 15F avvecklas. Allt var bara CAS, CAS, CAS, vilket man än idag ser alltför starka spår av i vapenutbudet. Det är i princip idel CAS-vapen, vilket är det dyraste och sämsta alternativet att utnyttja luftstridskrafter i ett nationellt scenario. Däremot är det av största vikt vid internationella insatser, t ex Afghanistan där fienden saknar förmåga att uppträda i luften.

Anonym sa...
29 juni 2012 kl. 16:30  

Skall vi följa den typ av "utveckling" som FM har haft de senaste 28 åren så återstår nog FM fysiskt på samma nivå som förtroendet i årets SOM-undersökning.
Under noll är årets placering i indexlistan och där hamnar vårt försvar också rent fysiskt 2040 om ingenting görs.

(Polisen ligger på cirka femtio.)

"Reklamkampanjen är värd varenda krona" var det någon som sa för ett tag sedan. Nu begriper jag vad han menade och var han kom ifrån!

Hoppas att någon snart begriper att förtroende får man efter ha gjort något i verkligheten och inte genom reklam, prat, avsiktsförklaringar och diverse underliga "löften".

Med den brist på kraft vår försvarminister angriper frågorna kan 2040 komma att realiseras betydligt tidigare.

Öb vill lägga ner SWEDEC, någon annan ställer flygflottiljerna mot varandra och i BLT kan man läsa om Karlskronas fördelar gentemot Muskö/Berga....


Det känns bekant på något vis!?
"I det bekanta kan man känna trygghet" läste jag någonstans. Fan trot!

Teaterdirektören.

patrik sa...
29 juni 2012 kl. 20:07  

Ja, systemhaveriet har inte bara drabbat Försvarsmakten utan också Försvarspolitiken - vilket i och för sig nästan är en förutsättning för ett så kapitalt misskött försvar.

Att inte ha ordning på nomenklaturen och andra begrepp och definitioner är det första steget mot avgrunden. Det borgar för dubbeltänk, tvetydigheter och svävning på målet - det som räddat FM undan totalkollaps de senaste åren. Utan tvekan har man varit oerhört skickliga att utan precision ösa ut floskler och "dådkraft" - utan innehåll.
Att det enkla begreppet KFÖ kan omfatta allt och inget är ett tydligt och lättförståeligt exempel.

Och naturligtvis finns det inga förutsättningar att utreda något om inte ens nomenklaturen finns.

Försvarsmakten och försvarspolitiken är en cancersjuk, döende organism som ibland ger ifrån sig spasmer - men som i det långa loppet inte kan räddas.

För alla anställda skull kan man hoppas att dödskampen är så långsam att de flesta hinner fasas ut i annan verksamhet.

Patrik Lander

Maskinmannen sa...
30 juni 2012 kl. 08:58  

Apropå bristen på nomenklatur

Då vikten av en tydlig nomenklatur fortfarande prioriterades kunde FM producera formuleringar liknande dessa:

“Reparabel materielenhet som vid behov av underhåll byts i en större enhet (bruksenhet eller annan utbytesenhet). Den borttagna materielenheten lämnas enligt särskilt utbytessystem till underhållsanstalt för åtgärd. Utbytesenhet kan vara primär (UE), som byts i bruksenhet eller sekundär (SUE) som byts i UE.
Utbytesenhet kasseras först då den är oreparabel.”

"Egenskapen att kunna tillämpa kunskaper och färdigheter som jämte tillgång på resurser i
erforderlig kvantitet, konstituerar en given förmåga."

Personligen tror ja att många funnit att avsaknaden av en etablerad nomenklatur ha underlättat beslutsfattandet i FM.

Det är ju mycket enklare för alla inblandade i beslutsprocessen om alla är överens om vad som ska beslutas.

Om alla inblandade i beslutsprocessen tillåts ha en egen tolkning av vad det är man beslutar om så blir det mycket enklare att få samråd.

En tydlig och välkänd och omfattande) nomenklatur skulle ju inte medge denna flexibilitet.

Lennart E sa...
30 juni 2012 kl. 10:16  

Att utreda hur luftförsvaret skall se ut 2040 och bortom är lika absurt som om vi 1932 skulle ha startat en utredning om hur luftförsvaret skulle se ut efter 1960 och var hade vi hamnat då? Det är hög tid lyfta upp huvudet ur sanden och se verkligen NU!

Vi måste snart inse att vi i första hand måste kunna försvara Sverige. Efter Avvecklingen i Afghanistan borde vi även avveckla eller åtminstone kraftigt minska vårt stora engagemang i det strategiska flygtransport-samarbetet med C17, återinföra en reformerad värnplikt och återskapa militär närvaro på Gotland.

Lennart Elborgh

pseudonauten sa...
30 juni 2012 kl. 18:44  

Ett litet men ack så talande citat från SOM-institutets senaste rapport:

"Svenskarnas förtroende för försvaret

Från en tydligt positiv förtroendebalans före Berlinmurens fall har försvaret under 2000-talet etablerat en negativ förtroendebalans. Förtroendet för försvaret ligger stabilt lägre än för andra myndigheter som lyder direkt under regeringen.

Förtroendemåttet påverkas av hur viktig eller oviktig de svarande uppfattar att en viss institution är, men även av hur väl institutionen uppfattas fungera.

Av Figur 1 framgår att långtidstrenden fortsätter 2011, där försvarets förtroendebalans ligger strax under nollstrecket."

Frågor på det?

Anonym sa...
30 juni 2012 kl. 23:27  

"försvarets förtroendebalans ligger strax under nollstrecket"

Inget förtroendekapital alltså utan en förtoendeskuld??

Får mig att tänka på FM årsredovisning härom året där FML förkunnade att "internt uppfattas Försvarsmakten som en trygg och generös arbetsgivare med ordning och reda"

Fortfarande har ingen kunnat förklara vem/vilka eller ens hur många man tillfrågat när man kom fram till detta...

Antar att SOM-institutet är lite mer vetenskpliga i sina undesökningar.

/Ekeby 3.0

retrofrenologen sa...
1 juli 2012 kl. 10:23  

Luftförsvar!

Smaka på det; L U F T F Ö R S V A R...

Ett enastående användbart begrepp som med närmast klinisk precision beskriver bristen på substantiellt innehåll i såväl försvarspolitik som försvarsmakt.

Mer på samma tema:
Luftslott - försvarsreformeringen
Luftbubbla - omstruktureringen
Luftledning - FML
Lufttryck - försvarets forum
Luftspalt - ÖB ledare i sagda forum
Luftskepp - Visbykorvett
Luftfartyg - Super JAS
Luftgevär - AK 5 ersättare
Luftmadrass - soldatsäng

Wiseman sa...
1 juli 2012 kl. 12:04  

Retrofrenologen:

Det där blir ett eget gästinlägg!

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade