Julkalender 2014: Lucka 18 – Luftvärn

I takt med att Försvarsmaktens uppgifter i allt högre grad riktades mot internationella insatser, tilldelades det svenska luftvärnet allt lägre prioritet. Till slut var man i princip ointresserad av andra förmågor hos luftvärnet än den att upptäcka upptäcka ammunition som färdades genom luften, i syfte att kunna förvarna personal på baser i insatsområden för en attack. Det gick dock aldrig så långt att någon verkanskomponent anskaffades.

Från att på 90-talet ha omfattat ett mycket stort antal bataljoner, är det svenska luftvärnet idag nere på endast två bataljoner. Tidigare var varje armébrigad tilldelad en egen luftvärnsbataljon. Utöver detta fanns det medelräckviddiga luftvärnet med robot 77 Hawk som skulle skydda högvärdiga mål. Fristående luftvärnsbataljoner fanns för att skydda annan infrastruktur och inte minst basområden, som t.ex. Flygvapnets baser. I Kustartilleriet, senare Amfibiekåren fanns eget luftvärn med robot 70.

I de stora avvecklingarna försvann för eldrörsluftvärnet i form av 40 mm automatkanoner. Dessa var radarriktade och undergick på 90-talet modifieringar för att få bl.a. även laserasvtåndsmätare. Till skillnad från robot 70, kunde automatkanonerna verka även i mörker och nedsatt sikt emedan robot 70 endast var för dagsljus. En utveckling av robot 70 skedde på 80-talet och infördes i form av robot 90. Här hade skytten flyttats från eldenheten med sikte där han varit utsatt för väder, vind och motverkan, till att istället fjärrstyra lavetter om två robotar från ett fordon. På så sätt ökades uthålligheten kraftigt, samtidigt som införandet av ett IR-kamerasikte gav god förmåga att verka i mörker och dessutom identifiera luftmålen.

I samband med de stora neddragningarna av försvaret i början av 00-talet gick avvecklingen av luftvärnet i rask takt i och med att det yttre hotet mot Sverige ej längre skulle kunna beröra vårt eget territorium. Automatkanonerna överfördes till de baltiska staterna. Robot 90 fick utgå till förmån för den äldre och mindre kapabla robot 70, med tanke på att detta system redan sålts i stora antal till exportkunder. Att mörkerförmågan försvann kompenserades med nattsikten på ett fåtal av de kvarvarande robot 70. Under slutet av 80-talet hade också utveckling påbörjats av ett nytt robotsystem benämnt robot 23 BAMSE som ersättning för automatkanonerna. Detta anskaffades till slut endast som demonstrator i ett lågt antal och lades närmast omedelbart i malpåse.

Kvar blev till slut endast två bataljoner med en blandning av robot 70 och robot 97 HAWK, som under 90-talet genomgått sin andra större renovering och modifiering. När omvärlden blivit mer otrevlig kan man konstatera att det är omfattande luckor i det svenska luftförsvaret vad gäller luftvärn. (Se bild i detta inlägg för jämförelse mellan dagens svenska luftvärns räckvidder och samma antal av modernt långräckviddigt luftvärn)

I och med att robot 70 också börjar gå mot slutet av sin livslängd, anskaffades hastigt ett nytt korträckviddigt luftvärnssystem härom året i form av en markbaserad version av Flygvapnets värmesökande robot 98 IRIS-T. Försvarsmakten har också under flera år påpekat behovet av att ersätta robot 97-systemet. Systemet togs ursrpungligen fram i USA under 50-talet och var bl.a. insatt under Kubakrisen. Nu lutar det återigen mot att Sverige får renovera detta system istället för att anskaffa något mer kapabelt och långräckviddigt system – en faktor som Försvarsmakten satte upp som villkor om Riksdagen endast valde att beställa 60 JAS 39E.

Flera försvarsberedningar har under 00-talet pekat på kryssningsrobotar som ett av de största konventionella hoten mot Sverige. Kryssningsrobot är till följd av sin långa räckvidd svåra att skydda sig mot innan de fälls och roboten har i sig så liten radarmålyta att den är svår att upptäcka och bekämpa. Ser man till den aktivitet som Ryssland genomfört i Östersjön de senaste åren, med bland annat "ryska påsken" riktad mot Sverige, handlar dessa övningar om bekämpning av markmål med just kryssningsrobotar. Ett annat hot är ballistiska robotar, likt det ryska Iskandersystemet, som konventionellt luftvärn av den typ Sverige idag förfogar över ej kan nå verkan mot.

Mycket talar tyvärr för att luftvärnsluckan fortsatt kommer att vara otätad. Samtidigt kan konstateras att Spanien nyss köpt ytterligare långräckviddigt luftvärn ur det tyska överskottet till mycket lågt pris. Vill man så går det.

Föreslagen ytterligare läsning:
Om förra regeringens högtflygande planer på långräckviddigt luftvärn (idag utdömt av Försvarsmakten som omöjligt till följd av bristande finansiering)
Anskaffning av luftvärnssystemet Patriot

11 kommentarer:

Farbveckan -86 sa...
20 december 2014 kl. 04:10  

Tänkte väl att valet mellan EldE-70 och EldE-90 skulle dyka upp i någon av luckorna.

Glöm inte heller i detta sammanhang den väsentligt högre omvärlduppfattningen som lokalspaningsradarn PS-91 gav EldE-90 i förhållande till EldE-70.

Logiken i valet av system kan väl närmast liknas vid detta.

Unknown sa...
20 december 2014 kl. 10:50  

Det här är verkligen intressant och minst sagt svåröverskådligt med tanke på hur lätt det är att stirra sig blind på teoretiska cirklar ritade på en karta och praktiska räckvidder med tanke på målets flyghöjd, radarns praktiska räckvidd med tanke på att jorden är rund samt hur lätt det är att söka samt slå ut robotens ledradsr. Är dessa radarsystem typ AESA vilka är svåra att störa ut och lokalisera. Med tanke på det relativt få robotar vi skulle ha råd att anskaffa, hur lätt är det att avslöja om målen är dumies eller äkta kryssningsrobotar. Samarbetar ledningen mellan långräckviddiga robotar och mediumdito så att man omedelbart kan gå på med en ny robot om den första missar eller man inte hinner med. Kan flyget direkt kommunisera med luftvärnet och varna om mål dom missar. Finns säkert mer av praktiska saker att fråga om men det vore kul att få en liten lektion rörande detta. Det är ju inga billiga grejer vi avser skjuta iväg trots allt!

paul sa...
20 december 2014 kl. 15:21  

Lite fel i tidsaxeln men i sak rätt.
Jag har dock hört från en fd officerskursare på Lv6 när jag var där att Luftvärnet inte var nöjda med rbs23, tillförde inte tillräckligt mycket i förhållande till kostnaden. I princip omodernt redan innan förbandssättning.
Att man gick tillbaka till rbs70 misstänker jag huvudsakligen hänger på fordonen och bemanningen.
En rbs90 tropp kräver minst 2 bandvagnar troligen för någon uthållighet 2 bandvagnar och något sätt att transportera extra personal (en bandvagn till var det från början)
Det innebar tre bv206/208 istället för en lastbil som ersatts med gamla pansarbussar (som tydligen inte har mycket av terräng förmåga men ändå)
Det var dessutom något som gällde måldatamottagningen på rbs90 som spökade jämfört med de då nya stridsledningsterminalerna (kan var jag som minns fel här men finns någonstans i bakhuvudet).
I grund och botten skulle jag säga att felet är att vi överhuvudtaget anskaffade rbs90. Det togs fram som brigadluftvärn för norrlandsbrigaderna men blev snabbt tydligt att det inte klarade av den uppgiften. Redan där borde vi istället tittat på något som var mer kvalificerat, exempelvis satsat på att byta ut rbs77 till något helt nytt alternativt moderniserat rbs70 då. Lätt att vara efterklok förvisso.
Dock är ett av problemen att armén varit ansvarig för luftvärnet för flygbaser. Det borde alltid legat på flygvapnet vilket skulle lett till mer specialiserat luftvärn i armén som är bra på att skydda rörliga förband och liknande samt ett specialiserat för flygvapnet (och marinen för den delen) specialiserat för fasta anläggningar. Dock var aldrig flygvapnet intresserade av det, vi luftvärnare blev oftast inbjudna med armbågen och sedda som nödvändigt ont och meningslösa.

Anonym sa...
20 december 2014 kl. 21:13  

hej! läs denna artikel(vilket de flesta av er nog redan gjort) att franska försvaret bestämt sig för att minska från fem skvadroner SAMP/T till fyra. Det är därför nu två kompletta batterier över som kan vara möjliga att köpa med kort varsel. Detta med tanke på diskussioner som förs att anskaffa nytt luftvärnssystem tidigare än nu gällande planering.Borde vara läge för ett mycket bra pris eller leasing med tanke på spanjorenas köp av Patriot från Tyskland.
http://www.artlvklubben.se/2014/11/19/forsvarsmaterielutstallning-eurosatory/

Ocke sa...
20 december 2014 kl. 23:25  

Det var i och med FB04 som det bestämdes att rbs90 skulle avvecklas. Fram tills dess var uppfattningen, åtminståne hos alla luftvärnare jag var bekant med, att rbs90 skulle genomgå MLU och rbs70 avvecklas. RBS90 hade 2004 varit i drift i drygt 10 år och det fanns en del som behövde ses över. Detta hade kostat pengar, inte speciellt mycket pengar men ändock resulterat i ett negativt kassaflöde för FM som vid tidpunkten hade extremt ansträngd ekonomi. Samtidigt var systemet mindre lämpat för utlandstjänst. Valet var enkelt, helt om och rbs70 blev kvar samtidigt som rbs90 avvecklades.


På sidan 55 i prop 2004/05:5 (FB04) står något intressant förutom att rbs90 helt utan motivering nu ska avvecklas. Försvarsmakten har föreslagit att de två bataljonerna med robotsystemen
97 och 70 vilka används både för skydd av särskilt objekt samt
yttäckande luftskydd, skall kvarstå i insatsorganisationen fram till 2015.
Därefter kan inte robotsystem 97 livstidsförlängas ytterligare.
Så var det helt plötsligt 11 dagar kvar till 2015 och livstidsförlängning av rbs97 är högaktuellt.

Anonym sa...
21 december 2014 kl. 10:30  

Problemet med RB23 är att det i princip är en RB70 med en Booster därbak, det innebär en ganska liten verkansdel. RBS90 kompanierna skulle väl ingå i fördelningslvbat RB70 för att ge dom mörkerförmåga och var väl aldrig påtänkt som briglv? Sen var RBS70 framtagen för en äldre hotbild än den för RBS90?
Bandvagnarna var väl aldrig något problem, utan det snarare har man spritt ett antal myter för att försvara beslutet att lägga ner RBS90

H sa...
21 december 2014 kl. 11:40  

Högintressant om övertaliga SAMP/T från Frankrike! Nu gäller det för regering/FMV/FM att överträffa sig själv i snabbtänkthet och gripa läget när det uppstått!

En annan intressant framkomlig väg är möjligtvis att uppgradera vår RBS 97 med nya robotar av typ ESSM. Detta skulle ge en ökad räckvidd till 50km och en nästan fördubblad robothastighet till Mach 4. Vet dock ej om den svenska varianten av HAWK är möjlig att uppgradera på detta sätt. Uppgraderingen beskrivs här: http://www.miltechmag.com/2012/08/medium-range-air-defence-round-up.html

Rikard Hagman sa...
21 december 2014 kl. 21:12  

Bra skrivet Wiseman. Läget är minst sagt beklämmande.. Inget luftvärn mot en rad farliga vapen som kan användas mot vårat land.

Det här är riktat till beslutsfattarna: Det finns inte mycket att fundera på, och tiden kan vara knapp. Vi hinner inte vänta på nyval. Anslå genast pengar till ett långräckviddigt luftvärn värt namnet! Förslagsvis Aster 30. Verkställ.

Bygdemajoren sa...
21 december 2014 kl. 21:42  

Att förorda inköp av två Aster-system från Frankrike visar, tragiskt nog, bara hur långt ned i demonstratorträsket som försvaret sjunkit. Om någon försvarspolitiker tog luftvärnsfrågan på allvar skulle vi snarast ta i bruk de drygt 60 robot-90 som vi har. Så länge det inte händer vet vi att några ökningar av mängden luftvärnsförband inte kommer att ske.

@Ocke
"Så var det helt plötsligt 11 dagar kvar till 2015 och livstidsförlängning av rbs97 är högaktuellt."

Inte bara högaktuellt, den pågår för fullt.

Och, nej, vi ska inte skaffa ett till amerikanskt lv-system med rötterna då Elvis gjorde lumpen (läs tyska patriotsystem).

Receptet är i ett första steg:
Minst dubbelt så många 98-system.
Minst 8 system Aster-30 (i en lösning utan Arabel-radarn).
Passiva sensorer.

I nästa steg:
Mindre radarjaktrobot som kan skjutas från 98-lavett.
Ny rörlig radar (bv-buren).

Magnus Redin sa...
22 december 2014 kl. 08:11  

Trevligt att hitta en möjlighet att snabbt omvandla höjda försvarsanslag till utökad förmåga. Det borde gå att köpa SAMP/T inklusive något års bemanning med franska instruktörer? Då kan systemet vara klart att verka medan svensk personal utbildas och vårt materielförsörjningssystem hanterar chocken.

Det vore en fin finess om affären även kan bli en belöning för att Mistral inte levereras till Ryssland. Både för detta och hyfsad egen förmåga borde två snabblevererade surplusbatterier och två nytillverkade vara en rimlig mängd. Om Ryssland sedan fortsätter rusta krävs det ännu mer.

TheFluff sa...
22 december 2014 kl. 21:44  

Problemet med Patriot är egentligen inte inköpspriset för själva eldenheterna, problemet är att robotarna kostar i storleksordningen 10 MSEK styck och att underhållskostnaderna är rent ut sagt astronomiska. I USA kostar en Patriotbataljon (24 eldenheter) över 700 miljoner USD om året, dvs bortåt 5.5 miljarder kronor.

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade