Upp och nervända världen

Härom morgonen läste jag en debattartikel av en centerriksdagsman som prisade centerns nya inställning till Kärnkraft. Det var som om 30 års styvnackat kärnkraftsmotstånd aldrig existerat. Den omsvängning kändes ungefär lika trolig som Berlinmurens fall.

Det har ju blivit lite upp och nervända världen i den svenska politiken, med moderater som sålt ut försvarspolitiken och istället tagit över en del gamla sosseideal (flera av dem inte fel). Vad ska ske härnäst? Ska Lars Ohly gå ut och säga att han vill privatisera vården?

Åter till energipolitiken. Mona Sahlin går nu ut och säger att hon vill stoppa elexporten till övriga Europa. I förra veckan uttryckte hon sig nästan lika styvnackat mot kärnkraft som mot NATO ("inte så länge jag lever...").

Energiförsörjningen är ett problem. Jag anser att det var svagt och fel att avveckla Barsebäck i förtid utan att ha någon ersättning. Nu sitter vi med kompletterande brunkolsel från Europa vid behovstopparna. Vi kommer inte att behöva mindre elenergi i framtiden. Snarare otroligt mycket mer, oavsett hur mycket vi än energioptimerar.

Fler och fler vurmar för elbilar, så även Mona Sahlin och socialdemokraterna, och det gör man med rätta. Tåget har alltid framhållits som det miljövänligaste alternativet. Men var ska elen komma ifrån? Sahlins uttalande från förra veckan i Västerås om fortsatt avveckling av kärnkraften känns rätt naivt:

"Vill man lösa klimathotet i dag, och vill man ha fram nya investeringar och framtidstro i energiindustrin så är inte lösningen att vänta på allt dyrare och avlägsen kärnkraft. Utan det är att sätta igång nu med investeringarna i biobränsle och vind. Det ger effekt i dag."

Hur avlägset är det då inte att man kan ersätta kärnkraften med andra mer miljövänliga alternativ? Naturligtvis ska man satsa på sådan energikällor också, men vi måste ändå se till att trygga försörjningen fram till dess. Det finns ingen tid att förlora, precis som Mona säger. Börja bygg idag och bygg både kärnkraft och andra miljövänliga alternativ, så vi slipper importera koldioxidintensiv el. Dagens reaktorer är spec:ade att verka fram till 2020. Ska vi ha en egen elförsörjning då gäller det att agera nu och det är faktiskt endast kärnkraften som klarar detta.

Mona kanske missade gaskrisen för en dryg månad sedan. Hade vi idag haft en överkapacitet i vår energiproduktion och det hade funnits ett fungerande ledningsnät över hela Europa, hade det ju varit smakligt att stötta Bulgarien m fl med energi. Det är ju klart att Mona vill stoppa den svenska exporten av el, eftersom hon ju förespråkar en orealistisk energipolitik och då behöver man varenda kilowattimme på hemmaplan.

Stackars, stackars högavlönade, okvalificerade arbetskraft

Dags att köra huvudet i getingboet.


Visst, det är ju aldrig kul att behöva gå ner i lön. Visst, de uträttar ett nödvändigt jobb, men vilka yrkesgrupper gör inte det, sedan de första statsbildningar uppkom och man frångick självhushållningen?

Enligt LO tjänar en sopåkare i dagsläget ca 34 000 kr i månaden i Stockholm. Nu kommer lönen att sänkas till 29 000 kr. Det råkar ju också vara lågkonjunktur, så jag antar att det finns en hel del människor som skulle vara glada om de kunde få ett okvalificerat jobb som gav 29 000 kr i månaden. Det sticker säkert inte heller i ögonen på andra LO-medlemmar som får nöja sig med drygt 10 000 kr mindre i månaden trots vidareutbildning.


Min fru funderar nu på att byta yrke. Hon har insett att 5 års studier för att bli civilingenjör och sedan tjäna 25 000 kr/mån var ganska bortkastade när man kan få ett jobb där man jobbar 30 h/vecka och får 34 000 kr. Hon ligger bara ca 20 000 kr back per månad om man räknar upp sophämtningen till heltid och därutöver 5 års studielån.

Mina sympatier kommer soparbetarna inte att få i det här fallet. Däremot får jag ju erkänna att de har ett grymt bra vapen i förhandlingarna. Stockholm utan sophämtning kommer att bli... intressant...

Tänk, att arbetsgivarna har mage att kräva att folk ska jobba 40 h i veckan också? Vad ska komma härnäst? Att man ska behöva byta om på egen tid också? Man kanske skulle överväga att strejka när man tvingas betala förmånsskatt för att man får gratis mat och logi i form av vakuumförpackat och tält när man är på insats i Afrika? Ja, just ja. Det får man ju inte enligt lagen.

Ab, Svd, 2, 3, 4, 5 ,6, DN, 2, 3, 4

Nordiskt försvarssamarbete

Ca 50 år efter att Norge och Danmark beslutade sig för NATO istället för en nordisk militärallians, lade Norges utrikesminister Thorvald Stoltenberg idag fram sin utredning om ett nordiskt försvarssamarbete.

I stort anser jag att den innehåller en rad intressanta punkter och framförallt välbehövliga. Utrikesminister Carl Bildt ska tydligen vara mer skeptisk, trots att utredningen i princip är en bekräftelse på den svenska regeringsförklaringen. Kanske är ordvalet "säkerhetsgarantier" alltför långtgående i svenska öron. Mona Sahlin satte förmodligen lunchen i halsen i Bommersvik när hon fick höra det. Jag är väl inte ensam om att minnas försvarsminister Tolgfors generösa ord från i våras om Gripen till Norge, när han talade om att vi kan ju alltid hoppa av ett försvarssamarbete om det inte känns bra (om situationen blir lite otäck för något annat land). Det kan ju också vara så att det känns lite pinsamt att åta sig Islands försvar, när man är väl medveten om att förmågan på hemmaplan inte direkt är fullkomlig. Men ska man upp till 1700 man (känt svenskt knep. Når man inte upp till målen, sänker man detta och hurrar sedan tre gånger så mycket när man nått detta lägre mål) samtidigt/år i utlandstjänst kanske det är enklare att sätta några på Island än i Afghanistan?

Jag tycker de 13 listade punkterna känns sunda, och ett ytterligare bevis på detta är väl att flera av dem går stick i stäv med nuvarande svensk försvarspolitik (och det brukar ju tyvärr också jag göra). Ytterligare en anledning för utrikesministern att inte våga ta bladet från munnen. Redan för två år sedan när Sverige försvades som allra bäst i Afghanistan hade norrmännen svängt om till att åter koncentrera sig på att i första hand klara uppgifterna på hemmaplan. I vanlig ordning ligger vi några år efter Norge. Om regeln håller är vi i samma situation om ca 3 år (dvs 5 år efter).


F d generallöjtnanten Johan Kihl är medförfattare till en debattartikel på Brännpunkt om försvarspolitiken. Den är intressant på flera sätt. Kihl satt i försvarsmaktsledningen när idéerna att Sverige bäst försvaras i Afghanistan och att vår beredskap på hemmaplan kan sänkas till löjligt låg nivå, lanserades. Tydligen är det hög tid att göra avbön.

Det mest intressanta är dock Göran Petterssons (m) analys. Är Kihl på väg att bli kristdemokratisk talesman i försvarspolitiska frågor?

Cyberkrigföring

Kvällens Dokument Utifrån utgjordes av en mycket intressant fransk dokumentär om cyberkrigföring. Programmet inleddes med angreppet på estniska datorsystem under statykontroversen och övergick sedan i obehaglig redogörelse för hur sårbart det moderna samhället är.

Som jag skrivit tidigare, vill vi få stor effekt med en liten försvarsbudget ska vi satsa stenhårt i den här sektorn.

Trovärdigt alternativ

Sedan oppositionen gick samman i sina ansträngningar för att tillsammans vinna valet, har jag haft ytterst svårt att ta detta alternativ på allvar. Alliansen hade ett klart samarbete utan större sprickor när man vann valet 2006, medan de rödgröna verkligen ger Carl Bildts uttalande från 90-talet rätt, då han talade om "rödgrön röra".

Det första som debatterades i Riksdagen efter att "de rödgröna" lanserats var Sveriges deltagande i Afghanistan. Redan där sprack det rejält och de tre partierna drog så mycket åt olika håll att Jan Björklunds Sälenuttalande närmast framstår som en hostning.

SvD:s grafik över en rad knäckfrågor för de rödgröna är mycket illustrerande. Det är sällan jag ger försvarsminister Tolgfors rätt på olika punkter, men när det gäller oppositionens försvarspolitik och framförallt finansiering är vi helt överens. Det passar sig verkligen inte att kritisera Alliansens försvarspolitik (som jag inte gillar) och dess verkningar, när man själv erbjuder en ännu sämre finansiering.

Bra analys

av Thomas Gür i SvD.

"Den svenska staten förmår sedan en längre tid inte att till fullo klara av de väsentligaste uppgifter som faller på en stat, trots att den i efterkrigstiden blivit allt större, allt omfångsrikare och tagit i anspråk allt mer pengar både i absoluta tal och som del av sina invånares inkomster."

Ka-tjing!

Melodifestivalen blir i år ÄNNU mer utdragen. Borta är den tiden när det fanns ett startfält på dryga tiotalet bidrag och man hade ork att följa artisternas tävlande mot varandra. Nu är det fyra deltävlingar, en extra för de som nästan nådde ändå fram i deltävlingarna och sedan en final. Totalt är det sex st lördagar det är tänkt att man ska bänka sig framför tv:n.

Ka-tjing, låter det om SVT:s kassaapparat. Det blir mycket mer pengar som ramlar in i telefonomröstningarna sedan man införde deltävlingar innan finalen, och i år blir det ännu mer sen man infört ytterligare två omröstningar deltävling. Visserligen går runt 80% av pengarna till Radiohjälpen, men konceptet känns ändå ungefär lika genuint som Kanelbullens dag. Målgruppen är väl ungefär densamma, personer under 18 och över 65.

Gripen IN och dess chanser

Som bekant gör Saab sitt bästa för att försöka sälja JAS 39 Gripen till Indien. Affären är en jätteorder och omfattar 126 flygplan. Skulle affären gå i lås, skulle det innebära att Indien skulle bli den största Gripenoperatören i världen. Flygvapnet kan dra en hel del nytta av detta, framförallt när det gäller integration av nya vapensystem (kostsamt att betala själv), och taktikutveckling för dessa. Redan nu finns det en användargrupp för Gripen, där de svenska, tjeckiska, ungerska och sydafrikanska flygvapnen delar med sig erfarenheter till varandra och samarbetar om materielutveckling.

Har Gripen en chans i Indien? Ja, det tror jag, och en ganska god sådan. Indien är en regional stormakt som vill kunna hävda sitt oberoende. Man vill inte vara beroende av stormakterna, såsom Ryssland och framförallt USA. Indien opererar sedan tidigare stora mängder rysk krigsmateriel, och ytterligare köp skulle göra landet än mer beroende av Ryssland.

Vad som ligger alla de andra konkurrenterna, utom möjligtvis Rafale, i fatet, är att Indien kräver fullständig transfer-of-technology. Man vill få tillgång till all data om flygplanet och all källkod, vilket Sverige går med på, vilket USA aldrig skulle gå med på och troligen inte de andra heller. Produktionen av flygplanen ska också förläggas till Indien.

Saab offererar också en hel del intressanta tillbehör till Gripen IN, t ex en kapsel med en CARABAS-radar. Denna kan se föremål som t o m befinner sig under marken. Vad detta gör är att man får en spaningskapsel som är användbar dag som natt, i alla väder, och som är okänslig för kamouflage. Mycket intressant.

Gripen IN är annars en variant av Gripen NG och den demonstrator som nu flyger i Linköping.

I dagarna börjar den stora indiska flygmässan Aero India 2009, men Gripen kommer inte att flyga där, vilket den gjorde för två år sedan. Istället koncentrerar sig tydligen Saab på den fly-off, som äger rum under våren, där alla flygplanen ska mäta sina krafter under en oerhörd massa fältmässiga prov. Ett mycket smart sätt att genomföra ett uppköp, och det var ju under liknande former man kom fram till att strv 122 var den bästa för Sverige.

Det blir spännande att se resultatet. Konkurrensen kommer att vara stenhård, eftersom det här är den största stridsflygplansaffären de närmaste åren. Framförallt kommer det bli en fight mellan världens främsta flygplantillverkare där man inte kommer att tveka att ta till alla till buds stående medel, som t ex att muta journalister att skriva upp egna flygplan och ner andra.

Förklaring av Försvarsmaktens ekonomi

Twingly tillåter tyvärr inte att man byter titel på redan gjorda inlägg och därför tar jag till det fula knepet att göra ett nytt inlägg och länka till inlägget jag ville byta namn på, dvs det inlägg som är en förklaring till Försvarsmaktens ekonomiska situation idag. Naturligtvis skulle jag ha kunnat radera det förra inlägget och gjort ett ny med ny titel, men jag vill inte radera de kommentarer som redan trillat in, så jag hoppas läsarna ursäktar mitt tilltag.

SvD, 2, 3, 4, 5

Försvarets ekonomi förklarad - Effektförlust 2

I ett svar på mitt senaste inlägg redogjorde jag för en läsare hur vi nu kan få så liten effekt av Försvaret trots den i mångas tycke stora försvarsbudgeten. Många andra har hört av sig med liknande frågor så jag lägger detta som ett nytt inlägg. Jag gjorde tidigare en jämförelse mellan 1999 och 2009, så jag tänkte fortsätta på den. Det blir ett mastodontinlägg i sedvanlig ordning, men sådan här saker låter sig inte förklaras i en handvändning.


I FM underlag (s. 78) berättas det att materiel fördyras med i snitt 3,5% per år, varvid materielen blivit dubbelt så dyr år 20 som år 0. Lägg därtill att lönerna stigit med ca 35% (utvecklat nedan) under samma period och på det sedan en inflation. Jämför vi 1999 (44 mdr) och 2009 (39 mdr) är skillnaden i budget i respektive års kronvärde -5 mdr kr. Anpassas sedan 1999 års budget till 2009 års värde (54 mdr) har vi istället tappat 15 mdr kr i ren inflation.

Därefter kan man själv räkna på de ökade lönekostnaderna och materielfördyringen. Därtill har man kostnaderna för de marknadsmässiga hyrorna av Försvarsmaktens lokaler och områden, från 1,7 mdr kr 1997 (motsv 2,1 mdr 2009) till 2,4 mdr kr 2009 trots att antalet förband minskat med runt 75%. Hade hyrorna sjunkit i takt med avvecklade förband skulle man alltså betalat ca 10 mdr i hyra 1999. Jag tror inte det finns någon förbandschef som inte kan skriva under på att om denne har gjort sig av med byggnader inom sin garnison (sagt upp hyran), så har FortV omedelbart höjt hyran på de andra. Det kallar jag effektiv förvaltning av skattemedel.

Blir det billigare med inköp av materiel från utlandet? Läs inlägget om COTS och fundera på saken. Betänk även att materiel som vi köper i dollar bara under andra halvåret 2008 blev över 30% dyrare då kronan föll. Inom materielsidan har man fått lägga enorma summor pengar på de förbandsnerläggninar och flyttar som genomförts det senaste dryga decenniet. Materielbudgeten som av oinsatta (journalister såväl som politiker) anklagas för att vara opåkallat enorm. Vad dessa oförmågor inte vet är att materielbudgeten ej endast innehåller pengar för anskaffande av materiel. Huvuddelen utgörs istället av pengar för vidmakthållande och avveckling av materiel. Därutöver hittar man också hyror för lokaler och områden där.

Nu talas det t ex om en flytt av StrilS 2012 från nerläggningshotade Uppsala Garnison till den relativt packade Enköpings Garnison. StrilS förlades till Uppsala till en kostnad av dryga miljarden i dåtida värde, sedan den tidigare legat på det nerlagda F 18 Tullinge. En stor del av anledningen var att man inte ville behöva flytta skolan någonsin igen och F 16 var identifierat som det flygförband som man allra sist skulle komma på tanken att lägga ner. Nu lär det bli till att göra en ny investering. Flygskolan i Linköping förlades endast där för att politikerna ville ha det så. Alla remissinstanser var rörande överens om att det var det sämsta och skulle kosta mest i investeringar. Just nu bygger man nya lokaler för drygt 150 milj kr, samtidigt planerna talar om att flytta 2012 till Såtenäs. Är det ett alternativ att vara kvar på Malmen? Nej, inte om man vill få någon effekt av verksamheten, som varit otroligt bakbunden sedan flytten från Uppsala (och dessförinnan, Ängelholm och innan dess Ljungbyhed). Sedan har vi exemplet med flytten av T 3 till Östersund från Sollefteå för någon miljard och hur man senare fick transportera strf 90 till Sollefteå från Östersund (I 5) för övningar och därvid också bygga till det gamla förbandets garageområde (I 21). Och en hel del andra exempel...


På 15 år har overheadkostnaderna (hyror, löner etc) skjutit i höjden ute på förbanden från ca 50 % till 85 %. Med andra ord har den delen av budgeten som kan användas till övningar, kostnader för att använda stridsfordon, fartyg och flygplan, nedgått något fruktansvärt. Ingen tvivlar på att overheadkostnaderna kommer att öka ännu mer nu när vi istället ska anställa soldater istället för att ha värnpliktiga. Det var något Försvarsmakten fick lära sig den hårda vägen under året med NBG. Trots att antalet officerare sjunkit med 33 % sedan 1999, har lönekostnaderna stigit från 11 mdr kr 1999 (13 mdr i 2009 års värde), till 12 mdr kr 2009.


Som parentes kan nämnas att Försvarsmakten nu äntligen föreslår att ordningen ska återställas och Fortifikationsverket avskaffas (s 72 i underlaget). Istället skulle FMV ansvar för ny- och tillbyggnationer. FortV inleder direkt striden för överlevnad i en bilaga till underlaget (s. 4) och hänvisar till att man effektiviserat "produktiviteten inom fastighetsförvaltningen" med 20%. Vän av ordning undrar direkt vilken tidsperiod det handlar om och jämfört med vad? Och vad menas egentligen med "produktiviteten inom fastighetsförvaltningen"?


Vår försvarseffekt kommer att fortsätta att minska såvida man inte börjar kompensera försvarsbudgeten varje år för de ökade kostnaderna.

Summa summarum måste ÖB spara mer pengar än nödvändigt för att kunna finansiera besparingarna. Det kostar stora summor att avveckla, vilket gör att varje liten besparing kräver en mycket större (t ex kostnaderna för flytt av verksamhet). När nu ÖB måste hitta 1,5 mdr kr till t ex år 2012, måste han göra besparingar för mycket, mycket mer. Efter 2012 fortsätter ju självklart inflationen, den tekniska faktorn, lönekostnaderna att öka, varvid man återigen tvingas spara på verksamheten för att klara overhead.


Nu ska jag omsätta syre och intagen föda till muskelaktivitet och hoppas att även lite ilska försvinner på samma gång.

SvD, 2, 3, 4