Beprövad erfarenhet

Officersförbundet kritiserar med rätta Försvarsmakten för en bristande säkerhetskultur.

Sedan 70-talet har svenska Flygvapnet varit en föregångare i säkerhetstänkande genom sitt system för driftstörningsanmälningar som är världunikt. Med driftstörning avser man både tekniska problem och fel orsakad av den mänskliga naturen (t ex oavsiktlig överljudsflygning, kollisionstillbud etc). I grund och botten går systemet ut på att den som begår ett misstag ska inte straffas för detta utan uppmanas istället att rapportera detta så att andra kan lära av det. Grundtanken är att om en stridspilot, tekniker eller flygstridsledare kan göra ett misstag, kan andra göra samma misstag. Psykologin är enkel. Genom att påföljder saknas (utom då det gäller medvetna grova avsteg från regelverket, som t ex leder till materiella och personella skador) fångar man upp de allra flesta tillbud och misstag som begås. I anmälan får den anmälande berätta om driftstörningens typ, i vilken situation den inträffade, vad denne tror det berodde på och hur det hade kunnat undvikas. Anmälan kommenteras senare av chefer och i vissa fall även av personal som arbetar med flygsäkerhet centralt. Alla driftstörningsanmälningar sammanställs sedan centralt inom Flygvapnet och lagras i en databas där de gjorts anonyma. De mest intressanta och de allvarligaste skickas sedan ut i sammanställd form till alla flygvapenförband och läses sedan av alla piloter, tekniker och flygstridsledare. Anmälningarna ligger också till grund för omfattande statistiskt och förebyggande säkerhetsarbete eftersom databasen går tillbaka ända till systemets start. På så sätt är det lätt att fånga upp säkerhetstrender och påtala dessa, vilket gjorts inom helikopterverksamheten, men för döva öron. Antalet haverier inom stridsflygverksamheten är idag en bråkdel per flygtimme jämfört med 70-talet, där systemet för driftstörningsanmälningar ses som en väldigt stor faktor i framgången.

Av någon outgrundlig anledning har detta system aldrig anammats av övriga Försvaret. Där är det istället det omvända som gäller. Misstag och tillbud ska rapporteras, men man kan vara ganska säker på att man kommer att åka dit för dem. Påföljder kan vara löneavdrag etc. Låt oss ta exemplet vådaskott.

Vådaskott är oerhört allvarliga och leder i värsta fall till personskador eller döden. Vådaskott förekommer flera gånger varje år och endast ett fåtal rapporteras, beräknar man. Anledningen till detta är delvis att det självklart upplevs som pinsamt att ha felat, men vem vill frivilligt prickas och få löneavdrag? Jag är fullständigt övertygad om att problemet med vådaskott avsevärt skulle minska om man införde ett system för driftstörningsanmälningar som omfattade vapentjänsten och där påföljderna för vådaskott togs bort (förutom vid personskador), där den anmälande liksom i Flygvapnets system fick berätta om händelsen och hur den kunnat förebyggas. Därefter skulle man sammanställa anmälningarna likt Flygvapnet och distribuera sammanställningar ner på plutonsnivå.

Systemet borde naturligtvis inte stanna vid vapentjänst utan även omfatta saker som fordonstjänst etc.

Det här är dock inget nytt förslag utan har kommit på tal tidigare, men ansvariga i HKV verkar inte riktigt lika bevandrade i ledarskap och psykologi som sina företrädare i Flygvapnet på 70-talet. ÖB säger själv i doktrinerna att verksamheten ska grundas på beprövad erfarenhet, men 30 års framgångsrik drift verkar inte räcka för att det ska vara beprövat.