En ny gästskribent har tagit ett steg framåt. Ämnet är denna gång den djupa kris som svensk militär helikopterförmåga befinner sig i efter år av vanskötsel. Ett antal officerare har nyligen försökt etablera kontakt med berörda inspektörer i den fråga som inlägget berör, men hittills utan någon respons.
I veckan stod det klart att den allmänna och enorma bristen på helikoptrar i Försvarsmakten har föranlett att de senaste rekryterade och i Tyskland utbildade helikopterpiloterna nu kommer att få gå och slå dank tillsammans med äldre kollegor på Malmen. Hur detta agerande kommer att påverka rekryteringen och Försvarsmakten™ säger sig självt. Man behöver inte ens veta upp och ner på en skokartong för att komma till den slutsatsen.
Patria Helicopters AB lämnade redan i slutet av förra året en offert till Försvarsmakten på ett igångsättande av de 12 st Hkp 4 som i dagsläget finns i malpåse runtom i Sverige. Över ett kvartal senare har FMV fortfarande inte svarat på offerten, varvid Patria nu lämnat in ny offert, där man åtar sig att för 3 (tre) milj kr återställa samtliga Hkp 4 till full tjänstbarhet, varvid 8 helikoptrar skulle vara i tjänst redan efter 12 veckor. Vidare finns en skalbar offert på att inom ett år utrusta Hkp 4 med all den utrustning den moderna stridsmiljön kräver (IR-dämpning, vapenlavettage, IFF, VMS m m). Med denna utrustning skulle dessa Hkp 4 såväl kunna genomföra trupptransport och MED/CASEVAC i såväl Afghanistan och NBG samt användas för utbildning och nationella insatser i Sverige. Livslängden bedöms till bortom 2020.
Sett på längre sikt finns det en än viktigare aspekt, nämligen ubåtsjaktsförmågan. I dagsläget finns noll och ingen flygburen ubåtsjaktförmåga i och med Hkp 4 utgång ur organisationen. Ubåtsjaktförmåga bedöms idag tidigast kunna återtas 2020, vilket innebär att all den kunskap som idag finns i organisationen och byggts upp genom skarpa insatser under decennier, kommer att gå förlorad. Förmågeglapp är nog det minsta ord som kan användas för att beskriva situationen.
Men, varför lägga 3 milj kr på att få igång en tillstymmelse till fungerande helikopterförmåga i Försvarsmakten, när man kan lägga hundratals miljoner på att underminera flygstridsledningen och gynna IT-företagen? (Naturligtvis är det GLC/NOC som avses)
Försvarsmaktens nya devis vi verkar, vi syns, vi respekteras ter sig mycket, mycket märklig i skenet av de beslut som tas på Lidingövägen 24.
/Wiseman
------------------------------------------------
Hur agera i nuvarande tragiska situation när det gäller Försvarsmaktens helikopterkapacitet?
Situationen inom Försvarsmaktens helikopterflottilj kan för närvarande beskrivas enligt nedan:
- Helikoptermaterielen är otillräcklig
- De helikoptrar som finns används felaktigt
- Personalen är frustrerad
- Flygsäkerheten är under isen
Situationen är i vissa avseenden uppkommen och i andra avseenden orsakad av bristande ledarskap.
Vad kan göras?
I FM/FMV Materielförsörjningsstrategi (MFS) daterad 2009-10-14 (häpp…) framgår
”en viljeinriktning att i större utsträckning utnyttja det vi redan har” och vidare att ”det handlar inte enbart om hur vi anskaffar materiel utan även att säkerställa att vi anskaffar rätt materiel i rätt tid”
Rätt tid är nyss!
Då är frågan; Kan man utnyttja det vi redan har?
Vi har HKP4 och HKP9. Dessa två beprövade system kan, med lite vilja, i den uppkomna situationen lösa situationen på ett för Sverige ekonomiskt mycket gynnsamt sätt. Båda är befintliga, certifierade och beprövade.
HKP4 skulle kunna vara i drift fyra veckor efter beslut och alla tolv helikoptrar efter 36 veckor. De fyra första behöver bara service, de andra tillsyner. HKP9 systemet har motsvarande förutsättningar.
Detta skulle medge att BG11 kan få stöd med HKP4 i stället för och HKP15 (som inte har något där att göra) och HKP15 kan användas till det den är avsedd för och duger till UTBILDNING och vis sjöoperativ verksamhet.
Försvarsmakten skulle då snabbt få en insatsberedskap med HKP4 och HKP9 systemen och viktiga kompetenser som ubåtsjakt kan bibehållas. Med nuvarande situation och planerade leveranser av HKP14 kommer den att upphöra och vara återtaget till kanske 2030. Med HKP4 i drift kan den bibehållas kontinuerligt!
Det skulle även innebära en långsiktig uthållighet då de för dyra pengar i Tyskland utbildade piloterna kan få flygtid på både HKP4 och HKP15. I dag är planerna att ställa dessa på backen vilket är något av det mest korkade av alla korkade beslut som fattas, och det vill inte säga lite.
Kostnaden för att iståndsätta HKP4 systemet uppges vara 3 Miljoner kronor, så det kan inte vara orsaken till rådande handlingsförlamning.
Skattebetalarna kräver att viss klokhet kommer till stånd!!
Antingen får de som har att fatta beslut komma till insikt eller så bör någon annan få ta besluten.
Sting.i.Pinget
36 kommentarer:
Det är ju ett Alldeles utmärkt sätt att På koRt tId få fungerande heLikoptrAr. Skriv På kontRaktet Idag omedeLbart.
/M
Att iståndsätta HKP4 systemet låter som en ekonomisk och operativ sund ide. Dock så kommer det antagligen inte hända då vissa personerna som beslutade att lägga ner systemet skulle tappa ansiktet.
Vi får inte glömma den viktiga sjöräddnings uppgiften. Skepp motsvarande Estonia har en förmåga att ibland sjunka. Jag tycker att denna förmåga och uppgift borde ges till helikopterflottiljen.
Även finlandsfärjor sjunker. Det är kallt i vattnet.
/Zeta
Att agera i den i gästinlägget beskrivna situationen kan tes sig tämligen svårt om man utgår från de sätt FM lärt sig att hantera krissituationer. Alla de analys- och konsekvenbeskrivningsmetoder vi fick lära oss på FHS chefsprogram saknar nämligen några viktiga delar,
Den viktigaste delen är avsaknaden av metod, eller förmåga för den delen, att gå tillräckligt långt tillbaka i tiden för att kunna få en helhetsbild av ett förlopp. När det gäller FM helikoptrar så börjar man gärna med att se på avveckling av gamla system, nyanskaffning av nya dito samt turerna kring organisationen. Men en fullständig analys måste ta sin början i hur FM från början byggde upp sin helikopterkapacitet. Arméflyget, Marinflyget och FV helikopterverksamhet hade klara syften och därmed material anskaffade för dess ändamål. En fråga att ställa sig är då; När tappade vi målbilden och varför?
Jag har inte svar på frågan men man kan ju alltid titta på skälen till att slå ihop alla delarna till en helikopterflottilj. Där finns en del av svaren.
En annan viktig del är att kunna analysera hur FM valt att leda sig självt. Är ett ständigt hoppande mellan olika viktiga befattningar verkligen rätt väg att utnyttja duktiga officera. Är ändamålet att individernas karriärer ska stå i fokus eller är det samlade totala resultet som är viktigast?
Att agera rätt i den uppkomna situationen kräver nog att de som i dag sitter med beslutsrätten agerar utifrån FM bästa och inte efter vad som är bäst för den egna karriären.
Frågan kvarstår, Hur agera i nuvarande situation.
Att vi inte har ubåtsjaktförmåga längre kan väl inte vara en överaskning för någon längre? Men med så få örlogsfartyg som vi har kan det väl inte spela någon roll längre? Om någon vill ta Sverige gör dom det på 4h. Det är folket som bestämt att det skall vara så genom fria val. Acceptera det och sluta gnälla!
Ja, kloka ord. Vad är problemet? Hur svårt kan det vara? Är det pengar? Är helt övertygad om att det finns utrymme upp till ca 1 miljard i årets budget. Tyvärr så är pengarna utspridda på alldeles för många aktiviteter och konton för att vi skall ha koll. Den överdrivet detaljerade ekonomistyrningen har lett till att vi har så dålig koll. Våga satsa på dessa befintliga system!
Stabschefen
Wiseman mfl?
Påstår du eller någon annan att 12 st HKP4 som FM redan äger och som kanske har en livslängd på bara 10-15 år är dyrare än motsvarande antal UH-60?
Påstår ni att 12 st HKP4 är tillräkligt för att genomföra trupptransport och MED/CASEVAC i såväl Afghanistan och NBG samt användas för utbildning och nationella insatser(ubåtsjakt) i Sverige?
Med ert förslag, när kan vi tidigast ha en rote HKP4 med ubåtsjaktförmåga insatsberedd nationellt? Vilken påverkan får dessa besättningars återinflygning på HKP4 för övriga uppgifter med HKP10/15?
Peter Borgström
Det har varit en rätt gnällig ton på bloggen (ja, inte obefogat men...) å det senaste men jag välkomnar gnäll med positiv rapportering! Fikarumsgnäll som bara är gnäll blir man bara trött och bitter på. Nu kan man bara hoppas att "nån" nappar på det här, för det låter ju onekligen jävligt bra. Få med några politiker på spåret så skall vi se att det händer grejor. Rätt spår bara, rätt spår. 3 miljoner? Var är det finstilta?
Att det svenska insatsförsvaret inte är allvarligt menat inser man lätt när man betraktar bristen på helikopterverksamhet. Helikoptrar för att flytta trupper och materiel utgör grunden i all modern expeditionär militär verksamhet. Utan dem kan man lika gärna, eller snarare hellre, stanna hemma. Länder som USA och Storbritannien, som ändå har tillgång till helikoptrar, har alla upplevt nöden när de ändå inte räcker till i Afghanistan. Helikoptervapnets betydelse har till och med skrivits in i USA:s militärstrategiska planering för de kommande fyra åren.
Häromdagen var det någon kommentator här på WW som ifrågasatte ÖB och jag börjar bli benägen att hålla med. Även om ÖB naturligtvis är relativt ny och inte alls personligen ansvarig för bristerna i helikoptervapnet så är det nu hans ansvar att ställa det till rätta. Regeringen hade inte kunnat vara mer tydlig om att helikopterfrågan ska lösas utan dröjsmål.
Således är det faktisk ingen utom ÖB som måste ta tag i frågan, fatta nödvändiga beslut och i övrigt ruska om de personer som ansvarar för helikopterfrågan. Från min del verkar det obegriplig att man som högsta chef över en verksamhet kan sitta och iaktta en mängd skriande uppenbara brister utan att genast agera för att åstadkomma en förändring.
Frågan kanske inte hör hemma här men ställer den ändå:
Vad är allt det här kring GLC/NOC kort sammanfattat? Är det nåt projekt som drivs från Enköping?
/Owe
Owe: du kan börja med att läsa under ledningssystem på den här bloggen. Därutöver finns en hel del information att hitta på SvD och på Allan Widmans blogg. Tyvärr är den bästa källan till information, bloggen Strilaren, stängd sedan ett drygt år efter vissa påtryckningar.
GLC står för gemensam lägescentral och är tänkt att vara resultatet av ett drygt decenniums studier inom nätverksbaserad krigföring, NBF, till en kostnad av åtskilliga miljarder kr. GLC ska ersätta alla stridslednings och sjöinfocentraler i flygvapnet och marinen och inrättas i en kontorsbyggnad i Enköping. Parallellt med detta ska man etablera ett network operating centre som bl a ska styra all militär kommunikation. Tanken med GLC är nog god, att beslutsfattare ständigt ska ha tillgång till en aktuell lägesbild.
Förmågan finns dock redan att leda in dessa lägesbilder till beslutsfattarna i HKV, men intresset har varit svalt för detta. I GLC/NOC finns mycket starka ekonomiska intressen från försvarsindustrins IT-sektor som det senaste decenniet gödslats med miljardbelopp utan att en enda reell produkt kommit ut. I dessa företag hittar man också en hel del f d officerare som arbetat just med NBF och anskaffning inom området till den dagen de bytte arbetsgivare.
Resultatet kommer att bli att Försvarsmakten tappar sin ledningsförmåga då i princip ingen av de som idag arbetar i stric och sjöinfoc avser flytta till Enköping.
Parallellt med detta har det genomförts en omfattande utredning av GLC/NOC kontra befintlig organisation inom framförallt ekonomi. Resultatet hemligstämplades snabbt då det inte passade agendan.
Slut kort sammanfattning, men jag råder dig som sagt att läsa mer.
Owe: Tillägg: Regeringen har flera ggr beordrat stopp på GLC/NOC-projektet, varvid man bytt namn och fortsatt. Innan jul kom en direkt order att inte göra någonting inom området utan godkännande från regeringen, vilket tolkades som "ligg lågt till valet 2010, sedan kör vi igen".
Tack för sammanfattningen!
Det är skrämmande ifall det förhåller sig som du skriver.
Men som en jag hörde säga en gång:
FM:s budget är bara en förvaringsplats för pengar som ska ut i samhället i form av byggprojekt, IT-projekt och allehanda slike ting.
Finns det ingen som har ryggrad att stoppa GLC/NOC?
Owe.
En ubjaktstyrka kräver hkp, men fler resurser än hkp saknas. Tillför vi hkp 4 till befinfliga kv, så har vi en hyfsad utomskärsgrupp. Inomskärförmågan försvann när ptrb-systemet utgick och bojbåtsystemet och KA ubskykomp lades ner. Kvar finns några mröjftg och enstaka BevB (de vi förmår bemanna).
Något jag fruktar är att det sparkas igång ett antal Hkp 4 enkom för nationella uppgifter.
Om vi nu ska återuppta verksamheten med Hkp 4 så tycker jag att det skall ske fullt ut med samtliga individer, och att dessa skall anpassas för tjänstgöring i miljöer där någon kan tänkas, eller kommer att, skjuta på det som kommer flygande.
Det vore att (ytterliggare) suboptimera helikopterflottiljen och dess verksamhet genom att skapa en "nationell" del med några gamla Hkp 4, några Hkp 10A-C-D och några Hkp 15, och en internationell del med några ombyggda Hkp 15, några Hkp 10B och några upprustade Hkp 4.
Samma förband skall kunna användas på både hemmaplan och bortaplan. Vad är det som är svårt att förstå i FM:s "nya" inriktning?
/Helikopterkadett
Till Helikopterkadett.
Det hade varit bra det du föreslår men du har missat en detalj som är rätt så viktig. Hur ska du kunna hålla dessa tre typer i internationella operationer igång ?
- UE/RD försörjning o lager för tre typer i utlandet.
- Personal för tre system = tre ggr så mycket personal.
Jag föreslår HKP4 enbart för internationella operationer pga
- tillförlitlig
- lång räckvidd
- klarar hot/high
- hög lastförmåga
- som tidigare skrivits "billig" att driftsätta
Se bara vad Norrmännen har där nere nu, gamla Bell 412, varför har dom valt den ?
/Inte Wiseman
Helikopterkadett;
Även om man har en uppdelning mellan moddade och omoddade helikoptrar så är det ju inget som säger att personalen har motsvarande uppdelning. Man kan mycket väl flyga HKP4 i Ubj-roll här hemma några år för att sedan varva detta med en sväng i BG eller annan insats, då i en modifierad helikpter. Efter insatsen återgår man till att flyga i huvudsak utan laddade facklor, utan partikelseparatorer och utan skottskydd.
Det finns ingen anledning att modifiera fler helikoptrar än som krävs för insatser utomlands.
Detta är ett sätt att se på saken. Det andra är att vi självklart skall modda och anpassa allt vi har till krigets krav (nationellt) vilket innebär åtminstone VMS och ball skydd på samtliga individer.
HKP4 kanske är billig att driftsätta men hur stor blir den totala kostnaden att vidmakthålla HKP4, HKP10 och HKP14? (samtliga helikoptrar behövs).
Det kostar med ständiga olika typer av modifieringar på systemen och utbildning av personal för att bemanna insatserna.
Jag hoppas regeringens utredare gör en djupare analys av de olika helikopteralternativen för att ge politikerna ett gott beslutsunderlag.
Personligen tror jag att bäst för hkpflj långsiktigt, både operativt och ekonomisk är 1 medeltungt system i ett större antal,
40st UH-60 eller motsv.
Alla besättningar är utbildade på samma system och kan lösa av och stötta varandra, teknisk personal likaså. Underhållslinan är samma.
Blackhawk är ett tungt alternativ om FM får välja så varför inte sluta upp?
HKP15 bibehålls huvudsakligen för utbildning. Sjöoperativa samt vissa specialuppgifter i mindre omfattning.
Senaste kullen med helikopterpiloter tog examen 2003.
Har man insyn i åldersstukturen på piloter ser man att ställa våra nya på backen leder sakta men säkert mot kollaps.
fel, senaste kullen helikopterpiloter tog examen 17:e mars 2010 på FlygS - Malmen efter sin utbildning i Tyskland. 11 piloter.
Varav 7 stycken inte har någon fortsatt planerad flygtid-
vilket kan lösas genom att försvaret hyr civila helikoptrar och ger dessa 7 elever civila certifikat.
Efter det att civila certifikatet utgivits finns det inte så mycket som skulle kunna locka dessa till att stanna inom "firman".
Med andra ord senaste kullen var 2010, dock kommer den antagligen att inte kunna ge den effekt man kan tro av 11 piloter...
intressant vore att se hur många av de senaste 3 kullarna som fortfarande flyger inom FM
@Inte Wiseman och Mackan
Visst, jag säger inte att alla skall vara under insats samtidigt och att organisationen skall klara av en sådan belastning. Det jag säger är att alla våra helikoptrar (med undantag för en ev. ren trainer) skall vara utrustade för att verka i områden med bly, sand och dam i luften, en luft som också kan vara varm och ha låg densitet.
Jag förstår inte varför man vill skapa en massa olika versioner av samma helikoptertyp. (10A-B-C-D, ev. Hkp4A-B-C, Hkp15, Hkp15B, "Hkp15splitterskydd", osv.)
Varför skall piloterna i Hkpflj flyga med en sorts maskin här hemma för att sen växla över till en annan maskin när de åker till ett insatsområde. Maskiner som kanske ser likadana ut vid en okulär besiktning men som har skilda egenskaper och därmed kanske kräver skilda handhavanden?
Det ni säger i era inlägg håller jag med om, man jag har fortfarande inte funnit något motargument till varför man INTE ska ha en så enhetlig flotta som möjligt, med (exempelvis) enbart Hkp10B, Hkp4NY och "Hkp15splitterskydd".
Train as you fight, sägs det.
/Helikopterkadetten
Det handlar naturligtvis om pengar i första hand, det kostar en rejäl slant att modifiera alla helikoptrar enligt dina önskemål.
När det gäller skillnader mellan t.ex. en Hkp15 med eller utan skottskydd så borde den vara marginell, utan att själv ha sett dem. Skottskyddet väger vilket gör att man kan ta mindre nyttolast, det är den enda skillnaden. Vill man simulera att flyga med skottskydd så kan man alltså lika gärna spänna fast sandsäckar av motsvarande vikt, men till ett betydligt billigare pris.
Vad VMS beträffar så är det ju inget man skulle använda dagligdags även om kablage och annat finns draget i alla helikoptrar. Dessutom skulle hantering av skarpa facklor "till vardags" innebära så mycket extra arbete att det skulle falla enbart på det.
Partikelseparatorer tar, precis som skottskyddet, av nyttolasten. Återigen går det lika bra att slänga in några sandsäckar om man vill känna hur det känns att flyga med dem. En ytterligare skillnad kan vara att man behöver övervaka temperaturen, men det är inte en skillnad som är så stor att den kräver att man ständigt flyger runt med partikelseparatorer för att "lära sig".
Med all den tilläggsutrustning och olika sorters flygprofiler som existerar idag på en och samma typ är piloter och besättning vana att agera olika beroende på helikopterns konfiguration. En helikopter med skidor (för att landa i snö) kontra en utan innebär större skillnader än att flyga med eller utan skottskydd. Flygning med dörrar öppna, med dörrskyttar, lågflygning, IFR, nedgång till vattenkontakt i mörker, med FLIR-kula, med en SX-16, med hängande last, i fjällen etc. etc. Alla dessa olika sätt att använda helikoptern kräver olika typer av förberedelser och utbildning som alla är inom ramen för en enda typ.
Skillnaden mellan en hkp15A eller B är dock så marginell att det knappt är något att reflektera över. Det är ungefär som att köra en Volvo V70 eller 855, det skiljer sig, men det är så lite att man knappt tänker på det. Däremot kräver det desto mer om du hänger på en husvagn eller åker till ett land med vänstertrafik.
Mackan, Mackan, Mackan, Hantering av skarpa motmedel går antingen att göra på ett svårt sätt eller ett enkelt. Jag förespråkar det enkla sättet som kostar något 100' tal kronor för FortV att uppföra. Har man bara bra förvaringsmöjligheter i närheten är det inga problem att hantera.
Jag vet själv av bitter erfarenhet att man föredrar det svåra sättet då det är gratis men det är ingen anledning att argumentera emot VMS på alla farkoster. Snarare skapar man driftserfarenheter och kan åtgärda eventuella problem snabbare.
J.K Nilsosn
"Vad VMS beträffar så är det ju inget man skulle använda dagligdags även om kablage och annat finns draget i alla helikoptrar. Dessutom skulle hantering av skarpa facklor "till vardags" innebära så mycket extra arbete att det skulle falla enbart på det."
En otroligt svensk flygklubbsinställning som varit mycket utbredd även inom spetsflyget, men som äntligen börjat släppa. För att ha någon möjlighet att kunna reagera i tid och tolka information rätt krävs att man alltid flyger med VMS och alltid bakar in övningsmoment med den. Skarpa facklor behöver inte alltid användas. I JAS kan hot och motmedelsfällning simuleras. Förhoppningsvis finns liknande funktioner i helikoptervms.
@ anonym 17.41
Samma sak borde gälla FLIR och ballistiskt skydd. Detta borde vara en obligatorisk standard. I vilka insatssituationer behöver man inte dessa?
Det märks att det är Gripenmänniskor eller ickeflygare som skriver. Till skillnad mot 39-systemet så har helikoptrar en otroligt mycket mer mångfacetterad uppdragsflora och kräver en ständig laborering med utrustning för att matcha just det kommande uppdraget. I de senaste kommentarerna förs fram att man alltid bör ha helikoptrar utrustade med VMS, inklusive facklor (och remsor), monterad FLIR samt skottskydd.
Ponera att du skall genomföra ett skarpt uppdrag i Sverige, vi kan säga att det är ÖB med adjutant som skall hämtas på Gärdet och åka till Revingehed där han skall vara några timmar och sedan åka tillbaka. Till ditt förfogande har du en HKP15A med utrustning enligt ovan. Några frågeställningar ni kan fundera på;
Hur blir tyngdpunktsläget i helikoptern med två piloter, en färdmekaniker, FLIR-kula och skottskydd? Hur mycket soppa kan man ta utan att ev. hamna utanför tyngdpunktsläget?
Du har skarpa facklor och remsor laddade. Får man flyga lågt över Stockholm och landa på Gärdet hur som helst med dessa?
Måste ÖB och hans adjutant ha särskild utbildning på riskavstånd och hur man närmar sig en laddad helikopter?
Du skall tanka på Bromma flygplats för att sedan lyfta över till Gärdet. Nyttolasten på HKP15 är ca 1000 kg varav ca 500 kg är upptaget av besättningen, VMS, ball. skydd samt FLIR. ÖB och hans adj väger bedömt 200 kg vilket ger 300 kg kvar till soppa. Hur långt kommer man på 300 kg? Kommer man till Revingehed eller måste man landa och tanka på vägen?
När du landar på Bromma och skall tanka, vad säger civila bestämmelser om att ha laddade facklor ombord?
Efter landning på Revingehed, kan man lämna helikoptern med tanke på att den innehåller skarpt VMS vilket bör innehålla H-info eller måste en vaktstyrka kallas ut för att vakta helikoptern?
Om man får ett fel på en motor under flygning, är det då bra eller dåligt att vara så tung att man med nöd och näppe klarar av att hålla höjden med den kvarvarande motorn? Eller är det bättre, och mer flygsäkert, att INTE ha med en massa onödig vikt för att på så vis skapa sig bästa möjliga förutsättningar att klara ett nödläge.
Slutligen, vilken nytta har man av FLIR, VMS och ball skydd under denna flygning?
"För att ha någon möjlighet att kunna reagera i tid och tolka information rätt krävs att man alltid flyger med VMS"
Detta är en sanning med modifikation. Ett VMS i helikopter är till 99% till för att motverka bärbara luftvärnsrobotar modell Stinger eller SA-7. När en sådan avfyras agerar VMS helt på egen hand. Som pilot har man inte en chans att manuellt uppfatta en varning, ta ett beslut om åtgärd och sedan fälla rätt facklor i rätt ordning. Detta går helt med automatik och som pilot gäller det bara att ta sig bort från situationen. Nu säger jag inte att man inte behöver öva på detta, men det rör sig alltså inte om att manuellt hantera VMS, annat än att slå om en strömbrytare för att armera systemet.
JK Nilsson;
"Jag förespråkar det enkla sättet som kostar något 100' tal kronor för FortV att uppföra. Har man bara bra förvaringsmöjligheter i närheten är det inga problem att hantera."
Menar du att FortV skall bygga kasuner motsv. på alla tänkbara platser där en helikopter kan tänkas basera eller landa? Du tänker i 39-banor där det är ett mycket begränsat antal platser som är aktuella att landa på.
@ Mackan. Ska du hämta honom på natten är det inte helt fel med FLIR. Är det dessutom skarpt kanske det är bra att ha ballistiskt skydd? Eller ska man riskera att bli sänkt av något, i sammanhanget trivialt, som handeldvapen? Hkp 15 kanske inte ska användas till något annat än skolflyg när allt kommer omkring?
Mackan, om jag börjar med infrastrukturen. Jag tänkte mig ett förvaringsutrymme på Malmen motsvarande flygvapnets Sim Rb74 förråd anpassad för förvaring av explosivämnen. Ute på bas räcker det med en vanlig betongkassun som man har och förvarar eldhandvapen i annars. Det borde finnas en och annan sådan kvar.
Att flyga med VMS monterad och igångslagen prövar systemets driftsäkerhet. Man fångar upp brister nu i fred och omhändertar problemen så att systemet fungerar i krig.
Ja du får stå och tanka med laddade motmedel på en civil flygplats.
J.K Nilsson
Mackan, dyk förbi bloggen Väpnaren och droppa din epost i ett meddelande så tar vi lite frågor privat.
J.K Nilsson
Mackan, om du räknar att frakta ÖB från Gärdet till Revinge som skarpt uppdrag så inser jag plötsligt att uppfattningen om vad som är skarpt skiljer sig ordentligt.
Att välja utrustning efter uppdrag är inget konstigt, men just VMS är en pryl som alla flygande farkoster ska ha, utom i Sverige tydligen. Svensk blåögd snålhet som inte bara drabbat helikopter utan även resten av flygklubben.
Det är inget problem att flyga med skarpa facklor och remsor. Däremot finns det ju naturligtvis restriktioner för hur de fälls i fredstid. Det är inte nödvändigt att ständigt hänga motmedel om de inte ska användas, snarare är det dumt.
Att tolka VMS instinktivt är inget man lär sig på en pisskvart, men är det så att er VMS endast kan fälla facklor, så är det ju bara att gratulera till den minskade arbetsbördan och beklaga förmågan.
@Mackan
Först och främst så anser jag inte att genomförandet av VIP-transport skall vara dimensionerande för utrustning, uppträdande och organisation inom helikopterdivisionerna. VIP-transport skall/bör vara en extrauppgift som kan lösas ut med befintlig materiel och personal.
Materiel och personal som skall vara förberedda och utbildade för att uppträda i stridsområden.
Jag är fortfarande inte övertygad om varför vi skall ha ett antal olika versioner av samma helikoptertyp. Häng på allt som krävs för flygning i damm- och blytät miljö. Skulle det sedan vara så att en VIP-transport beställs av lidingövägen i fredstid så kan man uppdragsutrusta helikoptern och plocka bort "onödig" utrustning, såsom ex. KSP-fästen, VMS, partikelseparator, osv.
Varför är inte alla helikoptrar utrustade med KSP-fästen?
Varför har inte alla modifierats för att kunna bära ballistiskt skydd?
Varför har inte alla samma typgemensamma avionik?
Varför är inte alla förberedda för att bära part.sep. och IR-dämpare?
Den ekonomiska förklaringen biter inte på mig. Det finns pengar. En hel flottilj kan ju gå runt enbart av exportstödsanledning...
/Helikopterkadetten
Henrik, kan du förklara vad man har för nytta av en FLIR i detta uppdrag? Är det mörkt flyger piloterna givetvis med NVG. Om ÖB leker kurragömma när man kommer för att hämta upp honom så kan man möjligen ha nytta av FLIR:en för att hitta honom där han ligger och trycker i ett dike, men inte annars.
Jag beskrev ett skarpt uppdrag i fredstid och det är här ni missar i ert tänk. Bara för att det är fredstid så innebär det ju inte att det inte är skarpt och det var också det jag menade när jag skrev att uppdragsfloran för en helikopter är mycket mer mångfacetterad än för en 39:a eller en Strf90 eller en Strv122. Var Estonia inte heller skarpt? Omkom våra 4 kollegor från Ronneby på låtsas i Rydshaveriet eftersom det inte var "skarpt"?
Varje gång en helikopter lyfter från jordens yta är det skarpt och det spelar ingen roll om man krockar med marken i Sverige eller Afghanistan, det gör lika ont. Av den anledningen vill ingen åka omkring med en massa dödvikt som försvårar vid ett nödläge om man inte har direkt nytta av under uppdraget. Om det dessutom hämmar lösandet av uppgiften genom att man tex kan tanka mindre eller att viss utrustning tar plats inne i helikoptern, är det rent av dumt att åka omkring med det om man inte måste.
VIP-transport skall absolut inte vara dimensionerande för vår utrustning. Inte heller skolning och utbildning fastän det är det som merparten av all flygtid går åt till. Ta mitt exempel på uppgift som just ett exempel på sådant som genomförs om inte dagligen så åtminstone varje vecka av Hkpflj.
@Mackan
Bra senaste inlägg, jag är självklart med i den delen av ditt resonemang!
Men det är inget som säger att materielens utseende och utformning under "skarp verksamhet i Sverige" och under "skarp verksamhet utanför Sverige" skall hållas åtskilda!
Vi har dessutom fortfarande inte presenterats en vettig anledning till varför inte alla helikopterskrov, i den förhållandevis lilla organisation som hkpflj är, i grunden skall vara likformigt utrustade.
Sluta upp med kortsiktiga lösningar(ex. Hkp10A-B-C-D) motiverade av enskilda utlandsinsatser. Ensa de olika helikopterparkerna och utrusta desamma utefter de "nya" krav som ställs på en helikopter i det moderna insatsförsvaret.
När detta är gjort kan man utrusta helikoptrar utefter gällande uppdragsprofil, dvs. ta bort ev. "dödvikt" eller lägga till behövd utrustning.
Är ett sådant tänk en utopi?
Isåfall, varför?
/Helikopterkadetten
Det du efterfrågar kommer ju att vara ett faktum på HKP14, om jag inte är felunderrättad.
HKP4 och 10 är kvarlevor från det gamla, fungerande, invasionsförsvaret och de uppgifter som var aktuella där. Att de ens är på tal nu beror ju på haveriet inom HKP14-beställningen, annars hade ju dessa två redan stått på, eller varit på väg till, muséet.
Att man inte modifierar alla helikoptrar har hittills berott på att man hela tiden trott på att snart kommer HKP14. Man moddade ett antal helikoptrar till BG08 men trodde att hkp14 skulle delta i BG11. Man började fundera på en insats i ISAF med HKP10 när man inte hann få klart helikoptrarna till BG08, men planen är ju fortfarande att HKP10 kommer att fasas ut på ca 10 års sikt. Är det då värt att lägga en massa miljoner på att modifiera samtliga individer, när det inte ens är nödvändigt och leder till att helikoptern är borta ett antal månader på modifiering, i ett läge där det är skriande brist på plattformar att flyga med (varför tror du annars att de nya eleverna från Tyskland är ställda?).
Nu är det ubåtsjaktförmågan som kommit upp till ytan och det behov av kompetensbevarande/nyutbildning som finns där, samt behovet av en medeltung helikopter utomlands under kanske 20 år framåt. Man talar alltså om förlängning och modifiering av HKP4. För att återkoppla till hur denna diskussion började så var det i detta sammanhang jag påtalade att man inte tvunget måste ha VMS, skottskydd och partikelseparatorer på samtliga individer utan det räcker med de, kanske halva parken, som verkligen kommer att åka utomlands. Det finns ingen anledning att sitta och bedriva grundläggande utbildning i Sverige med dessa saker monterade. Inte heller behövs ju någon partikelseparator, skottskydd eller VMS för att bedriva ubåtsjakt i den svenska skärgården i fredstid. Nej, dessa pengar gör större nytta om de används till ÖVNING och på bra kontrakt med Patria som jag antar skall sköta underhållet om detta skulle bli verklighet.
Om man istället väljer att köpa in någon annan typ, exempelvis Black Hawk, så håller jag med om att dessa även bör utrustas med VMS och skottskydd på samtliga individer då det rör sig om ett helt nytt system där man även bör lägga in aspekten försvar av Sverige, då det handlar om helikoptrar som kommer att flyga under lång tid inom FM.
Intressanta inlägg...
MEN, vi glömmer viktig fakta.
Hur ser personalläget ut på HKPFLJ?
Det är en sak att köpa in nya system till höger och vänster men man måste ha personal till att försörja det också! All personal (i stort sätt) är pekad mot en ny inriktning på nya system. Detta medför att skall vi behålla det nya OCH införa ytterliggare ett till alt. vecka liv i det gamla så räcker inte personalen till (ff finns, än så länge, men enbart den kategorin av människor klarar inte av att hålla hkp i luften.). Det finns redan idag brister på personal inom såväl staber och framför allt på flygunderhåll. Personalplottet ser ju oftast bra ut men vad säger verkligheten? Nej, det är dags att omfördela resurserna från det spetsiga till det efterfrågade helikoptervapnet och sluta slåss mot Goliat när det gäller export av Gripen.
Kräver att mina skattepengar används väl och framför allt, en förmåga som FM behöver just nu och i en lång framtid framöver!
Det är roligt att läsa era lösningar, ni som aldrig flugit
Hkp4 operativt.
1. Det ballistiska skyddet väger ungeför lika mycket som en ubåtsjaktutrustning inkl. radar. Operationstiden i en ubj-utrustad Hkp4 är c:a tre timmar. Tom inkl. besättning c:a sex timmar. Ubj-utrustad Hkp4 med ballistiskt skydd skulle m.a.o. inte kunna flyga så särskilt länge att det skulle vara lönt att över huvud taget starta. Dessutom går det inte att sätta fast stativen med monterat ballistiskt skydd. Man kan däremot skydda piloterna samt hydraulgarderoben med vitala styrsystemskomponenter.
Man behöver inte FLIR för att kunna landa i mörker. Sex Hkp4 är NVG utrustade sedan drygt tio år tillbaka. SX-16 ingår i uppdragsutrustningen.
2. Vi har två typer av Hkp4, B och C. Det enda som skiljer dem åt är radarhöjdmätarinstallationen samt att gyrosynkompassen i 4C är dubblerad till skillnad mot B som är enkel. Formen på bakkroppen skiljer sig på fyra exemplar eftersom de är ursprungligen komna från flygvaspnets 4A.
3. Partikelfiltren är hyllvara och väger knappt något till skillnad mot chabraken på 10B
3. All vapenutrustning till Hkp4 är skarp d.v.s. vi skulle kunna montera den vilken dag som helst och köra. Problemet är att ubj-personal måste hämtas hem från flottan.
4. Man har gett fan i att underhålla maskinerna trots att avvecklingen stoppades, vilket gör att tiden för driftsättning nog tar lite längre tid. Det blir en nöt för FMV att lösa.
Nu är det ingen idé att argumentera emot vad gäller det tekniska i Hkp4. SYTE/HKP4
Skicka en kommentar