Skolan får ta över efter värnplikten

I tidningen Affärsvärlden har journalisten Niklas Ekdal en krönika om värnpliktens försvinnande. Han är mycket tydligt av åsikten att värnplikten är omodern och oanvändbar. Vissa av de argument som han framhåller instämmer jag inte i, men det är ändå en läsvärd och tankeväckande krönika. Att enbart förlita sig på anställda och kontrakterade soldater för försvar av ett land med Sveriges enorma yta i förhållande till folkmängd är ohållbart, anser jag.

"Modern personalförsörjning för ett användbart försvar -
Sällan har väl en regering skrivit så mycket mellan raderna i en rubrik. Den omoderna personalförsörjningen gav oss helt enkelt ett oanvändbart försvar"

Ändå ska man komma ihåg att det var under Alliansregeringens mandatperiod som systemet med fullständigt galna beredskapsgrader, som 360 dagars beredskap, 3 års (!) beredskap osv, effektuerades. Betänk också att detta framförallt var de beredskapsgrader som gällde för det nationella försvaret. 3 års framförhållning skulle alltså krävas för att få merparten av förbanden användbara i strid. Därefter kom Georgienkriget och vände upp och ner på många av vanföreställningarna, men långt ifrån alla.

Det mest intressanta i krönikan är annars Ekdals beskrivning av vad värnplikten, kadett- och officersskola har inneburit för de ledarskapskvaliteter som behövs i näringslivet. Ekdal ser detta som en framtida uppgift för skolan, som han anser har förflummats, eller "feminiserats" som han uttrycker det. Skolan har tid för att "lära barnen hacka fruktsallad och rulla köttbullar", men inte har tid för att utbilda i ledarskap. (Ett annat ämne som den "moderna skolan" inte anser sig ha tid med är historieundervisningen, som nu kraftigt ska bantas)

Ledarskapskvaliteterna blir också en utmaning i den nya personalförsörjningen och rätt använt och marknadsfört en morot att använda mot arbetsgivare som därigenom kan lockas anställa kontraktssoldater och f d anställda soldater, samt reservofficerare. Just detta var ett av syftena med konferensen om civilt meritvärde på Karlberg i höstas och här gäller det för såväl Försvarsmakten och samhället i övrigt att öka ansträngningarna.

22 kommentarer:

Anonym sa...
7 april 2010 kl. 11:51  

WW,
Finns många skäl att ha värnplikt. Ett av dem är att utbilda alla ungdomar i konsten att ge och ta order. Kalla det gärna ledarskap. Samhället som helhet vinner på att medborgarna kan och förstår detta. Det är något man måste lära sig.

Som sagt, bara en liten detalj i sammanhanget. Skolan lär aldrig fostra till sådant eftersom den inte har gjort det tidigare och saknar den kulturen.
/Morfar

Wiseman sa...
7 april 2010 kl. 11:55  

Morfar: Det finns många "mjuka" kvaliteter med värnplikten, inte minst att människor från alla omöjliga hörn av samhället lär sig leva och arbeta tillsammans, men försvarsförmågan måste ändå vara den prioriterade. Jag ser gärna såväl anställda som kontrakterade soldater, men det förutsätter också en värnplikt.

Upandaway sa...
7 april 2010 kl. 12:43  

Kan inte säga att jag fann mycket matnyttigt där, men så definierar jag inte samhällstjänstgöring som "skatt" heller. Herrn Ekdal kanske skulle känna sig bättre om han fick kalla det för "avgift" istället?

Eller vad sägs om "plikt"? Något vi gör för att "värna" våra gemensamma intressen? Men sådana har vi förstås inga längre... Så otroligt 1900-tal!

Artikeln har dock ett värde som illustration över den ytterst låga nivå på försvarsdebatt vi numer har.

Ekonomen sa...
7 april 2010 kl. 17:20  

Att vara tvungen att jobba för natura (o minimalt m lön) måste nog anses som skatt. Inte minst eftersom Sveriges BNP minskas med 50000 personarbetsår pga värnpliken. Värnpliken var dyr, men besparingen (i natura, ökad BNP) som nu sker måste delvis få komma försvaret till dels i form av kronor o ören! Med de incitamentet hade mvandlingen gått MKT snabbare o skett tidigare.

Malin Lindquist sa...
7 april 2010 kl. 17:46  

Vilken dynga !

Niklas Ekdal har inte läst någon historia ser jag. Värnplikten är runt 100 år gammal, innan dess hade vi indelta regementen (nästan som värnpliktiga) och värvade regementen (yrkessoldater). Indelta regementen lyckades bättre än de värvade regementen ute i krigen. Orsaken var att värvade regementen hade omfattande disciplinära problem samt låg stridsmoral. Historien talar därför entydigt emot förband med yrkessoldater.

Framtidens förband med yrkessoldater blir betydligt sämre än värnpliktiga förband eftersom yrkessoldater övas mindre eller aldrig, får sämre materiel och består av de mest obegåvade i samhället oftast med psykiska och samarbetsproblem. Varför då? Jo, när rekryterings kampanjer, soldatlöner, soldatförsäkringar, soldattraktamenten, soldatarbetsgivaravgifter dammsugit förvaret på pengar blir det inte många slantar över till vare sig övningar eller materiel. Alltså, helt fel Niklas Ekdal: yrkessoldater får sämre vapen, splitterskydd och rörlighet än värnpliktiga, inte tvärt om som du påstår.

Menar Niklas Ekdal att vi istället skulle haft ett yrkesförsvar med 1,000 man för att möta 50,000 man under kalla kriget. Hur pass stabiliserande är det?

Om man jämför med ett år på flumhögskola är Värnplikten den bästa yrkeslivsföreberedande utbildning som går att få. Så varför tas den bort och ersätts av ett års flum eller arbetslöshet?

Värnplikten gav mig otroligt mycket och utan den hade jag inte kommit långt i livet.

Malin

Anonym sa...
7 april 2010 kl. 18:45  

Är hr Ekdahls krönika inte ett aprilskämt? Om inte - så borde den vara det...

Malin Lindquist sa...
7 april 2010 kl. 19:21  

@Ekonomnen
Vad har du fått den där 50,000 personalarbetsårs siffran ifrån?
I din analys förutsätter du att alla arbetar i åldern 18-20 och att alla i populationen har riktiga jobb, d.v.s. inga AMS jobb eller andra stödåtgärder.

De flesta går en totalt bortkastad meningslös flum utbildning på högskolan eller någon annan stans, och en stor del är arbetslösa. Resten har AMS jobb.

Alltså kan den där siffran lika väl vara 0.

I din BNP analys måste du också ta med produktivitetsökningen bland arbetare och tjänstemän p.g.a. genomförd värnplikts ubildning.

Sen måste du ta med alternativkostnader för att förvara ungdomar på flumskolor och AMS, samt kostnader för arbetslösa, ökad kriminalitet och sjukvård.

Malin

Anonym sa...
7 april 2010 kl. 19:49  

WW 11.55,

Alla dessa "mjuka värden" har ett stort värde i sig för samhället och är därför viktiga. Det tappas bort i diskussionen om den skrotade värnplikten som bara inriktar sig på militär förmåga. Och du har ju så lysande skildrat vad som hänt/händer med den.

Vi ska värna samhället och då är den militära förmågan en viktig del i det men inte hela bilden. Och ja, det är ett slags skatt som flera diskuterar här.

En fast anställd kärna måste givetvis finnas som kompetensbas och central motor för verksamheten och dess kontinuitet.

/Morfar

Per A. sa...
7 april 2010 kl. 19:51  

@Malin:

De som inte hade jobb i 18-20 års ålder var främst de som avsåg att läsa vidare efter gymnasiet. Lägger man ett år på 'något annat' (lära sig försvara norrbottens inland eller backpacka runt i Sydostasien), så tar det ytterligare ett år innan man är ute i arbetslivet och betalar skatt. Ingenjören som är färdigutbildad och i arbete vid 26 års ålder hade utan värnplikt varit färdig ingenjör och skattebetalare vid 25.

Jag är för någon form av värnplikt, men man skall inte blunda för vad ett sådant system faktiskt kostar för samhälle och stat.

Wiseman sa...
7 april 2010 kl. 20:00  

Per A m fl: Kostnadsdiskussionen är mycket intressant och en som jag har haft många ggr tidigare.

En värnpliktig soldat = en anställd soldat. Ponera att för att ha ett meningsfullt svenskt försvar krävs 100 000 soldater. Att avlöna 100 000 anställda soldater kommer aldrig på fråga. Vi har inte ens råd med den bråkdel som nu är föreslagen.

Skillnaden är att en heltidsanställd soldat kommer att kosta under hela sin tjänstgöringstid. Den värnpliktige , om man räknar med 10 års omsättningstid och drygt ett års utbildning och repövningar, kostar en åttondel - sett endast till löner. Men, för varje värnpliktig soldat i exemplet finns 7 andra värnpliktig som befinner sig i yrkeslivet och tjänar pengar och genererar skatt. Vilket blir dyrast för samhället?

Exemplet håller även om man nu skulle hävda att en värnpliktig är kvalitativt sämre än en yrkessoldat.

Per A. sa...
7 april 2010 kl. 20:11  

@Wiseman

Jag är fullständigt övertygad om att ett värnpliktsförsvar är billigare, men det har ett antal mycket väl dolda kostnader som är svåra att bedöma.

Wiseman sa...
7 april 2010 kl. 20:13  

Per A: Dolda kostnader är jag lika övertygad, men så även en del dolda vinster, men ytterst svårmätbara och av Ekdal m fl beskrivna som flummiga.

Anonym sa...
7 april 2010 kl. 21:03  

Wiseman: Hur kan du påstå att det behövs 100000 man för ett meningsfullt försvar av Sverige. Vilken värld lever du i? 1985?

2009 hade hela brittiska försvarsmakten 197,900 man anställda bara så du får ett perspektiv. Detta med en budget på 40.1 miljarder pund.

Det är bara lönekostnaderna som är dyrare med ett yrkesförsvar. Utbildningscykeln med ett GU-år är tvärt om dyrare än för ett yrkesförband som med huvudel av förbandet vidmakthåller.

Är det bara jag som tycker att övergången till anställda soldater är bra även för det nationella försvaret?

Malin Lindquist sa...
7 april 2010 kl. 21:03  

@Per A
Först och främst beror tiden på att ta fram ingenjörer på ett dåligt utbildingsystem som säkert
kan komprimeras ner ett par år.

Sedan har det visats att värnplikten är just precis den typen av avbrott som är nödvändig för att snabbt tillgodogöra sig och orka sig igenom en längre naturvetenskaplig eller tekniks utbildning. Alltså en som gjort värnplikten fixar matteutbildningen (4 år) på 3.5 år medians en som börjat direkt efter gymnasiet kan sitta 5 år eller mer. Detta är taget direkt ur mina egna erfarenheter. Att plugga naturvetenskap, matte och data efter lumpen var kanon.

Man är ju alldeles för studie trött och korvstoppad efter N linjen på gymnasiet för att fortsätta på högskolan direkt efter. Dessutom hoppar många av för att dom inte orkar eller har diciplinen. Att ha gjort vpl hade kunnat vara räddningen för de flesta.

Malin

Wiseman sa...
7 april 2010 kl. 21:19  

Anonym 21.03: Lustigt att du säger det för det är just en av de myter som ofta förekommer kring anställda soldater - att man ständigt övar. Det kommer att bli en och annan timme där det sparkas grus på kaserngården, istället för att som värnpliktig och under utbildning på Gardet, öva-öva-öva.

Varför 100 000? Jag har ytterst, ytterst svårt att se att ett försvar av Sverige är meningsfullt med mindre resurser, om vi dessutom ska kunna hålla fanan lika högt internationellt. Antingen har vi ett försvar eller också inte. Ska vi enbart ägna oss åt internationella insatser är det lika bra att döpa om Försvarsmakten till "Svenska expeditionskåren" eller något liknande. Ett återtagande från dagens nivå till en som mäktar med att försvara Sverige mot ett militärt hot tar många år. Dagens organisation klarar inte av att försvara Sverige. När t o m ÖB säger det kan man vara trygg i att det är en sanning.

chefsingenjören sa...
7 april 2010 kl. 21:25  

Hmm... Lite intressant om skolan skulle ta över att utbilda i de kvaliteter som värnplikten tidigare gav.

Skolan får numera i många fall ta över uppfostran av barn då föräldrarna tycker att detta faller inom ramen för statens ansvar.

Om skolan då ska gå från uppfostran av en ung pojke/flicka till gruppofostrad ung man/kvinna i 18-års åldern så behövs det en ny typ av lärarkår.

Vi har tidigare exporterat en hel del officerare för att bli rektorer. Vi kanske ska exportera en och annan sergeant för att bli exercislärare på skolgården?

Wiseman sa...
7 april 2010 kl. 21:42  

CI: Cirkeln sluter sig. Snart är åter furiren (sergeanten) (folk)skollärare.

Anonym sa...
7 april 2010 kl. 22:04  

Anonym 21.03: Hur många anser du behövs?

Nej tyvärr är du ej den ända som tycker det.

Wiseman :100.000 man i fred?
Jag skulle vilja ha 100.000 + HV inte inkl.

Har föresten skissat på en hel del REMO till olika fordon vi har i malpåse:)

CI: Bra som Viggenpilot är du vältränad, du är gymnastikläraren;)

// Förste Sergeanten

Unknown sa...
7 april 2010 kl. 22:43  

Ett intressant exempel på hur pliktsystemet kan se ut är likt det i Danmark.
Jag kan erkänna att jag inte vet alla detaljer men att man tar in ca 1/3 av alla aktuella unga män och ca 2/3 av de som tas in är frivilliga.

Jag har själv gjort värnplikten men jag tycker inte att det behöver vara obligatoriskt med just Värnplikt. Vad som bör vara obligatoriskt är någon form av plikt. Både män och kvinnor borde behöva göra någon form utav plikttjänstgöring, alla eller delar av aktuell årskull. Tjänstgöringen kan vara antingen samhällsplikt eller värnplikt.
Jag är själv 80-talist och får lov att erkänna att många jämnåriga, även jag själv till viss del, inte riktigt fått känna på att man också måste ge till samhället, annat än möjligtvis skatt. Samhället och staten är inte en något man deltager i utan ett slags serviceorgan dit man betalar för att sedan bli servad.

Jag tror att plikten är viktig för att få ett mer jämställt och rättvist samhälle samt slagkraftigare försvarsmakt. Jag är medveten om att det är en tämligen diffus effekt att uppnå och ännu svårare att mäta och direkt knyta an till plikten.

Lindquist (Asien)' sa...
8 april 2010 kl. 13:19  

100,000 man.
Hmm, det blir bortåt,
10-11 (infanteri, norrlands och pansar) brigader,
3 fördelingsartilleriregementen,
3 fördelnngsjagarbataljoner,
3 fördelingsluftvärnsregementen,
3 fördelingsingenjörsbataljoner,
3 fördelingsunderhållsbataljoner.
3 fördelningsstabsbataljoner

Jag förutsätter att dom kan rulla efter 3 dagars mob, som på den gamla goda tiden.

Men ändå, fortfaraden lite för lite i min smak.

Malin -- mer norrlandsbrigad för pengarna tack!

Anonym sa...
8 april 2010 kl. 18:16  

Ekdals debattartikel är illa tänkt eftersom den behandlar värnplikten som ett ideologiskt problem, snarare än en praktiskt nödvändighet. Resonemanget bygger på nyliberala idéer anno 1990, som Ekdal borde har vuxit ifrån vid det här laget.

Dessutom, om jag får vara obekväm, så tror jag att värdet av en militär chefsutbildning är mer begränsat i dag än tidigare.

De flesta arbetsplatser befolkas idag av människor med hög utbildning och avancerade kunskaper. De behöver i allmänhet en chef som också är expert på verksamheten, inte någon som ryter och pekar med hela handen.

Min egen erfarenhet av chefer med enbart militär bakgrund är tyvärr att de inte klarar av att leda akademiker i kunskapsintensiv verksamhet.

Thule sa...
20 april 2010 kl. 22:34  

Jag är rädd för att vi kommer att tappa tekniskt kunniga killar och tjejer när vi nu gått ifrån vpl. Ni skall inte inbilla mig att dessa ungdomar väljer försvaret framför teknisk högskola, framför allt inte när de skall växlas ut i det civila vid förtio års ålder. Vissa av de här ungdomarna som gjorde värnplikten stannade i försvaret. Vi kommer att få bottenskrapet. Vem skall sköta det nya datatekniska försvaret? Alla skall inte bli kanonmat. Vi behöver tekniskt kunniga också. Det kommer att sluta med att försvaret får starta yrkesskolor likt flottans gamla befälselevsystem för att kunna bemanna systemen.

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade