Gästinlägg: Vingklippt helikopterförmåga

Veckans andra gästinlägg handlar om den trånga sits helikopterorganisationen hamnat i med hänsyn till omorganisationen av basförbanden i Flygvapnet. Återigen står det helt klart att man försöker trolla med knäna när två ytterst glest bemannade basbataljoner ska spridas över landets yta för att betjäna såväl stridsflygdivisionerna som transportflyget och helikopterförbanden - en uppgift som tidigare löstes av mångdubbelt fler och större förband. När sedan verksamheten ska kunna ske parallellt i flera världsdelar känns kejsarens kläder väldigt genomskinliga.

/Wiseman

-------------------------------------------------
Vingklippt Helikopterförmåga

Försvarsmakten befinner sig i slutspurten av utformningen av Insatsorganisation 14 (IO 14). För flygvapnets del är det ett arbete som har kännetecknats av centralisering och lykta dörrar. Arbetet med flygvapnets basorganisation har varit en, näst intill, enmansutredning där utredaren har gjort flera aktiva val att inte ta till sig fakta eller övrig feedback från flertalet experter eller organisationen.


Hittills har det ”funnits” en Insatsorganisation Helikopter (IO Hkp) med förmåga att uppträda näst intill enskilt och då självständigt lösa tilldelade uppgifter. Helikopterbataljonen är enligt PTOEM IO Hkp vetenskapligt dimensionerad genom modellering av FOI för att samtidigt kunna lösa två internationella och en nationell insats. Helikopterbataljonen innehåller egna bas- och ledningsförband och är därmed optimerad för ett rörligt uppträdande tillsammans med eller i nära samverkan med understött special-, armé- eller marinförband. Basorganisationen utgörs av 280 personer. Om närskyddssoldater räknas bort, då de skall överföras till säkbat enligt Försvarsbeslut 2009, återstår knappt 200 personer. Det är en liten och, för uppgiften, mycket väl anpassad organisation. De insatser och beredskaper som pågår eller i närtid är aktuella för Helikopterbataljonen är: ME02 i Adenviken, BG11, ISAF och specialförbandsunderstöd. Utvecklingen går alltså mot att antalet internationella helikopterinsatser överskrider det antal som anges i PTOEM IO Hkp.

Vår JAS-frälsta flygvapenledning agerar dock med en tondövhet som är anmärkningsvärd då den politiska viljan tydligt har markerat att helikopterförmågan skall stärkas och inte vingklippas som nu håller på att ske.


Ännu en anglosaxisk treställig förkortning - CSW

Under 2009 genomfördes ett arbete med att utveckla Flygbasbataljonen mot IO 14. Detta arbete har till stora delar genomförts med det så kallade ”30/1 – underlaget” som grund och med en inriktning att utifrån tilldelade ramar utveckla en sammanhållen bataljon. Helikopterbataljonens bas- och ledningskomponenter tillsammans med Basbataljonerna från Kallax och Kallinge skulle utgöra Combat Support Wing (CSW). Här bör det betonas att idén med CSW inte på något sätt drevs av någon med helikopterförankring, det var andra krafter som låg bakom. CSW hade inte haft en möjlighet att möta Helikopterbataljonens behov då fokus vid projekt CSW inte omfattade helikoptrar och dess förmåga. Detta framgår inte alltid i debatten.

Under december 2009 togs två beslut som förändrar grunderna för utveckling mot CSW. Det var dels C PROD beslut att för närvarande inte samlokalisera förband och funktioner till en plats, dels C LEDS inriktning för fortsatt arbete med försvarsmaktsplaneringen som anger att det skall i IO 14 finnas två flygbasbataljoner. Tankarna på CSW ströks och Flygbasbataljonerna återuppstod vid insatsflottiljerna. Tyvärr så hängde Helikopterbataljonens bas- och ledningskomponenter kvar i ett administrativt vakuum med CSW-hatt..


Föreslagen förändring – ”Enmansutredning”

Under vintern som har varit har ett nytt arbete pågått med ett tydligt fokus på personalreducering och likformad basorganisation i Flygvapnet. ”Enmansutredningen” kännetecknas av centralisering och lykta dörrar.

Den nya tanken är att Flygvapnets ”basbehov” skall lösas av de två Basbataljonerna, vilka främst är inriktade mot nationella insatser och att verka från förberedda flygbaser. Fokus i denna utveckling är att Basbataljonerna tillsammans och samtidigt ska kunna bemanna ett antal fasta och rörliga baser med en personalram på knappt 2000 man. Ännu en gång har fokus varit så pass spetsigt att inte helikoptrar rymts. Basbataljonernas statiska uppträdande på flygbaser rimmar mycket dåligt med de höga krav på rörlighet som ställs på Helikopterbataljonen för att möjliggöra understöd till special-, armé- eller marinförband. Dessutom innehåller de insatskompanier från basbataljonerna som erbjuds i ”enmansutredarens” förslag, inte den ledningsförmåga som krävs för att kunna verka i tre samtidiga riktningar vilket beskrivs i PTOEM IO Hkp.

Det är med stigande förvåning jag har sett hur utredarens förslag går stick i stäv med Försvarsbeslut 2009 där det tydligt framgår att ”utvecklingen av den gemensamma mark- och sjöoperativa helikopterbataljonen fullföljs”. Förslaget innebär i sin nuvarande form att Helikopterbataljonen reduceras med 280 av 770 officerare då basorganisation och betjäningsförbanden för ledningen ska ”outsourcas”. Det motsvarar en minskning med 35 procent. Kvar blir besättningar och helikoptertekniker samt förbandsledning utan betjäning, knappast en utveckling för helikopterbataljonen.

”Enmansutredningen” har valt att bortse från FOI verksamhetsmodellering och PTOEM IO Hkp, som tillsammans tydligt beskriver Helikopterbataljonens specifika krav och förmågor. När arbetet med att vingklippa Helikopterbataljonen på sina bas- och ledningskomponenter inleddes fanns dessutom en tydlig styrning att förmågan hos Helikopterbataljonen att lösa sina uppgifter inte skulle påverkas. Att bara ge en sådan styrning visar tydligt vilken verklighetsförankring avsändaren besitter. Hur skulle förmågan att lösa sina uppgifter inte påverkas när vitala komponenter ”outsourcas”? Vad hände med ”Train as you fight” och vikten av daglig kontakt och förbandsanda? När nu förslaget går till beslut är den tydliga styrningen väldigt diffus och det diskuteras om den överhuvudtaget ens har funnits.

Samtidigt som en reducering av Helikopterbataljonen föreslås återfinns mer än 400 personer med inriktning säkerhetstjänst i de två Basbataljonerna trots att det tydligt framgår i Försvarsbeslut 2009 att ”Flygbasförband /…/ skydd och bevakning av baser ska i huvudsak lösas av arméstridskrafterna och hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna”. Man behöver inte vara överdrivet konspiratorisk för att ställa sig frågan huruvida ”enmansutredaren” tillsammans med Flygvapnets ledning har valt att bortse från dessa styrningar för att det ska passa en dold agenda.

Då ingående delar i insatsflottiljerna inte uppträdde som ett krigsförband med samma förbandsstruktur som Helikopterbataljonen, så är det svårt att förstå syftet och se vinsten med likformiga basförband.

Även den stridstekniska ledningen för helikoptrar och spetsflyg skiljer sig markant åt. Stridsflyget leds och planeras i mångt och mycket av och i nära samverkan med StriC. Helikoptern planeras och ”leds” av eget förband och/eller av understödd chef beroende på uppdragets natur. Helikopterförbandet har betydligt större likheter med transportflyget avseende uppträdande och ledning än med stridsflyget. Det rörliga taktiska uppträdandet som helikopterförbandet har innebär dessutom att dess ledningskomponenter och sambands- och informationssystem är lätta och modulära. Det till skillnad från Basbataljonen som har ett tyngre containerbaserat koncept vilket grundas på ett betydligt mer statiskt uppträdande på förberedda flygbaser.

Mot bakgrund av detta blir jag förvånad över föreslagen lösning och framdrivningsmetoden av densamma.



Konsekvenser av pågående arbete


  • Helikopterbataljonens insatsförmåga, både nationellt och internationellt, är med föreslagen förändring reducerad.
    -Dels för att föreslagen rörlig organisation måste vara likformig och tillsammans med det spetsiga fokuset inte erbjuder en Helikoptervänlig basorganisation, varken i ren basförmåga och i synnerhet inte avseende ledningsförmåga.
    - Dels att Basbataljonerna levererar 3 parallella rörliga insatser, och då för hela Flygvapnet. Helikopterbataljonen är ensamt dimensionerad för 3 parallella insatser i PTOEM IO Hkp och det med trend på ökande antal.
  • Ingen eller reducerad uteffekt av planerat inköp av nya helikoptrar. Regeringen begärde i vårbudgeten Riksdagens stöd för köp av nya, beprövade och färdigutrustade helikoptrar. Detta för att lösa några av de helikopterproblem som finns i Förvarsmakten. Att Försvarsmakten samtidigt driver en organisationsförändring som riskerar att underminera möjligheterna att uppnå full effekt med dessa helikoptrar är allvarligt.

  • Risk för personalflykt likt Hästveda efter ännu ett absurt förslag utan dialogiserat syfte eller adekvat bakgrund. Detta kan komma att få drastiska konsekvenser för bland annat Flygvapnets ledningssystemsförmåga där tillgången på personal redan idag är ansträngd.

  • Ineffektivt nyttjande av säkförband om dessa inte överförs till säkbat och istället kvarstannar i FV för att försöka bevara ett ”Kalla kriget-koncept” som inte längre är efterfrågat vilket dessutom är i strid mot försvarsbeslutet.

Förslag på åtgärder

  • STOPPA det vansinniga arbetet med diffusa målsättningar som pågår. Trots att de två basbataljonerna innehåller strax under 2000 man kan inte efterfrågad förmåga levereras till Helikopterbataljonen. Den lösning som föreligger innebär att ett insatskompani om två hundra personer avdelas för att lösa en helikopteruppgift oavsett storlek. Att jämföra med Helikopterbataljonens egen basorganisation på 200 personer som klarar av att lösa ledning och logistik i tre insatser samtidigt.
  • Organisera ett Insatskompani i Helikopterbataljonen med bas- och ledningsförmåga som rimmar med föreskrivna förmågor i PTOEM IO Hkp. Att inte ha denna förmåga i Helikopterbataljonen innebär ständiga försök till samverkan med Basbataljonerna vilket skapar samma komplicerade ledningsförhållanden som var det främsta argumentet för att inte inrätta CSW.
  • Om syftet med föreslagen Helikopter- och Basbataljonsorganisation är att reducera personal föreslås en reducering av egna skyddsstyrkor vilket då harmoniserar med Försvarsbeslut 2009 enligt ovan.
Organisationsförändringen har pågått under en längre tid, i Flygvapnet bakom lyckta dörrar och inledningsvis med få förtrogna. Jag förstår vikten av en sluten krets i studiefasen av ett alternativ, men slutresultatet gynnas inte om sekretessen bibehålls under huvuddelen av ett arbete i likhet med detta. Att dessutom Flygvapenledningens samt ”enmansutredarens” ointresse och aktiva ovilja att ta till sig sedan tidigare gjorda arbeten, dragna slutsatser eller Försvarsmaktens egna underenheters åsikter är djupt oroande. Enligt förre Överbefälhavarens så var ÖRA en grund för framtidens insatsförsvar. Avseende IO14 har Öppenheten och Respekten från Flygvapnets ledning gentemot sina förband varit under all kritik och jag kan bara hoppas att någon form av Ansvar kommer att utkrävas.


/ HKV PROD JAS

13 kommentarer:

Anonym sa...
3 juni 2010 06:05  

Behövs väl inga "riktiga" basförband när huvuduppgiften för FV är säljstöd till industrin, vilket löses bäst på fem-stjärniga hotell och välutrustade chalet på mässor i attraktiva länder.

Baksmällan närmar sig med stormsteg...

Anonym sa...
3 juni 2010 06:58  

Har följt helikopterdebatten på håll under en längre tid och kan inte förstå hur den mest eftertraktade förmågan i FM alltid får stryka på foten mot storebror JAS.

Anonym sa...
3 juni 2010 09:19  

Kan bara hålla med. Vilken baksmälla det kommer bli när HKV konstaterar, som vanligt, att HKPFLJ och TPFE inte passar in i basorganisasion IO14 struktur. Men då är det väl för sent och alla rader omfördelats och personalen finns väl inte kvar...

Anonym sa...
3 juni 2010 10:05  

Bra inlägg, som säger något om skillnaden mellan stridsflyg och helikoptrar. Jag har tidigare undrat varför Helikopterflotiljen har problem.

En del debattörer har menat att sammanslagningen av helikopterverksamheten var roten till problemen. Nu undrar jag om inte förklaringen är brist på förståelse inom flygvapenledningen av det fd arméflygets och marinflygets uppgifter.

Jag ber de kunniga debattörerna förklara vilka samordningsfördelar som finns och vad som skiljer det som tidigare var de tre försvarsgrenarnas helikopterverksamhet.

Fundersam

Malin Lindquist sa...
3 juni 2010 11:34  

Ingen luftburen bataljon i IO14/19, skapar utrymme för framtida reduceringar av helikopter kapaciteten. Så är det nog tänkt, eller?

Malin

Anonym sa...
3 juni 2010 12:08  

i ditt inlägg:
"Flygbasförband /…/ skydd och bevakning av baser ska i huvudsak lösas av arméstridskrafterna och hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna”. Man behöver inte vara överdrivet konspiratorisk för att ställa sig frågan huruvida ”enmansutredaren” tillsammans med Flygvapnets ledning har valt att bortse från dessa styrningar för att det ska passa en dold agenda. "

Blir jag lätt konspiratorisk då jag undrar vad du vill uppnå: I FB09 avhandlar texten du citerar ifrån -FREDSORGANISATIONEN! Så ser det ut idag på flottiljerna! Men nu pratar du BAS ORG och för den finns inga detaljstyrningar!

RÄTT ska vara RÄTT! Sluta likt en dålig journalist vrida på orden tills de blir en sanning, hur osant det ifrån början än var.

/JAR

J.K Nilsson sa...
3 juni 2010 18:50  

Tja, jag kan bara konstatera att få någon uthållig verksamhet med JAS inte heller är att tänka på i krigsförbandsfrågan.

Vi måste dock hälla lite is i groggen och tänka efter. Det här är arbetsläget som gäller nu med dagens fredsorganisaion. Tanken är ju att insatskompanier skall finnas på insatsflottiljerna sedan skall spetsnos kunna gå till baser, F7 och civila flygplatser.

Begränsande är tillgången på fordon och det kommer säkerligen att ske reduceringar om det inte kommer att köpas in tillräckligt med basmateriel. Vi har också aviserats med avveckling av en taktisk flottilj, vilket kommer att justera ambitionen om insatskompanierna.

Det är fel att kritisera JAS för att det är så illa ställt med Helikopter, det är illa ställt överlag.

J.K Nilsson

HKV PROD JAS sa...
3 juni 2010 20:22  

@JAR

Jag håller med om att, som du skriver, "RÄTT ska vara RÄTT".
I Regeringens proposition 2008/09:140, Ett användbart försvar, kap 6, Det militära försvarets utveckling, underpunkt 6.2, Utveckling av insatsorganisationen, under underpunkt 6.2.5, Flygstridskrafterna, under under underpunkt Förbandsutvecklingen står det att läsa:

"Flygbasförband

Flygbasbataljonerna utvecklas för att stödja basering på fredsbas och tillfällig bas i Sverige samt i och utanför närområdet. Skydd och bevakning av baser ska i huvudsak lösas av arméstridskrafterna och hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna."

Jag har inte på något sätt försökt vrida några ord för att skapa en sanning som passar mig. Jag har gjort ett helt riktigt citat, dock med en förkortning som kanske förvirrade men förkortningen måste ha varit väldigt tydlig. Jag förstår inte hur du kan tolka propositionen som om att aktuell del handlar om Fredsorganisationen. Det står ju klart och tydligt att Flygbasförband ska utvecklas för att stödja basering på fredsbas och tillfälliga baser i Sverige samt i och utanför närområdet. Samt i den meningen betyder ju att det ska finnas tillfälliga baser i och utanför vårt närområde. Texten handlar om Förbandsutveckling av Flygbasförband i Insatsorganisationen.

/HKV PROD JAS

HKV PROD JAS sa...
3 juni 2010 23:32  

@Fundersam

Det är svårt att se några tydliga samordningsfördelar av sammanslagningen av Försvarsmaktens helikopterverksamhet i ett förband. Det går inte att jämföra den tid som var då med ett fokus på invasionsförsvar, fler helikoptrar och mer flygtid med hur det är idag. Fördelarna borde ha införlivats i en starkare helikopterförmåga i Försvarsmakten, så har det tyvärr inte blivit av flera anledningar. Vi har inte lika många helikoptrar som förut, de nya helikoptrarna har antingen tekniska problem eller så är de kraftigt försenade, flygtidstilldelningen till flygförarna är bisarrt låg och ett fastställt krigsförband har lyst med sin frånvaro under lång tid.

Trots detta så lyckas flottiljen att få iväg insatsenheter till Kosovo och till Adenviken. Detta på grund av personalens vilja att prestera resultat tillsammans med deras kunnande. Hade reduceringen som beskrivits ovan gjorts på dåtiden försvarsgrensuppdelade helikoptrar så tror jag att antalet hade varit så lågt per försvarsgren och plats att det nog hade varit omöjligt att bedriva någon vettig verksamhet. Genom nuvarande koncentrering ges det en möjlighet till vettig verksamhet och utveckling av detsamma. Detta tack vare att prioriteringar görs och följs.

Komponenter som behövs för helikopterverksamhet är, förutom helikoptrar: flygunderhåll, flygförare och bastjänst. Dessa tre komponenter sys ihop med ledning som möjliggörs av ett ledningssystem.

Innan ihopslagningen till ett förband så fanns inte alla komponenter vid alla helikopterorganisationer, med tanke på deras vitt skilda uppgifter så behövdes det inte heller. Efter sammanslagningen till ett förband så fanns alla komponenter i samma flottilj, de utvecklades sedan till det som fanns i Helikopterbataljonen intill dess att förslaget på att flytta komponenterna bastjänst med ledningssystem till Basbataljonerna.

Det är så synd att nu när målet för utvecklingen av Helikopterbataljonen är så nära och vi äntligen kunde fått lite effekt av det hela så vill Försvarsmakten omorganisera igen. Det är inte så svårt att dra slutsatsen att Helikopterbataljonens och Försvarsmaktens helikopterförmåga minskar om man vingklipper Helikopterbataljonen på dess bastjänst- och ledningssystemsförmåga.

/HKV PROD JAS

Anonym sa...
4 juni 2010 09:57  

Tack HKV PROD JAS för ditt svar! Du förklarar att själva sammanslagningen är bra. Problemet är få helikoptrar, helikoptrar med tekniska problem och lite flygning.

Inlägget förklarar bra varför ledning och basering av helikoptrar bör vara skilda från ledning och basering av Gripen. Vad kan man ändå samordna?

Du skriver att insatserna kom till stånd genom det kunnande och den vilja personalen har. Det tror jag också.

Anonym sa...
4 juni 2010 17:52  

I öra ingår inte respekt utan resultat. Varför envisas folk m detta?

HKV PROD JAS sa...
9 juni 2010 20:01  

@Anonym 4 juni 17.52

Du har helt rätt avseende ÖRA. Så synd att jag blandade ihop begreppen.
Det hade varit väldigt enkelt att utveckla begreppet Resultat med hänsyn till föreslagen Vingklippning.

Jag hoppas du kan bortse från min fadäs och förstå mitt budskap.

/HKV PROD JAS

HKV PROD JAS sa...
9 juni 2010 20:07  

@Anonym 4 juni 09.57, jag antar att det är till Fundersam.

Jag skrev inte att baseringen av helikoptrar skulle vara skild från stridsflyg. Det jag skrev var att bastjänsten vid ett helikopterförband är annorlunda jämfört med bastjänsten vid ett stridsflygförband och den måste vara annorlunda för att på så sätt inte reducera helikopterförmågan.

Du undrade vad som kunde samordnas mellan helikoptrar och stridsflyg? Jag tar mig friheten att tolka dig som att du menade bastjänst när du skrev basering. Som jag skrev i mitt tidigare svar, " Komponenter som behövs för helikopterverksamhet är, förutom helikoptrar: flygunderhåll, flygförare och bastjänst. Dessa tre komponenter sys ihop med ledning som möjliggörs av ett ledningssystem."

Komponenten bastjänst och ledning med ledningssystem har jag redan redogjort för. De andra två komponenterna är inte möjliga att samordna, varken en helikoptertekniker eller -flygförare kan verka i eller med något annat än en helikopter. Inte utan avsevärd utbildning och praktik.

Möjligen kan vissa administrativa stödfunktioner samordnas men ingen av kärnkomponenterna.

/HKV PROD JAS

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade