Gästinlägg: Försvarsmaktens taktiska transportflygförmåga 2014

Det blir två intressanta gästinlägg denna vecka, där det första handlar om bristen på långsiktig planering för Försvarsmaktens transportflygförmåga och konsekvenserna av denna brist. Nästa gästinlägg kommer att vara snarlikt, men handla om helikopterförbandens basförbandsbrist.

/Wiseman

-------------------------------------------------


Bakgrund

Med bakgrund av det omfattande arbete, under stor tidspress, som bedrivs med omställningen av försvarsmaktens organisation och numerär så är risken stor att vi missar ett antal grundförutsättningar för att lösa de uppgifter som ställs på oss av politikerna. En av dessa grundförutsättningar är förmågan till rörlighet. I försvarsmaktens militärstrategiska doktrin beskrivs denna förmåga, tillsammans med verkan och skydd, som en av de tre militära basfunktionerna.

För att verkan skall kunna sättas in på rätt plats måste vi ha rörlighet. Genom rörlighet kan stridskrafter flyttas från en plats till en annan för att kunna lösa den tilldelade uppgiften. Därigenom kan verkansenheter formeras och kraftsamlas med största möjliga effekt. Rörlighet är också en förutsättning för att kunna skydda sig mot motståndarens handlingar, exempelvis genom utspridning.[1]

De militära basfunktionerna kräver också ett visst stöd för att fungera och skapa uthållighet på förband.

Verkan, rörlighet och skydd kan endast fungera effektivt om det också finns stöd i form av exempelvis hälso- och sjukvård, transporter, förnödenheter och tekniskt underhåll. Allt sådant stöd syftar till uthållighet. I en konflikt sätter förmågan till uthållighet ofta gränserna för vad som är möjligt att utföra.[2]

I försvarsmaktens utvecklingsplan 2011-2020 kan man också läsa följande på samma tema:

Insatsförband ska med hög operativ och taktisk rörlighet kunna förstärka skyddet och bevakningen i hela landet.[3]

Med bland annat ovanstående styrdokument som grund har försvarsmakten givet ut direktiv för uppdragsplanering (DUP 2011, 12 och 13) som skall ligga till grund för produktionsdialoger och planering. I inledningen av direktivet för flygstridskrafterna kan man läsa följande styrning som är helt logisk och i paritet med militärstrategisk doktrin samt försvarsmaktens utvecklingsplan.

Transport- och specialflygförbanden ska användas huvudsakligen för att lösa internationella uppgifter men också för nationella uppgifter och stöd till övriga förband i Försvarsmakten med bland annat förmåga till lufttankning och specialförbandsoperationer. Med ett ökat nationellt fokus har behovet av taktiskt transportflygförmåga blivit allt mer betydelsefullt. Strategisk transportförmåga så som transporter till och från operationsområden ska säkerställas med deltagande i SAC samt medlemskap i ATARES och SALIS. [4]


Försvarsminister Sten Tolgfors pekar, vid ÖB chefsmöte, ut de 3 avgörande faktorerna för att nå effekt med försvarsmakten. En av dessa tre faktorer är – Rörlighet, att förbanden snabbt kan flyttas dit de behövs.[5]

Nu ställer sig vän av ordning frågande hur denna ökade betydelse av taktisk transportflygförmåga som en del av förmågan till rörlighet blir omhändertagen av försvarsmakten?

Högkvarteret har beslutat att reducera antalet Tp84 från 8 till 6 och antalet besättningar från 14 till 10 stycken, vilket innebär en reducering med ca 25 % i kommande insatsorganisation. På vilket sätt tycker högkvarteret att den taktiska transportflygförmågan ökar på det sätt som beskrivs i DUP 2011? Detta beslut har tagits på rent ekonomiska grunder utan att över huvud taget fråga ”kunderna” som inte har en aning om att deras förmåga till rörlighet har reducerats med ca 25 %. Förmågan till att stödja vid katastrofer och humanitära operationer kommer också att minska kraftfullt då antalet flygplan och besättningar reduceras.

Behov
Behovet av taktiskt transportflyg bör ha sitt ursprung ur någon form av operationsplan för försvaret av Sverige. Samtliga nivåer i konfliktskalan bör ha en plan för transporter av materiel och förband från utgångsgruppering enligt Försvarsmaktens planering. Försvarsmaktens engagemang inom ramen för de internationella operationerna (ISAF, ATALANTA etc.) är verksamheter som tar mycket resurser idag men som också ger väldigt mycket i vidmakthållandet och utvecklingen av förbandets förmågor.
Ambitionerna att fortsätta delta och bidra vid katastrofer och humanitära insatser bör också ligga till grund för behovssättningen. Behovet kopplat till de 10 typsituationer[6] som försvarsmakten till 2013 skall ta fram inom ramen för stöd till samhället borde också vara styrande.

Jag försöker nedan att beskriva de behov som jag med en snabb analys har kommit fram till. Behoven gör absolut inte anspråk på att vara heltäckande utan skall ses som ett axplock av alla arenornas behov av taktiskt transportflyg.

– Nationellt
Ur ett flygvapen perspektiv så har det historiskt varit mycket viktigt att inneha en stor förmåga till rörlighet då skydd genom spridning varit en grundsten i dess taktiska uppträdande. I kommande insatsorganisation skall vi ha 4 stridsflygdivisioner som skall kunna basera spritt på flera platser, 2 basbataljoner utgångsgrupperade på ett antal fasta platser och några rörliga enheter, helikopterbataljon på några platser och transport- och specialflygenhetens olika fasta och rörliga enheter. Samtliga rörliga enheter måste på något sätt ta sig till deras spridda grupperingar på t.ex. Visby, Uppsala eller Halmstad. När sedan förbanden väl kommit på plats ska enheterna försörjas med flygplansammunition och reservdelar.

Lufttankningsförmågan som idag kommer att utvecklas från utbildningsplattform till en taktisk resurs[7] är en mycket bra förmåga som kommer att kunna genomföras parallellt med godstransporter då enbart det inre bränslesystemet används. Betydelsen av denna resurs kommer också att öka med tanke på ett minskat antal baseringar för stridsflygdivisionerna och dess behov av ökad räckvidd (närområdet). Idag finns det enbart en flygplansindivid som skall lösa denna uppgift och som taktisk resurs kan man inte bara ha en individ. Ett flygplan är inget flygplan, liksom en stridsvagn inte är en stridsvagn!

Att notera är att vid samma typ av beredskapshöjning som flyg- och basförbanden får order om ombasering så är det troligt att även luftvärnet (Halmstad) och logistikbataljonen (Skövde) får order om omgruppering. Parallellt med detta skall det stora centrallagret i Arboga tömmas och distribueras ut till förbanden som finns spridda över riket.

Återtagandet av den militära förmågan på Gotland är ett annat område som bör belysas särskilt. Vilken volym av taktiskt transportflyg krävs för att tillsammans med resurser på sjöarenan lösa uppgiften att transportera ut förbanden till Gotland?

– Internationellt
Efterfrågan av taktiskt transportflyg är redan idag vida överstigande tillgången inom de pågående militära operationerna (ISAF, BG etc.) och det finns ingenting idag som talar för att det kommer att förändras. Att nyttja det taktiska transportflyget för dessa uppgifter är ur ett försvarsmaktsperspektiv relativt kostnadseffektivt då det enbart genererar kostnader utöver de redan finansierade flygtimmarna och lönerna.

– Katastrofer och humanitära insatser
Utnyttjandet av det taktiska transportflyget har under 2000 talet mer och mer inriktats på att genomföra ”gröna” operationer såsom EUFOR och ISAF istället för ”vita” operationer inom ramen för t.ex. Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB) och Förenta Nationerna. Samtidigt har bl.a. MSB aviserat ett stort behov av stöd. De operationer som planerats eller genomförts (t.ex. Tsunami, Katarina, Haiti, Gudrun och Per etc.) har kunnat genomföras tack vare den flexibilitet och volym som organisationen har idag. Inte att förglömma är den otroligt stora politiska vinningen av att kunna deltaga i och stödja ”vita” operationer. Detta behov (om det finns) behöver tydligare definieras från politisk nivå för att ligga till grund för dimensioneringen av antalet flygplan och besättningar.


Ekonomi
Idag har försvarsmakten ett väldigt konstigt sätt att hantera kostnaderna kring flygtidsproduktion. När exempelvis FTS skall nyttja förmågan taktiskt transportflyg för att flytta en LV-enhet från A till B så faktureras kunden en timkostnad enligt styrningar i verksamhetsuppdraget. Detta innebär att kunden som ansvarar för produktionen av sitt insatsförband skall budgetera för detta eller överväga ett billigare alternativ (lastbil motsv.), vilket innebär att övningsutbytet för transportflyget helt uteblir och att Tp84 åker på så kallade egna övningar (med tomt cargo) istället. Dock kan en överenskommelse göras mellan kunden och transportflyget att det inte skall faktureras något för att det ger ett bra övningsutbyte för divisionen. Risken med detta system är att kompanichefen som budgeterat för Tp84 transport (men fått det struket av budgetskäl) åker lastbil samtidigt som en annan kompanichef genomför förbandstransport med Tp84 ”gratis”. Detta system måste tas bort helt!

Om ett förbands förmågor skall användas inom försvarsmakten så skall inte detta belasta kunderna. All flygtid som produceras och konsumeras inom försvarsmakten är ju redan budgeterad och skall användas så resursoptimerat som möjligt. Självklart kan inte alla av bekvämlighetsskäl flyga överallt men det borde vara enklare att skriva en styrning för det än all den administration som nu läggs på budgetering och fakturering internt, med följden att transportflyget flyger ”egna övningar”!

Man kan jämföra det med att stridsflygdivisionen skall fakturera kompanichefen för det antal CAS anfall han understödjer med, artilleriet fakturerar sina kolleger för indirekt eld och helikopterflottiljen tar betalt för att genomföra MEDEVAC uppdrag! Alla dessa levererade ”produkter” är ju förmågor som förbanden är skapade för att leverera till övriga förband.

Slutsatser
En ordentlig analys om vilket behov av tillgänglighet och volym på det taktiska transportflyget måste göras under ledning av HKV INSS J4 tillsammans med de taktiska staberna. Först när denna analys är genomförd kan högkvarteret ta beslut om hur stor volym som behövs. Denna volym måste givetvis ta hänsyn till de ekonomiska ramar som försvarsmakten förfogar över, men utan analys kan högkvarteret inte ställa olika förmågor mot varandra och prioritera. Det kan ju vara så att något annat materielsystem eller förband skall prioriteras högre än försvarsmaktens behov av taktisk rörlighet. Hur mycket har HKV INSS J4 (som bör veta hur logistikplaneringen är tänkt) och de taktiska staberna varit involverade i riskanalysen som har resulterat i en reducering på 25 %?

När denna behovsanalys är genomförd och det taktiska transportflyget är dimensionerat krävs det att försvarsmaktens ledning dimensioneras, utbildas och övas i att leda taktiska transporter inom luftarenan för att Sverige skall få en taktisk transportflygförmåga som kan lösa ställda uppgifter. Idag är ledningen av detta under all kritik, vi är ur ett internationellt perspektiv absolut sämst i klassen.

Om dimensioneringen fortsätter att bygga på enbart ekonomiska tillgångar (utan kundens behov) så är risken stor att vi återigen börjar tala om att det är ”någon annan” som skall leverera förmåga när Sverige har behovet.

/Harry Winter
________________________________________
[1] Militärstrategisk doktrin 2002, sida 76
[2] Militärstrategisk doktrin 2002, sida 77
[3] Försvarsmaktens utvecklingsplan 2011-2020, HKV 2010-02-05 23 320.51391 bilaga 1 sida 12
[4] Direktiv för uppdragsplanering 2011, 2012 och 2013, Uppslag 2.5 Pos 1 Sida 2
[5] Bildspel från ÖB chefsmöte 2010-05-26.
[6] Försvarsmaktens utvecklingsplan 2011-2020, HKV 2010-02-05 23 320.51391 bilaga 1 sida 88
[7] Enligt FTS A0

14 kommentarer:

Anonym sa...
1 juni 2010 kl. 00:33  

Håller med om det mesta i resonemanget. Vill bara kommentera 25% lägre nunerär på papperet ger betydligt större reduktion i antal gripbara flygplan. Om 2 står på service och ett på reparation så har man 5 gripbara idag och 3 om man genonför en reduktion. Skulle det istället vara 2 på service och 2 på rep. Då har vi 50% före och 75% efter reduktion.

The Mighty sa...
1 juni 2010 kl. 07:17  

Det intressanta är att den som på HKV jobbar med att modifiera Tp84 på allvar tror att denna reducering av skrov och besättningar leder till en ÖKAD tillgänglighet på grund av att uppdateringen som ska göras ger större teknisk tillgänglighet!! Så länge som FM kan fortsätta att producera officerare som kan lura sig själva så kommer vi aldrig att förändra FM.

Anonym sa...
1 juni 2010 kl. 09:39  

Analys av uteffekt är väl inte viktigt, huvudsaken att vi har förmågan!!??!???

/Nostradamus

Anonym sa...
1 juni 2010 kl. 10:37  

Modifiera TP84? Det är väl minst två gånger man beslutat att inte uppgradera dessa då de är bland de älsta i världen. Vore väl bättre att jobba för att köpa C130J (i samma utförande som DK/NO och INTE söndermodifierade av FMV /JanBanan)

Tarta de queso sa...
1 juni 2010 kl. 11:34  

Vänta bara på det isberg som utredningen av "nosställsincidenten" kommer att synliggöra, incidenten är verkligen bara toppen av ett berg av problem inom TSFE. Det vill säga om nu inte internutredningen styrs om från HKV nu igen...

Jag undrar verkligen om det finns så många intressenter till NBG-beredskapen som drar igång 2011-01-01 och ännu inte ens är diskuterad i rekryteringsavseende. Förbandet är ju i Afghanistan fram till slutet av september. Plus förlängningen som redan är på tapeten förstås. (+1mån)

Situationen i det avseendet (rekrytering NBG) underlättas inte av att flygplanen återigen låter meddela att de inte mår bra. Den här gången motormässigt, vilket inte heller det tas omhand i avionikmodden, och att överrenskommelsen mellan en stor grupp enskilda, och en kille vi kan kalla Patrik, behandlas med iskall tystnad från Patriks sida.

Om C EAW läser här så kan jag avsluta med att skicka en hälsning: Jag såg ditt bildspel, jag hörde din intention. Om du nu överhuvudtaget har ett komplett förband, inklusive alla de delar vi alltid får hjälp av andra nationer med (var det 27 rader för taktisk transport, på två flygplan plus MSE..?) Har du funderat på dimensionen och arbetstiden kontra det du tänkt att TSFE ska producera? Har du dessutom funderat på hur du ska kunna ha resten av alla Tp84 besättningar i beredskap (det är ju dom som kommer sticka först) med 27 R10-rader?

Anonym sa...
1 juni 2010 kl. 12:53  

I regeringens prop (Prop. 2008/09:140), Ett användbart försvar, står det att upp till 7st tp84 skall modifieras. Kan FM då själva bestämma att det bara skall vara 6 st? Antalet besättningar som skall finnas är tyvärr inte styrt i denna prop så då kan ju FM fritt bestämma hur många som behövs. En jämförelse med Holland gör gällande att dom har 4bes/fpl.

Anonym sa...
1 juni 2010 kl. 20:03  

Inom flygvapnet rymms bara det som inte är efterfrågat. Bort med transportflyg och helikoptrar, pengarna behövs till annat.

Finns det någon som är dummare än dessa piloter.

En av idioterna

Anonym sa...
1 juni 2010 kl. 20:34  

Nu har detta inlägg bara avhandlat TP84 men vi har ju en till flygplanstyp inom TSFE som står på Malmen och heter S100, Saab340 för de oinvigda.
Se nedanstående som ett komplement till artikelförfattarens inlägg.

För drygt ett år sedan fanns det 2st i ASC890-utförande, 2st i FSR890-utförande, 2st i TP-utförande (men med möjlighet att bestyckas med radar), 1st OS340 (Open Skies-maskinen)och slutligen 2st Saab340 i civilt utförande (rena TP-maskiner).

Idag finns det ENDAST 2 ASC890, 1 FSR890, 1 TP (civilutrustad) och 1 OS340.
Dvs 5 av 9 flygplan har försvunnit. Vart? Jo till Saab så att de kan ombestycka och sälja till Thailand och Förenade Arabemiratenför dyra pengar. Detta innebär att TP84-flottan i princip får stå för alla personaltransporter eftersom 4 av de 5 "borttagna" flygplanen var i TP-utförande.
TSFE Malmen har helt slutat med transportflygningar, vilket förr var den största arbetsuppgiften...

/Propellern

Anonym sa...
1 juni 2010 kl. 21:51  

Problemet ligger ju i det här fallet, som vanligt, i att man inte i grunden sätter sig ner å tänker lika förutsättningslöst som kompromisslöst: Vad krävs EGENTLIGEN för att lösa ut den här uppgiften? Alltså på riktigt - sorry papertigers - det här e på riktigt! det går inte att namedroppa "expeditionär förmåga" hit och "lufttankningsförmåga" dit. Vi HAR BARA ångloket(hercan/gumman) som egen resurs!!! Just i transportflygsfrågan gömmer vi dagligen problematiken bakom inhyrda bolag som löser uppgiften åt oss(upphandlat och fredsoptimerat) och med flygtidspoolen i HAW. På så sett luras vi alla att tro att förmågan alltid finns där och när Dagny kommer å knackar så frågar ju sig vän av ordning - vi tar väl oss dit som vi gjorde till Afgh och Tchad? Nä, för ngn annan betalar bättre just den dan eller så tyckte killen med gaskranen att det var en dålig ide att vitrysska bolag flyger åt Sverige just idag!
Ledsen, Hercan håller inte mycke längre, den är INTE NVD anpassad och våra knä är trasiga av allt trollande.
Ta förnuftet till fånga och köp C-130J för vet ni vad? Då kan vi få de synergieffekterna som vi skulle fått av NH90projektet... de andra opererar nämnligen den redan och Saab får inte pilla i den med sina syltfingrar!

/Upprörd transportarbetare

Anonym sa...
2 juni 2010 kl. 20:41  

Åter så blir det ad hoc lösningar för FV's bortbytingar TPFE och HKPFLJ.(Avionik mod när man behöver nya J-skrov, HKP16 som var på tapeten redan som HKP12). Detta bevisar bara hur dumsnåla Sverige är när det gäller efterfrågade resurser... Dessutom tenderar dem säkert att bli dyrare i långa loppet. Hela världen skrattar åt "The Swedish way!"

Hoppas på bättring nu när 39:an får slåss om pengarna "på samma villkor" som övriga mtrlsyst i FV...

/Efterfrågad

Lev B sa...
2 juni 2010 kl. 21:44  

Bra inlägg! Välbehövligt. Hur gör vi med spridning av tex FV- basmtrl, omfördeling av viktiga robottsystem mm? Kommer ni ihåg Riksbataljonens flygtp i riket mellan olika platser för att sättas in inom 24 h.

Uthållighet och rörlighet är fundamenta för att behålla operativ handlingsfrihet och inte nå kulminationspunkten av egen förmåga redan före avgörande stridsinsatser.

Vad kan vi nyttja HAW till i ett snävt SWE försvar för riket, tex tp till GOTLAND. Får vi , läs SWE, använda oss av HAW utan multinationellt konsensus? Låt oss för enstund bortse fråm den mil-strategiska kontexten och endast läsa avtalet. Någon som vet?

/Lev B

J.K Nilsson sa...
2 juni 2010 kl. 21:53  

Efterfrågad, återkom när FMV slutat betala för exportstödet...

J.K Nilsson

Anonym sa...
2 juni 2010 kl. 21:59  

@Efterfrågad

Du är inte ens tvåa! Du är i en avsevärt lägre division, tyvärr.

01 June 2010, in Press Release
Saab has received an order from the Swedish Defence Material Administration, FMV, for the continuous support of Gripen’s operational capacity. The contract is valued to MSEK 230.

/På samma villkor

Anonym sa...
3 juni 2010 kl. 10:14  

Riskanalys? Upplever inte att HKV genomför riskanalyser, inte ens inför stora förändringar då det då de borde göras utan det är något som trycks nedåt och avkrävs av förbandsleedningar och nedströms för den dagliga verksamheten. Man skulle nog kunna göra en lång lista på omstörtande karriärsprojekt och enmansutredningar som inte har redovisat någon riskanalys vare sig i förslagsgenerering eller genomförandebeslut....

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade