Olika världar

Lars Gyllenhaal har flera gånger på sin blogg "Gyllenhaals Lästips" rapporterat om den norska koncentrationen av Forsvaret till landets norra delar, nu senaste i flera inlägg om den nyinvigda ledningscentralen i Reitan.

Reitanberget var tidigare en av landets stridsledningscentraler och dessutom ett av NATO:s CAOC, Combined Air Operations Center, men hamnade för några år sedan i malpåse för att sedan byggas om till ny operativ ledningscentral för Forsvaret. Norge har sedan några år en uttalad fokus på nationella uppgifter och då framförallt i landets nordligaste delar. Sålunda föll det sig naturligt att ledningen också ska utövas därifrån istället för som tidigare, från Stavanger. Nu leds alltså de norska militära insatserna världen över från en fortifikatoriskt välskyddad plats i Nordnorge.

Kvar i Norge finns också två andra fortifikatoriskt skyddade stridsledningscentraler, Sørreisa och Mågerø. Därutöver har man också en mobil stridsledningscentral i containerlösning att sättas upp där så behövs och den har t ex använts för att leda NATO:s air policing i Baltikum.


Ovanstående överfört till Sverige känns helt otänkbart. Här har vi de senaste åren gjort vårt yttersta för att göra oss av med våra fortifikatoriskt skyddade ledningscentraler, så till den grad att snart bara en återstår. Istället är det fredstida satellitlösningar inne på flygflottiljerna som gäller i väntan på en vidare centralisering till Enköpingstrakten.

Med erfarenhet av 11 september flyttades Försvarsmaktens taktiska och operativa ledning från Stockholm till Uppsala där den fick husera i nyss nedlagda flygflottiljen F 16:s lokaler och ett enormt barackläger, till stor glädje för den som hyrde ut barackerna. Tanken var att på sikt flytta ner ledningen under jord till den outnyttjade berghangaren. Attacken på Pentagon visade ju hur sårbar en ovanjordslösning är även för asymmetriska hot, i form av kapade flygplan.

Efter något år visade det sig att det ju inte var så kul att pendla till Uppsala från Stockholm och ledningen flyttades tillbaka och koncentrerades till en och samma plats - Högkvarteret. I samband med talet om en gemensam lägescentral, GLC, har avsikten varit att istället samla allt till Enköping. GLC är nu närmaste förbjudet att nämna efter de senaste årens turer och nu talar man istället om GLI, gemensam lägesinformation. Vad detta är, vet ingen, man vet bara vad det inte är, för att citera ledamoten i försvarsutskottet, Allan Widman (fp).

Sverige har en väsensskild omvärldsuppfattning avseende närområde jämfört med de närmaste grannländerna Norge och Finland, som anser situationen allt annat än lugn och säker. Detta kommer att diskuteras vidare i ett senare inlägg. Vad man däremot kan konstatera är att skulle man översätta den norska filosofin avseende hur landets militära insatser ska ledas till Sverige, så skulle man dra igång ett gammalt malpåsställt berg utanför Luleå, och i ett svep flytta all operativ ledning dit, och sedan göra allt för att få de ditflyttade anställdas familjer att trivas (se inslaget Gyllenhaal länkar till).

Att något liknande skulle beslutas i Sverige förefaller helt otroligt. Arbetsskyldigheten lär inte vara avsedd att användas på ett sådant sätt. Nu ligger ju svensk militär fokus på Enköping, inte Östersjön eller Barentsområdet. Hade något av det senare varit fallet hade det ju varit lämpligt att likt Norge ha den operativa ledningen fortifikatoriskt skyddad i södra eller norra Sverige och kanske rentav återanvända ett befintligt, kärnvapenskyddat bergrum till sådant som det faktiskt en gång byggdes för?