SvD har följt med ubåten HMS Södermanland på uppdrag under övningen Swenex. Liknande reportage är högst ovanliga och artikeln ger en viss inblick i den verksamhet som genomförs i Östersjön.
Som nämns i artikeln är Östersjöns betydelse åter under tilltagande. I artikeln nämns förra årets ryska storövningar, där man t o m förflyttade landstigningstonnage från Svarta Havet till Östersjön. Nämns gör också amerikanska flottchefens uttalande från i höstas om att US Navy ska bli mer aktivt i Östersjön. Detta kan delvis ses som ett resultat av utfästelser mot Baltikum och Polen, men med tanke på att flera av de amerikanska AEGIS-jagarna utrustats för att kunna bekämpa interkontinentala robotar, är det troligt att sådana kommer att patrullera i Östersjön. Interkontinentala robotar avskjutna i Iran mot USA kommer att passera över Östersjön.
Man ska heller inte glömma den vikt som Ryssland tillmäter Östersjön, än större då gasledningen Nord Stream färdigställts. Skyddet av Nord Stream har sedan tidigare deklarerats som en av "Baltijskij Flots" huvuduppgifter.
Allt detta kommer naturligtvis att påverka Sveriges säkerhetspolitiska situation, framförallt på marinarenan, där vi under ett antal år framöver kommer att vara allvarligt hämmade av bristen på lämpliga ytstridsfartyg och helikoptrar. Med tanke på vårt ökade åtagande i närområdet är det kanske dags att fundera på att ge nästa generations ubåtar och stridsflygplan en förmåga med kryssningsrobot.
U.S. Super Hornet Shot Down in Friendly Fire Over Red Sea
3 timmar sedan
21 kommentarer:
Ett läsvärt inlägg - som vanligt.
SWENEX avslutades för snart två veckor sedan, och tyvärr misstänker jag att en bidragande orsak till SVDs intresse för repotaget kan vara den förste kvinnliga ubåtschefen, något som till och med uppmärksammades särskilt av US Navy vid deras senaste besök.
Oavsett så är det som du beskriver positivt att media rapporterar i dessa frågor.
Skipper: Wallenburg har de senaste åren exponerats flitigt i media, inte minst sedan hon blev fartygschef, så du har säkert rätt i fråga om orsak.
Det vore intressant att ta del av Rysslands (och Tysklands) uppfattning om Sveriges förmåga att skydda Nordstreams anläggningar på/i anslutning till svensk zon.
Det vore ju en idé att de anser att Sveriges kapacitet till skydd/försvar är så kasst att de och/eller tyskarna "erbjuder sig" att ta över skyddet av ex. Gotland..
Apone: Hittills har inga ryska kommentarer synts till avseende US Navy's avsikt att öka närvaron i Östersjön. Att en sådan skulle välkomnas med öppna armar är högst otroligt. Precis som vi svenskar betraktar Östersjön som vårt hav, gör även Ryssland det.
Wiseman,
Kryssningsrobot från framtida fregatter (Danmark håller på att införliva Tomahawk i sina nya fregatter) borde vara lika eftersträvansvärt som från ubåt och flygplan.
Det står i SvD reportaget att de "radar-navigerar" med ubåten. Borde inte det vara samma sak som att sända ut morse i form av "Jag är på koordinat XY"?
Varför är inte masterna och radarmasten(?!) inte nedtagbara? Skapar inte dessa motstånd under vattenytan?
@ Henrik
Radarnavigerar gör man normalt sett enbart när man går inomskärs till/från ett basområde.
Men som du också påstår så röjer man även sitt eget läge med allt som sänder, särkilt en radar.
I u-läge så tas självklart masterna ned i tornet, annars blir det nog inte så bra. Ubåtar använder master primärt på p-djup för att slippa visa hela tornet över ytan.
@ Henrik: delar Din uppfattning rörande kryssningsrobot från ytfartyg, det torde vara det mest effektiva då den kan nyttjas i närområdet men även enkelt förflyttas till valfritt operationsområde utanför närområdet.
En ubåt nyttjar radar vid fredstida navigering i ytläge, liksom i stort sett alla andra fartyg. De nyttjar i princip aldrig radar i taktiska sammanhang av signalspaningsskäl. Masterna dras ned i tornet vid gång u-läge.
/ Commander
Visst vore det förnämligt med kryssningsrobot även på fartyg. Fördelen med ubåt är det dolda uppträdandet och att det säkerställer en viss förmåga även efter förbekämpning och med flyg att dessa kan ge ytterligare räckvidd åt vapensystemet.
Så masterna på våra ubåtar går att tas ned i tornet? Bra! Fick för mig att jag läst någonstans om att dessa satt fast..
Dessutom, gör man en kryssningsrobot (typ Taurus) ubåtsanpassad borde det vara en ganska enkel sak att få den anpassad för fartygsbruk också, man skippar väl i princip bara "kapseln" för uppstigning?
Skall vi med flyget och marinen kunna kontrollera territoriella gränsen som politikerna sagt får vi hoppas att inte de röd-grönas budget förslag går igenom.
1975 hade FM en budget på 41,3 miljarder vilket var 3,1% av BNP. 2005 var Försvarets budget 38,7 miljarder vilket blir 1,52% av BNP. Ryssland ökar sin militär kraftigt medan resten av Europa har kraftiga neddragningar. Östersjön blir hetare än någonsin med en nation som åter verkar vilja bli en stormakt. Svenska Försvaret byter från värnplikt till anställt i tron om att det inte skall kosta någonting. Målbilden är att utlandsnärvaron med svensk militär skall öka och vi skall ha 2 000 soldater och officerare i internationell tjänst varje år.
Kommer flyget och marinen kunna hävda vår territoriella rätt med ännu fler besparingar?
Kryssningsrobotar för Sverige är tyvärr bara en våt dröm. Våra kära politiker och Svenska freds gillar inte vapen, särskilt inte sådana som kan användas offensivt.
Det bästa med artikel i SVD var att man blev positivt överraskad över svenska ubåtars gångtid, de är alltså ute på uppdrag stora delar av tiden. Trodde själv att det var som med flyget, minimalt med gångtid för att spara pengar. Synd att vi bara har 4 som ska täcka vår långa kust. När man själv gjorde "tid" i flottan var det 12 och det ansågs i absolut minsta laget...
Jonas75
@Jonas75
Var har du hittat informationen om att våra flygplan utnyttjas minimalt?
//JOPP
Bloggkollegan Skipper konstaterar mycket riktigt att bristen på sjöoperativ helikopterkapacitet är besvärande.
En berättigad fråga är om vi, efter den systematiska och målmedvetna förmågeförskingring som förevarit under det senaste decenniet (nej den dystra utvecklingen inom området är ingen slump) någonsin kommer förmå återta den.
Det kan möjligen vara genomförbart om vi påbörjar återtagningen idag - imorgon är det definitivt för sent.
En aspekt av frånvaron av luftburen ubåtsjaktförmåga som sällan eller aldrig framhålls i debatten, är att våra ubåtsbesättningar inte längre medges öva mot en kompetent och kvalificerad motståndare. Detta medför ett flertal oönskade och långtgående konsekvenser som mellan studieresorna rimligen bode tas ad notam av våra - mer eller mindre - försvarsorienterade parlamentariker.
JOPP,
Ska väl vara ärlig och säga att jag mer har antagit att så är fallet. För ett par år sedan
(2008?) så stoppades väl nästan all flygverksamhet när Tolgfors hade hittat ett nytt "svart hål" på 1,5 miljader eller nåt sånt.
//Jonas75
Vad gäller flygburen kryssningsrobot så har jag redan på min egen blogg pekat på behovet i Nordkalottenområdet men som hotbilden utvecklar sig i Östersjöområdet kan jag se ett behov även där. Vår brist på militära flygbaser ger ett räckviddsmässigt stort handikapp för operationer i anknytning till vårt eget territorium och vår nuvarande arsenal av attackvapen är helt otillfredställande, möjligen undantaget CAS viket jag hoppas även armebröderna (och våra rådgivare i NATO) inte anser som vår huvudsakliga användning av attackkapaciteten.
En lämplig kryssningsrobot finns redan operativ i Europa och det enda som hindrar oss från att anskaffa ett antal till 39 C/D torde vara ekonomin. Integrationen till 39-an är till stora delar klar sedan många år tillbaka.
Se´n är det förståss den politiska frågan men varför skulle offensiv förmåga i ett defensivt syfte vara fulare än att använda Rb 15s offensiva förmåga i defensivt syfte?
Bosse!
Utan att känna till den exakta definitionen på "kryssningsrobot" kan jag inte låta bli att nämna RBS15 Mk III vilken vi säljer till såväl Tyskland som Polen (om jag inte är felunderrättad) och som har längre räckvidd och markmålsförmåga. Där torde integrationen i såväl flygande som sjöburna system vara tämligen enkel.
Bosse menar förmodligen KEPD 350 som för några år sedan flögs på Gripen några pass. Den är köpt av flera europeiska länder och Australien. Men steget från att flyga en klump hängd på ett flygplan till att ha ett operativt system är enormt. Man ska inte låta sig luras av vackra bilder. Det stora jobbet ligger i att integrera systemet elektroniskt, vilket är det stora jobba och sedan återstår det inte mindre arbetet att skapa en organisation runt omkring. Hur görs uppdragsplanering? Hur fås tillräckligt exakta målläge på ett mål nästan 100 mil bort?
Ja, Wiseman, jag hade KEPD 350 i tankarna men har inget emot Rb 15 Mk III om det skulle vara aktuellt. Svensk industri har god kännedom om KEPD 350 liksom RB 15 och det var inte bara flygpass för att ta publicitetsbilder med KEPD.
Beträffande organisation för att ta fram måldata så är det onekligen ett problem men jag ser inte att det skulle vara större problem med flygburen kryssningsmissil än för fartygsburen, ubåtsburen eller landbaserad avskjutningsplattform?? Man kan väl konstatera att det är mer eller mondre kritiskt i alla uppdrag mot markmål.
Jag ser, förutom att räckviddsproblematiken blir mindre, även att insatsfrekvensen förflygplanen väsentligt skulle förbättras om de slapp fyga ända till målet i ett attackuppdrag och med det lilla antal flygplan vi har för att utföra såväl spanings- attack- och jaktuppdrag så verkar det rationellt att kunna utnyttja maskinparken till mera än att fara omkring på "transportsträckor".
@Wiseman
Målläget borde man få via satellitbilder. FM har pratat om att gå med i MUSIS-samarbetet som ju kretsar kring just satellitbilder tagna med radar och optiskt.
Nån som vet hur det går med det?
"Målläget borde man få via satellitbilder", skriver Henrik. Det tror jag också; så går det nog till när målet är fast grupperat, typ markförband eller anläggningar och tid medges för bildanalys. Svårare blir det när målläget ändrar sig, exempelvis ett fartyg under förflyttning, en realtidsvariabel i två dimensioner.
En framtida (?) lösning kan vara att koppla ihop satellit, vapenbärare och kryssningsmissil. Vapenbäraren identifierar målet med hjälp av realtidsbild från satellit och låser satelliten på målet. Vapenbäraren avfyrar kryssningsmissilen, som sedan får styrsignaler från satelliten. Fördelarna är uppenbara, då vapenbäraren och missilen inte behöver öppna egna aktiva sensorer, som ju alltid är röjande. Att satelliten låst på mål, märks inte ombord på målet. Att målet är konstruerat med smygteknikniska finesser eller tillämpar högsta telesändningsalternativ hjälper i det här läget föga. En eventuell motmedelsinsats kräver dessutom förvarning. Den tidsmässiga fördröjning som finns med skisserad metod beror bara på ljusfarten.
Ja, ja, jag vet. Kommentaren tillhör avdelningen "snillen" spekulerar.
Mer personalförsörjningsdebatt!
Skicka en kommentar