Framtida drivmedel

Peak oil-gurun och professorn Kjell Aleklett skrev på SvD Brännpunkt förra veckan om att EU måste ompröva sin energipolitik och ta peak oil på allvar. Det har han förmodligen helt rätt i. Artikeln är också intressant i det avseendet att den historia han nämner i form av prognoser visar behoven av att ta sig an framtiden redan idag istället för att hoppas på det bästa med huvudet stoppat i sanden. Sverige må ha en utbyggd vattenkraft, men i takt med att energibehoven stiger och kärnkraften avvecklas, måste man tänka på nya lösningar.

Det har tidigare på WW skrivits om peak oil och bristande planering för detta. Cornucopia är utmärkt läsning om man talar om generella energiproblem, men på WW är det framförallt det militära och säkerhetspolitiska perspektivet som uppmärksammats. Kamp om energitillgångar och andra råvaror är en urgammal anledning till krig och konflikter. Den cyniske är säkerligen inte sen att påtala att Libyen tar sig minsann världssamfundet an, men inte Syrien, som har en betydligt lägre oljeproduktion. Anledningen är nog inte så mycket oljan som det faktum att Ryssland och Kina har mycket starka intressen i Syrien och av den anledningen högst ointresserade av att någon militär insats beordrad av FN, skulle genomföras i Syrien.

Kampen om energiresurser och råvaror är primärt för de länder som har dessa tillgångar eller som har stark militär makt och har behov av att säkra dessa tillgångar. Sverige tillhör varken det ena eller andra. Däremot utgör Sverige en del av Barentsområdet, där man bedömer att det finns mycket stora energitillgångar ännu så länge oåtkomliga p g a den arktiska isen.

Intressant för svensk del avseende den militära och säkerhetspolitiska aspekten av peak oil är utöver den framtida utveckling i Barentsområdet, hur ett land utan egna tillgångar för att framställa större mängder av petroleumbaserat drivmedel ska kunna få sina militära materiel att fungera. Hur anpassas materielen till att fungera på alternativa drivmedel vid den tidpunkt då nuvarande drivmedel inte går att köpa eller är alldeles för dyra att köpa? Ett tredje problem har länge existerat, nämligen att drivmedelstransporter är oerhört sårbara och samtidigt ytterst värdefulla. Det effektivaste sättet att stoppa en pansararmé har alltid varit att se till att de saknar drivmedel.

Den moderna krigaren blir allt mer beroende av energi. Både i form av elektricitet för att driva alla de högteknologiska materielsystem som allt mer kommer att dominera slagfältet, men även i form av drivmedel för transportmedlen. En liter diesel må kosta drygt 14 kr i Stockholm, men på en utpost i Afghanistan är den reella kostnaden många gånger högre. Det är varken gratis, enkelt eller ofarligt att transportera drivmedel till ensliga platser i krigshärjade områden och tyvärr är det enklaste sättet i fält att framställa den så nödvändiga elektriciteten att göra det med dieselaggregat.

Militära problem under pågående krig påtvingar oftast snabb utveckling och alternativa lösningar. Amerikanska marinkåren har tagit fasta på alla de problem man haft med att försörja avlägsna och isolerade baser i Irak och framförallt Afghanistan och försett en försöksbas med solfångarinstallationer för att framställa elektricitet. Behoven av fossila drivmedel har med ens sjunkit 90 % och det är inte svårt att tänka sig vilka positiva effekter detta medför i form av förenklad logistik och minskat behov av att skydda sårbara transporter. Även avseende framdrivning av fordon som stridsfordon och flygplan ligger USA långt framme, vilket tidigare kommenterats på WW.


Inom Försvarsmakten finns föga förvånande ännu ingen tanke på att fundera över vad som i framtiden ska driva svenska stridsvagnar, flygplan och fartyg i framtiden och inte heller några större planer på att minska dieselbehovet på plats i Afghanistan. Sent lär syndaren vakna.

14 kommentarer:

Anonym sa...
30 april 2011 23:12  

Var tog alla våra store bergrum för förvaring av olja vägen? vi hade mycket stora oljelager där.

Det går utför med det här landets försvar och även med landet självt.

För övrigt så har Indien valt bort Jas Gripen..

Per

Anonym sa...
30 april 2011 23:13  

Glömde länken om att Indien valt bort JAS. Här är den:

http://www.business-standard.com/india/news/only-dassault-eurofighter-left-in-iaf-fighter-selection/433894/

Per

Myrr sa...
1 maj 2011 06:27  

Jag håller med om att FM är sent ute i denna fråga. Dock har det beställts en del studier ang energisäkerhet under de senaste åren. Om någon vill fördjupa sig i ämnet är en bra start att göra en sökning på "energisäkerhet" på FOI:s hemsida (under "Publikationer").

Mvh
Myrr

Cornucopia? sa...
1 maj 2011 07:58  

Upprepar min vision om att statens mark (och FortV mm) används för att skörda biobränsle (=skog) som skickas till ett dedikerat bioraffinaderi som Försvaret tillsammans med blåsljusmyndigheterna finansierat (via statskassan).

Statens egen mark räcker gott och väl, med marginal, för att producera biobränsle (biodiesel och syntetisk bensin) nog till blåsljusmyndigheternas dagliga behov.

Till det behöver vi förstås strategiska bränslereserver av fossila bränslen (biodiesel har generellt dålig hållbarhet) för att hantera en krissituation där ovanstående bioraff antagligen är en högprioriterad måltavla.

Ett bioraff är ingen rocket science, Sydafrika fixade det under apartheidsanktionerna, fast med stenkol som kolbas. Samma sak med Tyskland under WW2.

Givet några miljarder kan vi ha en anläggning stor nog för att förgasa skogsbiomassa för bränsle till blåljusmyndigheterna och försvaret, inklusive syntetisk flygfotogen. Det ger oss dessutom teknikutveckling, jobb och möjligheten att sälja bioraff till andra länder och blir i princip självfinansierande.

Anonym sa...
1 maj 2011 08:15  

Ett par åtgärder att rekommendera...

- Fyll bergrummen och håll dem fyllda / roterade. Ekonomer skall vara bannlysta med sitt tänkande kring kapitalbindning - Just In Time har en tendens att inte fungera i kristider...

- Satsa in försvarsmedel in i forskningen kring tall-oljediesel i Piteå och verka för att samma anläggningar kan byggas vid ett antal pappersbruk. Detsamma gäller framställningen av bränsle från svartlut. Dock måste man vara beredd på att installera konverteringssatser för en del dieselfordon.

- Genomför breda tester på hur dessa olika bränslen fungerar med de mer ordinära vapen- och transportsystemen såsom stridfordon och inte minst lastbilar. Bunkra upp med konverteringsutrustningar och satser vid behov. När det krisar så kommer inga att kunna leverera - alla vill ha samtidigt...

- Låt försvaret satsa mer pengar på Hulls forskning kring framställning av bl a flygbränsle från inhemska råvaror.

- Biogas är en gravt underskattad form av drivmedel - i stort sett alla större avloppsreningsverk kan kompletteras med biogasanläggningar. Kan användas i mindre bensindrivna fordon efter konvertering eller i mindre kraftverk.

- Distribuera förråd och logistik på samma sätt som under invasionsförsvaret. Transportkapaciteten kommer inte att finnas för att föra ut all nödvändig materiel och underhåll på kort tid vid kris. Anamma miljörörelsens tankar om lokal hantering - skär i hjärtat hos vissa men så är det...

Magnus Redin sa...
1 maj 2011 09:22  

De stora bergrummens oljelager avvecklades under 90:talets finanskris, dieseln, fotogenen och bensinen reades bort då oljepriset var mycket lågt. Sedan användes många miljoner till att riva, sanera och plombera anläggningarna.

Senast som jag tittade på det fanns det en stor anläggning kvar nära Stenungsund som jag tror sparades utifall civilförsvaret skulle börja återuppbyggas.

Massor med militära drivmedelsanläggningar revs under nedläggningen av invasionsförsvaret.

Det behövs både mer lagerhållning för tillfälliga störningar med en längd som ett troligt krig i mellanöstern eller ett maktskifte i Kreml och alternativa drivmedel som ej är beroende av politiskt instabila stater vars oljeproduktion dessutom minskar.

Vi har haft den idealiska lösningen att importera det mesta av oljan från Danmark och Norge men nu sinar oljan i Nordsjön och om ett tiotal år är den epoken över.

Det går att tillverka metangas, metanol, DME, bensin, diesel och fotogen av skogsbiomassa och el. Problemet med det är ganska dyra råvaror och mycket dyra anläggningar som flera år att bygga. Å andra sidan är den ekonomiska risktagningen liten då det är mycket osannolikt att någon hittar nya oljefält som är lätta att utvinna och dessutom rear bort oljan.

Sinuhe the Egyptian sa...
1 maj 2011 20:27  

Lustigt att Wiseman skriver sitt inlägg nästan exakt samtidigt som jag skriver ett inlägg om klimathysterin...=)

Utan att ha vetenskaplig grund för mitt påstående så tror jag att det är ofta som människans uppfinningsrikedom underskattas. De solfångare som Wiseman refererar till måste vara ett väldigt dyrt alternativ till vanlig diesel. Men - självklart är det en logistisk fördel att inte vara så beroende av (land- eller flygtransporterad) dieselolja.

GMY

Sinuhe

Anonym sa...
1 maj 2011 21:29  

Det kanske behövs en Pansarbåtsinsamling?

De befintliga försvarsindustrin är ju upptagen med försäljningskampanjer av befintliga produkter.

Tobias Wallin

Anonym sa...
1 maj 2011 21:38  

Jag har sagt det förr, och jag säger det igen. Försvarsmakten följer utvecklingen bland det fåtal företag som håller sig längst fram i utvecklingen av alternativa drivmedel. Bara för att WW inte vet exakt vem som gör vad, så betyder det inte, likaledes föga förvånande, att det inte görs något i ärendet. Miniatyrisering av komponenter och icke-oljebaserade drivmedel är något som Gripen-utvecklarna skulle jubla över.

Wiseman sa...
1 maj 2011 22:24  

21.38: Det skrivits om detta tidigare på WW. http://wisemanswisdoms.blogspot.com/2009/05/flygvapnet-blir-gront.html

Att följa och att agera är två helt skilda saker.

Edis sa...
2 maj 2011 00:43  

Potentialen för "bioraffinaderier" är i Sverige ganska stor. Mest ekonomiskt borde det vara att förse svenska sulfatmassabruk med den förgasningsteknik som utvecklats av Chemrec. Om alla svenska bruk skulle förses med sådan teknik så finns potential att ersätta 25-30% av all bensin/diesel. Problemet är som jag förstår det, är att många massabruk tvekar pga den kapitalkrävande och ännu relativt oprövade utrustningen. Någon form av fördelaktiga statliga lån kanske kunde få dem att ändra uppfattning?

Det går också att bygga mindre fristående verk som producerar bränsle från ex. GROT, energiskog eller liknande i kombination med fjärrvärme och eventuellt också el. Kostnaden blir då något högre eftersom man inte kan dra fördel av massabrukets skalfördelar, men kostnaden ska ändå vara relativt rimlig. Värmlandsmetanol som håller på och planerar för en sådan anläggning med förgasningsteknik från Uhde har nämnt en produktionskostnad på 3,40 kr/l, dvs drygt 7 kr/liter bensinekvivalent. Anläggningen är kostnadsberäknad till 3 miljarder kr, så det är kapitalkrävande anläggningar. Därmed så bör också den ekonomiska risken vara relativt stor, speciellt då skattesituationen för biodrivmedel inte är klarlagt på längre sikt. De är i regel avsedda att gå året runt med enbart kortare stopp för service.

Från syntesgas kan man välja att producera metanol eller kolväten med Fischer-Tropsch. Beroende på tryck och katalysator vid FT så kan man producera bensin respektive diesel. En del av kolvätena faller dock utanför kokpunktsintervallet för bensin eller diesel och får således användas till annat; så kallad syntetisk nafta. Man kan även välja att omvandla producerad metanol till kolväten med Mobil processen. Bensin producerad med Mobil processen har något lågt oktantal men går annars att använda direkt tillskillnad från bensin tillverkad med FT som kräver ytterligare process steg.

Genom att tillverka pellets av askan och återföra den till skogen så återför man också de flesta näringsämnena till markerna.

När det gäller "bioraff" så bygger man i regel inga enorma centrala anläggningar, utan sprider ut ett antal mindre anläggningar över en större yta. Hur många vs. hur stora är en balansakt, stora verk är billigare i drift men kräver i sin tur biomassa från ett större område vilket innebär längre transporter av biomassa som har rätt dålig energitäthet jämfört med drivmedel. Detta bör vara fördelaktigt ur en säkerhetsaspekt också, eftersom en fiende inte på ett enkelt sätt kan slå ut en stor anläggning utan måste slå ut flera mindre anläggningar.

Ungefär 10% av bensinanvändningen borde kunna vara etanol vilket har positiv effekt på avgasutsläppen, kan användas som oktantalshöjare och stabilisator för metanol-bensin blandningar. Vid etanolproduktion får man djurfoder som en biprodukt. Att ersätta en större andel drivmedel med etanol är dock inte möjligt, det kräver för mycket jordbruksmark. Cellulosa etanol har också sämre energiutbyte än metanol producerat med förgasning och det är relativt kostsamt att producera.

När det gäller diesel från tallolja så använder den satsning Preem har gjort drygt en tredjedel av all tallolja som produceras i Sverige. Potentialen för talloljediesel är alltså liten. Tallolja omvandlas till diesel genom att först förestras till tallolje-FAME (Fatty Acid Methyl Ester), där biprodukten tallbeckolja går tillbaka till massabruket. Tallolje-FAME skickas sedan till Preems raffinaderi där den vätebehandlas (hydrogeneras) vilket omvandlar tallolje-FAME till raka syrefria kolväten, identiska med de som hittas i dieselolja. I princip så går det att vätebehandla de flesta bio-oljor på detta sätt, problemet är begränsad tillgång på bio-oljor.

Vi har även idag ett 90-dagars lager av oljeprodukter inom landet. Detta är dock bara till för tillfälliga störningar av leveranserna och att lägga pengar på enorma olje-lager är knappast en lösning på det grundläggande problemet.

newborg sa...
2 maj 2011 09:21  

När man ser statens intresse för att vara med och finansiera Björn Gillbergs metanolfabrik i Hagfors, så förstår man att huvudet är nere i sanden eller att man inte begriper verkligheten. Att jäsa etanol mha bakterier räcker inte till, utan förgasning av biomassa måste till. Båda Hitler,Japan och Sydafrika klarade av tekniken och nu finns modern teknik.

brezjnev sa...
2 maj 2011 12:21  

Volvo testar lastbilar som går på BioDME: http://www.volvogroup.com/group/global/en-gb/responsibility/envdev/events_projects/biodme/Pages/biodme.aspx

DME: http://sv.wikipedia.org/wiki/Dimetyleter

Bodens komumun producerar fordonsgas i Svedjans biogasanläggning(avloppsreningsverk) motsvarande 700.000 liter bensin. Med gasen kör kommunen bla 65 tjänstefordon, 4 lokalbussar samt ett 60-tal privata fordon körs också. Tankning görs på gamla Artilleri-regementet, A8.
http://www.boden.se/bodens-kommun/Tekniskforvaltning_Biogasblirfordonsbransle

Och sen finns ju den gamla gengasen: http://www.vedbil.se/

Limpan sa...
5 maj 2011 09:51  

Bygga rötanläggningar i rikets samtliga reningsverk är en bra början. Detta kan skötas i kommunal regi, får således stor spridning och korta vägar till kund/bilist. Detta kan med fördel säljas hos en statlig tappkedja som enligt lag skall finnas tillgängligt för större delen av befolkningen, jämför med Posten, Apoteket m.fl. Detta för att tillgodose ett intresse inte minst ur försvarssynpunkt men för att bryta det moment-22 som uppstår när en "fri marknad" helt skall byta spelplan. (Dvs. Finns inget bränsle säljs inga fordon och vice versa.)
Det kommer i framtiden således bli en blandning. Elbilar för närtransport. Biogas för större fordon som kör långt och slutligen biodiesel för den tyngsta trafik. Men framförallt kommer just in time minska till fördel för järnvägen och större lager.

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade