Gästinlägg: Kejsaren har inte ens overall!

Den som läser sin Officerstidningen känner säkert igen nedanstående gästinlägg som en insändare i senaste numret. WW har fått förmånen av författaren till återpublicering. Det är mycket relevanta och intressanta frågor som ställs avseende den framtida Försvarsmaktens kunskaper och färdigheter hos personalen. Problematiken återfinns tyvärr inte bara inom de tekniska utbildningarna. Minskad utbildningstid medför med stor sannolikhet inte en bättre hantverkare. Vår svenska lösning där man blir "specialist" utan föregående kunskaper ter sig inom många skrån märklig jämfört med andra yrkesförsvars modeller, där vår motsvarighet till specialistofficeren, underofficeren, har byggt erfarenheter som soldat i ett antal år innan vederbörande bedöms som lämplig att fortsätta som underofficer.

Förhoppningsvis inbjuder formen gästinlägg till en diskussion och debatt som insändarsidan i OT tyvärr inte medger av utrymmesskäl.


Wiseman
---------------------------------------

Kejsaren har inte ens overall!

Nu är det dags att sluta vara politiskt korrekt och ärligt redovisa konsekvenserna av rekryteringssystemet!

I dag finns inga krav på tekniska förkunskaper då man söker till specialistofficersutbildningen. Det innebär att en specialistofficer mark mekanik mycket väl kan ha en rent teoretisk bakgrund eller en bakgrund från ett praktiskt gymnasium som inte har någon bäring mot teknik (kock, skräddare, affärsbiträde som exempel). Har man då dessutom bara tre månaders GMU i ryggen har man inte en aning om vad det är för ett yrke man söker till.
Jag kan själv jämföra med gamla systemet för specialistofficerare. Det innebär att jag först efter 2 år fordonsteknisk yrkesskola och 10 månader genomförd värnplikt som mekaniker togs ut för att utbildas ett och ett halvt år vid ATS (numera FMTS) till fordonstekniker.

Specialistofficeren förväntas ha en djup kunskap och förståelse inom sitt område, i detta fall fordonsteknik, och om man jämför med civil verkstad inneha arbetsuppgifter och kunskap motsvarande en verkmästare.
Att rekrytera personal utan bakgrundskunskap innebär att FMTS måste vara ett snabb-/broilergymnasium och hasta igenom utbildning motsvarande ett treårigt gymnasium på ungefär 6 månader.

– Slutprodukten är en specialistofficer med sämre utbildning än en gymnasie elev från fordonstekniskt gymnasium.

Denna specialistofficer skall efter skolan vara arbetsledare till mekaniker som mycket väl kan ha jobbat aktivt i yrket i flera år. Detta innebär också att det tar flera år innan specialistofficeren är fullt användbar.

Resultatet blir en ledarskapsknut som inte är så lätt att lösa.

Vid uttagning av fordonsmekaniker är dessa klassade som logistiksoldater vilket innebär att inte heller här finns något krav på yrkeskompetens eller tekniskt intresse vid uttagningen.
Det innebär att FMTS eller lokal mekanikerskola får rollen att genomföra utbildning motsvarande gymnasieutbildning på fordonsprogrammet.

Således finns två val:

• Man kan köpa tjänsten. Eftergymnasial utbildning tar ett år på ett civilt företag och kostar med lön ca 500 000kr.
• Alternativt kan utbildningen genomföras på FMTS eller lokal mekanikerskola.

Jag har inga synpunkter på att vi skall bedriva gymnasieskola om det är ett aktivt val och inte bara att blev så. Dock måste man vara medveten om att all utbildning tar tid från soldatens produktiva tid i försvarsmakten som är beräknad till 6- 8 år.

På en civil verkstad tar det 3 år innan en mekaniker som kommer från fordonsprogrammet räknas som kompetent och är fullbetald. Det kravet torde inte skilja sig mot hur vi skall förhålla oss till när en teknisk officer, specialist eller mekaniker är redo för att genomföra insats.
Jag vill hävda att vid insats är kravet för mekaniker yrkeskompetens.

För Försvarsmaktens trovärdighet är det också viktigt att när soldaten lämnar Försvarsmakten och i sitt CV utger sig för att vara utbildad mekaniker också uppfyller förväntningarna på en sådan titel från sin nya civila arbetsgivare.
Det hymlas omkring med att rätt attityd och öppet sinne är viktigt, vilket jag också tycker. Men se dig själv när du lämnar din privata bil till en verkstad, bra om mekanikern är trevlig och entusiastisk, men kan han inte reparera bilen så…
Vad krävs för att återgå till de krav vi ställde vid värnpliktssystemet?

Kräftgång för teknisk kompetens
I takt med att FMTS inriktat sig på grundläggande gymnasieutbildning har den tekniska nivån gått kräftgång. Det som slår mig är nivån på snacket i fikarummet. När man kom hem till sitt förband och satt i fikarummet och dryftade sina tekniska problem fick man i regel ett antal uppslag och idéer på lösning.

Idag lägrar sig en tystnad eller en uppmaning att googla problemet. Det är mer regel än undantag att en teknisk officer lämnar sin bil på service med ursäkten att dagens moderna bilar kan man inget göra själv på. Men både Mekonomen och Meca, två civila företag, servar olika bilmärken med hjälp av på marknaden förekommande data program och verktyg.

Ett återtagande av fördjupad praktisk teknisk kunskap anser jag gynnar ledarskapet och den tekniska utvecklingen. Ett relevant krav tycker jag åtminstone kan vara att vi återtar den tekniska kompetensen till en nivå där en teknisk specialistofficer kan utföra förekommande servicearbete på en modern bil.


Kn Mårten Gustafsson
Hyb Tekniska enhetn P4



Tweet