I Expressen skriver tidningens Afghanistanreporter Terese Christiansson om att den svenska afghanistanstyrkan nu tvingas lämna ytterligare en bas i Afghanistan, nämligen provinskontoret i Afghanistan. Ser man till den officiella versionen är det inte alls så. Uppgiften går lika bra att lösa från annan geografisk plats. Försvarsmaktens högkvarter har inte kommenterat artikeln ännu, men får man tro uppgifterna som lämnats i artikeln av personal på plats är en del av syftet att bereda personalutrymme i insats för att få ner mer personal till UAV-system och då måste annan personal lämna. Att militär personal går ut i media och kommenterar militära beslut på detta sätt hör till de definitiva ovanligheterna och tyder på att man är så pass upprörd över situationen att man bryter mot kulturen.
Huruvida det handlar om personalväxling eller inte får vara osagt. Däremot kan man konstatera att det vore inte första gången liknande saker händer i en insats. Ett av helgens inlägg handlade just om hur den politiska nivån tagit ett mycket bristfälligt ansvar för den svenska Afghanistaninsatsen och brytt sig mer om att reglera militära detaljer än att skapa en svensk samordnad och myndighetsövergripande insats.
I Afghanistan har det varit åtskillig debatt om hur stor den svenska kontingenten ska vara. Politiskt har den snöpts så pass att kontingentens verkansdelar är svårt underdimensionerade på grund av personalramen på 500 personer. I Libyeninsatsen finns en motsvarande parallell där man från ett visst parti krävde att det skulle vara 5 flygplan istället för att tillfråga Försvarsmakten vad som var lämpligt för att få en uthållig och effektiv insats.
Boots on the ground och spanings-UAV:er är inte varken eller. Det är både och. En av grundstenarna i counter-insurgency har alltid varit uthållig närvaro. Tyvärr är markeringar och tuppfäktning i svensk inrikes- och oppositionspolitik överordnad utrikes- och säkerhetspolitiken.
Den enda ljuspunkten med att basen i Sar-e-Pol nu dras in är att den knappa personalen kan koncentreras till resterande områden.
Tweet
Possible First Flight of China’s Sixth-Generation Aircraft
5 timmar sedan
9 kommentarer:
"Tyvärr är markeringar och tuppfäktning i svensk inrikes- och oppositionspolitik överordnad utrikes- och säkerhetspolitiken."
...och militära bedömanden?
Det är (ganska) uppenbart att förtroendet för FM förmåga att leverera tillräckligt bra beslutsunderlag till den politiska beslutsnivån är allvarligt naggat i kanten. Därmed förlorar också FM möjlighet att bidra till och påverka beslut i en militärt professionell inriktning.
Att så är fallet kan inte skyllas på t.ex. "whistle-blowers" i form av bloggar och annat, även om man från FM ledning sida kanske menar att man hade haft ett annat förtroende och gehör om byken kunde hållits intern. Nu är ju det sättet att tänka en strategi likt den att kissa i brallan. Det funkar, och är kanske skönt, men bara på kort sikt. Tids nog blir det ändå kallt om man inte hittar en bättre lösning.
En bättre lösning i detta fall kan bara hittas inom FM och dess sätt att ta fram och leverera beslutsunderlag. Det tar tid att bygga förtroende och resan måste börja internt. Att så inte skett kanske också beror på bristande krav (intresse och engagemang) från den politiska ledningen under väldigt lång tid. Även här finns en enorm förbättringspotential. En nyckel till att ändra detta är att så länge allmänheten skiter i vad FM håller på med, och hur de gör det, så kommer även detta att prägla den politiska ledningen.
I detta avseende är det mycket bra att det skapas en allmän diskussion om FM och dess verksamhet. Vad gör FM? Hur gör de det? Varför? Vilka utmaningar har man? Oavsett om diskussionen uttrycker positiva eller negativa åsikter så är förekomsten av diskussion något som på lång sikt gynnar FM - det skapar intresse och engagemang för "våra" frågor. Därför är all mediabevakning bra - även den kritiska. Därför är t.ex. FM bloggportal ett helt sunt initiativ. Det är ju bara tråkigt att det ska sitta så långt inne... (och antagligen fortfarande betraktas primärt som ytterligare en "infokanal" för att främja rekrytering vilket påverkar innehåll och budskap till det glättiga och tillrättalagda?)
Det blir litet tråkigt då olika kategorier ställs mot varandra ("hängs ut") på det sätt som görs i Expressen. Läser man artikeln okritiskt och utan kunskap får man intrycket att ett helt skyttekompani tvingats avvecklas till förmån för UAV- resurser.
Vet man vilken numerär detta skytte"kompani" har personellt och ställer det mot hur många som tillförs för UAV får artikeln litet Grönköpings Veckoblad över sig.
Att det totalt är för få svenska/finska soldater i området för att kunna lösa tänkt uppgift är nog däremot de flesta överens om.
Att det är få resurser mht ytan förstår man bara genom att zooma in på en satellitbild av Mazar-el-Sharif i t.ex. Google Earth...
Denna stad är en punkt i den oändliga terräng man ansvarar inom...
Campen med svenskar är en liten punkt i denna stad. Några svenskar är utlokaliserade och ensamma mycket långt från denna camp.
Jag har svårt att föreställa mig att den svenska närvaron dominerar vanligt folks vardag...men, vad vet jag som faktiskt inte varit där.
"Den enda ljuspunkten med att basen i Sar-e-Pol nu dras in är att den knappa personalen kan koncentreras till resterande områden."
Det blir nog snarare tvärtom. Det är snarare den indragna personalen som ger konsekvensen en urdragning från SeP än att man lägger ner "basen" och helt plötsligt har ett "Kompani" över att pytsa ut.
Resterande enheter kommer att få jobba extra för att täcka upp i det svenska området (som fortfarande innefattar Sar-e Pul.
Det handlar, som alltid, om pengar och bäste-broderpolitiken som bedrivs.
Indragningen av PO SeP är mig veterligen en konsekvens av tillförseln av helikopterbidraget och UAV. Detta samtidigt som man inte fick någon utökad personalram.
Precis som redan nämnts av "Anonym 16:55" kommer det inte att frigöras några boots on the ground utan samma uppgifter skall nu lösas av färre.
Ja inte faan kommer grann provinsens soldater kunna täcka upp eftersom dom redan idag knappt mäktar med att vakta egen camp.
Chickenracet om tillbakadragande har uppenbarligen börjat. Äntligen-lämna den där afghanska skitsörjan och åk hem nu.
Vad har åstadkommits under 10 år?-Reellt är det TVÅ andra världskrig i tid. Vilken stbilitet finns i detta feodala medeltida land? Låt det vara kvar i medeltiden-låte de som vill lämna landet få hjälp att göra det.
Vill alla svenska afghanistankramare vara kvar när USA försvinner från affe? Kan säkert bli så livat att inte ens 50 mag i västen räcker......
Munthe
Ett Örnen UAV förband är på 36 man. Till detta kommer skyttesoldater för skydd mm. Örnens relativt korta räckvidd på 125 km och korta flygtid på 6 timmar gör att mycket personal behövs för att täcka hela PRT.
Det här beslutet är egentligen kontroversiellt av flera anledningar. Bortser man från att man faktiskt lägger ner ett ”kompani” (förstärkt pluton i praktiken) till förmån för en förmåga som 1. redan finns väldigt god tillgång till 2. ingen inom ISAF har efterfrågat så är det stora problemet att beslutat har mörkats från svensk sida väldigt länge. Man kan ju fråga sig om RC N eller ISAF HQ har varit med i beslutsprocesser varför Sverige lägger ner en ISAF-bas när säkerhetsläget i området har försämrats.
Oavsett vad man säger utåt så är behovet ändå skyttesoldater, om inte för annat så för egen skydd och egen SA i området. Det ”kompani” som finns stationerat i Sheberghan har redan nu för mycket uppgifter – o nu ska de ta över en till provins. Hur kan man då stötta ANSF om man knappt kan lösa ut egna uppgifter så som campbevakning?
Sedan kan man räkna ut med arslet o en bit krita hur bra det är att åka på en väg på förbestämda tidpunkter över tiden där under de senaste månaderna skett eldöverfall mot svenska enheter på samma väg…allt bara för att delta i ett OCCP-möte som det så fint beskrivs på FMs hemsida.
Faktum är att det här beslutet ogillas av alla med lite mer insikt i ärendet (o då räknar jag inte sitta i Sverige o läsa rapporter som ”insikt”) och med tanke på hur Sverige har skött detta så blir jag inte förvånad om det får politiska konsekvenser…det här är trots allt en NATO-insats.
Förhoppningsvis, och då menar jag detta innerligt, så kommer man omvärdera sitt beslut och som bra chefer gör när det insett sina misstag – ändrar sig!
Skicka en kommentar