Metoden kvarstår

Idag diskuterade Försvarsutskottet avvecklingen av "klustervapen"'. För svensk del innebär detta avvecklingen av Bombkapsel 90 till JAS 39 Gripen. Ett ämne som flera gånger tidigare berörts här på WW, sedan frågan först togs upp när det internationella förbudet började diskuteras.

Som nämnts i de tidigare inläggen är BK 90 av en radikalt annorlunda konstruktion än de multipelvapen den internationella konventionen är avsedd för, men eftersom Sverige nu undertecknat konventionen är det bara att följa den också. Inget att hymla om.

Man kan dock inte undgå att konstatera att med BK 90 försvann det sista lämpliga vapnet för regelrätt låghöjdsuppträdande vid attackuppdrag. BK 90 var framtagen för att användas över svenskt territorium som tagits av fienden (en av anledningarna till de många mekanismerna för att undvika blindgångare) för att kunna slå mot landstigningsområden, luftlandsättningar, stabsplatser, flygbasområden, underhållsförband och inte minst för att kunna duellera med fientligt luftvärn. Bombkapselns förmåga till egennavigering och stand-off möjliggjorde uppträdande på absolut lägsta höjd i hög fart för att undvika bekämpning av även mycket kvalificerat luftvärn. Trots luftvärnssystemens kraftiga teknologiska utveckling fortsätter uppträdandet på lägsta höjd i hög fart och radarskugga vara den bästa och kanske enda lösningen om man inte har förmåga att på säkert avstånd bekämpa luftvärnet.

Kvar i verktygslådan för svenska JAS 39 Gripen är nu de laser- respektive laser och gps-styrda 250 kg bomberna GBU-12 och GBU-49, sjömålsroboten Rb 15F (endast räddad undan den strategiska time-outen på grund av en thailändsk order till sina Gripen) och automatkanonen. Under utfasning sedan tidigare då den ej integrerats på JAS 39C, är attackroboten Rb 75 (AGM-65) Maverick som i sina två versioner var användbara mot stridsfordon och liknande mål, samt broar och andra större mål för varianten med tung stridsdel. Även detta vapen lämpligt för uppträdande på låg höjd. Visserligen lämnade målsökaren en del att önska, men å andra sidan erbjöds Sverige en förmånlig uppgradering av dessa och livstidsförlängning av robotarna.


Sedan flera år har Regeringen omtalat en anskaffning av ett nytt vapensystem för att ersätta BK 90. Detta har dock ej ännu skett och man kan fråga sig vilka pengar det finns för att göra en sådan anskaffning. Man kan ännu en gång tragiskt konstatera att metoden från den strategiska time-outen kvarstår – avveckling av ett materielsystem innan ersättare anskaffats.


33 kommentarer:

Anonym sa...
24 januari 2012 23:24  

Diskuteras någon anskaffning av Taurus?

Wiseman sa...
24 januari 2012 23:28  

Nej. Flygkroppen har demoflugits, men det är ju inte samma sak som integration. Anskaffning lär också kosta en hel del även om det skulle innebära en radikalt ökad förmåga för luftstridskrafterna vilket skulle vara önskvärt.

J.K Nilsson sa...
24 januari 2012 23:49  

Rb15 mkIII eller IV då? :-D

J.K Nilsson

Anonym sa...
25 januari 2012 00:41  

Rb75 må vara på väg bort från den svenska verktygslådan, men modernare AGM-65 finns till de ungerska och thailändska maskinerna. Det är mest en fråga om att faktiskt köpa in dem då integrationen redan är klar på 39C/D Hu/Th.

Anonym sa...
25 januari 2012 08:54  

Fick bara en tanke när jag tittar på "verktygslådan": Anledningen till att gripen inte "fick" bekämpa markmål i Libyen, kan det hänga samman med att det uppenbarligen är brister tekniskt/fysiskt på vapensidan? Dvs att Sverige inte vill avslöja att förmågan om inte saknas helt så i vart fall är begränsad? GBU står ju för Glide Bomb Unit vilket är väsensskilt från exempelvis luft-mark-missilen AGM 65 (Rb 75). Detta måste ju rimligen Juholt känt till när sossarna kom med kravet? Kommentarer?

Joakim Larsson sa...
25 januari 2012 09:58  

I sammanhanget vill jag i all stillhet påpeka att det har lagts ett förslag om att ett ersättningssystem till BK90 skall tas fram:

http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=410&dok_id=GZ02U12&sourceid={6B80C40C-8F07-4A44-8299-C574CE909370}

bossekommenterar sa...
25 januari 2012 10:38  

Den norska regeringen, som var dom som av politiska skäl drev frågan om klusterbombförbud, ansåg inte att den helt annorlunda tekniken för initiering av substridsdelarna som utvecklades till BK90 (dom skulle ju användas över eget territorium som du mycket riktigt skriver) var något relevant argument och BK90 dömdes guilty by assosiation - klustervapen som klustervapen även om "blindgångare" är tekniskt oförmögna att brisera. Att dessutom Svenska Freds charmar stora delar av svenska massmedia såväl som ett antal riksdagsmän är duktigt men obegripligt.

Lika obegriplig är strategin bakom 39-ans vapenanskaffning. Är strategin att våra spetsiga flygstridskrafter skall motstå angriparens strävan att upprätta en no fly zone över vårt område med hjälp av close air support, interdiction/strike eller genom att duellera med hans air superiority fighters? Kanske vi har skrivit kontrakt om ett gäng Tomahawkbestyckade u-båtar som skall göra jobbet åt oss mot att vi CAS-ar åt deras Marines som rycker in efter ett par veckor? Vad vet en gammal man?

Anonym sa...
25 januari 2012 11:22  

Sverigedemokraterna valde att reservera sig mot beslut om avskaffande av BK 90

Joakim Larsson sa...
25 januari 2012 12:35  

Anonym 11:22:

Nja, det gjorde vi nog inte. Vi kommer att med viss tvekan acceptera avvecklingen av BK90 men vi föreslår istället att ett ersättningssystem tas fram, se länken ovan.

J.K Nilsson sa...
25 januari 2012 13:44  

Slag i luften där Joakim om du inte menar att vi skall köpa ett termobariskt vapen i still med något som kräver riktiga bombflygplan.

Ett yttäckande vapen är med dagens teknik per definition ett vapen laddat med substridsdelar. En vapentyp ni inte motsatte er att det avvecklades.

Så hur skall ni ha det?

J.K Nilsson

Soldat09 sa...
25 januari 2012 14:09  

Jag mötte Lassie moment:

Jag har varit stridsparskamrat med Joakim Larsson på en hemvärnsövning.

Därutöver tycker jag att det var en mycket vettig motion gällande BK90 även om jag tycker det är synd att den avskaffades.

Joakim Larsson sa...
25 januari 2012 14:40  

Ja, för min egen högst personliga del hade BK90 gärna fått vara kvar. Nu blev det inte så och HKV har väl redan fattat avvecklingsbeslut, tyvärr. Om det nu avvecklas så kan man ju tycka precis som är skrivet i förslaget att det åtminstone funnes någon sorts ersättning. Hur det blir med det får vi se när det är färdigbehandlat i utskottet.

Anonym sa...
25 januari 2012 14:46  

@Joakim Larsson:

Det är ju spännande att fundera på hur man tänker sig det vapensystem ser ut som åstakommer samma yttäckning som ett vapen med BK90 med dess multipla subs-stridsdelar (a.k.a "kluster" av substridsdelar). Yttäckningen gavs ju av att dessa "subbor" spreds ut över en relativt stor yta längs kapselns anflygningsväg mot/över målytan.

Om man nu skall täcka samma yta med system med enbart en(!) eller några få stridsdelar så torde ju dessa bli ofantligt stora...

...i princip tror jag beslutet innebar att vi svängde in på en återvänsgränd, som dessvärre också är enkelriktad.

I princip har vi ju idag inget system som kan bekämpa angrepp över ytan. 24 Archer lär inte räcka varken långt eller brett.

/Fundersam

Joakim Larsson sa...
25 januari 2012 15:28  

Fundersam:

Jag tror heller inte att det finns något ersättningssystem som är lika bra. Jag hoppas att jag har fel. När jag läser remissvaren från FOI och SOFF så får åtminstone jag uppfattningen när jag läser mellan raderna att de inte heller tror det.

Soldat09:

Där ser man! Världen är liten.

Anonym sa...
25 januari 2012 15:31  

@08:54
GBU = Guided Bomb Unit
Även GBU:er går att leverera på låg höjd genom exempelvis Loft-bombning, men kräver i fallet med Paveway II (som bl a Sverige har) att man måste laserbelysa målet till träff.

I Libyen hade det inte varit några problem att fälla sådana, det gjorde ju övriga nationer.
Problemet är väl mest att det hade varit pinsamt när vi gjort av med vårat bomblager på löjligt kort tid.

Anonym sa...
25 januari 2012 16:39  

GBU-49 (Enhanced Paveway II) går även den att toss-bomba, och denna har både möjlighet till laser och GPS. Men, som tidigare har skrivits så är tyvärr verktygslådan rätt liten vad gäller anfall mot markmål, speciellt vad gäller låghöjdsuppträdande. En uppdaterad BK med längre räckvidd hade varit ett ypperligt komplement till våra GBU-12/49. Hade vi dessutom försett våra RB75 med en ny målsökare så hade det blivit än bättre. Och, slutligen, en upphottad kombinerad mark-/sjömålsrobot typ RB15 med överljudsprestanda, då hade verktygslådan nästan varit komplett!

/Gammal knekt

Anonym sa...
25 januari 2012 17:17  

Ser att inlägget 15:31 har ändrats så att det har fått annan innebörd då kontinuerlig laserbelysning leder till träff hitom vid Loft-bombning.

De ungefärliga siffror som stod i originalinlägget och betydelsen av dem finns att läsa i bland annat Joint Pub 3-09.1 (JLASER), vilken är tillgänglig online. Anledningen står även på Wikipedia.

Wiseman sa...
25 januari 2012 17:32  

17.17:

Hade hänvisning skett till dessa med närmare adresser tidigare så...

J.K Nilsson sa...
25 januari 2012 17:55  

17:17, det var intressant. Gäller det även GBU 12/49?

J.K Nilsson

Anonym sa...
25 januari 2012 19:01  

JP 3-09.1 http://www.docstoc.com/docs/36562581/JP-3-091-Joint-Tactics-Techniques-and-Procedures-for

För den som är intresserad. S. II-10 till II-11


/Anonym II

bossekommenterar sa...
25 januari 2012 20:46  

@ Joakim Larsson -
visst är det motiverat att ta fram ett ersättningsvapen till BK90. Måltyper som landstigningsområden, luftlandsättningar, stabsplatser, flygbasområden och underhållsförband torde vara relevanta även i dagens hotbild. Att kunna duellera med fientligt luftvärn trots man inte har luftherravälde i området förefaller mig lika attraktivt idag som på 80-talet. Vapen som kan fällas i radarskuggan på lägsta flyghöjd är enligt mitt förmenande den fattiges alternativ till att skaffa sig en flotta av störflygplan och ett paraply av air superiority fighters - stormaktslösningen.

När vi nu avhändar oss den fattiges lösning måste vi lätta på penningpungen men även tänka igenom om en ersättare till BK90 är just vad vi bör använda pengarna till. Mitt svar är att prioritet ett inte är yttäckande vapen mot mål i närområdet. Ovan skrev jag ett inlägg där jag efterlyste en strategibakgrund till vapenanskaffning. Mitt eget val är en strategi som går ut på att bekämpa markmål på djupet för att i det längsta förhindra att en angripare lyckas upprätta en no-fly-zone (eller uppnå totalt luftherravälde). Vi skall, av samma enkla skäl som under kalla kriget, undvika luftstrid mot fientlig jakt. Hur bra 39-an och våra piloter än är så är oddsen för dåliga. CAS är en stormaktsarmes sätt att slippa dra med sig artilleri i markstrid. CAS föritsätter dock att angriparen inte är den som har luftherravälde. För våran del bör vi inte avdela någon större kapacitet till CAS under krigets första skede - om det blir flera skeden kanske CAS kan prioriteras högre.

Så, mot bakgrund av hur vi sett att väpnade konflikter hanterats efter kalla krigets slut - vilken metod/strategi bör vi ha som bakgrund när vi öppnar börsen för att ersätta BK90? Svaret leder till lämplig vapenarsenal och eftersom våra stridsflygdivisioner idag helt saknar sådan(na) vapen så har vi ringat in vårt köpeobjekt. Kostnad? Som jag sa´, vi har avhändat oss den fattiges lösning.

För att även kommentera passusen om svensk industri så vill jag påpeka att svensk industri egenfinansierat en tredjedel av utvecklingen av Taurus, som anonym 24-07:30 undrade över. Där finns således en god kunskap.
Nu lämnar jag lite utrymme åt dig, Joakim att tillsammans med dina partivänner modifiera ert förslag.
Tillåtet även för andra än Joakims vänner att se över era uppfattningar :)

Anonym sa...
25 januari 2012 22:10  

@ J.K Nilsson
Det är ju egentligen två problem.

Vid Loft-bombning (till skillnad från Toss-bombning) görs anflygningen på låg höjd och på kommando görs upptagning så sent som möjligt varvid bomben fälls automagiskt för att gå i en kastbana mot målet.

1. En Paveway II (t ex GBU-12) är för dum för att veta var den är i förhållande till målet så så fort den får syn på en sparkle så styr den in mot den. Sker detta när bomben fortfarande är på väg uppåt kommer den inte ha tillräcklig rörelseenergi för att nå fram. Meningen är ju att den bara ska styra i slutfasen så modernare bomber (med GPS/INS) kommer bortse från lasern tills de är nära.

2. Paveway II använder bang-bang-styrning vilket i sig äter rörelseenergi. Börjar den styra för tidigt har den ingen rörelseenergi kvar på slutet för att vare sig styra eller nå fram.

Kombinera de båda problemen så kommer den verkligen inte trilla ner där man tänkt sig. Lösningen är då att vänta med att lasra till ett antal sekunder (8 enligt nämnd publikation) innan beräknad träff.

Anonym sa...
25 januari 2012 23:12  

Är ganska övertygad omm att beslut är taget att GBU-39(SDB) ersätter BK90. Orkar/har inte tid att leta källa på nätet så här på kvällskvisten.. Integration av vapensystemet är beställt hos SAAB inför nästa MS. Med en räckvidd på 110 km så borde bäraren ha en hyfsad chans att vara utanför lv-porté när bomben släpps. Dock är det ju inte ett yttäckande vapen som BK90..

/H

Lt M sa...
27 januari 2012 14:43  

@H
Släng några GBU-39 i air burst mode på lagom avstånd från varandra så har du din yttäckning.

Anonym sa...
27 januari 2012 21:46  

Airburst är ju bra mot oskyddad trupp, men sådär om man försöker slå mot något med splitterskydd.

/Gammal knekt

bossekommenterar sa...
28 januari 2012 11:11  

@ Lt M -

det beror på vad man jämför med. Utan att vara detaljinsatt i GBU-39 stridsdel tror jag inte att jag är ute och cyklar om jag påstår att sprängverkan i princip blir riktad vinkelrätt mot bombens längdaxel. Idealt skulle alltså en airburst från GBU-39 ske från lodrätt fallande bomb och på några meters höjd över målet vilket utesluter loft- eller tossbombning, d v s tvingar fällande flygplan att exponera sig för såväl när- som fjärrluftvärn. Vidare så bör stridsdelens konstruktion skapa en mängd splitter för att ge verkan, jfr BK90 som hade två slags substridsdelar: en med en stor mängd kulsplitter mot trupp och opansrad materiel, en som skapade grövre och tyngre splitter för att slå genom pansarskyddet på APC etc.

Din utsaga "Släng några GBU-39 i air burst mode på lagom avstånd från varandra så har du din yttäckning" är korrekt men effekten i målet hade varit bättre om du använt 120 kg splitterbomb - det vapen från AJ37-generationen som BK90 efterträdde.

@ J.K. Nilsson -

Jag har inte funnit något publicerat om stridsdelarna i mkIII eller mkIV men som bärarfordon till en lämplig markmålsrobot torde Rb 15 vara en bra start.

Anonym sa...
28 januari 2012 11:25  

GBU 39 är säkert ett bra vapen. Men att hantera dessa tillsammans med lavetter är inget våra bataljoner är dimensionerade för. Gissningsvis så är det COTS som skall inhandlas och dessa är inte användbara för ett flygvapen där numerären är liten och snabba klargöringar är av vikt. De tar helt enkelt för lång tid att få färdiga för flygning. Så för vårt nationella försvar är de inget alternativ så länge vi inte gör större förändringar på produkten. Då är det inte COTS längre och kostnaden drar iväg.

Min slutsats blir således att för insatser utomlands kan de vara intressant men här hemma är de helt ointressanta. Vi har andra behov på materiel än de stora grabbarna.

//JOPP

bossekommenterar sa...
28 januari 2012 19:18  

@ Lt M - mittåt!

Antagligen låste jag på att du skrev "släng några GBU..." för jag låste på GBU 12/49 och det jag skrev ovan om verkan gäller förståss Paveway som "slängs" in genom toss- eller loftmetod.

Vad du föreslår är ju att fälla ett antal GBU 39 inom en yta vilket ju är en annan femma.
Min invändning är därvid att GBU 39/SDB måste ha en rätt avsevärd flygtid mellan fällning och träff och därför måste fällas från hög höjd. I sin slutfasstyrning är bombens längdaxel nära lodläge och om SDB haft en splitterstridsdel hade ditt förslag varit bättre än den realitet som säger att SDB i högsta grad riktar sin energi i en smal stråle längs bombkroppens längdaxel. Väldigt ineffektivt som yttäckande vapen om jag får säga det.

Ursäkta om jag skapat förvirring genom att läsa din inlaga slarvigt :(

Anonym sa...
28 januari 2012 19:53  

Fann en väldigt bra artikel om SDB som nog ger svar på endel funderingar hos många. Intresant är oxkså att efterföljaren SDBII beskrivs på ett bra sätt. Spontant känns den väldigt intressant för oss då den har förmåga att slå mot rörliga mål samt att den gör oss mindre beroande av ett system vi inte äger själva(GPS) då den har en tri-mode sökare. IR/Laser/radar.
http://www.ausairpower.net/APA-SDB.html

/H

Wiseman sa...
28 januari 2012 20:20  

H:

Copp är duktig. Han brukar skriva många intressanta artiklar om luftstridskrafter.

SDB fyller utan tvivel ett tomrum i verktygslådan, men man ska vara fullständigt medveten om vad det är man köper och vilka begränsningar detta sätter.


SDB är INTE ett vapen som rakt av ersätter BK 90, inte ens SDB II. För att vara effektiv kräver SDB leverans i hög fart, helst överljud på mycket hög höjd. Så får den sin energi att färdas de mycket stora avstånden. Det är inte ett vapen man kan leverera på lägsta höjd.

För att vidare kunna utnyttja stand-offen krävs det att man har förmåga att fastställa målets läge ner till metern när, helst ännu närmare, för att kunna utnyttja GPS-målsökaren. Hur fastställer man de exakta koordinaterna för ett specifikt mål på territorium behärskat av motståndaren, om det inte är något sedan tidigare känt av fast natur, t ex en bro? När stridsdelen dessutom är så liten som den är hos SDB gör bara några meters miss att avsedd effekt uteblir. Sedan vidtar naturligtvis nästa problem - att ta reda på och utreda verkan av anfallet. Inte helt lätt om hotmiljön gör att man bör fälla sitt vapen på över 100 km avstånd.


Laser och IR är nog bra om man har tänkt sig att bekämpa mål på kortare avstånd, för det få tänker på att även om en laserstråle är fin så divergerar den till flera meter på längre avstånd och precisionen blir därefter. Likaså ställs naturligtvis krav på fri sikt, inte minst i form av molnfrihet mellan belysare och mål. Detsamma gäller en IR-målsökare som i allra högsta grad är känslig för luftfuktighetens dämpande inverkan.


Sammanfattningsvis: SDB (II) fyller definitivt en mycket viktig funktion i verktygslådan för det svenska flygvapnet. Men den är INTE att se som en ersättare till BK 90 eller för den delen Rb 75.

bossekommenterar sa...
29 januari 2012 12:07  

25 jan 10:38 skrev jag "Är strategin att våra spetsiga flygstridskrafter skall motstå angriparens strävan att upprätta en no fly zone över vårt område med hjälp av close air support, interdiction/strike eller genom att duellera med hans air superiority fighters?"

Med Wiseman´s försäkran härovan om att " SDB (II) fyller definitivt en mycket viktig funktion i verktygslådan för det svenska flygvapnet" konstaterar jag att det varken är med CAS eller jaktstrider mot Air Superiority Fighters som vårrt luftrum skall försvaras med detta vapenköp. Att det är SDB II och inte I känns bra med tanke på Skandinaviskt väder. 100 km fällavstånd högt upp i radartäckningen för kvalificerat luftvärn låter tufft men det måste ju ha ingått i övervägandena och jag antar att vår ekonomi satte stopp för mindre hårresande vapenleveranser och till syvende och sidst är det säkert mindre hårresande än jaktdueller :-)

Wiseman sa...
29 januari 2012 12:50  

Bosse:

Huruvida det blir I eller II ska man låta vara osagt. Så länge det inte är tidiga I:or får man vara nöjd.

Naturligtvis finns det vid en konflikt en rad statiska mål som kan bekämpas med SDB, men det kräver också sin anpassning/anskaffaning av lämpliga sensorer.

Däremot är inte SDB den frälsning som många verkar vilja få det till. När man hör liknande ordalag från centralt placerade befattningshavare bör man dra öronen åt sig.

Anonym sa...
30 januari 2012 09:51  

Antar att de flesta känner till att det norska företaget NAMMO inom kort tar över amhanteringen inom FM.
En titt på hemsidan ger ett betydligt större sortiment att välja mellan än FMlog någonsin haft.
Nu gäller det bara att lura ut hur man beställer i PRIO?

Teaterdirektören.

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade