Försvarspolitiska sprickor tydliga i Sälen

Nu har samtliga i Sälen närvarande partiledare hållit sina tal och det har än så länge varit ungefär som förväntat. Intressantast är dock meningsskiljaktigheterna inom alliansregeringen, där Fredrik Reinfeldt igår i det närmaste tog de andra partierna som gisslan i sitt tal när han uttalade att inget av dessa partier aktivt driver förstärkningar av försvarsanslagen vid regeringens slutna möten och att partierna var helt överens om finansieringsnivåerna.

Reinfeldt ville inte gärna tala om Rysslands militära utvecklingen även om han tog upp den auktoritära utvecklingen i landet. Istället koncentrerade han sig kring vad man kan kalla den mer moderna västerländska hotbilden med cyberkrigföring, terrorism, narkotika med mera. Här saknade jag en problematisering mellan just att ha en vilja kunna koncentrera sig på en mer modern hotbild samt att vara grannland till ett land som helst vill se och agerar enligt de gamla nationalstaternas säkerhetspolitik. Några större problem i försvaret såg inte Reinfeldt och där Finlands president talade sig varm för den finska värnplikten, talade Reinfeldt om värnplikt som något förlegat. En NATO-anslutning avser inte Reinfeldt att driva eftersom Socialdemokraterna inte driver frågan och att ett medlemskap ej heller är aktuellt för Finland. (I sitt tal talade dock president Niinistö om det skulle kunna vara en lösning i framtiden)

Reinfeldts regeringskollegor Göran Hägglund och Jan Björklund tecknade dock en annan bild av försvarspolitiken och den säkerhetspolitiska situationen i närområdet. Såväl Hägglund som Björklund talade sig varma för ökade försvarsanslag och ett svenskt militärt återtagande i såväl större organisation som andra aspekter. Björklund var också mycket konkret avseende ett svenskt NATO-medlemskap som han vill ha innan 2020. Vidare vill Björklund också återinföra värnplikt till del för att ha ett kombinerat yrkes- och värnpliktsförsvar.

Tyvärr deltog inte Annie Lööf i rikskonferensen så Centerns syn förblir oredovisad. Dock kan man konstatera att det finns en konkret spricka inom regeringen i synen på försvarspolitiken. Uppenbarligen blir Moderaterna här alltmer trängda, vilket kan få följder i Försvarsberedningens rapport som ska redovisas under våren.

Hos oppositionspartierna (Sverigedemokraterna borträknade då Jimmy Åkesson också saknas i Sälen) är det också splittring. Miljöpartiet vill fortsatt spara mer pengar på försvaret och är starkt emot vapenexport. Vänsterpartiet är också starkt emot vapenexport medan man däremot öppnar för en förstärkning(!) av Försvarsmaktens verksamhet och territorialförsvaret. Något hot ser man dock inte (?) och inte heller vill man uppgradera svenskt stridsflyg, vilket ju onekligen får sägas vara en mycket väsentlig del av just det nationella försvaret. Socialdemokraterna å sin sida kritiserar Alliansen starkt för läget inom försvaret, men är inte berett att redovisa några summor på hur mycket man är villig att satsa på försvaret. Socialdemokraterna vill också satsa på nationellt försvar i första hand liksom man stödja försvarsindustrin och svensk vapenexport. Det är onekligen vitt skilda intressen som ska samsas i en eventuell rödgrön regering. Vad som dock förenar är inställningen till NATO.


De största frågorna som kvarstår: När ska Sverige gå med i NATO, dvs vad krävs för att S och M ska driva den linjen? I dagsläget säger 36 % ja till NATO och 40 % nej enligt MSB undersökning som nyss presenterades. När kan man politiskt börja diskutera NATO på riktigt?

Hur ska Försvarsmakten i framtiden finansieras? Här är närmast samtliga partier överens om att Försvarsmaktens förmåga idag ej är tillfyllest och Riksrevisionens granskning var svidande vad avser möjligheterna att inta insatsorganisation 2014 såväl som Försvarsmaktens förmåga idag. Ingen är dock redo att att skjuta till de pengar som alla är överens behövs. Det accentueras ytterligare av att så gott som samtliga partier idag vill bygga ett försvar utifrån att först och främst försvara Sverige och därefter internationella insatser. Detta kommer att kräva betydligt mer i anslag och få stora följder i organisationsstrukturen – om man nu menar allvar och det inte bara är tom retorik.

Det är inte skäl som förtroendet för försvaret sjunker allt lägre. Tyvärr en direkt konsekvens av den försvarspolitik som förts det gångna decenniet.

Sändningarna från Rikskonferensen

10 kommentarer:

Johan Sigholm sa...
13 januari 2014 17:45  

Tack för sammanfattningen, Wiseman! Det är ju tydligt att retoriken går åt skilda håll allianspartierna emellan. Eftersom jag själv drivit frågan om återgång till obligatorisk mönstring, alternativt en blandad bemanning av värnpliktiga och frivilliga, så är jag glad att Jan Björklund nu aktivt lyfter detta perspektiv. Utan att vara expert på ämnet personalförsörjning så tycker jag nog att det känns som att det gick aningen för fort när vi avvecklade värnplikten helt, till förmån för ett utpräglat yrkesförsvar. Det går trögt att få in tillräckligt med soldater, särkilt i vissa kategorier, och avhoppen är för stora. Denna vecka är ju även den sista att söka till Officersprogrammet och vad jag hört kunde läget sett bättre ut angående antalet sökande. Men vi får väl se vad som händer efter riksdagsvalet i höst, det kan ju möjligtvis då finnas vissa öppningar för blocköverskridande uppgörelser, beroende på det parlamentariska läget.

Hälsningar,
Johan S.

Jan Burman sa...
13 januari 2014 17:59  

Många anfäktar iden om att vi måste gå med i NATO för att över huvud taget kunna hävda vår suveränitet om det hettar till. Få har tänkt på den ekonomiska konsekvensen där NATO kräver att varje land satsar 2procent av BNP på försvaret. Bara det skulle för vår del innebära en fördubbling av försvarskostnaderna. Hur vi än gör kommer vi att ha ett försvar där vi måste hushålla med resurserna. Av den anledningen funderar jag lite över varför vi i vår krigsorganisation har kvar våra korvetter och ytfartyg i övrigt. I en krigssituation skulle det krävas oerhörda resurser att skydda dessa fartyg i form av bland annat dyrbara luftvärnsrobotar. Fartygen måste dessutom själva förses med ett adekvat luftvärnssystem vilket inte är gratis. Den nytta de skulle kunna göra i krig är att försöka skydda överskeppningar till Gotland och skydda den civila handelssjöfarten. Båda dessa uppgifter är döfödda att man skulle lyckas med i ett hav där fienden har överläge både i luften på och under havet. Våra u-båtar tycker jag däremot kan vara kvar då dessa kan göra stor nytta både som spaningsplattformar och hot mot en fientlig invasion. Under fredstid tycker jag att kustbevakningen kan sköta bevakningen av våra vatten.

Benjamin Syrsa sa...
13 januari 2014 18:00  

Jag tror att våra politiker åter vurmar för det nationella utifrån antagandet att det är billigare att sparka kotte på kaserngården, än att aktivt verka i expeditionära operationer. Ett besparingsargument helt enkelt. Mer fel än rätt, men när hörde vi senast en politiker som bryr sig om skillnaden? "Det möjligas konst" är det nog som vi betraktar.

"Civilt" verkar man välja hotbild som passar plånboken och den inkluderar inte hot eller angrepp med väpnade förmågor större än max kompani. Välfärdskriget är här för all framtid då välfärd med säkerhet kommer att råda i världen de närmaste 20 åren, oavsett om vissa få rustar för traditionell krigföringsförmåga med reguljära militära styrkor i större numerär. De tycker väl det är kul att slänga pengar på sådant de aldrig skulle drömma om att använda som medel i sin utrikespolitik.

Det är bara ogynnsamma händelseutvecklingar som är osannolika. Att omvärlden utvecklas i en önskvärd riktning är mycket mindre osäkert, det är sannolikt på gränsen till visshet trots att spåkulan borde vara lika dimmig oavsett perspektiv. Murens fall var helt oväntad, mycket osannolikt, men det hände och omvärlden förändrades på ett dygn. 24 år senare har vi fortfarande inte nått målet med vår förändrade försvarsförmåga. Det var ju tur att det var en spänningsminskande förändring och inte tvärtom, tänk om vi behövt rusta istället för nedrusta...då hade det väl tagit minst 40 år från nytt behov till ny förmåga.

Hitlers anfall mot Polen blev nog inte sannolikt förrän det hade hänt. Det tog sedan ett världskrig, 5 år av civilt lidande och miljoner, miljoner förstörda människoöden innan freden var vunnen igen. Men, det var då. Att det händer liknande trendbrott igen är förstås osannolikt. Så länge det inte händer. Då är det sannolikt, men minst 10 år för sent för att vara rätt rustad.

Det tar vi väl då. Är ju bara samhällets trygghet och intressen som står på spel. Då kan man väl chansa lite. Annat vore det om det var egen trygghet och egna intressen som står på spel, t.ex. omval och välavlönad tjänst i riksdagen. Det är värt att kämpa för. Då är det krig och alla medel tillåtna. Man får ju skilja huvudsak från bisak.

Positivhalaren sa...
13 januari 2014 18:56  

Det kan ju verka bra att problemen diskuteras, men man diskuterar mest symptomen.
Fler soldater genom värnpliktiga - javisst om de har kvalificerade system att bemanna och kan få en relevant utbildning. Detta kostar pengar. Att våra system är relevanta - inga korvetter på Östersjön utan kvalificerat luftvärn och sjömålssystem, inget stridsflyg utan kvalificerad SEAD förmåga och långräckviddig bekämpningsförmåga, inga bataljoner utan indirekt- och pansarvärnsbekämpningsförmåga - detta kostar pengar.
Tyvärr är det inte vi själva som bestämmer hur det militära hotet eventuellt kommer att materialisera sig men utan relevant egen förmåga att bemöta kvalificerade militära system så spelar det ingen roll om vi har 10000 soldater och sjömän till i "magasinet".
Därför tror jag inte på den debatt som förs på FoF - den är inte ärlig.

flygsoldat-113-bom sa...
13 januari 2014 20:29  

@ Benjamin Syrsa
Du har mer rätt än fel! Ty världshistorien är avhängig den individuella egoismen. Och det vi kallar slump eller sannolikhet är egentligen frånvaro av förklaring.

Bosse sa...
13 januari 2014 21:38  

Det var nån som skrev på en blogg häromdan(fritt ur minnet): "När brandlarmet går är man sent ute om man först då börjar ta in anbud på brandbilar...."

Band sa...
13 januari 2014 22:39  

@Jan Burman.
Ja du Jan, varför ska vi ha en flotta med adekvata fartyg? Kanske för att vi är en kustnation med det största kustinnehavet i vårt lilla innanhav. Kanske för att det är enklare att försöka hindra en överskeppning än att försöka slå ihjäl de överskeppade en och en.
NATO rekommenderar sina medlemmar att avsätta 2 % av sin budget för försvarsutgifter vilket långt ifrån alla gör. För vår del, om vi nu ska stå utanför, och istället helt förlita oss på andra nationers goda vilja om vi någon gång skulle behöva deras militära assistans kommer det att kräva förberedelser till en avsevärt högre kostnad. Förutsatt att vi faktiskt ska göra något trovärdigt som kan fungera och inte bara prata strunt. /Band. Armeofficer

surpuppan sa...
13 januari 2014 22:58  

Apropå interna sprickor raljerar nu utrikesminister Bildt på sin blogg över uttrycket att "försvaret av Sverige börjar i Sverige". Var det inte hans partikamrat tillika försvarsberedningsordförande Widegren som sade just så häromdagen?

Teaterdirektoren sa...
13 januari 2014 23:20  

Hmm...
Partipiskan verkar ha missat herr Bildt.
Han delar inte statsministerns och fru Widegrens åsikter om var försvaret börjar någonstans.

Har de "nya Moderaterna" missat att han en gång var statsminister på den tiden Moderaterna fanns?

Partiet verkar mer än lovligt nyvaket i frågan!
Reformen som vi är mitt uppe i och som, i bästa fall, om ca tio år och fyrahundra miljarder senare, resulterar i ett enveckasförsvar. Den reformen börjar nu krackelera i rasande fart.

Den enda som låter likadant fortfarande är vår FÖmin. Hennes kommentarer och svar går inte att misstolka. De verkar vara likadana oavsett frågorna.

Hon fick en liten, men rolig, passning av FoFs moderator då hon uppmanade FÖmin att slipa på sitt anförande i morgon!

Vi på teatern påbörjar i morgon förberedelserna inför en stor föreställning på en av våra större öar.
Kostymverkstaden och kulissbyggarna kommer att lämna förslag och dela ut materiel till teaterkompaniet under resten av veckan.

Teaterdirektören.

SYTE sa...
14 januari 2014 14:13  

Jag förstår inte Reinfeldts resonemang. Det finns inget militärt hot utan snarare ett cyberhot eller terroristhot, så därför skall vi beställa nästa generations JAS för åtskilliga miljarder. Resonemanget går inte ihop. Jan Burman, Visby kan ta betydligt fler Rb15 än en JAS. Visby skall vara svårfångat på radar. Vad värre är att UBJ-förmågan med helikopter kommer att ligga nere ytterligare c:a 10 år. Det visade sig vara det mest effektiva motmedlet mot främmande ubåtar, så länge vi hade förmågan. Men visst, ett Gatlin Gun-system på Visby akteröver vore billigt och bra. Som det är idag kan en terrorist åsamka fartyget betydande skada akterifrån med en liten "pappstrut" d.v.s. sportflygplan.

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade