Gästinlägg: Materielförsörjningen – En teknikers bektraktelse

Försvarsmakten materielanskaffning fortsätter att vara omdiskuterad, inte minst politiskt då socialdemokraterna vill se att vissa större materielsystem direktupphandlas av svensk försvarsindustri. Budgeten för materielanskaffning har sjunkit det senaste decenniet och än kraftigare har budgeten för forskning och utveckling sjunkit. Liksom andra områden inom försvarspolitiken tål även materielanskaffningen att diskuteras djupare och fler perspektiv att belysas.

Wiseman
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Materielförsörjningen (en teknikers betraktelse)


De väsentliga uppdragen till FMV för materielobjekt kopplat mot operativ materiel/-förmågor har traditionellt bestått i:

1. FoT

2. Materielsystemledning (MS-led)

3. Systemutveckling

4. Driftstöd

5. Nya behov, utveckling anskaffning


Jag vill inte ge intryck att detta är en fullständig vy av hur det fungerar utan det får utgöra min betraktelse av hur jag upplevt att det fungerar. Andra delar av FMV och andra personer kan ha upplevt en annan bild än den nedan.

Försvarsbeslut 1996 (FB 96) pratade om anpassningsförsvar. Man skulle inte omsätta materiel i betydande mängd man skulle istället utveckla teknologier fram emot demonstratorer och om omvärldsförändringen så krävde hade man en god teknologisk grund till att framställa krigsmateriel på kortare tid. Samtidigt skulle önskade man på detta sätt vidmakthålla industriell kompetens. Detta synsätt gällde under FB-perioden men kom att överges relativt snart. Det fanns i mina ögon en relativ tjuskraft i detta arbetssätt då det genererade teknisk kompetens samt ledde till ett ökat utbyte mellan FMV och FOI samt slutligen även industrin. Det förekom även ett större bilateralt utbyte med bla Storbritannien och USA som gav mycket tankar och idéer kring framtiden som i alla fall utvecklade mig. FMV hade god kunskap och följde/drev teknikutvecklingen inom olika väsentliga militärteknologiska områden och detta till en ganska blygsam kostnad i relation till det totala materielanslaget. Utöver detta så fans det större utrymme till prov och försök som genererade väsentligt bättre miljökännedom än vad dagens förutsättningar medger. Idag har FMV spillror av budgeten kvar avseende FoT finansiering.

Vidare hade man inom respektive ”materielsystem” en budget som möjliggjorde en mer systemspecifik vidareutveckling. Denna genererade förutom förbättringsförlag och åtgärder även att myndigheten hade god teknisk kompetens på operativ materiel. Inte sällan användes personal vid FMV som lärare vid teknisk utbildning i Försvarsmakten. Detta arbete och utbyte samt att FMV ofta lånade in personal från Försvarsmakten genererade väsentlig miljökunskap kring användandet och behoven. Denna ekonomi kom att tas bort kring sekelskiftet.

Därutöver har man har man haft driftstöd och materielsystemledningsuppdrag (MS-led). MS-led är det uppdrag som genererar planeringsunderlag till försvarsmaktens materielplanering. Det inbegriper bl.a omvärldsuppfattning om teknikutveckling. Driftstöd har inbegripit att vidmakthålla underhållsavtal med industrier samt förvaltning av konfiguration och teknisk livslängd, "end of life" (EOL), och liknande. Dessa uppdrag har idag slagits ihop och benämns ”Systemstöd”. Systemstödet har idag även fått uppdraget att genomföra all ”produktionsberedning” dvs att alla upphandlingar finansieras till dess att industrin inkommit med bindande offerter på kommande beställningar så att FMV kan ge Försvarsmakten offerter på materiella behov i materielplanen, som då bygger på bindande offerter från industrin. Detta för att kunna ge Försvarsmakten ”bättre” planeringsförutsättningar avseende leveranstider och ekonomi. Det har ju varit en del av den kritik statsmakterna har ställt till FMV och Försvarsmakten. Denna sista del är den väsentligaste omkostnaden på Systemstödet idag. Kvar till systemvidmakthållande finns då inte så mycket medel.

Inom ramen för Systemstödet har då årligen FMV levererat en Systemlivscykelplan SLCP som redogjort för statusen av materielen, baserat på årsberättelserna från Försvarsmaktens tekniska kontor som genomfört driftuppföljning. FMV meddelar då eventuella brister och förslag på hur dessa skall åtgärdas. Från att en brist redovisas till att en åtgärd kan vara genomförd blir det då en administrativ tid på minst 2,5 år. Till detta skall läggas en produktionstid samt en verifieringsperiod samt ett införande. Allt klart efter c:a 5 år totalt. Jag kan förstå att detta måste upplevas mycket frustrerande på förbanden. ”But my hands are tied”.

Vidare äger inte FMV rätt att komma med förslag på förmågehöjande ändringar eller nya förmågor avseende anskaffningar eller utveckling. Dessa frågor äger försvarsmakten och FMV skall endast sitta nöjd och vänta på uppdrag. Det innebär att om FMV har god marknadskunskap och en hyfsat teknisk omvärldsuppfattning så påverkar detta inte de materiella förslag FMV lämnar till Försvarsmakten. Det blir inga förslag på vad det nu vara månde för nya teknologier som kan förändra Försvarsmaktens förmågor. Försvarsmakten har brister i finansiering till att underhålla befintliga system så någon verksamhet som syftar mot framtiden finns det idag knappt några spår av. När det gått tillräckligt långt ii diskrepansen mellan är- och börläge så skall omsättning till betydande belopp ske genast och något tålamod att det kan ta tid finns inte. Detta riskerar enligt mig leda till en för stor riskaptit och att oprövade teknologier tvingas fram och leveransförseningar kan uppkomma. Alternativ att man inte tar steg framåt i tillräcklig omfattning och att Försvarsmakten på sikt kommer att cementera gamla stridssätt och doktriner.


Mina förslag är följande:

1. FMV utgör Försvarsmaktens enda leverantör av FoU med koppling till materielplaneringen och teknisk omvärldsuppfattning. FMV leder därmed FOI forskning som styrs genom uppgifterna från Försvarsmakten. På detta sätt äger Försvarsmakten även fortsättningsvis forskningens inriktning men ett sammantaget ansvar för att FoU nyttiggörs kan utkrävas av FMV. Det ger även att FMV får en medverkan i FoU som deltagare i dess planering och genomförande samt möjligheter att låta FOI medverka även i den kommande industriella utvecklingen samt inom ramen för förmågetillväxt i operativ materiel.

2. FoU anslaget utökas till en nivå som ger adekvat innehåll inom viktigare funktions-/förmågeområden. Inom civil industri ligger FoU normalt kring 5-10% av omsättningen inom Försvaret är idag FoU-anslaget i höstbudgeten 623 miljoner kr av en total försvarsbudget på 43,2 miljarder kr. Med andra ord 1,44 % av det totala anslaget.

3. Större omsättningar alternativt modifieringar föregås av riskminimeringsfaser där man kan arbeta ända fram mot prototyp innan väsentliga beslut om införande och produktion tas. Beroende på hur mycket risk man anser det föreligga inom respektive område.

Kontentan av mitt förslag är att jag anser att man behöver flytta fokus och satsa mycket mer i tidiga faser innan väsentliga kostnader uppkommit så att beslut och kontrakt kan få större chans att lyckas. Detta gäller även om man skall konkurrensupphandla materiel då man kan ha kontrakt där man utprovar och låter dessa prov och försök vara en del av utvärderingen. I slutändan bör detta leda till att FMV som kund på marknaden har en bättre kompetens att värdera leverantörer och tekniska lösningar och därmed undvika eventuella fallgropar på ett bättre sätt. Förutsättningarna till detta torde i alla fall förbättrats.

Jag ser intresserat fram emot den eventuella debatt som detta inlägg kan skapa och den negativa respons jag misstänker detta kan få. Den tar ju kanske inte så stor hänsyn till nuvarande materielförsörjningsstrategi som den borde.

Handläggaren

10 kommentarer:

Bygdemajoren sa...
22 januari 2014 16:16  

OT

Jaha se där, nu har vi tydligen infört tidsbegränsade anställningar även för officerare:

Trosskompaniet vid I 19 söker officer i teknisk tjänst

Ur annonsen:
Anställningsvillkor
Anställningen inleds med 6 månaders provanställning, därefter tidsbegränsad anställning i maximalt åtta år.

Gustav sa...
22 januari 2014 19:42  

@ Handläggaren

Har du inte läst Materielförsörjningsstrategin?
I den står det att vi i första hand ska använda befintlig materiel (låta bli att köpa eller utveckla nytt), i andra hand anskaffa i internationell samverkan (så att vi inte behöver ha kompetens om nyutveckling), i tredje hand köpa från hyllan och om inget av dessa alternativ är framkomliga ska vi utveckla nytt (men då ska vi vända oss till SAAB som kan utveckla).
Summa summarum - FMV eller FOI behöver ingen FoT - det var väl själva tanken med Materielförsörjningsstrategin?

Resenären sa...
22 januari 2014 20:28  

Hmm, en sammanslagning av FMV och FOI alltså.

Vad ska denna nya myndighet kallas?
Kanske Försvarets Logistik- och UtvecklingsMyndighet...

;-)

jan-olov sa...
22 januari 2014 20:52  

Det är mkt bra att tänka självständigt och dra slutsatser på genomförda misslyckanden i anskaffningar.
Tycker det låter mkt vettigt.
Skulle vilja addera milestones med go/no go kriterier efter utvecklingsfasen från konstruktion inköp-tillverkning montering idriftsättning baserat på kostnad/prestanda.
Sedan finns uppenbarligen mycket att göra kring kontrakt/avtalsskrivning.
Frågan är om Hkp 14,Visby,Prio mfl hade överlevt en sådan granskning/projektstyrning?.
Jag tror inte det.

Jag undrar också om svenska staten har fått tillbaka något från de försenade och fördyrade projekten som ju eroderat materialanslaget och försvårat annan angelägen materialanskaffning?

Jag ser slutligen att Norge firar 40 år med F16 och reflekterar kring vår egen livscyckel kring flygplansanskaffningar...

Vi har tycker jag en extrem låg verkningsgrad på vårt försvarsanslag i allmänhet och materialanslaget i synnerhet.
Jfr med Finland är betagande.

Vi hade nog fått mer om vi följt teknikers råd.

Kn Jan-Olov Holm Hemvärnsbefäl

adde sa...
22 januari 2014 21:09  

Vilken är nyttan att ha ett materialverk för militären och forskningsinstitution i utanför försvarsmakten?

Skulle det inte bli mindre byråkrati och bättre styrning med funktionerna inom försvarsmakten?

TobbeT sa...
24 januari 2014 10:17  

Undrar om Finland har samma system som Sverige med ett eget "FMV"?
De verkar ju istället skicka sin FöM till höger och vänster för att handla.
Det är en strid ström av nyheter om finska försvarsinköp, nästan dagligen. Gör finska politiker en annorlunda värdering av sitt försvar och hotbild än Sverige.
Skulle tro det!
Nu köper de även Manpads från Stinger.
http://svenska.yle.fi/artikel/2014/01/24/hs-finland-koper-luftvarnsrobotar-av-usa

Utöver detta har de ju nyligen köpt begagnade Leopard A6 från Nederländerna, kamoflage från Israel mm mm.
De verkar även ha en annan uppfattning om överskottsmateriel då de tidigare köpt både stridsvagnar och raketartilleri från Nato-länder.
Något för Svedala?

uppgiven sa...
24 januari 2014 15:08  

@TobbeT

Den stora skillnaden mellan Sverige och Finland ligger inte i om Finland har ett FMV eller inte.

Den stora skillnaden ligger, som du själv är inne på, i hur den politiska nivån viktar sin Försvarsmakt.

Så länge den politiska nivån i Sverige har den inställning den har till Försvarsmakten så spelar det ingen roll om "FMV-funktionaliten" är en egen myndighet eller en del av Försvarsmakten.

Den pågående överföringen av logistiken till FMV är hål i huvudet ur ett operativt perspektiv och förmodligen även ur ett ekonomiskt perspektiv. Det forna FMV med dess teknikkunnande var dock ingen dålig idé. Snarare var det ett resultat av de erfarenheter vi drog under andra världskriget och de direktanskaffningar som då gjordes.

adde sa...
24 januari 2014 16:08  

@TobbeT

Finland har för närvarande separata materialverk inom armén, marinen och flygvapnet

http://tinyurl.com/armens-materielverk

http://tinyurl.com/marinens-materielverk

http://tinyurl.com/flygvapnets-materielverk

Från 1.1.2015 kommer dessa att sammanslås till Logistikcentret, fortfarande en del av Finlands Försvarsmakt, inte utanför.

Det är fortfarande ingen som tagit upp kampen för ett fristående materialverk (se min fråga ovan) ;-)

Egentligen handlar dessa anskaffningars dynamik om att när finska försvaret fått beställningsfullmakter, vilka årligen fastställs för ett antal år framåt i budgeten, är det ingen politiker som spärrar på anskaffningarna.

Senaste nej till anskaffningar var 1997, då riksdagen förkastade en regeringsproposition om beställningsfullmakter för att anskaffa attackhelikoptrar. Det var alltså över 15 år sedan.

Jem pan sa...
30 januari 2014 09:29  

Det stora problemet är gapet mellan endel FMV projekt och intresset av att ha en bra dialog med FM som beställt systemet/materielen.

Sedan finns det fall där FM inte haft nog kompetens att göra ett tillräckligt bra underlag till FMV.

Den lobbyverksamhet som kan tänkas ligga på mot FMV från industrin och leverantörer är nog inte heller att leka med. Då kan jag tänka mig att de blir lätt som FMV projektör/konsult att fastna i ett upplägg. Trotts att det kanske finns andra bättre och billigare alternativ.

Målet från FMVs sida får man väl ändå hoppas vara att leverera bra system/materiel till FM där man får så mycke effekt på pengarna som möjligt.

Major don quijote sa...
4 februari 2014 10:59  

Kompetensförsörjningen för de civila myndigheterna riskerar också att urholkas då det inte finns en källa att ösa ur från Försvarsmakten. Det blir heller inte lättare då kompetensförsörjningen tycks enkelriktad -från FM till FSV. Individer som tidigare kunnat stötta både "prod och insats" är nu bundna av ramavtal med FMV/FSV och om man skall gå utanför dessa avtal -en dyr administration för båda myndigheterna och en mycket hög kostnad för FM.

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade