Dags att höja tröskeln – del 3 luftburen offensiv förmåga

JAS 39 Gripen med 2 x KEPD 350. Foto Saab

I slutet av februari påbörjade jag en inläggsserie om tröskelförmåga med avsikten att presentera förslag på ett antal materielsystem som skulle öka tröskelförmågan hos det svenska försvaret. Tyvärr kom Krimkrisen emellan och fokus lades på annat håll istället. Seriens första del avhandlade vad tröskelförmåga är och den FOI-rapport som nyss presenterats i ämnet. Del 2 avhandlade den långräckviddiga jaktroboten Meteor som, såvida inte anskaffningen avbryts (kontrakt är redan tecknade), under det kommande decenniet kommer att ge svenskt försvar en av världens bästa luftförsvarsförmågor med stridsflygplan.


Ett annat vapensystem som togs upp i det inledande inlägget var kryssningsrobotar. Kryssningsrobotar är ett samlingsbegrepp för långräckviddiga, precisionsstyrda vapen med egen framdrivning. En kryssningsrobot avlossas typiskt på ett antal hundra kilometers avstånd från målet från flygplan, fartyg eller ubåtar och navigerar därefter själv fram till målet genom anflygning på låg höjd för att undvika radar och luftvärn. Vapensystemet lämpar sig i hög grad för att slå mot av motståndaren välförsvarade mål med högt värde, t ex flygbaser, viktig infrastruktur, ledningssystem och stabsplatser och bär i regel också en stor stridsdel.

Ser man tillbaka historiskt på de senaste dryga 20 årens krig och konflikter där västländer varit inblandade, har krigföringen i princip alltid inletts med anfall med kryssningsrobotar i syfte att slå ut luftförsvarssystem och ledning. Mest känt i sammanhanget är förmodligen det amerikanska Tomahawkrobotsystem som då avfyrats främst från fartyg och ubåtar. Även i Libyenkonflikten användes kryssningsrobotar. Utöver Tomahawk användes det flygburna ”Storm Shadow” från brittiska och italienska flygplan mot mål långt in i Libyen som hade inneburit stora risker att försöka nå på konventionellt sätt. Den ”ryska påsken” som ägde rum långfredagen 2013, liksom liknande händelser under hösten enligt mediauppgifter, innebar att ryska Tu-22 bombflygplan simulerade anfall mot mål i bland annat Sverige med kryssningsrobotar.

Den stora fördelen med kryssningsrobotar är med andra ord möjligheten att anfalla och slå ut välförsvarade mål utanför räckvidd för motståndarens luftförsvar. En aktör vars motståndare förfogar över fjärrstridsmedel som kryssningsrobotar måste hela tiden kalkylera med att själv bli utsatt för anfall med kryssningsrobotar om man inleder en aggression. Kryssningsrobotar blir på så sätt en tröskelhöjande förmåga och särskilt så om vapenbärarna själva är välförsvarade eller svårupptäckta.

Inom luftmaktsteorin omtalas situationen med ett flygvapen vars baser är inom räckhåll för motståndarens flygvapen och stridsmedel men utan egen förmåga att påverka dessa som närmast hopplös. Den situationen gäller i hög grad också generellt för ett lands försvar. Saknar man möjlighet att med sina egna resurser påverka motståndaren har man helt lämnat denne initiativet att välja tid och plats.

Bild från utprovning av JASSM på F/A-18. Foto okänd

Att klargöra för en eventuell angripare att den egna nationen faktiskt kan slå tillbaka ska ses som motiven bakom såväl Finlands som Polens anskaffning av den amerikanska flygburna kryssningsroboten AGM-158 JASSM med ca 370 km räckvidd. För finsk del innebär det t ex att man kan anfalla den ryska norra huvudflygbasen i Monchegorsk från väl innanför finskt territorium, liksom en rad andra mycket värdefull infrastruktur som tidigare varit omöjlig för Finland att påverka. Likaså ger det brukaren en möjlighet att agera mot mål som skyddas av långräckviddigt luftvärn som t ex S-400 varvid försvararen måste avdela än mer resurser för eget skydd.

Finland som under modern tid inte haft någon attackförmåga med sitt flygvapen, har i och med anskaffningen av JASSM och andra tunga attackvapen tagit steget från botten direkt till toppen bland de nordiska flygvapnen vad gäller verkan mot markmål. Sämst är numera Sverige som saknar tyngre attackvapen än de laser- och GPS-styrda bomber som anskaffats under 00-talet för framförallt understöd av markförband (CAS) i framförallt internationella insatser. En roll det svenska flygvapnet med största sannolikhet inte kommer att genomföra inom ramen för det nationella försvaret. Dessa bomber har små stridsdelar och är därmed endast lämpade mot små mål och kräver dessutom att det fällande flygplanet befinner sig i målets absoluta närhet. Med införandet av den nya Small Diameter Bomb till JAS 39 ökas visserligen fällavståndet markant, men stridsdelen är istället ännu mindre och kräver en mycket precis träff för att uppnå någon verkan. Bomben ställer därmed mycket stora krav på tidigare underrättelseinhämtning för att veta exakt målläge. Just den svenska avsaknaden av luftburen offensiv förmåga är också något som flera gånger framållits i försvarsdebatten de senaste åren och jag ställer också mina förhoppningar till att Försvarsberedningen väljer att adressera denna brist i sin kommande rapport.

KEPD 350. Bild Saab

För ca tio 10 år sedan flygprovades europeiska kryssningsroboten KEPD 350 på JAS 39 med framgång. KEPD 350 är ett tysk-svenskt projekt och beväpnar idag både det tyska flygvapnet och det spanska. KEPD 350 har betydligt längre räckvidd än JASSM (>500 km) och därtill större stridsdel och penetrationsförmåga gentemot underjordiska anläggningar. Det är också en av få kryssningsrobotar som har god förmåga att navigera fram till ett mål utan stöd av GPS. Viktigt idag då alltfler sätt att störa GPS-signaler finns. Vidare finns en bildmålsökare för att hitta igen exakt rätt mål utifrån bildunderlag för målområdet. För att kunna ta sig igenom skyddande luftvärn finns är flygkroppen signaturanpassad (stealth) och därtill har kryssningsroboten egna motmedel. Roboten kan också programmeras att gå mot en autodestruktionsplats om den ej kan finna sitt mål.

På MBDA:s hemsida (Tyska EADS som var Saab-Bofors ursprungspartner i KEPD 350, har sedermera gått upp i koncernen MBDA) återfinns idag god dokumentation om vapensystemet inklusive beskrivande film på funktionen. Även Saab har uppdaterat sin information.

För svensk del vore KEPD 350 det bättre alternativet att anskaffa som flygburen kryssningsrobot då Sverige redan har del i projektet och därmed kan undvika de kraftiga brukarrestriktioner som amerikanska vapensystem medför. Att välja ett annat vapensystem än Finland skulle också gynna ett nordiskt försvar genom att man kompletterar varandra istället för att satsa på att vara varandras avbilder.

Skulle Sverige anskaffa kryssningsrobotar skulle detta tvinga en eventuell angripare till eftertanke innan en militär aktion påbörjas. Kan inte kryssningsrobotarna neutraliseras redan från början riskerar man en stark motverkan, vilket avsevärt ökar risken med att använda militära maktmedel. Sett utifrån den svenska solidaritetsförklaringen gör också kryssningsrobotar att möjligheten att lämna ett reellt stöd till grannländerna ökar markant. Genom att såväl Finland som Polen redan tagit stegen att anskaffa kryssningsrobotar faller argumentet att en svensk anskaffning påverka säkerhetspolitisk balans i närområdet. Ett argument som tidigare nyttjats för att motivera varför svenskt försvar inte ska ha dylika förmågor.


49 kommentarer:

Roger Klang sa...
21 april 2014 11:52  

Alla rätt!

Magnus Redin sa...
21 april 2014 12:12  

Den viktigaste skillnaden mellan lastbilsburna och flygplansburna kryssningsrobotar borde vara att de flygplansburna ger radikalt bättre möjligheter att hjälpa våra grannländer.

En lastbilsburen kryssningsrobot som från södra Sverige kan nå Kaliningrad vore dock användbar men det blir inte en "på köpet" förmåga på samma sätt som att kunna skjuta flottans robotar från lastbil. Korvetter och lastbilar kan använda exakt samma attackrobotar, det kan inte flygplan och lastbilar.

Att kunna dela jaktrobotar mellan mark och luft är ett undantag som fungera med sänkt prestanda vid markavfyrning då jaktrobotar är motorstarka.

Det skall bli intressant att se hur politiken reagerar på seriösa förslag som höjer ribban. Det anses mera nobelt att kunna blockera motståndarens slag och det ger bredare politiska kompromisser som kan inkludera de som absolut inte vill kunna provocera, de som anser att alla vapen ger krig och de som önskar att vi inte skall kunna försvara oss så vi kan få ett nytt politiskt system.

Obby Noxus sa...
21 april 2014 12:50  

Vet du något om producerbarheten på KEPT idag? Man kan misstänka någon typ av icke försumbar NRC om man vill köpa idag. Blir vanligare och vanligare ju mer cots som ingår i systemen då kommersiella produkter ofta har avsevärt högre omsättningstakt vid tillverkningen.
Annars håller jag med om syftet med xrb för att skapa tröskeleffekt.

Jag skulle gärna slå ett slag för ssrb också,visserligen inte tröskelhöjande på samma sätt som xrb men påtvingar ändå visst beteende om tröskeln ändå var för låg.

Bo H sa...
21 april 2014 13:26  

Tyvärr ger ordet "kryssningsrobot" de flesta svenskar associationer till stormaktsvapen. De flesta, exempelvis Carl Bildt, ser dem som offensiva i stället för de defensiva vapen de (i likhet med exvis RB15) är. Termen Långräckviddig attackrobot är tekniskt lika bra men psykologiskt bättre.

I sakfrågan är jag 100% överens med dig, Wiseman, och jag har alltsedan Libyenkriget försökt lyfta fram FM behov av vapnet. (Egentligen sedan sent 80-tal men det är en annan historia.)

I likhet med allt det andra som vi underlåtit så kommer det dock att ta åtskilliga år innan vi har KEPD (eller likartat) operativt men vi borde undersöka en genväg:

Luftwaffe köpte 600 ex vilket sannolikt var för att serien skulle bli stor nog för att "löna sig" snarare än att det var optimalt antal för Luftwaffe. Kanske kan de tänka sig att sälja av ett antal? Beställningen till svensk industri blir mindre (renovering, uppdatering?) men vi sparar flera års väntan - och det är ju angeläget att förstärka vårt försvar i närtid.

Summa summarum - jag är glad att du tagit upp frågan och väntar med spänning hur din stora läsekrets kommer att kommentera.

Unknown sa...
21 april 2014 14:29  

Hej Wiseman, lite off-topic men jag har sedan länge funderat kring Sveriges beslut att överge det gamla bassystemet med vägbaser. För mig känns det gamla systemet spontant som en mycket bättre lösning vad det gäller uthållighet i en konflikt mot en starkare motståndare än det nuvarande. Men jag är ju främst insatt i markstridsfråor så jag kan ju definitivt ha fel. Skulle du kunna tänka dig att skriva ett inlägg i det ämnet vore jag mycket tacksam.

Wiseman sa...
21 april 2014 15:00  

Unknown,

Det finns ett antal inlägg skrivna om bassystemet och vilka krav som ställs på ett fungerande sådant i form av spritt/rörligt som tidigare bassystem eller ett fast och fortifikatoriskt skyddat som i NATO. Finns en en etikett som heter "basförband". I övrigt kan du enkelt söka via sökfunktionen på sidan eller via google på bassystem så bör du hitta vad du är ute efter.

Wiseman sa...
21 april 2014 15:03  

Obby Noxus och Bo H,

Frågan lever och det gör robotarna också. MBDA står i begrepp att dra igång med en order från Sydkorea så produktionen är inte nedlagd. Det kan som sagt även tänkas att Tyskland känner att man inte behöver alla sina 600 utan kanske kan skiljas från 100? Det har man gjort tidigare med bl a Patriot.

Skipper2 sa...
21 april 2014 15:41  

Kan 350 levereras från ubåt?

Skipper2 sa...
21 april 2014 15:43  

Kan 350 levereras från våra ubåtar? Nuvarande eller nästa gen.?

Skipper2 sa...
21 april 2014 15:43  

Kan 350 levereras från ubåt?

tiny-admiral sa...
21 april 2014 16:04  

Hej,
(försöker ånyo med en första kommentar här på WW.)

Jag är tveksam till hur mycket ”tröskeleffekt” svenska kryssningsrobotar egentligen skulle kunna tillföra mot den ”ryska björnen”? Det finns många flygbaser i Ryssland och dessutom resurser för att reparera dem efter flyganfall (resurser som vi också hade en gång i tiden - snyft).

Kryssningsrobotar har bra funktion vid förbekämpning mot luftvärn och andra försvarsfunktioner inför egen insats i ett område. Men det är ju knappast scenariot för våra robotar, de ska istället avskräcka från en insats mot vårt område.

För det första kommer vi aldrig att ha råd med någon större arsenal av dyra kryssningsrobotar. För det andra kommer de självklart bara att ha konventionella laddningar. Med konventionella laddningar kommer några dussin (?) svenska kryssningsrobotar på sin höjd kunna utgöra "smått irriterande myggstick" på den ryska björnen... tröskel effekt?

För en reell tröskeleffekt mot Ryssland tror jag det skulle krävas några hundra kiloton vardera i robotarna (som i Israels ubåtsbaserade kryssningsrobotar). Då hade tröskeleffekten av några kryssningsrobotar blivit av ett helt annat slag (avskräckningseffekt). Men det lär ju inte vara något alternativ för oss förens tidigast när grisar lärt sig flyga…

Men jag är inte helt negativ till svenska kryssningsrobotar, självklart vore det tilltalande att även ha med några kryssningsrobotar i vår ”verktygslåda” att möta en aggression mot vårt land med. Men att tillskriva vapensystemet i sig en stor ”tröskeleffekt”, tror jag, är att överdriva så länge motståndaren är den ”ryska björnen” och vi bara kan ha en begränsad arsenal med konventionella laddningar?!

Tack för en fantastisk blogg WW!

Musslan sa...
21 april 2014 16:56  

Men vi kan inte köpa kryssningsrobotar, det kan ju provocera Ryssland!;)

Roger Klang sa...
21 april 2014 17:50  

@tiny-admiral:

Taurus tänkta måltavlor är armerade bunkrar, stridsledningscentraler, kontrollcenter, kommunikationer, flygbaser, marinbaser, ammunitionsförråd, fartyg i hamn/till sjöss och broar.

Roboten avlossas från flygplan och använder ett navigeringssystem som bygger på bildigenkänning, Tröghetsnavigering, terrängreferenser och GPS för att träffa utvalt mål. Roboten som drivs av en jetmotor har en räckvidd på >500 kilometer. Robotens vikt är 1400 kg var av stridsspetsen väger nästan 500 kg. Den har en hastighet på mach 0,80~0,95 på en flyghöjd om 30-40 meter.

Jag hoppas att ovanstående klargör det lite för dig.

Tyska Luftwaffe har som nämnts införskaffat 600 st. KEPD 350, så vi kan föreställa oss vad de prioriterar - sjömål. Taurus = den nya wolfpack. Med högst begränsad realistisk räckvidd, inte ut i Atlanten, men ändå. Spanien har införskaffat 43 st. Taurus och brittiska RAF samt det italienska flygvapnet har också införskaffat Taurus, så även de prioriterar antagligen sjömål med tanke på deras länders lokalisering.

Roger

Roger Klang sa...
21 april 2014 18:13  

@Skipper:

Formen på KEPD 350 är inte ideal för att avfyras från en ubåt. Det hade behövts något system som liknar Tomahawk.

Roger

Bo H sa...
21 april 2014 18:45  

Skipper, MBDA har flera skisser till varianter baserade på KEPD men mig veterligen ingen avsedd att avfyras från ubåt, vare sig från undervattens- eller övervattensläge. Har du någon lämplig u-båt på gång?? :)

ocke sa...
21 april 2014 19:00  

Inlägget avhandlar förvisso luftbuten offensiv förmåga men jag tar mig friheten att bredda ämnet lite.

Finland införskaffning av JASSM tas upp av Wiseman i upplägget och är helt korrekt men bakgrunden är nästan ännu mer intressant.

Finland lät under första halvan på förra årtiondet göra en utredning rörande försvarets offensiva slagkraft (iskukykytutkimus). Utredningens slutsatser pekade på att offensiv slagkraft var av största vikt för Finlands försvar och har lett till att man sedan dess systematiskt arbetat för att öka nämnda förmåga där JASSM är ett av de ingående vapensystemen. En ganska logisk och rimlig arbetsgång kan man tycka men inte riktigt så som vi gör saker här hemma i Sverige.

Utredningen prioriterade mycket tydligt och pekade på raketartilleri som den enskilt viktigaste förmågan som behövdes för Finlands försvar. Därefter förordades attackförmåga för flygvapnet och slutligen långräckviddiga och precisionsstyrda granater för artilleriet.

Mycket riktigt köptes 22st M270 MLRS in från Holland redan 2006. Tanken var att dessa även skulle ha quasiballistiskrobotförmåga (MGM-140 ATACMS med 300km räckvidd). MGM-140 ströks dock för bara några veckor sedan av budgetskäl, för högt styckepris angavs som deal breaker. Man fortsätter dock leta efter ett system som kan leverera ungefär samma uteffekt men på ett mer "kostnadseffektivt" sätt.

Beslutet att integrera markattackförmåga i F-18 fattades för något år sedan och följdes raskt av beslutet köpa in JASSM. Nyligen, för drygt två månader sedan, slöts ett avtal med franska Nexter om precisionsstyrd ammunition till artilleriet.

Sammanfattningsvis är det ganska imponerade att se ett så rationellt arbetssätt. Först en studie som drar rätt slutasatser. Sedan agerar försvarsledning och politiker tillsammans för att driva försvaret i den utpekade riktningen. Slutligen håller man fast vid det uppsatta målet som fortfarande gäller drygt 10 år senare. Helt j-la otroligt och något som vi på väster sida Östersjön troligen aldrig kommer klara av igen.

Sen är det lite komiskt att vi i Sverige agerat i precis omvänd ordning kontra den finska handlingsplanen. Först införskaffas precisionsstyrd ammunition till artilleriet, sedan avskaffas flygets attackförmåga (Rb 75, Bk90) och slutligen öht inte övervägt raketartilleri/quasiballistiskrobot.

Magnus Redin sa...
21 april 2014 19:54  

Småamiralen, det är meningsfullt att höja tröskeln för att anfalla Sverige tills det börjar krävas kärnvapen för att rent militärt slå ut det svenska motståndet. Jag tvivlar dock på att vi kommer att rusta så vi ens kommer i närheten av den nivån.

Ambitioner att ha egen kärnvapenavskräckning gav vi gudskelov upp för ca 50 år sedan. Kärnvapen hade varit en politisk och ekonomisk mardröm och det är bra om få länder är beroende av sådana mardrömsvapen. Vi får nöja oss med att vårda vår vänskap med USA, UK och Frankrike och gärna bli kompis med demokratiska stormakter på uppgång som Indien. Detta är kanske den anledning att gå med i Nato som är mest tabu av alla att nämna.

Ryssland skulle garanterat kritisera oss för att provocera dem, de spelar redan ut det kortet när grannländer skaffar sig modernt luftvärn. Utanför spelandet på våra politiska svagheter skulle de knappast se det som rimligt att Sverige ger sig på Ryssland militärt med någon form av konventionellt förstaslag.

Eftersom vi behöver kunna använda förmågan när vi är på efterhand är en storinvestering i flygburna robotar med lång räckvidd begränsat användbar tills vi har fler fullt bemannade flygbaser.

Mitt intryck av det som sker just nu i vårt europeiska närområde är att vi borde prioritera att riva upp personalbesparingen och omedelbart påbörja en utvidgning av den fast anställda personalen, GSS/K och personalförsörjning genom utvidgad GMU. Några hundra föråldrade AMRAAM som kan levereras på torsdag kan vara omedelbart nödvändigare än Meteor som behövs och kan levereras på medellång sikt. Att fylla förråden med de för territorialförsvar för lätta styrda bomberna borde kunna göras snabbare än att införa nya system och kanske finns det kompatibla tyngre system vars integrering kan köpas billigt från Saab?

När jag ändå nämner politiska tabun saknar jag Mjölner, speciellt nu när artilleriet är obefintligt. Jag skulle välkomna sådan substridsdelsbombning av mina hemmarker om det finns fientliga förband på dem. Oexploderad ammunition borde dessutom vara betydligt enklare att hitta och röja än artillerigranater.

Jag håller vidare med om att det vid det stora fosterländska försvarskriget inte lär finnas flygkapacitet för CAS. Förr hade vi dock ÖB:s klubba och det borde finnas gott om scenarier när det är rimligt att ge ÖB en liten penhammare i väntan på t.ex. tunga attackrobotar med lång räckvidd. Jag håller alltså inte med om att utlandsförmågan som vi har skaffat oss är meningslös vid nationellt försvar, den gör det t.ex. svårare att genomföra små operationer mot Gotland.

Roger Klang sa...
21 april 2014 20:10  

@ocke:

ATACMS kan endast bli till nytta för oss på vårt eget territorium eller om vi ska hjälpa Finland.

Är JASSM ett flygburet system? Vilken är räckvidden för den?

"Mycket riktigt köptes 22st M270 MLRS in från Holland redan 2006. Tanken var att dessa även skulle ha quasiballistiskrobotförmåga"

Kvasi eller engelskans Quasi betyder "icke". Pseudo betyder för övrigt att någonting utger sig (utges) för att vara något som det inte är. Jag ville bara berätta det. Det är inte precis allom känt. Nästan bara akademiker känner till det.

Roger

tiny-admiral sa...
21 april 2014 20:33  

Jag ifrågasätter inte kryssningsrobotars egenskaper (vilka jag är väl orienterad om) och tillstår att det vore trevligt med kryssningsrobotar i försvaret. Men först EFTER att diverse betydligt mer trängande behov åtgärdats! Att tillskriva kryssningsrobotar specifikt hög tröskeleffekt är vad jag framför stor skepsis inför.

”….armerade bunkrar, stridsledningscentraler, kontrollcenter, kommunikationer…” - visst det är bra mål för kryssningsrobotar. Men hur många sådana mål finns det inte i Ryssland? Den ryska infrastrukturen är i grunden dimensionerad för ett 3e världskrig med kärnvapen… Även om vi skulle få ”jackpott” och full utdelning med våra kryssningsrobotar, så skulle det ände inte vara mer än ”nålstick” i den ryska björnen.

Kryssningsrobotar kanske, men först…
Långräckvidds luftvärn, rörligt flygbassystem, sjömålsrobotar på Gotland, återinförd värnplikt, fler ubåtar, minst två artilleribataljoner och sedan kanske också några kryssningsrobotar?

Roger Klang sa...
21 april 2014 21:01  

@tiny admiral:

Du glömde flygbaser, marinbaser, ammunitionsförråd, fartyg i hamn/till sjöss (och broar, men det är inte viktigt för oss).

Jag håller med om att lång- och medelräckviddigt luftvärn är den förmåga som bör prioriteras först eftersom det är en defensiv förmåga för oss.

Jag håller inte med dem som hävdar att kryssningsmissiler (helt och hållet?) är en defensiv förmåga. Men det är en nödvändig förmåga.

Roger

andersanderson sa...
21 april 2014 21:38  

Jag en amatör undrar: Tröskeleffekt, är inte det kostnaden för motståndaren? En kryssningsrobot för 8 miljoner som sänker ett fartyg värt 1 miljard är väl en bra investering. Att kunna slå mot "high value targets" på avstånd måste väl vara det mest avskräckande som Sverige någonsin kan hoppas uppnå mot "koalan", "Koalan" har väl aldrig brytt sig i människoliv.

Magnus Redin sa...
21 april 2014 22:13  

tiny-admiral, det var en mycket blandad önskelista. Skall man önska effektivare behöver det t.ex. delas in i leveranstid, syften och hur det kan anpassas över tiden.

Det finns inget sätt att militärt besegra Ryssland, man får sikta på att det skall bränna i tassen om de sopar till oss eller våra grannar.

Vad som sedan händer beror på Rysk inrikespolitik. Att få en aggression att misslyckas kan leda till att en regim faller då en sådan situation redan är inrikespolitiskt laddad och scenariet automatiskt skadar allas ekonomi.

Sedan får vi hoppas att deras inrikespolitiska roulette får fram bättre ledare, framförallt bättre för de vanliga ryssarna så vi äntligen kan få ett rikt och tryggt Ryssland med i alla fall maklig demokratisering.

Skulle ett krig gå direkt till kärnvapen minskar chansen för ett sådant lyckat krigsresultat.

Roger Klang sa...
21 april 2014 22:50  

@AndersAnderson:

Vem är Koalan? Vad står det för?

Du har helt rätt i det du säger. Kryssningsmsisiler är avskräckande både i fredstid och i en höggradig konflikt vilket kanske gör så att Ryssland inte skickar den där invasionsflottan mot Gotland och Skåne. Men gör de det så måste de i så fall slå ut det svenska flygvapnet först.

Man kanske kan säga att svenska kryssningsmissiler är defensiva i den meningen att de är menade att användas som en vedergällning för oss. Tror ryssarna på detta? Nej troligtvis inte. Både svenskt långräckviddigt luftvärn och kryssningsmissiler kommer att ses som offensiva vapen av ryssarna.

Det är alltså ingen mening med att hyckla om att svenska kryssningsmissiler kommer att vedergälla vid ett ryskt angrepp. De känner oss inte och vet inte hur vi tänker. En stor portion mirror imaging förekommer både från rysk och svensk sida av många.

Om vi däremot inte anskaffar förmågorna så kommer det att tolkas som svaghet från deras sida och de kommer att flytta fram sina positioner om de anser att priset är ringa.

Roger

Jan Burman sa...
21 april 2014 23:21  

Vad det handlar om för Ryssland är kontrollen av Östersjön. Eller mer precist att inte NATO genom att invadera Gotland tarvden kontrollen. Vad vi måste få trovärdigt är att vi inte släpper Gotland vare sig till Väst eller Öst. Om vi verkligen kan bli trodda över att vi kommer att ställa oss neutrala i ett storkrig i Europa och att vi har en kraftig andraslagsförmåga åt båda hållen om någon försöker kommer detta att hålla oss utanför kriget. Men då måste vi sluta öva och förbereda oss att ta emot inbillad hjälp från NATO. Då måste vi skaffa oss taktiskt kärnvapen för att vi skall kunna utmåla en tillräcklig hotbild. Det viktigaste är att vi inte får uppfattas som västvänliga och då beredda att utan krusiduller ställa ex Gotland till NATOs förfogande. Problemet är bara att allt jag hittills sagt är för närvarande politiskt omöjligt att genomföra. I stället ligger det närmare till hands att vi går med i NATO och därmed indirekt en kärnvapennation utan egen kontroll över vapnen samt en försvarsbudget på 2 procent av BNP. Dessutom kommer vi med automatik bli förstahandsmål för öst/Ryssland.

ocke sa...
21 april 2014 23:37  

@Roger Klang

Med risk för att skapa en pinsam situation. Citat ur Wiseman's inlägg: "den amerikanska flygburna kryssningsroboten AGM-158 JASSM med ca 370 km räckvidd.

Med fördel läses bloggarens inlägg innan man fortsätter till kommentarerna.

Angående betydelsen av diverse prefix. Quasi är latin och betyder då som om, liksom. Detta vet alla som genomfört en gymnasieutbildning. I svenskan används kvasi som ett prefix med den huvudsakliga betydelsen nästan, sken- , halvvägs eller lite bredare ej riktig till sin art. Kontrollera gärna i valfri ordbok. Prefixet kvasi- passar således alldeles utmärkt för att beskriva en ballistisk robot som är konstruerad att färdas i lägre än optimal kastbana map räckvidd från mark till mark. Iskander är ett välkänt exempel på en "quasi ballistic missile".

Vad är då fördelen med en kastbanerobot jämfört med en kryssningsrobot? >10 ggr högre hastighet med allt vad det innebär. Därmed absolut inte sagt att jag förordar ett inköp till det svenska försvaret. Som tiny-admiral skriver finns det betydligt mer trängande behov som måste åtgärdas innan någon form av långräckviddig robot för markmål kan bli aktuell för anskaffning.

TobbeT sa...
22 april 2014 08:56  

System av system. System av system.
Den meningen förstår inte svenska politiker trots träget "tjat" från försvarsbloggarna.
De förstår behovet av ett försvar på Gotland, men det håller inte ÖB med om.

Men politikerna har endast förståelse för byggstenar a la LEGO DUPLO utan att förstå att de skall sättas ihop i en kontext.
Därav system av system.
De köper in Gripen och ubåtar men de svenska sjukan verkar vara att inte förstå att man måste vapenutrusta dessa plattformar också för att få önskad effekt.

Alliansen kommer ju med förslaget om +5,5 mdr vilket i ÖBs värld räcker till att genomföra IO14. I Alliansens värld räcker pengarna till detta plus lv, mer Gripen mm.
Om man skall köpa ytterligare 10 Gripen borde man i rimlighetens namn köpa mer Meteor också.
Eller är tanken att dessa nya 10 skall hyras ut till andra länder?

Svenska politiker vill tydligen köpa in försvarsmateriel men utan adekvata vapen blir dessa enkom dyra Potemkin-kulisser.
Varför nya Gripen när planen inte har några moderna attackvapen att tala om, varken kryssningsrobotar eller HARM-varianter?
Varför nya ubåtar om de inte skall kunna utrustas med moderna vapensystem som xrobot eller sjömålsrobot?
Varför nya lastbilar för flera mdr när vi knappt har något att transportera?

Och så här kan man hålla på...

Ps Den amerikanska kryssningsroboten JASSM finns väl i en ER (Extended Range) variant som skall klara 1000km, alltså det dubbla mot KEPD men samma som SCALP EG.

Magnus Redin sa...
22 april 2014 09:52  

Det var en hoppingivande debattartikel i DN, det borde räcka för att så småningom få dagens organisation att fungera. Dock saknas de omedelbara praktiska reaktionerna på det som händer samt tillhörande pengar och det behövs ännu mer på längre sikt för att fylla solidaritetsdeklarationen med innehåll.

Bo H sa...
22 april 2014 10:50  

Exempel på lite bondförnuft: I stället för att med hjälp av långräckviddigt luftvärn försöka skjuta ned inkommande ballistiska eller quasiballistiska robotar en efter en så kan man försöka slå mot ledningssystem eller kedjan ledning till ramp. Därmed menar jag inte att KEPD skulle användas just specifikt till detta utan det är ett försök att exemplifiera nyttan av vapen mot "Hard and Deeply Buried Targets (HDBTs), bunkers, bridges, runways, ships in port, shelters, aircraft on ground, SAM-sites" för att citera tillverkaren.

Betr Tobbe T uttalande om bristen på sjömålsrobotar på våra ubåtar så uppfattar jag deras primära syfte vara dold underättelsinhämtning. Därför behövs inte andra sjömålsrobotar än moderna torpeder, rätta en sjöoperativ amatör om jag tänker fel.

Johan Olsson sa...
22 april 2014 11:40  

Det är tröskeleffekt inte tröskelförmåga som är det intressanta. Att kunna hänga potenta vapen och tom offensiva sådana på en plattform är ju bra. Men fortfarande räcker det att bekämpa och göra plattformen obrukbar eller "mätta" plattformssystemet med andra uppdragsprofiler.
I slutändan finns risken att det bara blir "fler ägg i samma korg".
Riktig tröskeleffekt byggs med en bredd av operativa delkomponenter. Där beredskap och möjlighet till styrketillväxt är den mest verkningsfulla för att uppnå syftet att avhålla från angrepp. Den nymoderata semantiken, "ett användbart försvar" var ett mästerstycke i att kommunicera en förändring som saknade varje uns av både strategiskt och operativt tänkande. Hur det nu står till med användbarheten, här och nu, vet vi alla som är intresserade av försvarsfrågan.
Under många år planerades försvaret av Sverige enligt en djupförsvarsprincip. Blå stridskrafter möter tidigt och skapade på så sätt tid för de gröna att växa till.
Bara förekomsten av en grön
styrketillväxt medförde att en angripare var tvungen att organisera sig och uppträda på ett sätt, som gjorde denne gripbar för offensiva blå insatser som gav förhållandevis stor utdelning.

Det som saknades i principen för djupförsvar var en samsyn kring hur de blå stridskrafternas basområden skulle säkras. Under 80-talet byggde de blå egna organisationer för bassäkring, trots att det redan fanns en armé som med adekvat utbildning kunde sköta detta. Det var "kattrakande" kring luftvärnsförbanden om de skulle skydda den gröna mobiliseringen eller skydda blå baser. Huruvida detta handlade om något så barnsligt som att man skulle vinna kriget själv, vet jag inte. Men det handlade ju också om att tillskansa sig medel ur försvarsbudgeten. Med sundare förnuft och helheten som tanke fanns det även då en förbättringspotential.

Det insatsförsvar vi nu har saknar den fundamentala mekanismen i form av styrketillväxt. Risken är påtaglig att vi inte får några operativa synergier. Vapensystem "mals ner" ett efter ett och idag är "nedräkningsbarheten" klart enklare än tidigare.

Back to basic, ett operativt balanserat försvar, där synergierna mellan olika stridskrafter tas tillvara i syfte att vara krigsavhållande. Det är ett användbart Försvar. När man sedan tittar på de aviserade "satsningarna" som Alliansen nyligen deklarerat så framträder jobblinjen ganska tydligt med mer beställningar till SAAB (de skall tom, med någons goda minne börja bygga saker de aldrig byggt tidigare). Det är ju iofs bra med skattepengar i retur, men jag ser inte någonstans FML prioritering, vilken vore väl på sin plats, när hela grunden för Försvaret har skiftat fokus till försvar av det geografiska Sverige. Jag är inte negativ till långräckviddiga potenta attackvapen, men vill nog se alternativ.

Sedan kan jag inte undgå att ha en fundering kring uttrycket tröskel.
Vem höjer ett långräckviddigt attackvapen tröskeln för? Våra politiker eller en presumtiv angripare? Risken är överhängande att självavskräckning ser till att detta potenta vapen aldrig kommer att komma till verkan.
Man kan se den politiska ledningen i oändliga diskussioner om folkrätt och att det kan vara provocerande att använda vapnet etc. De kommer säkert att hitta fler invändningar.
I likhet med Ukraina torde det mest effektiva för Ryssland (om det nu är dessa det är frågan om) att sätta sina förband på civila fartyg och bara köra mot Sverige. Någon armé, här och nu (förvisso med 4 artilleripjäser) kommer de ju knappt att möta. De kan tom sköta överfarten styckevis och delt för att dels göra det svårare för Svensken och dels få nödvändig "bredd" i operationen.

PeterLo sa...
22 april 2014 12:21  

I fallet Ukraina handlar det om att agera uthålligt på marken med tämligen billiga och enkla vapen i
ganska stora antal. Så var det också i Vietnam, Afghanistan, Jugoslavien och Irak med flera länder. Det
är naturligtvis enklare att argumentera för mer flyg än för fler soldater på marken. Industrin gillar det och
potentiella soldater på marken gillar vanligen att inte bli inkallade. Det är dessutom dessa som ska rösta
fram politiker. Verkligheten kräver dock uthålliga robusta soldater på marken.
Beklagligt men sant.

Peter Lohmander

Magnus Redin sa...
22 april 2014 12:24  

Johan, den styrketillväxt som vi kan hoppas på är en övad förmåga att ta emot militär hjälp inom ett natomedlemskap. Att återigen kunna mobilisera brigader med värnpliktiga blir dyrt att återuppbygga och löser inte de omedelbara behoven.

Och ja dagens armé kan förhoppningsvis bli basförsvar med förmåga att slå hyfsat stora landsättningar.

När så lite är kvar av försvaret skulle det väl gå att riva kvarvarande revirgränser?

Edis sa...
22 april 2014 12:50  

Kryssningsrobotar med kapacitet mot markmål såväl som sjömål borde vara bland de vapensystem som prioriteras högst vad gäller införskaffning. Finlands 70 st JASSM kostade ungefär 1,7 miljarder kr - för samma summa får man nog knappt en ubåt i A26 klassen som enbart är beväpnad med torpeder. Med tanke på att Ryssland förfogar över såväl luftvärnssystem med mycket lång räckvidd och ballistiska robotar som kan nå svensk mark så kan man tycka att möjlighet att slå ut dessa på marken, liksom andra strategiskt viktiga resurser borde vara prioriterat. Framförallt när kostnaden för att skaffa denna förmåga inte är större än vad en enda ubåt kostar att bygga.

Johan Olsson sa...
22 april 2014 13:02  
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Jan Burman sa...
22 april 2014 13:04  

Vad många debattörer här riktar in sin argumentation på är att vi måste vara invasionsavskräckande. Man diskuterar efter den tesen att ex Ryssland skulle vilja eller ha behov av att ockupera vårt land. Jag menar att ingenting tyder på detta eller verkar särskilt sannolikt. Vad man vill är att ta kontrollen över vår militära förmåga och därigenom kontrollera Östersjön. Detta gör man idag genom långtgående missiler, snabba och överraskande attacker med stridsflyg och kanske från marina enheter. Spetznasförband slår ut känsliga anläggningar och viktiga personer i vårt land. Därför måste vår tröskelförmåga vara inriktad på att förhindra detta inte på en invasion som med största sannolikhet inte behöver genomföras, förutom på Gotland och möjligen Öland.

Johan Olsson sa...
22 april 2014 13:22  

@Peter
Att det behövs soldater på marken är inte beklagligt, det är som du säger bara sant.


@Magnus
Sätt "att ta emot hjälp" oavsett om vi är med i NATO eller inte i kontext över hur en sådan situation ser ut. Polen och Baltikum har fått någon flygdivision baserad på sitt territorium. 4 minsvepare, minröjningsfartyg har skickats till Östersjön. USA har dryftat att skicka marktrupp och den är ännu ej på plats, en månad in i Ukrainakonflikten. Så ser "hjälpen" ut i praktiken.
Vad gäller omedelbara behov tror jag de får träda tillbaka för att vi skall ha en möjlighet att över tid återuppbygga förmågan att försvara Sverige.
Värnpliktiga och brigader kan övervägas, men det är inte det som nu är det viktiga. Det är dags att återta förmågan att tänka operativt och frigöra sig från de begränsningar som patrullkarls strid med understöd av GBU 1000 från flyg har skapat.

TobbeT sa...
22 april 2014 14:05  

Bo H; Jag tror att eventuella samarbetspartners för SAABs variant av ubåt NGU/A26 skulle vara lättare att ragga om ubåten skulle ha möjlighet att avfyra sjömålsrobot eller kryssningsrobot.
Dessutom torde det vara dumt att nu måla in sig i ett hörn att våra ubåtar enkom skall hålla på med underrättelseinhämtning och inte kvalificerad strid.
NGU kommer att förhoppningsvis finnas många år framöver och hur våra samarbeten och uppgifter ser ut i framtiden är svårt att sia om.

Magnus Redin sa...
23 april 2014 09:41  

Johan, du raljerar och det finns poänger som du missar. Felet är inte att vi har lärt oss lågintensiv strid med en svagt utrustad motståndare, felet är att vi släppte allt annat. I Afghanistan uppvärderades strid som hantverk, vi vart även tvungna att snabbt lösa praktiska problem som utrustningsinköp och vi samverkade med allierade. Det vi har lärt oss behöver uppskattas, föras vidare i organisationen och kompletteras. Om vi börjar nästa förnyelse med att ignorera det vi kan upprepar vi ett historiskt misstag.

Utan krav på omedelbar användbarhet riskerar man att som NBF förlora sig i visioner och power-point presentationer utan att någonsin få fram något användbart. Knepet är att få det man gör akut och på kort sikt att dra åt samma håll som den bästa tillgängliga långsiktiga planen. Kan en amatör som jag få ihop sådana funderingar skall väl proffsen vara bättre?

Skall man öka chansen till snabb styrketillväxt vid behov behöver förbanden finnas och förmågan övas. Nato har förband men vi har inte övat. Vi har lagt ner våra förband och har då givetvis inte övat. Givet politisk vilja med natomedlemskap går det snabbare att öva med grannarnas förband som finns än våra som inte existerar. Om vi sedan skaffar oss egna mobiliseringsbara förband blir det ännu bättre för då behöver bara vi ta rätt och brådskande politiskt beslut, är vi beroende av hjälp från grannar måste även de ha lika bråttom.

Bodis sa...
24 april 2014 04:58  

Det måste vara första gången försvarsministern lyssnat på expertisen :) http://www.expressen.se/nyheter/vill-ha-kryssnings-robotar-pa-nya-jas/.

Max Hanemann sa...
24 april 2014 07:16  

För att återgå till huvudämnet så såg jag nyss på SVT. se ett färskt inslag som hävdar att Sverige kommer att överväga att anskaffa långräckviddig kryssningsrobot - har de köpt Wisemans argumentering? :-)

Fan tro't. Det politiska och massmediala etablissemanget verkar ha en skräck för allt som luktar våld, även i självförsvar och med de bästa syften.

Jag skämdes att vara svensk häromåret när vår medverkan i Libyen var begränsad till spaningsinsatser och användningen av vapen lämnades åt andra. Var det vår liljevita moral som spelade in eller hade vi bara varit idioter som själv tidigare avhänt oss den attackkapacitet som hade behövts?

När Finland köpte F/A-18 Hornet påtvingade vänsterpolitiker i landet att planen stympades genom att hårdvara/förmåga att bära attackvapen inte installerades så att man - mycket viktigt - i finsk tjänst kunde beteckna planen "F-18". Senare har man för dyra pengar fått efterhandsinstallera denna förmåga.

Johan Olsson sa...
24 april 2014 09:31  

Det verkar som de politiska strategerna i nya moderaterna med intresse läser WW. Nu har de i alla fall börjat fatta att syftet med ett försvar är att det skall avhålla från angrepp. De använder dock uttrycket avskräcka i samband med det senaste utspelet om kryssningsrobotar. Man kan nog med gott fog säga att nya moderaterna nu tar sig an försvarspolitiken från "en låg nivå".

Som jag sagt tidigare är jag inte negativ till långräckviddiga vapen med kraftig verkan. Det är bra med en bredd i arsenalen. Men finns det inte andra mer angelägna "hål" att stoppa pengarna i för försvaret skall bli mer krigsavhållande och krisdämpande?

Det bästa sättet att neutralisera hot från luftburna kryssningsrobotar är att förhindra att vapenplattformen kommer upp i luften. Ett annat sätt är att "mätta och mala ner" vapenplattformen i andra uppdragsprofiler. Det blir antalet vapenplattformar och det hot som projiceras mot dessa som avgör om kryssningsrobotarna kan komma till verkan.

Det är mycket att tänka på innan man "satsar". Har vi bara en korg med ägg att fylla på, eller har vi fler korgar? Man undrar också lite om förslaget i vederbörlig ordning är "berett" och finansierat, kanske med nya böter för nya brott, eller en avgift på 500 kr för att få rösta.

Summan av Alliansens och främst nya moderaterna senaste eskapader i Försvarspolitiken börjar att få ett paniskt och löjeväckande skimmer kring sig.

FV-sergeanten sa...
24 april 2014 10:24  

Glada nyheter! Förnuftigt. Ja, nog ska vi ha nya Gripen med utökad beväpning. Men mellan uppdragen, när våra högkompetenta dyrgripar trots allt står där som ruvande, försvarslösa ankor på backen, när motståndaren enkelt kan slå ut dom både från luften och med små enheter på marken?

Så länge vi inte har relevanta baseringsmöjligheter för dem med ett relevant skydd är det ändå pengar i sjön. En förändring av basbataljonerna från att vara "expeditionära flygplatsenheter" till att faktiskt kunna betjäna våra flygande krigsförband måste vara prio 1. Just nu är det tvärtom: *RB5/Org18 - ytterligare personalnedskärningar i basbataljonerna. *Alliansens valfläsk - mer pengar till materiel.

Hoppas att HKV har tänkt igenom vad de skär ner på när de presenterar Org18. Att förenkla ledningsstrukturen, skrapa bort rader i alla våra staber och ledningsenheter och inte på verkansdelarna. Jag säger bara: 2 brigadstaber+ROL/FHQ! 5 Flygflottiljer med BÅDE flottiljstaber OCH ledningsfunktioner ur basbataljoner, helikopterbataljoner, luftstridsskolan och stridsflygdivisioner... Just ja, så har vi ju EAS också, utifall att.

sandro sa...
24 april 2014 13:35  

Hej Wiseman.

Snälla,, kan du inte förtydliga för media och politiker innebörden av detta "stand-off"-vapen. Det verkar som om Karin Enström har läst dina inlägg om "tröskeleffekten" och nytillförandet av moderna vapensystem, för att sedan baka in detta i deras val-retorik.

Dock så verkar debatten ta en riktning där vissa politiker (och media?) vill göra gällande att Sverige ämnar gå på offensiven med kryssningsrobotar av den art som USA-koalitionen har inlett den moderna tidens slagfält i Gulfen och Balkan. Att JAS behöver en stand off-beväpning för att kunna fullgöra sin attack-kapacitet verkar inte intressera politikerna. Ska de folkvalda kunna diskutera sakligt och fatta sakliga beslut så behövs det att deras kunskapsnivå höjs avsevärt. Det samma gäller media.

Mvh/ A. Halén

Bo H sa...
24 april 2014 14:09  

@ sandro -
Framför allt vore det tacknämeligt om politiker och madia förstod skillnaden mellan strategiska cruise missiles som Tomahawk eller ryska KH 55 och de missiler/ långräckviddiga taktiska attackrobotar som nu alla dras under en och samma rubrik - "cruise missiles".

Roger Klang sa...
24 april 2014 15:27  

@Bo H:

Tomahawk kan förvisso ha både en konventionell laddning och en nukleär laddning. Vill du förklara vad du menar med "strategisk"?

Bo H sa...
24 april 2014 17:47  

@ Roger Klang -

Beträffande Tomahawk menar jag med strategisk att den kan ha såväl nuklär som konventionell stridsladdning. Generellt är gränsen mellan strategisk och taktisk rätt luddig liksom gränsen mellan taktisk och stridsteknisk och militärer och fotbollstränare har nog lite olika syn. Dribbling är stridsteknik, spelupplägget inför en match är taktik och planen för hur man vinner allsvenskan är strategi.
Beroende på om din bakgrund är militär, akademisk eller fotbollsentusiast eller kombination av dessa så får du nu klura vidare på egen hand :)

Edis sa...
24 april 2014 18:54  

TLAM-A, den kärnvapenbestyckade versionen av Tomahawk fasades ut av den amerikanska flottan för ett par år sedan som det sista icke strategiska kärnvapnet. Med undantag för de strategiska robotubåtarna så är alltså amerikanska flottan numera utan kärnvapen, precis som den brittiska.

Så idag har alla Tomahawk konventionella verkansdelar, antingen i form av en enkel stridsdel (TLAM-C, TLAM-E) eller med substridsdelar (TLAM-D).

Ola Persson sa...
26 april 2014 16:14  

Vad ska vi med flygburna kryssningsrobotar till när hela vårt flygvapen kan slås ut av några enstaka kryssningsmissiler eller iskander?

Bassystemet är ju nerlagt, kanske kvarstår det någon spillra av det? Och vi har inte heller något kompetent luftvärn för att skydda våra enstaka flottiljer.

Först måste givetvis flygvapnets överlevnad säkras. Antinge skaffar vi ett nytt bassystem, gärna mobilt, med visst luftvärnsskydd.

Eller så bygger vi förstärkta hangarer till våra flygplan tillsammans med ett kompetent luftvärnssystem. Detta luftvärnsystem måste kunna plocka allt från attackflyg långt borta, på hög höjd och i höga hastigheter. Men det viktigaste är att det kan plocka kryssningsmissiler och helst också förmåga mot ballistiska missiler likt Iskander. Sådana luftvärnsystem är svindyra, tex Patriot PAC-2 och PAC-3 eller motsvarande.

Slutsats: Bygg upp ett nytt vägbassystem med mobila baskompanier, tillräckligt många för att kunna säkra vårt flyg. Till dessa vägbaser behövs BAMSE och RBS70 för visst skydd mot kryssningsmissiler och helikoptrar.

FV-sergeanten sa...
29 april 2014 13:43  

Ola, vi lägger ner ropen efter ett nytt relevant baskoncept. Alla tecken tyder på att Flygvapnets ledning är helt ointresserade av något dylikt. En fortsättning på vad som påbörjades under tidigt 2000-tal är vad som väntar: 5 flottiljer optimerade för fredsdrift, incidentberedskap och industristöd. Punkt.

Kan man inte leva med det, bör man följa ÖB inrådan i Officertidnkngen: skaffa ett nytt jobb.

FV-sergeanten sa...
29 april 2014 21:39  

Ola, vi kan sluta ropa efter ett nytt baskoncept. Det finns ingen poäng, inte av den sort som du, jag och många med oss önskar oss. Flygvapnets ledning är helt enkelt inte intresserad. Fredsflottiljerna duger gott i deras värld. Utvecklingen som inleddes tidigt 2000-tal är snart fullbordad. Org18.

Flottiljerna är snart 5 igen, även om några av de nedlagda av goda skäl aldrig riktigt lades ner. Istället har man noggrant avvecklat allt vad krigsbaser heter. Blir väl fler karriärvägar så...

Vi har haft fred i 100 år och kommer sannolikt att ha det 100 år till. Då får man väl anpassa organisationen därefter: Incidentberedskap och exportstöd till lägsta möjliga kostnad.

Frågan jag ställer mig: Varför inte avveckla merparten av basförmågorna direkt? Lägg ut bevakning/IBSS på säkerhetsbolag. Låt Swedavia eller civila firmor sköta banhållning och räddning (fungerade på Malmen). Mat och logi köper vi givetvis in, det har vi ju lång tradition av från alla övningar. Bränsleförsörjningen finns det många firmor som kan ordna. Flygräddning och inpassering har ju fungerat, så varför inte?

Börjar bli vansinnigt less på den vanskötsel av FV som FV-ledningen ägnar sig åt vid alla omorganisationer de senaste 15 åren. Vanskötsel enligt min mening. Jag får följa ÖB:s råd från Officerstidningen. Upplever man att konsekvenserna inte är förenliga med sin egen syn måste man fundera över om man är på rätt plats eller om man ska överväga att lämna försvaret.

God natt!

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade