 |
| JAS 39 Gripen med 2 x KEPD 350 kryssningsrobotar. Foto Saab |
Dagen har minst sagt varit full av kryssningsrobotar. Till stor del av den anledningen att kryssningsrobotar i den svenska diskursen är något förknippat med 80-talets debatt om medellångräckviddiga kärnvapen i Europa. Det är ett problem för därmed hamnar debatten på samma plan som den om drönare. Man klumpar ihop en massa åsikter om hur fjärrstyrda vapensystem under namnet drönare och tror att det löser problemen att vända sig mot teknologin och inte användandet och de internationella regelverken som syftar till att reglera krigföring.
Åter till de svenska eventuella kryssningsrobotarna. Studio Ett i P1 avhandlade under eftermiddagen också kryssningsrobotfrågan, men ur framförallt ett inrikespolitiskt perspektiv. Ett inslag som även bygger vidare på analysen på SR:s hemsida.
Syftet med långräckvidd markmålsförmåga är att kunna påverka en motståndare från avstånd, både för att kunna nå verkan där denne är sårbar, men även för att kunna överleva själv utan att bli bekämpad av defensiva system som luftvärn. Detta går Johan Wiktorin förtjänstfullt igenom på Kungliga Krigsvetenskapsakademins blogg. Han tar även helt korrekt upp den uppgift som attackeskaderna hade, nämligen att kunna anfalla sovjetiska hamnar innan landstigningfartyg lämnat kaj. Konceptet återfanns även hos Marinen där svenska ubåtar skulle kunna ta upp striden redan vid den sovjetiska kusten med minor och torpeder.
Tyvärr upplever jag att Försvarshögskolans Magnus Christiansson var dåligt påläst frågan om långräckviddiga markmålsvapen när han intervjuades i Studio Ett. Konceptuellt är det inte något nytt för Sverige att kunna ta striden till motståndaren. Däremot har inriktningen på internationella insatser gjort att förmågan ej varit aktuell och likaså sprang utvecklingen redan på 80-talet ifrån den svenska flygburna förmågan i och med att det sovjetiska luftförsvaret blev mer kapabelt. Redan då projekterades för ett svenskt långräckviddigt attackvapen för anskaffning under 90-talet.
Christiansson gav tyvärr intrycket att anskaffning av vapen likt dessa skulle innebära ett starkare beroende av USA och det verkade även på honom som att Sverige, Finland och Polen skulle vara de enda länder i Europa och NATO som skulle få köpa vapen av det här slaget. Det är ett mycket olyckligt påstående eftersom en rad NATO-länder sedan tidigare har vapen av detta slag och mer kapabla än vad som nu diskuteras – dock ej amerikanska. Senaste gången NATO-länder exklusive USA använde kryssningsrobotar var när såväl Storbritannien som Frankrike och Italien använde dem mot mål av högt värde djupt inne i Libyen. Dessa robotar är ett europeiskt samarbetsprojekt. Andra exempel är Tyskland och Spanien som använder en annan kryssningsrobot som Sverige var med och utvecklade på 90-talet och som tidigare testats på JAS 39.
Det är djupt, djupt olyckligt att Christiansson drar slutsatsen att Sverige hamnar i knä på USA vid anskaffning av en långräckviddig markmålsförmåga eftersom så inte alls är fallet. Särskilt inte vid en anskaffning av en europeisk kryssningsrobot.
Vidare är en fördel med just dessa långräckviddiga attackvapen att de är ämnade mot fasta mål och därtill fasta mål av högt värde. Detta är mål vars underlag defensiva land som Sverige och Finland i högsta grad förbereder redan i förväg i fredstid. Därmed är alls ej är lika beroende av avståndsinhämtning av precisa målunderrättelser som vid rent offensiva och uppkomna operationer, som t ex Libyeninsatsen. En hamn i Sveriges närområde ligger där den ligger, liksom ett flygfält eller en bro. Målunderlag kan hämtas in och förberedas långt i förväg för de allra flesta av de aktuella måltyperna och så gjordes i stor omfattning under det kalla kriget där till exempel varenda bro i Sverige fanns förberedd som målunderlag liksom en rad andra mål. Moderna kryssningsrobotar har även bildsensorer för att själva på plats assistera med den slutliga precisionen genom att jämföra med inprogrammerade bilder och inte behöva förlita sig på exakta koordinater.
Några argument som framkommit i debatten:
Kryssningsrobotar är alldeles för dyra! Det har under dagen framställts som om dessa långräckviddiga markmålsvapen är väldigt dyra. Ja, de är dyra. Det är alltid militär utrustning eftersom det ytterst är ett så högt pris det handlar om nämligen överlevnad. En kryssningsrobot av de slag som är lämpade för Gripensystemet betingar en kostnad på ca 10 miljoner kr. Det är stora pengar, men då ska man veta att en modern jaktrobot kostar ungefär lika mycket. En laserstyrd bomb av den klena sort som Sverige anskaffat kostar ca en halv miljon kr, men det kommer då att krävas ett 20-tal bomber burna av >5 JAS 39 som därtill ska penetrera ett fientligt luftförsvar för att vara i närheten av att uppnå samma effekt som med en kryssningsrobot, buren av ett enda flygplan som därtill kan fälla roboten långt utanför det egna luftförsvaret.
Det är av just denna anledning som försvarsberedning efter försvarsberedning sedan Kalla Kriget identifierat kryssningsrobotar som det största hotet mot Sverige. De kan fällas utanför luftförsvarets räckvidd i mängd och vålla stor förödelse utan man kan nå egen verkan mot fällande plattform. Av den anledningen är kryssningsrobotar mycket billiga vapensystem!
Bör inte Sverige anskaffa samma vapenmodell som Finland om man ska verka för ett nordiskt försvar? Nej! Samverkan bygger på att kompletterar varandra. Inte att man tar med sig exakt samma. Här handlar det om sammansatta flygoperationer och vid planering av dylika handlar det om att nå verkan mot olika typer av mål. Respektive nation tilldelas mål efter förmåga. Något som blir mycket tydligt vid internationella övningar är vilka begränsningar Sverige har jämfört andra nationer när det gäller att verka mot markmål på grund av de typer av bomber som anskaffats under 00-talet. Högre "nordisk" förmåga är i så fall att Sverige anskaffar en annan modell av långräckviddigt attackvapen än Finland då alla modeller har olika karaktäristika i form av styrkor och svagheter.
Kryssningsrobotar är ett anfallsvapen! Tror någon på allvar att Finland har för avsikt att anfalla Ryssland med sina kryssningsrobotar utan att man själv först blivit anfallen? Knappast, men det är just en sådan retorik som motståndarna i debatten försöker applicera på Sverige.
Varför klarar man sig inte med de vapen som finns nu? Därför att de vapensystemen alla bygger på att motståndaren ska bekämpas på svensk mark. Birger Schlaug skriver under eftermiddagen i ett blogginlägg om kryssningsrobotar att "av inrikespolitiska skäl är Reinfeldt villig att göra Sverige till en krigsskådeplats". Det handlar egentligen om raka motsatsen. Genom att ha förmåga att ta striden till motståndaren höjer man tröskeleffekten, dvs den kostnad motståndaren måste beräkna för att överhuvudtaget inleda ett krig. Väljer motståndaren i alla fall att inleda ett krig finns möjligheten att även föra detta på annat än svensk mark. Det gör det inte utan att ha kvalificerade jakt- och attackvapen.
Ytterst hamnar man i den existensiella frågan "varför ha ett försvar överhuvudtaget om det inte ska kunna påverka motståndaren" för det är just detta som blir fallet om man inte anskaffar vapensystem som hänger med i den teknologiska utvecklingen. Det gäller inte bara inom luftmaktsteorin utan generellt.
Frågan om långräckviddig markmålsbekämpning är en fråga som behöver stötas och blötas mera och jag ser fram emot att Försvarsberedningen tar upp den i sin kommande rapport. Något annat vore märkligt med tanke på att både regeringen och Socialdemokraterna förespråkar en anskaffning av långräckviddig markmålsförmåga till JAS 39-systemet.
Höjd tröskeleffekt genom luftburen offensiv förmåga
Luftmaktsteori for dummies
Mer om svensk förmåga till markmålsbekämpning (del 1, del 2)
Sett på sociala medier: Vad säger facket om att regeringen vill ersätta kryssningsvärdar och värdinnor med kryssningsrobotar?
50 kommentarer:
"Frågan om långräckviddig markmålsbekämpning är en fråga som behöver stötas och blötas mera och jag ser fram emot att Försvarsberedningen tar upp den i sin kommande rapport".
Rätt wiseman och du har, liksom vi andra, uppdraget att klarlägga vad som motiverar att vi skaffar denna uppgraderade förmåga. Uppgraderad för vi har ju haft den redan med Rb 15 men då begränsad till sjömål och på lite kortare stand-off.
Wiseman, I like this som det heter på fejan!
Nu får vi visst se upp med vad vi önskar oss, då våra desperata politiker är på hugget...
Visst vill vi ha långräckvidds precisionsvapen, men först måste vi få rörligt flygbassystem och högkvalitativt luftvärn - så att vi kan skydda några plan som kan bära dessa nya vapen!
Dessutom är väl risken att denna nya förmåga dessutom ska finansieras inom ram - och vad ska vi ta bort då?
Bra att frågan nu aktualiseras, vi är i desperat behov av attackvapen till flygstridskrafterna.
Attackrobot (vägrar att använda ordet kryssningsrobot) för fasta markmål med lång räckvidd är ett måste i dagens hotmiljö.
En uppgradering när det gäller tung sjömålsrobot måste också komma till snarast för flygvapnet, marinen och eventuellt lastbilsburen. Dagens RBS 15 var bra på sin tid men nu sjunger den på sista versen.
Frågan är om vi inte måste anskaffa lätt attackrobot för rörliga landsmål också till JAS E, Rb 75 avvecklades ju i och med JAS C/D.
//Jonas75
Håller som vanligt med dig och ditt inlägg var som vanligt väl avvägt och korrekt. Men med all respekt för din kunskap, undervärderar du inte lite möjligheten att möta in alla aktuella mål i fredstid. Måvara att hamnar och flygfält är stationära men försvaras också därefter. Däremot är väl både luft och sjömålsrobotar numer minst sagt rörliga. För att mäta in sådana mål måste man ha lägst dygnsaktuell information och bilder. Dessa har vi av naturliga skäl inte möjlighet att plocka fram själva utan är beroende av satelitteknik. Ingenting tvingar oss däremot att köpa amerikanskt även om Amrisarna nog blir sura om vi köper bättre och europeiskt. Dessutom är väl verkan i vissa mål, typ hamnar och flygfält väl svag även med den tyngsta roboten. Jag anser därför att vi måste överväga att skaffa kärnvapenladdade robotar. Frågan är i dag mer eller mindre omöjlig att ens diskutera, men någon gång måste vi börja. Jag vill påminna om att kärnvapen finns i taktiska laddningar både i väst och öst och skulle vi gå med i NATO blir vi en atomvapennation vare sig vi vill eller inte. Den enda skillnaden är att då bestämmer vi inte själva över vapen som kanske avfyras från vårt land. Jag anser därför av många skäl att vi måste bygga upp vårt eget försvar som vi har kontroll över och inte inbilla oss att någon annan hela tiden skall hjälpa oss. Vi måste sedan naturligtvis bygga upp resten av försvaret med utspridda baser, ett större och mer kompetent hemvärn som också stöttar civila verksamheter som infrastruktur, sjukvård ovh liknande som redan i början av ett krig kommer att slås ut.
fråga: Om Sverige hade fått köpa JASSM från USA till JAS, vad måste förändras på själva flygplanet för att kunna bära och avfyra missilen? Eller är det bara att lasta på?
Tyvärr har allt detta totalt spårat ut. Med liten förståelse väljer man nu att lyfta ut ett antal enskilda system utan att titta på helheten.
En så kallad satsning i 30 miljards klassen. Dvs flyg,kryssningsrobotar, ubåtar, korvetter,luftvärn och sjömålsrobotar. Detta är då intressant, då man redan från FM sida talat om att för att klara den totalt felorganiserade IO 14(mot detta värlsläge) krävs minst ett tillskott på 50 miljarder troligtvis mycket mer. I den här så kallade satsningen avser man ge yttligare ca 26 miljarder till FM.
Hur skall detta gå ihop?
Sedan har man mage att kräva förändringar med Regleringsbrev 5 till den system kollaps där vi redan är.
Det är dags att verkligen prata om FM som helhet och förklara hur allt hänger ihop, det går inte att satsa på enskilda system utan man måste se helheten.
Vad skall vi ha 70 JAS till när vi inte ens har en basförmåga med reell förmåga? Hur mycket kvantitet och redundans har vi i delsystemen till våra flygplan idag? Dvs vapen,belysningspod och underrättelse sensorer?
Vi bör nu sansa oss och titta på vart vi är idag kopplat mot personal, förmåga, kvantitet i organisationsbestämmande materiel, redundans och uthållighet vid en eventuell konflikt. Vi bör ha en organisation som helhet som är organiserad utifrån krav på förmåga kopplat mot ett antal typfall i vårt omvärldsområde.
@Realisten
Visst behöver man se över organisationen. Man kan till exempel ifrågasätta varför armén ska återta brigadförmågan när en hypotetisk brigad är utgångsgrupperad i Boden, Skövde, Eksjö och Halmstad. Sannolikheten för att den hinner samla sig till ett förband i händelse av mobilisering känns... avlägsen.
Frågan är bara om det fortfarande går att rädda? Eller om kompetenstappet skulle bli för stort om man återigen ska börja flytta förband.
Vi noviser vill ibland också förstå på djupet. Min antagonist på det digitala universitetet twitter menar att de kryssningsrobotar som idag diskuteras för JAS har samma egenskaper som scud. När jag själv var måltavla för dessa i södra Libanon fick jag förklarat för mig att träffsäkerheten var +- 1 km, cirkus. Jag såg dem komma. Och jag hörde dem explodera. Utom en natt när de fick väcka mig efter att jag hade fått jobba lite för mycket på signal center. "Sovit gott?" var exempel på fråga när färgflagorna singlat färdigt (nåja) efter ett nedslag i Haifa fyra mil bort och med gaslarmet tjutande i bakgrunden. Min fråga är: Kan man jämföra scud med de kryssningsrobotar som diskuteras i samband med JAS?
@gunfjaun
Kortfattat? Nej, inte det minsta.
@gunfjuan.
SCUD var/är en ballistisk missil delvis baserad på V1-raketen från andra världs kriget och har mycket dålig pricksäkerhet, +-1km som du säger.
En kryssningsrobot av modell Tomahawk, KEPD350, JASSM och även framtida RBS 15Mk4 är en hypermodern, terrängföljande robot som kan/brukar ligga och flyga på trädtopps nivå och kan träffa din sommarstol på altanen, så länge du inte flyttat den. Vi snackar om en precision på ca 1-10m. Du kommer troligen sova gott väldigt länge om ditt hus är måltavla för en modern kryssningsrobot.
Det som gör folk negativa till kryssningsrobotar är att dem kan bära massförstörelse vapen. Det är ju framförallt det som som skrämmer "Miljömupparna"&Co.
Dem svenska robotarna kommer om dem någonsin köps i framtiden inte ha kärnvapen.
Uppgiven, den fungerande lösningen för att få ett "Här och nu" försvar är att befintliga utbildnings och mobiliseringsorter utökas med nya förband och utbildningsverksamheter bemannade med stor andel GSS/k så man får kort mobiliseringstid. En brigad per militärregion som utbildas och mobiliseras i rätt ände av landet borde ge enveckasförsvar av fyra regioner.
Det är inga problem att göra det inom ram, statsbudgetramen räcker och kan omfördelas...
Det har pratats i olika forum om kryssningsmissiler, avskräckning och kärnvapen och jag funderade lite mera på det i går när jag målade dörrkarmar.
Om vi skaffar oss ett flygvapen och ett luftförsvar som kostar en rejäl andel av den ryska förmågan att betvinga och vi skaffar oss attackrobotar så vi kan omöjliggöra landstigningar som utgår från ryska östersjöhamnar samt slå ut de närliggande ryska flygfälten borde en sådan slagväxling innebära en märkbar försvagning av skyddet av de strategiska ryska kärnvapenstyrkorna.
I korthet, om ett rustat Sverige angrips innebär det att Rysslands yttersta militära resurs blir sårbarare för andra stormakter.
Inga tankar om hämnd med bombning av avloppsverket i Kaliningrad som vi på tredje(?) försöket lyckades(?) sponsra, energiexport som vi själva är beroende av och framförallt inga svenska kärnvapen. Det är inte den ryska befolkningen som är fienden, de skall vi vara grannar med efter konflikten.
Wiseman, har jag förstått hur det hänger ihop?
@Magnus Rehdin
1) Att sätta upp fyra brigader är inget som vi gjort på länge så att kalla det du beskriver "en fungerande lösning" är helt enkelt inte sant.
2) Om IO14 betyder två spretiga brigader nå'ngång efter 2023 om mycket pengar och personal plötsligt tillförs, hur kan du då tro att _fyra_ brigader ska vara rimligt "här och nu"?
3) Och apropå rimligt - var är analysen som leder till att fyra brigader är det mest kostnadseffektiva? Hör inte brigader till tredje generationens krigföring? (Jo, jag vet det där om minsta kompletta förband, men se det jag skriver i ett lite större perspektiv.)
4) Apropå dörrkarmar så är väl Ukrainas dilemma att landet ligger mellan Ryssland och EU, mellan öst och väst? Båda sidor drar åt sitt håll och politiken är det som styr - Ukrainas militära försvar är inte särskilt relevant just nu. Det är min åsikt att samma sak gäller Sverige så länge vi står utanför NATO - vi kommer att bli utpressade, fintade eller bortförhandlade utan att ett skott avlossats. Wiseman har beskrivit detta flera gånger.
5) Apropå reningsverk: Om Putin har stöd av 80% av ryssarna (vilket naturligtvis ska ifrågasättas) och han är orolig för att något liknande Euromaidan skulle upprepas i Moskva så är väl det ryska folket just nu en rätt bra kanal för att skicka en signal till Putin. Vad skulle resultatet bli om inte en enda ryss tillåts semestra i väst i sommar? Kiselyov (Russia Today) blev ju lite purken för att han inte tilläts åka till Norge nyligen.
För övrigt anser jag att vi behöver en försvarsidé.
Propellern, försvaret är så hunsat och krympt att en långsammare krympning framstår som en satsning. Jag accepterar inte att detta skulle vara den enda möjliga verklighetsuppfattningen. Tio officerare kan utbilda tjugo juniorer i stället för bara fem. De nuvarande demonstrationsförbanden kan byggas ut i flera kopior, från ett till fyra över flera år är inte konstigare än tidigare rustningar eller det som sker när civila industrier växer eller när staten har utvidgat verksamheten inom andra områden.
En fördubbling kanske tar fem år så fyra brigader med "Här och nu" förmåga skulle vi kunna ha runt 2025. På kort sikt finns det annat som vi får göra för att få mer effekt ur det vi har.
Det som saknas är politisk vilja, nationen och staten Sverige är rik.
Jag har ingen uppfattning om generationer i krigföring. Jag önskar att ett försvar allra minst skall klara av det senaste kriget och det näst senaste samt ha ett antal ideer och förmågor som kan vara användbara för nästa krig. Det och flexibilitet räcker förhoppningsvis. Med det menar jag att det är bra om varje infanterist bär på ett billigt vapen som kan slå ut en andra världskrigsstridsvagn men det är meningslöst att köpa dyra stridsvagnar med 1950 tals prestanda. Med en billig förmåga att slå ut det föråldrade tvingar man en fiende att ta med det senaste. Det är en stark anledning att utövet Meteor behålla den uråldriga automatkanon i Gripen E som mycket billigt kan bekämpa alla tidigare generationer av flygplan plus UAV som skulle kunna tillverkas i massmängd av en fiende med modern industri.
Vart är vi på väg, hela amatörligan med partiledarna för alliansen i spetsen kommer att få FM som redan är i systemkollaps att hamna i avgrunden. Alla verkar göra samma sak, man lyfter fram enskilda förmågor eller system utan att titta på helheten. Nu måste vi säkerställa att man gör något bra, nu när verkligheten tvingar oss göra en omställning.
Den så kallade satsningen är ett antal system och förmågor i 30 miljarders klass som man tänker betala genom att öka försvarsanslagen med ca 26 miljarder som egentligen enbart är ca 20 miljarder. Detta till en försvarsmakt som tidigare redan anmält att det saknas ca 50 miljarder och det är egentligen garanterat ännu mer, detta är för att säkerställa den totalt felaktiga IO 14 som egentligen inte har förmåga att göra något överhuvudtaget.
Vi måste lyfta blicken och titta på helheten, vad skall vi ha 70st JAS till när vi inte ens har en basorganisation med förmåga.
Vad skall vi ha FM till?
Till att börja med borde vi ha en målbild kopplat mot verklighetens omvärld.
Skall vi hävda vårt territorium till sjöss i luften och på marken då krävs det en försvarsmakt i balans med total förmåga att göra detta. Detta skall kopplas mot kvantitet, kvalite, förmåga, redundans, uthållighet och beredskap.
Tar vi armen som ett exempel borde vi kunna ha förmåga att slå en regements stridsgrupp vart än i landet denna kan tänkas dyka upp.
Har man den inriktningen inser man att det krävs ett antal brigader och då även utspidda geografiskt då det är nästan omöjligt att tro att vi kan flytta brigader från norr till söder med de tidsaspekter moderna konflikter visar. Brigad är den komponent vi skall säkerställa att ha tillgång till, brigaden är den förbands sammansättning som ger möjlighet att slå. Självklart skall den då byggas utifrån ett förmåge perspektiv och inte utifrån något annat.
@ Realisten
Är du verkligen realist?
Har du då inte insett att detta inte handlar om att få ut försvarsförmåga ur anslagen?
Det handlar om att vinna röster
Att verka handlingskraftig för den osäkre väljaren är det som räknas
Att hela tiden kunna peka på att alternativet är sämre
@ Gustav
Klart det är så att det handlar om att visa sig handlingskraftig, men det är ju inte poängen. Poängen är ju att de inte bara hittar på egna system och förmågor. De påverkas garanterat av både det ena och andra.
Därför är all debatt som lyfter fram delsystem eller delförmågor utan att sätta det i sitt rätta sammanhang en debatt som kan ge felaktiga slutsatser för en som inte fullt är insatt i helheten.
Därför är det viktigt att de som nu är insatta, verkligen lyfter fram helheten och är sanningsenliga avseende hur den verklighet som är i FM ser ut nu.
I alla delar av det politiska etablissemanget finns det rådgivare och på en hel del håll militära sådana, deras huvuduppgift borde vara att verkligen förklara nuläge, sammanhang och helhet.
Försvarsmakten måste hela tiden vara tydliga mot politikerna om sammanhang, helhet och nuvarande förmåga. Inga omskrivningar eller skönmålningar så som jag upplever görs nu.
Försvarsmakten är även den till skuld till där vi är idag, ingen kan säga annat.
Vi bör börja där vi är nu, utgå från att säkerställa kvantitet, kvalite, redundans, uthållighet i en organisation som är formad för att hävda vår territorium till sjöss i luften och på marken.
@ Realisten
Du borde byta Nick till Teoretikern eller Naivisten eller nåt liknande :)
Givetvis har du rätt i sak
Men hela systemet är ju sjukt
Politikerna verkar ju inte bry sig ett dugg om sådana trivialiteter som verklighet eller om vi verkligen har någon möjlighet att försvara oss mot något hot
Hela deras fokus ligger på att vinna ett spel som kallas "Röstmaximering" eller "Stanna kvar vid makten till vilket pris som helst" eller "Vi offrar gladeligen vår grundläggande ideologi bara vi får sitta vid makten"
Det finns faktiskt ytterligare en lösning som fungerar bra som komplement.
LCCM, eller Low Cost Cruise Missile.
Man kan idag bygga en ganska grundläggande TERCOM, GPS och INS-förmåga mkt billigt (alltså <2000 SEK per enhet), och dessa komponenter tillsammans med motor brukar vara det dyraste.
En LCCM byger på konceptet att kvalitén gärna får vara något eftersatt, det är inte hela världen om någon robot hamnar några meter fel eller blir nedskjuten av luftvärn. Det ingår i kalkylen. Det stora styrkan ligger i priset.
Med LCCM får man rätt extrem räckvidd med hyffsad precision till ett otroligt lågt pris. Då dessa i regel är markbaserade så behöver heller inte toleranserna vara anpassade för jaktflygets kurvtagning. Dvs genom lägre toleranser blir de ännu billigare.
I princip skulle dessa kunna byggas som moderniserade V-1 bomber, med billig pulsjet och mer bränsle.
1945 hade dessa en räckvidd på 250km, en modernare och lättare variant skulle kunna nå 1000km då man kan fylla mer bränsle och sänka vikten idag.
Byter man motorn mot turbojet så blir hastigheten, bränsleekonomin och storleken betydligt bättre.
Vad sysslar försvarsmakten med? Det är ju underbart att OSCE majoren har blivit frisläppt. Dock undrar man vem som kan skicka någon med diabetes på detta uppdrag om medias uppgifter stämmer? Nya rutiner tack! Gör om gör rätt!
Nu handlar det här inlägget visserligen om kryssningsrobotar, men eftersom frågan lär dyka upp igen och jag redan dryftat den flera ggr på Twitter idag…
Innan man går igång på den svenske OSSE-observatörens hälsa måste man värdera den information som släppts och vem som är sagesmannen. De uppgifter som figurerat i media kommer alla från de pro-ryska separatisterna. Dessa lär utan tvivel ha vissa skäl för den information man släpper.
FM har t ex inte uttalat sig om diabetessjukdomen. Värt att tänka på i det här fallet är att det finns olika typer av diabetes och sjukdomen kan också vara olika allvarlig. Varje person som genomför internationell insats genomgår dessförinnan läkarkontroll utifrån det uppdrag man ska och här verkar inte ha förelegat något hinder.
Reflektera gärna över vad de pro-ryska separatisterna uppnår med den här typen av information när folk sväljer den med hull och hår och börjar ifrågasätta sin egen försvarsmakt. Att utmåla "NATO-personal" som svag inför opinionen lär också ligga i det egna intresset på pro-rysk sida.
Är man på Putins sida är man "pro-ryss"... Nationalism som gör folk och ledare till en enhet är en vanlig svaghet i vårt tänkande.
Det här är relevant när man funderar runt rustning. Är det det ryska folket som vid en konflikt skall besegras eller är det den mot oss aggressivaste gruppen som skall tappa förmåga och anseende så någon annan får inflytande?
Den som ser ryska befolkningen som fienden önskar sig kärnvapen, den som vill ha ryssar som fredliga grannar önskar sig precission i de militära verktygen.
Wiseman:
Detta auktoritativa uttalande om Sverige och NATO är värt att uppmärksammas!
http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3822953.ece#comments
Angående NATO-medlemskap så är det enda intresset för USA när det gäller en Svensk NATO-anslutning att snabbt kunna placera ABM-system på Svenskt territorium och att kunna använda hangarfartyg Gotland som bas för blockader mot Rysk oljeexport.
NATO kommer aldrig att kunna leverera förstärkningar som är funktionella vid ett dedicerat och planerat angrepp från Ryssland - dels kommer det att behövas förstärkningar i sådan omfattning som man inte kan leverera med existerande logistiska strukturer och dels behöver man bara titta på exemplet Georgien och framöver Ukraina. Stort munläder som inte följs upp av reell insats av trupp (mest skådebröd som ett antal tusen soldater i Polen och lite airborne i Litauen...).
NATOs roll är att neutralisera Europa som potentiell konkurrent till USA och för att leverera ett multinationellt alibi för de operationer som USA genomför för att behålla och utöka sin kontroll av världshandeln via dollarn som reservvaluta och viktiga resurser såsom olja.
Vare sig Ryssland eller NATO kan genomföra stora militära operationer mot varandra utan att civilisationen går under - inte av vapenmakt (om man inte använder kärnvapen) utan beroende på de ömsesidiga blockader och ekonomiska krigföringsoperationer som kommer att triggas av aggressionerna. Det krävs inte mer än en kraftigare influensaepedemi i en viktig industriell region för att en global depression som inte kan upphävas sätter igång. Då är frågan vad en militär operation mot vitala delar av Europa, USA eller Ryssland kommer att innebära för civilisationens överlevnad. Att se framför sig en storskalig occupation av Ryskt pansar in i Europa är av det skälet naivt, likaledes att försöka inbilla sig storskalig invasion över Östersjön från Ryssland med mål att militärt ockupera Sverige. Däremot kan begränsade operationer startas för att förhindra NATO-basering av ABM-system på Svensk mark eller användning av Svenska baser för förstaslagsangrepp mot Ryska intressen. Så vi i Sverige bör i första hand säkerställa att ingen extern makt kan använda vårt territorium för egna intressen - vilket även folkrätten kräver.
En ev. NATO-anslutning ger snarare ett större hot mot Sverige som nation beroende på möjligheten till aggressiva operationer från Svensk mark riktat mot Ryssland. Vi kommer vid ett sådant medlemskap att avkrävas mycket högre försvarsutgifter som främst kommer att användas för att köpa in militär materiel från USA som stöd för deras försvarsindustrier - inte materiel och system anpassade för Svenska förhållanden. Då är det bättre att vi fortsatt är alliansfria och sätter samma belopp av finansiering för ett optimerat försvar för Svenska förhållanden och med ett ökat focus på uthålligt samhälle och motstånd.
Sten-Erik Björling
Sten-Erik:
Även för den som har/delar Din verklighets/världsbild kan den amerikanske ambassadörens klara uttalande vara av intresse i denna för Sveriges framtid kanske avgörande fråga.
Max,
Naturligtvis - det klargör att man måste göra ett absolut val - antingen fullt ut NATO eller inte. Och eftersom den allmänna opinionen är emot så bör man så fort som möjligt börja planera för ett försvar optimerat för försvar av Sverige som nation och som medger längre tids motstånd än en vecka...
Dessutom - att gå in i NATO är som att kedja fast sig vid Titanic... NATO som organisation är i början på en sönderfallande process och Ukraina kommer att vara en ytterst stor bidragande orsak till detta. USA startar processer för sin egen inringning av Ryssland men EU och Europa står där med att ta mycket grava konsekvenser och problem - inte minst när det gäller energiförsörjning... Finns en viss trötthet att städa upp efter idiotierna från de neokonservativa mentalfallen i USA...
Sten-Erik Björling
Ett av de bästa inläggen hittils med mycket bra återkoppling till tidigare debatt.
Jag skrev ett snabbt inlägg om detsamma och försöker där kort belysa varför den finska aspekten är så viktig och vilken betydelse Sveriges anskaffning kan komma att ha för vår förmåga.
Kryssningsrobotar
Däremot kan jag inte hålla med om bloggarkollegan Wisemans tidigare påstående att Sveriges anskaffning inte skulle påverka det säkerhetspolitiska läget, då Finland och Polen redan skaffat JASSM. Tvärtom, en svensk anskaffning skulle påverka den militära balansen avsevärt och åtminstone bidra till en ytterst hög tröskeleffekt. Man tänka sig att de baltiska länderna skulle riva in Sverige och Finland i NATO.
Som jag skrev i kommentar till "Dags att höja tröskeln - del 2 Meteor":
Flygvapnet flygbasförband är få. Om en motståndare lyckas slå ut dessa på ett tidigt stadium kan vi ha hur många eller hur ”fräcka” robotar eller flygplan som helst – tröskeln kommer inte hinna etableras eller bli kortvarig p.g.a att det inte finns personal för att få upp flygplan på rätt sätt, med rätt ammunition, i rätt tid och i tillräckligt antal.
Sten-Erik, det finns nedåtgående trender inom Nato men din teori känns för mig långsökt.
Det som oroar mig med USA är trenden att stora företag lobbar sönder marknadsekonomin när konkurrensen blir jobbig och att ekonomin är ur balans. Vidare skulle makten kunna övertas av bokstavstroende tea-party människor utan verklighetsförankring. Men även om USA har sönder sig självt kommer vi att ha handelspartners, vänner och kulturutbyte med de flesta bitarna.
Liknande ekonomiska svagheter finns hos EU länderna och de leder bland annat till krympande militärbudgetar. Största totalkollapsrisken tror jag är att federalisterna hade för bråttom med EMU som bygger upp spänningar när länder utvecklas olika.
Oavsett sådana risker är det klokt att samarbeta med nationer som man delar värderingar och ekonomiska intressen med. Det skulle inte förvåna mig om Nato överlever en kris som klyver EMU och t.o.m. EU. Likaså är deflesta tomtar och vettiga typer i USA är överens om att konstitutionen är briljant så statens kärnuppgifter och samarbeten skulle kunna överleva mycket.
Det som jag tror stabiliserar bäst är att vi skaffar oss en fungerande om än liten självförsvarsförmåga, går med i Nato som är våra närmaste vänners fungerande samarbete, samarbetar ännu tajtare i norden så vi blir natos bäst fungerande del och odlar kontaktet globalt med handel, vapenhandel, bistånd och små militära insatser.
Om detta sedan leder till att nojjiga länder känner sig omringade av bögar som kan skjuta ner missiler får vi försöka leva med det. Frihet och kulturell variation är värd en risktagning och de nojjiga skall inte få diktera folks livsstil.
Att undvika samarbeten och i stället rusta enormt blir ett oerhört resursslöser och skall varje liten nation vara fullt militärt oberoende behöver de var sin kärnvapenavskräckning och det gör knappast världen stabilare.
Lägg ner LIE-mannen. Det är ingen idé att ropa efter mer eller bättre basförband. FV-ledningen har i 10-15 år genom handling, vid varje ny organisation, visat vilken väg de vill gå. Så lär även bli fallet med org18.
Vi har haft fred och kommer så att ha även fortsättningsvis. Därmed kan man fortsätta optimeringen mot fredsdrift, fortsätta skryta om hur resurs- och personaleffektivt det svenska flygvapnet är, samtidigt som man löser sina 2 huvuduppgifter incidentberedskap och exportstöd.
Sådana som du och jag får göra som ÖB föreslår: Upplever man att konsekvenserna inte är förenliga
med sin egen syn måste man fundera över om man är på rätt plats
eller om man ska överväga att lämna försvaret.
@FV-sergeanten
Förslaget till org 18 innebär faktiskt en viss förstärkning av befintliga flygbaskompanier. Men med ett besparingskrav på 109 rader är det inte möjligt att skapa fler.
Vad FV-ledningen vill göra och vad FV-ledningen kan göra torde vara olika saker. Som sergeant så borde du veta att högre chefs vilja gäller. Även FV-ledningen har en högre chef...
uppgiven,
Den versionen du refererar till är redan överspelad. Den nya går ännu längre.
@Wiseman
Jaså? Det var vad som redovisades igår på personalgenomgången. Är den redan överspelad så går det fort, får jag säga.
uppgiven,
Onekligen intressant.
Vågar man hoppas på en Wiseman-analys av org18 för FV utifrån liggande underlag inom kort?
Förbandschefer har tydligen gjort olika bedömningar av huruvida arbetsläget är värt att presentera för personalen...
@Uppgiven. Ditt nickname klär dig dåligt i den här dialogen ;o)
Förstärkning av flygbaskompanierna? I syfte att slippa avsätta flygtekniker m.m. för IBSS och insatschefer då. Eller?
Jo, visst har även FV-ledningen chefer. Men de har även närmaste ansvar för Försvarsmaktens dyraste vapensystem. Vi förbrukar en avsevärd mängd skattepengar årligen. Då är ansvaret för att se till att ha ett relevant "system av system" för att detta ska fungera även annat än i fred. Det heter stridsflyg av en anledning, inte fredsflyg. Begreppen krigsbaser och fredsflottiljer finns också av en anledning.
Med det ointresse och brist på engagemang man så många gånger kunnat uppleva kring dessa frågor, från FV-led och stora delar av FV, de senaste 5-10 åren, är det givet att det är svårt att se att tillräckliga ansträngningar gjorts för att vända en oacceptabel utveckling. FML och politiker måste informeras och påverkas, krav måste ställas, har de det?
Ett exempel på detta långa ointresse är Bydéns och Nagys extremt senfärdiga besök vid LV-reg häromveckan med beskedet att "LV och FV ska samverka mer". På LV-reg inbjudan dessutom... LV borde väl alltid varit med åtminstone på våra större övningar? Precis som basbataljonerna alltid borde ha övats då. Men si det är oftast inte intressant, eller inte möjligt eftersom de haft en så eftersatt utveckling. Intressant är bara att det flygs.
Om det istället är så, att jag nu helt missuppfattat FV-ledningen, så har de allvarliga problem med sin kommunikation, eftersom jag tar varje möjlighet att hålla mig informerad.
Bilden börjar nu klarna:
Ipsos mätning idag där häften av svenskarna vill öka pengarna till försvaret o bara 10 % vill minska. Trendbrott. Kanske insikten om att vi står helt alena numera mot en ev. rysk aggression mot Gotland har trillat in.
Vi har ju trott att gott uppförande internationellt skulle ge oss en garanti vid ofred.
Sanningen är ju den:
A/ FN. Ryssland blockerar oss där.
B/ EU. Tveksamt. Ingen militär styrka o Tyskland behöver ryssgasen.
C/NATO. Icke medlem. Tar för lång tid och bli.
Så där är vi nu. Så vi behöver nog varenda robot o bössa vi kan få tag i.
Ipsons mätning är mycket intressant men hade varit än mer intressant om den även hade ställt frågan om vad som vore rimlig nivå på försvarsanslaget, mätt exvis i % av BNP eller liknande mått.
Ukraina återinför den allmänna värnplikten. Har de inte fattat att det är både billigare och bättre med ett yrkesförsvar?!
@FV-sergeanten
Du förefaller förtränga att från FB04 fram till FB09 så skulle FM som helhet inte syssla med försvar av Sverige. FM skulle syssla med internationella uppgifter, det enda syftet med verksamheten i Sverige var att utbilda förband som skulle användas utomlands.
Med de förutsättningarna fanns det ingen som helst anledning att vidmakthålla det flygbassystem som återstod. Det hade tvärtom varit tjänstefel av "FV-ledningen" att inte avveckla detta.
Vad man har gjort efter FB09 är att inleda återtagningen av förlorad förmåga på flygbassidan. Att man inom personella och ekonomiska ramar inte kan bygga upp något liknande basbat 85 är självklart, att kräva det är orealistiskt. Faktum är att utbyggnaden av flygbaser upphörde redan på 90-talet eftersom det redan då blev för dyrt.
Så ditt påstående om att FV-ledningen hela tiden har vanskött basfrågan köper jag inte. Det är en förenkling av den vanliga typen att "staben är dum i huvudet och vi på golvet vet minsann bäst" som alltid har förekommit och förmodligen alltid lär göra. Fullt naturligt, men inte mer rätt för det.
För övrigt har flottiljerna alltid varit krigsbaser.
@uppgiven, du vet mer om org18 än jag. Kan du svara om förstärkningen av flygbaskompanierna syftar till att lösa IBSS i första hand?
Angående FB04, ja, jag utelämnade undermedvetet det faktumet i min frustration och ilska. Givetvis avgörande. Men kan du ge mig några konkreta exempel på "efter FB09 är att inleda återtagningen av förlorad förmåga på flygbassidan." FVÖ 2013? Fältövningen med HV på Hagshult (där basbat knappt var med)? Om det finns fler, är det ju väldigt märkligt att man inte kommunicerat dom ut i den berörda organisationen?
Jag ställer inga krav på återupprättande av basbat85/bas90. Ingen annan vettig människa heller, men det finns ett enormt spann mellan det och dagsläget/morgondagen, eller hur? 1999 invigdes de sist utbyggda delarna i bas90 så vitt jag vet.
Du behöver inte köpa mitt påstående om att FV-ledningen hela tiden har vanskött basfrågan. Det är min upplevelse, inte din. Vi har uppenbarligen olika perspektiv, bra.
Men, jag är lite mer engagerad i saken än att vilja placeras i liknelsen "staben är dum i huvudet och vi på golvet vet minsann bäst", oavsett hur naturligt det är. Ö-R-A gäller. Om saker är, eller om man upplever att saker är dåligt fungerande, oansvarigt hanterade eller dylikt, är det uppåt i det hierarkiska systemet man får vända sig. Är det inte naturligt i en hierarkisk organisation? Någonstans måste ansvar kunna utkrävas, eller förväntas. Tyvärr fungerar det ju inte så i Sverige. Hur kan man acceptera att vi har/haft två artilleribataljoner utan artilleripjäser?
För övrigt har flottiljerna alltid varit krigsbaser. Basbataljonerna har inte under min tid i FM övat som om de är det. Ord eller betydelse? Vilket är relevant?
FV-sergeanten, att ha de bästa förbanden bemannade med GSS som t.ex. kan skickas till Finland utan politiska konvulsioner är riktigt bra för att kunna göra allvar av solidaritetsdeklarationen eller gå med i Nato.
Att skicka styrkor till Afghanistan som kanske har världens näst sämsta logistik efter Antarktis gav minsta möjliga insats per krona men om USA uppskattade det kan det ha varit värt det. Jag hoppas vi fortsätter utföra insatser men helst sådana som mera direkt stödjer demokratier och handelspartners och vars humanistiska motivation räddar fler liv per miljon SEK.
Med GSS tar vi bättre tillvara på dessa erfarenheter men om vi skall ha så stora trupper att det även räcker för ett omfattande territorialförsvar blir det otroligt dyrt och vi behöver inte liks stor expeditionär förmåga som UK eller Frankrike för att ge ett gott intryck.
Jag hoppas att den omriktning som bör ske inom försvaret inte leder till att man slänger bort det som har börjar fungera. Höj i stället takt och volym och börja planera för nästa steg som kan kräva pliktade förband.
Och skall vi kunna använda allt vi ändock har i förråden samt kan få levererat snabbt från olika försvarsindustrier behöver det repövas. (Vad skulle man göra annars? Dubbla GSS lönen och därefter söka globalt efter legoknektar? Likt förbaskat skulle de sakna den lokala grundutbildningen. )
Oups, det inlägget skulle till Göran Pettersons kommentarsfält. Nåja, det funkar även här.
@FV-sergeanten
"Kan du svara om förstärkningen av flygbaskompanierna syftar till att lösa IBSS i första hand?"
Nej, det kan jag inte. Jag har inte sett detaljupplösningen ännu, bara att i förslaget till org 18 så blir det något fler rader på flygbaskompanierna jämfört med org 13.
"Men kan du ge mig några konkreta exempel på "efter FB09 är att inleda återtagningen av förlorad förmåga på flygbassidan." FVÖ 2013? Fältövningen med HV på Hagshult (där basbat knappt var med)? Om det finns fler, är det ju väldigt märkligt att man inte kommunicerat dom ut i den berörda organisationen?"
Uppsättande av flygbaskompanierna med återtagande av militär bemanning (ja, jag vet att man fular bland annat på Kallax...) på samtliga återstående baser. Påbörjad krigsplanläggning. Om du personligen upplever brist på information så misstänker jag att det ligger på bat-/kompnivå.
"Jag ställer inga krav på återupprättande av basbat85/bas90. Ingen annan vettig människa heller, men det finns ett enormt spann mellan det och dagsläget/morgondagen, eller hur? 1999 invigdes de sist utbyggda delarna i bas90 så vitt jag vet."
Visst är det ett gigantiskt spann mellan gårdagens basbat 85 och dagens organisation. Något annat är heller inte möjligt med tanke på de förutsättningar som finns både när det gäller personal- och materielförsörjning.
De sista byggnationerna av "bas 90" må ha invigts i slutet av 90-talet. Beslutet att inte fortsätta bygga "bas 90" togs dock betydligt tidigare. FB96 får väl sägas vara den sista spiken i den kistan. Därefter kom "FV 2000", "Basbataljon 2000" osv vilket jag vill minnas slutade med basbat 04 vilken aldrig hann införas innan det blev dags för nya försvarsbeslut och basbat 08.
"Du behöver inte köpa mitt påstående om att FV-ledningen hela tiden har vanskött basfrågan. Det är min upplevelse, inte din. Vi har uppenbarligen olika perspektiv, bra."
Du har givetvis rätt till din åsikt, det förnekar jag inte. Precis som jag har rätt att påpeka när jag anser att du har fel.
"Men, jag är lite mer engagerad i saken än att vilja placeras i liknelsen "staben är dum i huvudet och vi på golvet vet minsann bäst", oavsett hur naturligt det är. Ö-R-A gäller. Om saker är, eller om man upplever att saker är dåligt fungerande, oansvarigt hanterade eller dylikt, är det uppåt i det hierarkiska systemet man får vända sig. Är det inte naturligt i en hierarkisk organisation? Någonstans måste ansvar kunna utkrävas, eller förväntas. Tyvärr fungerar det ju inte så i Sverige. Hur kan man acceptera att vi har/haft två artilleribataljoner utan artilleripjäser?"
Att du är engagerad tvivlar jag inte på. Däremot upplever jag dig som något onyanserad. Hur du kopplar antalet artilleribataljoner och deras pjäser till FV-ledningen och deras hantering av flygbasfrågan förstår jag inte alls.
"För övrigt har flottiljerna alltid varit krigsbaser. Basbataljonerna har inte under min tid i FM övat som om de är det. Ord eller betydelse? Vilket är relevant?"
Lite svårt för mig att svara på detta, då jag inte har en susning om långt tillbaka din tid i FM sträcker sig. Jag kan bara konstatera att ända sedan bas 60 infördes så har flottiljbaserna varit en del av krigsbassystemet. Att vi sedan under den "strategiska blackouten" helt slutade med krigsbaser i Sverige är en annan sak, men där är vi alltså på gång med återtagningen. Men det är en lång uppförsbacke framför oss och det är inte säkert att vi lyckas eftersom ekonomin ser ut som den gör. Kan det vara så att den nu gällande prioriteringen av de rörliga flygbaskompanierna har gjort att du ännu inte fått uppleva en övning med de fasta kompanierna?
@ uppgiven
Utan att på något sätt försvara försvarsbeslutet 2004 så vill jag ändå ifrågasätta att det skulle ha varit tjänstefel att behålla delar av krigsbasorganisationen.
Utgångspunkten för FB04 var att militära hot mot Sverige var osannolika under en tioårsperiod, och det har i efterhand visat sig vara korrekt. I propositionen står även "Däremot kan militära incidenter inte uteslutas, inte heller att ett militärt hot mot Sveriges frihet och självständighet skulle kunna uppstå i framtiden."
Även om förbandsvolymerna blev alltför små så var syftet att upprätthålla en förmåga till försvar av Sverige:
"Regeringen anser därför att Sverige även fortsättningsvis behöver upprätthålla en grundläggande försvarsförmåga och kompetens att möta olika typer av militära hot. Det militära försvaret dimensioneras inte enbart av kraven på att
hävda vår integritet och bidra till internationell fred och säkerhet, utan också av vår vilja att upprätthålla en grundläggande försvarsförmåga och kompetens. Det är därför nödvändigt att behålla, utbilda och kompetensutveckla en större volym förband än vad den direkta militära hotbilden mot Sverige kräver."
Varför skulle det mot bakgrund av denna försvarsproposition ha varit omöjligt att behålla delar av krigsbassystemet?
Är det någon som egentligen vet vem som beslutade att det skulle läggas ned?
ser fram imot ditt inlägg gällande fm org 18.
FV-sergeanten, jag vet inte hur gammal i gemet du är men din beskrivning saknar väsentliga bitar om historiebeskrivningen.
Före Fb00 övade vi inte hela basbataljoner ofta utan vi hade funktionsvisa övningar på olika baser. Undertecknad har övat på hemmaflottiljen i krigsbasfunktioner och jag har övat på kommunal flygplats som dubblade som Bas90 samt försvarsmaktsägd flygplats med Bas90-infrastruktur. Jag har övat med BasC och KC på de olika bastyperna.
I samband med Fb00 skulle vi ha skrotat Bas90 och gått över till Bas2000 där man skulle gått ifrån att vara taktiskt rörliga på en bas till att vara taktiskt rörliga inom ett flybasområde där vi skulle ha mer eller mindre ett Bas60-uppträdande vid dessa huvudbanor, baskartan vid en övning såg minst sagt spännande ut.
Av bas2000 blev det inget, det var för tungt inriktat på nationellt försvar. Vi var fortfarande kraftfullt beroende av basförberedelser och saknade tung transportförmåga att flytta mellan flygbasområden. Ska jag vara elak så skulle en Bas2000 betjänas av en Basbat85 Light.
Ur Bas2000 sparades användbara delar och övriga delar stöptes om och gjordes transportabla, nytt baskoncept med taktisk och operativ rörlighet skapades, inriktningen var att kunna flytta flygbasfunktioner mellan olika baser. Men ingen transportkapacitet tillfördes basbataljonerna, vi skulle lita till civila åkares kapacitet. Vi stängde en del baser och lade ytterligare flygbaser i malpåse, för återtagning i händelse av försämrat omvärldsläge men vi sparade en hel del flygbaser som var förberedda och bemannade så vi snabbt kunde sprida oss till dessa och börja verka. Inriktningen var att utnyttja Host Nation support i största möjliga inriktning. Att öva på hemmaflottilj med Basbat04 skulle innebära förläggning i befintliga kaserner, äta i befintliga matsalar, genomföra klargöring på befintliga klargöringsplatser, service och underhåll i befintliga hangarer.
När Fb04 fattades fanns det längre ingen grund i att ha flygbaser som enbart kunde verka i nationellt försvar. Flygvapnet hade inte längre krav att dagligen visa sig i hela det svenska luftrummet. Man kravstälde att funktioner för nationellt försvar inte fick vara dimensionerande för materielanskaffningen. Man reducerade antalet personer i krigsorganisationen och halverade antalet basbataljoner vilket skulle motsvara att vi skulle ha två basbataljoner med ungefär 1000 man i varje bataljon. Inom den här ramen skulle försvarsmakten alltså påbörja planering.
Våra flygbaser byggdes ut fram till mitten av 1990-talet därefter har förebyggande underhåll genomförts. Omsättning av flygbasfast materiel var efter Fb04 sålunda omöjligt att genomföra. 100kbm-tankar som grävs ned i hälsingeskogarna går ju inte att använda upp till 600 mil ifrån Bryssel. Telesystemet på våra flygbaser var byggd på Ericsons AXE-teknik, vi skulle alltså haft svårigheter att genomföra vidmakthållande av dessa och inte kunnat genomföra nyanskaffning av televäxlar med övriga delar om dessa ska grävas ner här i Sverige.
I Fb09 ominriktade man flygvapnts roll till att ha ett närområdesperspektiv. Ska vi återta krigsbasförmåga enligt äldre snitt så kommer det att kosta mycket mer än vi har tillgängligt i budget.
Ett av mina valspråk är "Det är dyrt att vara fattig". Det vi kan göra är att löpa linan ut med expeditionär förmåga för våra basbataljoner. Vi kan bygga förmåga bit för bit så att det blir bra. Betänk också att Fb04 uttryckligen skrev att det skulle krävas successiva beslut om att backa tillbaka till nationellt försvar och än så länge har vi sett ett inriktningsbeslut samt några regleringsbrev.
För övrigt så genomförde delar ur andra basbataljon Fvö -12 på fredsflottilj F7 enligt krav.
J.K Nilsson
Har ett förslag i dessa kristider:
Bilda i varje län/landskap ett "försvar-råd". Opolitiskt och ej knutet till de stora akademiska/administrativa/byrokratiska kolosser. Utan folk som har ett intresse av vad som händer med hembygden i händelse av krig, kris, osv...Om strömmen och försörjningen slås ut tex.Eller att beväpnade banditgäng drar runt och plundrar o mördar..Kort sagt en totalförsvarssyn på det lokala planet. Man kan träffas förslagsvis på de nedlagda regementena runt om i landet. Eftersom FM i ett sånt läge enbart kommer att försvara pratkvarnarna i Stockholm.
Mitt recept på nya flygbaser:
Civil del:
Ge statliga bidrag till kommuner och andra som äger och driver flygplatser. Bidraget kommer med en kravlista på bana och dess underhåll, banbelysning, reservkraft, staket, snöröjningskapacitet, osv.
Flygplatserna hamnar där de hamnar.
Den viktigaste militära delen:
Skaffa fler exemplar av vår "expeditionära" flygbas med sin utmärkta rörlighet.
Komplettera med luftvärnsförband, logistikförband och mera hemvärn för skydd av baserna.
Kompletterande militär del:
Egna övningsbaser där man kan öva ostört och utan att störa civil verksamhet som även kompletterar hålen i de möjliga civila baseringarna. De som finns kanske räcker.
Udda ostandardiserade och orörliga baskompanier på flottiljerna som använder den fredstida militära infrastrukturen och som även har uppgifter för att skicka och ta emot fraktflyg för att ge och ta emot militär hjälp.
Om världsläget försämras under längre tid:
Bygg små HAS bunkrar och sprid flygplanen på flottiljerna och de få rent militära baserna så de måste slås ut ett och ett med kvalificerad ammunition.
Öka antalet basbataljoner.
Börja komplettera med fler rullbanor och 20 år senare har Bas 90 återuppstått.
Förbered Landvetter och Arlanda för tunga militära uppgifter.
@Miljöpartist
Läser man hela propositionen så hittar man även att det tydligt anges att det ska finnas två flygbasbataljoner.
Det står även (sid 35-36) att "Befintlig materiel kan i viss utsträckning vidmakthållas i syfte att användas som utvecklings- och
kompetensresurser eller ersättnings- och förstärkningsmateriel så länge
det är operativt och produktionsmässigt motiverat. I övrigt bör materielen
avvecklas. Omfattningen av resurserna beslutas av statsmakterna och
skall vara föremål för en kontinuerlig uppföljning och analys. Utöver
insatsorganisationen skall Försvarsmakten ha en kompetensbas och
utvecklingsförmåga för att kunna möta nya hot och utmaningar."
Så jag kan inte se annat än att regeringen var synnerligen tydlig med att man visserligen skulle bibehålla kompetenser men att det inte skulle vidmakthållas mer än två flygbasbataljoner. Försvarsmakten behöll även två utbyggda bas 90-baser (Jokkmokk och Hagshult) vilket mer än väl är tillräckligt för att kunna bibehålla kompetensen. Att hålla kvar vid mer materiel och infrastruktur än så hade varit tjänstefel, även om vi idag förmodligen hade varit glada för det. Men man kan inte både äta kakan och ha den kvar, och FB04 var tydligt med att kakan skulle användas för internationella uppgifter.
Skicka en kommentar