Gästinlägg: Ovilja att lösa tolkfrågan

Vår tolk Javed drar upp huvan på tröjan och ställer sig mellan mig och den svenska pansarterrängbilen. Alla svettas i försommarvärmen. En misstänkt självmordsbombare har stannats i ett tätbefolkat område. Den omedelbara faran är över, men vi är helt beroende av vår tolk Javed för att reda upp situationen. Han är uppenbart obekväm, vi pratar ofta om det. Han bor i staden och någon i den växande folkmassan kommer att känna igen honom. Det går nästan att ta på hans oro och rädsla, men ändå fortsätter han att tolka för att vi ska kunna lösa uppgiften. Under de månader vi arbetat tillsammans har han ofta visat sin rädsla, men jag har aldrig hört honom klaga.

Det är snart två år sedan 20 afghanska tolkar som arbetat för Försvarsmakten i Afghanistan lämnade in en ansökan om asyl. Motivet var att de fruktade för sina liv då den svenska styrkan drar sig tillbaka. Under den tid som passerat har debatten om deras öde varit livlig. Den senaste vändningen skedde idag på morgonen då Sveriges Radio presenterade nya uppgifter som pekar på att den lösning som tillkännagavs i slutet av föregående år inte nödvändigtvis varit så funktionell som tidigare utlovats. Men vad är egentligen problemet och varför har denna fråga dragit ut under så lång tid?

En grundläggande fråga och något som ofta skapat missförstånd i debatten har varit varför tolkarna är i behov av asyl. Asyl ges självklart inte enbart för att någon arbetat för Försvarsmakten i Afghanistan. Det verkliga behovet av asyl ligger i vad de gjort under tiden de varit anställda. Vad som skiljer dem från andra asylsökande är inte bara att de är utsatta för hot och livsfara i sitt hemland. Vad som skiljer är att de är utsatta för hot och livsfara på grund av något de gjort för Sverige. Att deras arbete för våra militära förband har skapat hotbilden mot dem medför ett särskilt moraliskt ansvar. Detta har inte alltid framgått.

Ett annat vanligt argument är att svensk lagstiftning inte medger en särskild lösning för grupper av människor och att rättssäkerheten måste prioriteras. Detta är i sak helt riktigt. Argument antyder dock implicit att lagar är absoluta och tidlösa, vilket självklart inte är fallet. Bara under de senaste åren har nya lagar och förordningar stiftats och andra reviderats, bland annat för att möjliggöra den nya veteranhanteringen men inte minst för att kunna anställa våra nya personalkategorier. Nya situationer kräver revidering av gamla lagar, detta är den normala arbetsgången. Finns det något rationellt argument till varför hanteringen av tolkarna skulle vara annorlunda? Den enkla sanningen är sannolikt att det förutom ett behov även förutsätter en politisk vilja att driva igenom en sådan lagändring. En sådan skulle i så fall även gälla från den tidpunkt lagen stiftas, och kan inte tillämpas retroaktivt, men kan ändå vara en bärande del i en mer långsiktig lösning.

Ytterligare röster har menat att hanteringen av tolkarna är helt Försvarsmaktens ansvar och att myndigheten borde anställa dem i Sverige och därför låta dem arbetskraftsinvandra. Men denna Schindler’s List-lösning är lika lockande som orimlig. Förutom att ett sådant agerande endast kortsiktigt rundar grundproblemet är det även orimligt att förvänta sig att en myndighetschef medvetet skulle kringgå lagstiftningen på det sättet.

Den 20 december presenterade migrationsminister Tobias Billström att man i ett samarbete mellan Migrationsverket och Försvarsmakten hittat en lösning genom FN:s kvotflyktingprogram. Kritiska röster har menat att detta är att banka ner runda klossar i fyrkantiga hål då inte heller detta regelverk är framtaget för att hantera situationer likt tolkarnas, och att den inte kan anses vara en långsiktig lösning då Sverige själva inte äger denna process.

Ett stort problem har även varit att inga detaljer, vare sig om processen i sig eller några tecken på att den fungerar, har presenterats med hänvisning till sekretess. Att hålla på sekretessen då det rör enskilda ärenden är förståeligt, men när det gäller själva processen är det olyckligt och även presumtivt farligt. Det är inte bara avgörande att tolkarnas behov av asyl prövas på ett riktigt sätt. Det är även avgörande att alla inblandade kan känna ett förtroende för den valda lösningen och det är svårt, för att inte säga omöjligt, för individer att känna tillit till en process som de inte får någon information om.

Om de uppgifter som Sveriges Radio idag presenterat visar sig stämma är det allvarligt. Inom organisationen kan effekterna mätas i skadad tillit, men vi ska aldrig glömma att effekterna för tolkarna kan vara mycket värre. Detta är även det arv vi kommer att ta med oss till nästa insatsområde. Det måste vara en lösning som kommer att fungera långsiktigt och som alla – officerare, soldater och sjömän – kan känna tillit till och på ett enkelt sätt förklara för framtida lokalanställda nästa gång en hotbild uppstår.

David Bergman
Kapten, doktorand, författare och Afghanistanveteran

10 kommentarer:

Martin sa...
22 april 2014 12:56  

Öh, deltog inte regeringen i sverige i kriget i Afghanistan för att hjälpa lokalborna? Dessa tolkar har alltså fått hjälp att försöka göra Afghanistan till det de vill. Varför är vi skyldiga att ge dem skydd, bara för att vi hjälpt dem? Knäppt resonemang tycker jag.

Martin sa...
22 april 2014 12:58  

Var inte anledningen till kriget i Afghanistan att hjälpa lokalbefolkningen? Dessa tolkar har alltså fått militärt stöd, bekostat av skattebetalare i sverige. Varför är skattebetalarna skyldiga att ge dem skydd bara för att vi hjälpt dem en massa redan? Knäppt resonemang.

Jan Burman sa...
22 april 2014 13:19  

Nu skall man nog vara försiktig med att bara rakt av köpa vad tidningarna redovisar. Jag har hört av kollegor som varit och är där att de tolkar som vi har behov och nytta av har vi med oss redan från Sverige. Sedan dyker det upp boende som säger sig vilja tolka åt oss men av en kvalité som är okontrollerbar. Många gånger berättas det för mig verkar dessa tolkar mer "förhandla" med motparten utan att redovisa exakt vad som sägs. En riktig tolk skall vara som en översättningsmaskin och inte lägga in egna åsikter eller värderingar.

Nu vet jag inte om dessa mina uppgifter är rakt igenom korrekta, men det är vad jag hört. Själv har jag jobbat mycket med tolkar här hemma i Sverige och jag kan tala om att det är en enorm skillnad på utbildade tolkar och bara "översättare" som vill hjälpa till.

Det enda rätta är att inte tacka ja till dessa erbjudande från lokalbefolkningen. Det uppstår bara onödiga hotbilder till ingen eller ringa nytta.

Roger Klang sa...
22 april 2014 14:37  

Det är inte FM:s uppgift att hantera flyktingfrågor på individnivå. Vi har olika myndigheter för att de ska syssla med det de ska syssla med. Just denna fråga hamnar på Migrationsverkets bord.

Det hela tycks vara ett flagrant försök av miljöpartistiska journalister att styra opinionen så att den ska passa deras världsbild. Och fårskocken tycks köpa det trots att det är så dumt så det är korkat av dem.

Roger Klang

Unknown sa...
22 april 2014 15:25  

@Bjurman, Ni är snett på det och bör lyssna mindre på hörsägen. Tolkarna kontrolleras, både avseende säkerhet och språklig förmåga. Sen är det självfallet så att en militärtolk från Tolkskolan är bättre på sitt jobb än en lokal afghansk tolk, då avseende det språkliga. Det en militärtolk ofta brister på är den kulturella förståelsen, lokalkännedom och den uppenbara bristen att militärtolken verkar i en främmande miljö (oftast). Dessa egenskaper besitter lokaltolken och är i många fall långt viktigare än att göra en korrekt och ordagrann översättning.
Militär- kontra lokaltolk kompletterar varandra, för mig är dock en lokaltolk långt mer användbar än en militärtolk. Men alla är vi olika.

Patric Hjärtmyr sa...
22 april 2014 19:01  

Jag var i Afghanistan 2008, vi hade inga militärtolkar med oss på våra uppdrag, det fanns men de översatte åt chefen. Vi kunde utföra vårt uppdrag utan tolkarna, så deras roll är kraftigt underskattad av alla som inte varit på plats! Självklart ska vi ta hem dom till Sverige och ge dem en ny framtid i vårt land, det är vi skyldiga dom. Tolkarna som jobbar för ISAF betraktas ju av en del av befolkning som kollaboratörer och vi vet ju av gammal erfarenhet hur dessa behandlades av "befriarna" 1945. Så "vi" var likadana då, varför ska de vara bättre nu?
Ta hem dom till Sverige, låt de utvecklas och skapa sig ett nytt liv hos oss!

Jan Burman sa...
22 april 2014 19:55  

Men det beror nog på vad man anser att en tolk skall göra och vilken uppgift han skall fylla. Har man bara med honom som någon form av legitim anledning att man finns till och han skall bana väg som någon form av kompis för att gruppen skall stå på god fot med de man möter förstår man nog inte vad man skall med en tolk till. Däremot om man använder tolken som ett "översättningsverktyg" när jag som chef presenterar mig, förklarar vad vi gör där och inleder ett samtal som jag styr färgat med tanke på vad jag har för uppdrag använder jag tolken rätt. Men de rapporter jag fått så var det tolken som förde samtalet, visserligen i gruppens namn men med den inriktningen att man skulle förbrödra sig. Till vilket pris och exakt vad som sades var det ingen som exakt visste utan man fick lita på tolken och dennes omdöme. Nåväl, jag var ju inte där och jag bara redogör för vad jag hört. Anledningen till att de lokala tolkarna ville hjälpa till kan då i så fall vara att man trott sig mer eller mindre blivit lovad att man tillsammans med släkten skulle få komma med till Sverige. Tanken borde i vart fall slagit de ansvariga. Av den anledningen är jag tveksam till att använda sig av tolkar man inte säkert kan lita på. I mitt jobb har jag ofta fått erbjudande i samband med förhör att få hjälp av närstående eller bekanta som velat hjälpa till med tolkningen. Det är väldigt lätt att falla till föga om inte annat av rent bevkvämlighetsskäl. Men man får inte tänka så, en tolks uppgift måste alltid garanteras trovärdigt och får inte hos någon misstänkliggöras.

Unknown sa...
22 april 2014 21:55  

@Bjurman, återigen spekulationer och hörsägen.
Den som för samtalet för även tolken, oavsett om det är en militärtolk eller lokaltolk.
De lokala tolkarna är anställda. de hjälper inte till utan utför ett välavlönat arbete.

Johan Metreus sa...
26 april 2014 02:06  

Spelar det någon som helst roll om det var utbildade tolkar eller någon talibans polare? Till syvende og sisdt valde FM - inte UD, migrationsverket eller lokalbefolkningen - som valde att anlita dem, och därigenom acceptera det moraliska ansvaret för deras säkerhet eftersom det i de flesta kretsar anses mindre fint att slänga de egna till vargarna. Med tanke på att vi släpper in syrier som skjuter varandra efter bråk i kyrkan utan att pröva dem individuellt vore det väl själve fan om vi inte kunde finna plats för folk som faktiskt utfört tjänster för konungariket Sverige.

Peter sa...
3 maj 2014 17:03  

Tolkarna kan föra sig väl i både tal och skrift. Vad skall vi då göra med alla de andra vi anställt lokalt,vid gaten i matsalen, som gör arbete inne på campen och inte kan föra sig lika bra i tal och skrift som en tolk och äv en de har fotats,noterats av en motståndare...Hjälper vi tolkar ska alla de andra också få asyl

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade