I den försvarspolitiska valguiden inför valet 2014 har turen idag kommit till Moderaterna där Cecilia Widegren står för svaren.
1. 2014
har varit säkerhetspolitiskt omtumlande. Hur ser ni på omvärldsutvecklingen och
framförallt Sveriges säkerhetspolitiska möjligheter att påverka den? Vad händer
vid en ytterligare försämrad utveckling jämfört med idag?
– Osäkerheten i omvärlden har
ökat. Händelseutvecklingen i Ukraina och den ryska aggressionen har medfört ett
förändrat säkerhetsläge i Europa som också påverkar Sverige. Bedömningen är dock
fortsatt att ett enskilt militärt väpnat angrepp mot Sverige är osannolikt. På
längre sikt kan militära angreppshot dock inte uteslutas. Den risken har ökat,
även i vårt närområde.
Vi ser även med oro på
utvecklingen i Mellanöstern och Nordafrika. Flera länder i regionen riskerar
att bli ”failed states” som inte kan kontrollera sitt territorium. Det öppnar
upp för terrorism och organiserad brottslighet som i förlängningen även innebär
hot mot Sverige.
Omvärldsläget har med andra ord
förändrats och Sverige måste dra vissa säkerhetspolitiska slutsatser av det.
Utmaningen som Moderaterna och
Alliansregeringen stod inför när vi tillträdde 2006 var att Socialdemokraterna
under lång tid hade monterat ned försvaret. Ett 60-tal förband och enheter hade
lagts ner och behovet av att reformera det förrådsställda invasionsförsvaret
från kalla krigets tid var stort.
Det fanns två parallella
organisationer – en med värnpliktiga för försvaret av Sverige och en utlandsstyrka
rekryterad på frivillig basis. Resultatet var att samma soldater inte kunde
användas för försvaret av Sverige och i utlandsstyrkan. Enheter som ställts upp
för tjänstgöring utomlands splittrades vid genomförd insats. Med andra ord
lades de enheterna ner vid den tidpunkt då förbandet var som bäst samövat.
Det är mot den bakgrunden man
måste se försvarsreformen som syftar till att stärka försvarsförmågan genom att
bygga tillgängliga och professionella förband.
Dessutom fördjupar vi vårt bilaterala försvarssamarbete med Finland och
vi behöver fortsätta utveckla våra samarbeten inom Norden, EU med USA och
tillsammans med Nato. Ytterst strävar vi efter ett NATO-medlemskap.
2. ÖB
har sagt att när insatsorganisation 2014 fullföljts kan Sverige försvaras mot
ett begränsat väpnat angrepp i en specifik del av landet i en vecka, sedan
måste utländsk hjälp ha anlänt. Är detta en rimlig målsättning för svensk
försvarsförmåga eller bör den förändras? Om svenskt försvar fortsatt ska vara
beroende av snabbt internationellt stöd – vem/vilka ska stå för stödet och hur
ska stödet garanteras?
– Frågeställningen leder tanken
i riktningen att Sverige plötsligt kan komma att behöva försvara sig mot en
invasion som syftar till att ockupera hela eller delar av landet. Vi vill
därför inledningsvis understryka att det inte finns en sådan hotbild mot
Sverige i dagsläget. Vi ser, trots den ökade oron i vårt närområde, inte något
reellt invasionshot mot Sverige under överskådlig tid.
Däremot kan vi självklart inte
utesluta incidenter av militär art och därför är det centralt att fortsätta
arbetet med den försvarsreform som syftar till att bygga tillgängliga och
professionella förband. Låt oss komma ihåg att tidigare hade huvuddelen av
förbanden i arméns insatsorganisation mellan 1-3 års beredskapskrav. Det var
med andra ord inte ett försvar som kunde möta den typ av hot som skulle kunna
uppträda i dag. De förslag Allianspartierna presenterade i våras innehåller
åtgärder som vi menar möter denna hotbild, såsom 70 nya Jas Gripen E, att
ubåtsförmågan stärks och anskaffning av nytt medelräckviddigt luftvärn.
Sammanlagt vill vi satsa 27 miljarder extra fram till år 2024.
Vi vill också understryka att
Sverige bygger säkerhet i samarbete med andra stater. De senaste åren har vi
stärkt vår förmåga att ge och ta emot militärt och civilt stöd. Därmed tas
viktiga steg i enlighet med solidaritetsdeklarationen. Det nordiska samarbetet
NORDEFCO fördjupas kontinuerligt med konkreta områden. Under våren 2014 antog
Sverige och Finland en gemensam handlingsplan för att stärka försvarssamarbetet
länderna emellan.
Flera viktiga steg har tagits i
Sveriges samarbete med Nato. Förra sommaren beviljades Sverige att få öva med
Natos snabbinsatsstyrka NRF genom bidrag till dess tillhörande reservstyrkeregister.
I år har regeringen gett Försvarsmakten i uppdrag att inleda avtalsförhandlingar
med Nato om värdlandsstöd och i torsdags fattades ett regeringsbeslut om
undetecknande av avtal om värdlandsstöd.
Moderaterna ser det som ett
nästa naturligt steg att gå med i Nato. Dock finns i dag inte det breda
folkliga och parlamentariska stöd som krävs för en svensk ansökan.
3. Vad
i tidigare fattade försvarsbeslut skulle ni vilja ha ogjort i syfte att ge
Försvarsmakten en bättre förmåga att lösa sina uppgifter i framtiden?
– Vi tror på att utgå från
verkligheten och förhålla oss till den. När vi tillträdde 2006 var
reformbehovet av försvaret mycket stort och vi har arbetat målmedvetet sedan
dess med att höja vår försvarsförmåga samtidigt som vi tar ansvar för statens
finanser.
4.
Försvarsmakten, FOI och Riksrevisionen har redovisat stora ekonomiska obalanser
inom försvarsbudgeten för att insatsorganisation 2014 ska kunna intas.
Samtidigt har Försvarsberedningen föreslagit budgetökningar de kommande tio
åren om totalt 27 mdr kr, vilket är långt under de obalanser som påtalats. Hur
avser ni komma till rätta med obalanserna mellan finansieringen av det militära
försvaret och dess målsättningar/uppgifter?
– Försvarsmakten har, likt alla
andra myndigheter, ett ansvar för att lösa sina uppgifter inom de ekonomiska
ramar som beslutats av riksdag och regering.
Som frågan anger har vi
tillsammans i Alliansen föreslagit budgetökningar de kommande tio åren om
totalt 27 miljarder kronor. Med dessa satsningar kommer försvarsanslaget att
ligga 5,5 miljarder högre 2024 jämfört med tidigare beräknade anslag. Försvarsmakten
har nu fått i uppdrag att föreslå hur myndigheten ska lösa sin uppgift kommande
inriktningsperiod.
5.
Sverige lägger idag knappt 1,2 % av BNP respektive 4,7 % av statsbudgeten på
det militära försvaret. Vad anser ni är en rimlig nivå? (kan anges i mdr kr)
– Det är en fråga som ständigt
måste omprövas mot bakgrund av statsfinansernas utveckling och det
säkerhetspolitiska läget i vår omvärld.
6. Vad
är det starkaste argumentet för ett NATO-medlemskap?
Moderaterna ser ett svenskt
Natomedlemskap som ett naturligt steg. Nato är en aktör som har bidragit till
säkerhet och stabilitet i Sveriges närområde och globalt. Genom medlemskap kan
Sverige delta i Natos planering och beslutsprocess fullt ut och därigenom vara
med och påverka beslut som har effekter för vår säkerhet. Med ett medlemskap
skulle Sverige omfattas av Natos artikel 5, det vill säga Natos kollektiva
försvar. Den aspekten av Natosamarbetet har förstärkts som ett resultat av
händelseutvecklingen i Ukraina.
7. Vad
är det starkaste argument mot ett NATO-medlemskap?
Det är fråga som bättre ställs
till ett parti som inte vill att Sverige ska bli NATO-medlem.
8. Ska
Sverige delta i en internationell militär insats för att skydda civila undan IS
även om någon FN-resolution ej kommer till stånd?
Moderaterna anser inte att
Sverige ska delta i en militär insats i Irak utan stöd av en FN-resolution.
I dagsläget bidrar Sverige med
humanitär hjälp på plats i Irak. Regeringen har förstärkt det stödet i takt med
att situationen i Irak har försämrats. Sverige har också en viktig roll i att
påverka FN att göra mer för att få till stånd en effektiv strategi för att
återupprätta ett lagligt, demokratiskt och representativt styre över de områden
som ISIL, nu har erövrat.
Försvarsmakten bistår Myndigheten
för samhällsskydd och beredskap (MSB) med transportflyg för att hjälpinsatserna
till flyktingarna i Irak ska komma fram.
9.
Rekryteringen till soldatyrkena går väl, men få stannar den tid som krävs för
att Försvarsmakten ska få ihop förmågan och även ekonomin. Vilka åtgärder ska
vidtas för att komma till rätta med personalförsörjningen? Hur ställer ni er
till att återinföra någon form av värnplikt?
Moderaterna vill inte
återinföra värnplikten. Försvarsmakten föreslog själv ett system med frivillig rekrytering
inför försvarsbeslutet 2009 och det står Moderaterna bakom. Den frivilliga
personalförsörjningen ger försvaret mer kompetent och samövad personal och
möjliggör en mer effektiv organisation. Frivilligheten stärker Sveriges
försvarsförmåga. Värnplikten är dessutom vilande och kan återaktiveras vid
behov.
Däremot finns det ett behov av
att utveckla personalförsörjningen. Att Försvarsmakten kan erbjuda attraktiva
anställningar och utbildningar är avgörande för försvarets framtid. Det är
viktigt att det finns tillräckliga incitament för soldater och sjömän att
fullfölja sina kontrakt och att Försvarsmakten även fortsatt har en god
folkförankring för att säkerställa en god rekryteringsgrund.
10. Det
civila försvaret hamnar ofta i skymundan i debatten, men rustades liksom det
militära ner kraftigt under 90- och 00-talen. Hur vill ni förbättra det civila
försvaret?
Den bredare hotbild vi nu ser
med mer gränslösa och oförutsägbara utmaningar gör att det civila försvaret
blir allt mer betydelsefullt. Det civila försvaret har viktiga uppgifter i att
värna vitala samhällsfunktioner, värna civilbefolkningen och bidra till
Försvarsmaktens förmåga vid krig. En stark krisberedskap i fred lägger grunden
för ett starkare samlat försvar vid höjd beredskap och i krig.
Regeringen gav Försvarsmakten i
uppdrag att återuppta den militära försvarsplaneringen. Därefter fick
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i uppdrag av regeringen att
utveckla planeringen av det civila försvaret i samband med höjd beredskap.
Regeringen har också gett MSB i uppdrag att under hösten lämna underlag om det
civila försvaret inför regeringens försvarspolitiska proposition.