Julkalender 2014: Lucka 15 – granatkastare

Bataljonsartilleriet i Armén har under lång tid varit eftersatt och väntat på förnyelse. Under 90-talets mekanisering av arméförbanden renodlades bataljonsartilleriet mot 12 cm granatkastare och man lämnade de snabb- men kortskjutande 10,5 cm haubitsarna. Dessa hade också en grupperingstid vars längd gjorde dem föga lämpliga att använda i den moderna stridsmiljön, särskilt när det gällde understöd av rörliga mekaniserande förband med högt stridstempo. Att åka ifrån sitt understöd är varken lämpligt vid anfall eller reträtt. 12 cm granatkastarna hade också fördelen att få en ny svensk precisionsammuntion mot stridsfordon (STRIX), vilket möjliggjorde bekämpning av sådana med indirekt eld.

På sikt var avsikten att ersätta 12 cm granatkastarna med en modernare mekansierad 12 cm granatkastare som både skulle kunna förflytta sig i takt med de mekaniserade förbanden, snabbgrupper, ha en hög eldhastighet och framförallt även erbjuda sin besättning skydd. Systemet kom att kallas AMOS (Advanced Mortar System) och utvecklades gemensamt med Finland. Medan den finländska varianten skulle placeras i en vapenhuv på en pansarterrängbil, utvecklades den svenska för stridsfordon 90. Inte nog med detta utan systemet var även avsett att ha dubbla eldrör, vilket gav en mycket hög eldhastighet och dessutom möjlighet till multiple round, simultaneous impact, d.v.s. att granat sköts i rask takt med olika uppsättning (vinkel), men med samma nedslagspunkt och tid. Därtill kunde systemet även avge direktriktad eld med högeldhastighet, vilket gav ytterligare dimensioner i den mekaniserade striden.

Idag har Finland sina AMOS i operativ tjänst sedan många år. Så hade fallet kunnat vara i Sverige också – men den första regeringen Reinfeldt ville annat. Våren 2008 strök Genomförandegruppen en materielprojekt utan att Försvarsmakten eller FMV hade möjlighet att påverka detta. Om denna "amatörernas afton" har skrivits rätt mycket genom åren på denna blogg och även Riksrevisionen har i hårda ordalag kritiserat detta, då flera av materielprojekten därefter fått läggas tillbaka, både försenade och till avsevärt högre kostnader. När AMOS avbröts av Genomförandegruppen återstod några hundra miljoner kr plus ammunitionsanskaffningen till systemet hade varit infört i organisationen. Riksrevisionen konstaterade dessutom i sin rapport att kostnaderna för att avbryta projektet översteg den besparingspotential som Genomförandegruppen identifierat. Därutöver blev vidmakthållandet av äldre granatkastare kostsammare då underhållet på dessa sedan år avbrutis p.g.a. att de skulle ersättas, samt en bestående merkostnad då mer personal krävs för att operera dessa jämfört med AMOS.

Om vi i Sverige blev sura för att Norge hoppade av Archer-anskaffningen, så kan man ju därtill gissa hur Finland upplevde det när vi i Sverige plötsligt avbröt anskaffningen av AMOS där finsk försvarsindustri var kraftigt inblandad.

För Försvarsmakten blev konsekvensen att markstridsbataljonerna stod utan långsiktigt lösning på bataljonsartilleri och resultatet i den lättrörliga eran med prioritet på internationella insatser blev att utrusta alla förbanden med den lätta 8 cm granatkastare som tidigare varit understödet för jägarförbanden. Ett mycket klent understöd för mekaniserade förband, särskilt betänkt tillgängliga ammunitionstyper. 12 cm granatkastarna behölls dock i malpåse, men skulle inte användas. Ett beslut vi kan vara glada för idag, då dessa nu kan återföras till Arméns bataljoner och nu även Hemvärnet.

Någon mekaniserad lösning på bataljonsartilleriet låter dock vänta på sig, utan det blir fortsatt till att dra granatkastarna efter fordon och sedan gruppera dem på samma sätt som gjorts sedan 1941 då systemet togs fram. Samtidigt står fortfarande 38 specialbyggda stridsfordon 90-chassin i förråd i Hägglunds i väntan på sina vapenhuvar. De lär få vänta och svenska arméförband lär få fortsätta med bataljonsartilleri på samma sätt man gjort sedan 1941.

Numera skrotat försöksfordon för Grkpbv 90 AMOS
Granatkastare m/41



28 kommentarer:

Kimsan sa...
16 december 2014 kl. 22:46  

Chockad när jag fick veta detta för några år sedan. Skandal!

Anonym sa...
16 december 2014 kl. 23:22  

Finnarna blev inte bara sura.. resultatet blev att SEP avbröts och vi köpte AWV, (PAtria 360) som kompensation. Men det är det få som vill erkänna...

Så det var ytterligare 1 miljard SEK i utvecklingspengar som inte användes.

Sommarfararen sa...
16 december 2014 kl. 23:34  

Allan Widman var ju en av de personerna som låg bakom detta komplett idiotiska beslut. Han får gärna förklara sig. Det bästa är att rösta på det enda parti som verkligen skulle tillföra nya medel till försvaret - Det är inte FP...

Dan sa...
16 december 2014 kl. 23:40  

Femte kolonnverksamhet. Varken mer eller mindre.

Anonym sa...
17 december 2014 kl. 01:43  

"När AMOS avbröts av Genomförandegruppen återstod..."

Det finns olika versioner av verkligheten herr Wiseman.

Saxat ur herr Widmans blogg.
20 november 2014 04:27

"AMOS och LvRb på Visby var avskrivet långt innan Genomförandegruppen tillsattes."

Tyvärr är det väl samma visa när det gäller granatkastare som mycket annat. Det fanns inget behov av dessa i Afg och därmed utgick behovet.

Det är väl också på sin plats att erinra om alla de utredningar och studier som gjordes efter andra världskriget och fram till dess vi hittade hotbilderna i plånboken.
Slutsatserna var att alla förbandstyper(ledning, sjukvård, understöd,-art,-grk,-lv m.m.)som ingår i ett förband skall ha samma framkomlighet, skydd, framryckningshastighet o.s.v.

Glädjande är dock dagens inlämnade underlag från FM. Här står mycket som undertecknad och andra hävdat i många år. Lysande uppvaknande. Lite sent kanske det kan tyckas men ändå. Bättre sent än aldrig;-)

Mer glädjande är dagens rapport om den stora branden och varför den blev så stor. Många slutsatser som liknar mina.

Ännu mer glädjande är MSBs rapport om sitt egna och andras åtagande vid kris och krig. Ännu ett uppvaknade, mycket av det redovisade, helt enligt mina tidigare framförda åsikter.

På det hela taget en dag då den där verkligheten verkar ha kommit ikapp vissa delar av samhällssystemet.

Nu ska vi se hur många år det behövs för att få med våra politiker på tåget?

Suck!

F.d. Teaterdirektören.

P.S. December 1989. En politiker kommer ut från omröstningen, där man lagt ner bland annat I17, och lägger armen om en major från regementet.
"Vad säger du nu när vi lagt ner Bohus Bataljon?"

Majoren tittar upp och svarar.
"Ni har lagt ner två brigader och en hel del fristående bataljoner"

Politikern stirrar på majoren och säger.
"Va fan säger du, det var väl bara en bataljon, det heter ju Bohus Bataljon"?

Johan Kylander sa...
17 december 2014 kl. 06:43  

En första klassens äkta och gedigen praktskandal av gräsligaste märke.

Bjäen sa...
17 december 2014 kl. 07:23  

Samma soppa finns i Archer. Hur många moderna artilleri enheter finns tillgängliga idag?
Vad jag förstått finns inget krigsplacerat artilleri idag i krigsplacering.

Kimsan sa...
17 december 2014 kl. 09:36  

Men borde inte AMOS passat som handen i handsen på den nya "Expeditionära försvaret"?

Talibanerna springer ut ur sina grottor och svenskarna ber om understöd, "pang"!, dimper ner några granater från en närliggande AMOS understöd av 9040C istället för att ringa NATO hkv och be om några F-16 på standby och 5-10min senare så kanske det smäller...

Aggghhh, suck :(

Johan sa...
17 december 2014 kl. 09:46  

Varför kan vi inte bara kopiera finnarnas sätt att materialförsörja försvaret? Det verkar ju onekligen som de med mindre pengar får betydligt mycket mera pang samt att deras beslut är mer långsiktigt hållbara.

Johan sa...
17 december 2014 kl. 09:47  

Varför kan vi inte bara kopiera finnarnas sätt att materialförsörja försvaret. Det verkar ju onekligen som om de får betydligt mycket mer pang för pengarna.

Rifleman sa...
17 december 2014 kl. 09:58  

Det är inte bra för min mentala hälsa att läsa denna julkalender.

En slutsats jag har dragit är att hela systemet måste ändras. Hur är det möjligt att historien hela tiden upprepas? När försvaret behövs som mest är det som svagast.

Vad som krävs är en grundlagsändring som definierar en lägsta nivå på anslag, tex 2 % av BNP. Försvaret måste i större grad få styra sig självt. Ta bort de politiska fingrarna från syltburken!

/R

Carlsson tycker sa...
17 december 2014 kl. 10:36  

Det svenska artilleriet utmärker sig (har utmärkt sig) genom att alltid ha för kort räckvidd. Citat artillerilärare på Militärhögskolan.

Det påstås att det uppstod strid mellan infanteriinspektören och artilleriinspektören angående utbildningsvolymer (lika med pengar till truppslaget) och infanteriinspektören beslutade att införa 12 cm GRK som bataljonsunderstöd och därmed kunde utbilda dessa på infanteriregementena.

Inom artilleriet har diskussionerna mest handlat om deras "egen strid", artilleribekämpning (bekämpning av fiendens artilleri med eget artilleri.

Så det finns förklaringar till det mesta. Tvåhundra år av fred sätter sina spår!

Gronvita sa...
17 december 2014 kl. 11:45  

Den här julkalendern är frustrerande.
För det första är den lysande konkret och klargörande. Bra skriven också.
För det andra är eländet minst sagt deprimerande.
Och för det tredje vet man att ingen enda ansvarig någonsin kommer få ta sitt ansvar för soppan.
Inte konstigt om alla försvarsintresserade blir storkonsumenter av nervlugnande och magsårsmediciner.

Unknown sa...
17 december 2014 kl. 12:28  

FMV studerade under 2010 utbudet på marknaden. Sammantaget har studierna kommit till att det finns två olika koncept. Skillnaden mellan koncepten är förmågan att skjuta med egen personal under splitterskydd. Skjutning med personal i skydd fordrar en teknisk lösning med vapnet monterat i ett torn. Det andra konceptet har en enklare teknisk lösning med vapnet monterat inne i fordonet och luckor som öppnas vid skjutning.

Avseende konceptet med torn erbjuder Patria två lösningar; AMOS och NEMO. Båda lösningarna finns utvecklade för Pansarterrängbil 360. För montering på stridsfordon 90 (CV90) återstår utvecklingsarbete.

Kostnader

Koncept "torn" är cirka dubbelt så dyrt som koncept "öppen lösning" avseende vapensystemet. Marknadsvolymen öppna lösningar är större och kan därför ge besparingar på ammunitionskostnaderna under livscykeln genom internationella samarbeten.

Kostnader för att anskaffa 50 st. Granatkastarpansarbandvagn 90120

AMOS bedöms uppgå till ca 1 800 - 1 900 miljoner kr exklusive fordon. Idag finns 40st chassin i förråd som skulle gå att nyttja för det ändamålet.

Kostnader för att anskaffa 50 st. NEMO med nyanskaffning av ytterligare Patgb 360 bedöms uppgå till ca 2 500 —3 000 miljoner kr inklusive fordon.

Wiseman sa...
17 december 2014 kl. 12:52  

Robert Ericsson,

Det finns två stora skillnader mellan torn och öppen lösning och det är tid till skott och möjligheten att skjuta direktriktad eld. Ett system som kan skjuta direktriktad eld har också mycket större möjlighet att uppträda i anslutning till det understödda förbandet.

Unknown sa...
17 december 2014 kl. 14:27  

Fast överlevnadsprocenten för en öppen lösning är ju inte imponerande direkt. För direktunderstöd har vi ju stridsfordon 90 med sin lite lättare form av öppen lösning ovan på detta. Allt som idag inte är splitterskyddad är att anse som förlorat på dagens slagfält. Undantaget jägarförbanden som uppträder på annat sätt med annan målsättning. Jag tror personligen att det man i dessa sammanhang bör fokusera på är ammunitionen. I fallet AMOS finns möjligheten att skjuta två skott tätt efter varandra vilket är guld värt mot stridsvagnar med ex Arena. Den första projektilen aktiverar Arena den efterkommande slår en halv sekund senare ut stridsvagnen då Arena inte hänger med. Förutsatt förståss att lämplig slutfasstyrd ammunition används.

J.K Nilsson sa...
17 december 2014 kl. 17:25  

Läser man vad det finska försvarsdepartementet skriver om olika anskaffningar så inte är dom så billiga.

J.K Nilsson

Kimsan sa...
17 december 2014 kl. 18:03  

Jan, för en gång skull håller jag med dig. Det ska vara skyddat.

Finns ett exempel under Irak-kriget 2003 då en Irakisk artilleri granat fick maximal tur(eller otur)och slog ner i en AAV7 från USMC som hade öppna takluckor för att lufta eller av annan anledning var öppna då soldaterna trodde det var någorlunda säkert att ta en kort rast. Kvar i vagnen var endast besättning som utplånades medan endast mindre skador och blåmärke drabbade soldaterna utanför.

Med tanke på att artilleriet blir noggrannare och mer exakta med datorer och styrda granater så är maximalt skydd att föredra.

Motmedel typ Arena och Trophy kan inte hantera indirekt eld, "än". Deras radar läser bara 180-360grader i sidled och några grader uppåt så Excalibur, BONUS och STRIX och allt vad det heter kan fortfarande slå hål på strv tak

John Metreus sa...
17 december 2014 kl. 19:20  

Herr Widmans påstående att
"AMOS och LvRb på Visby var avskrivet långt innan Genomförandegruppen tillsattes." styrks inte av det officiella pressmeddelandet "Effektivisering av försvarsmaterielförsörjningen - omprövning av materielprojekt"

http://www.regeringen.se/sb/d/10209/a/111475

Där står det uttryckligen att "- Genomförandegruppen har identifierat ett antal materielobjekt som bedöms som möjliga att avbryta eller reducera."
Längre ned identifieras "Verksamheter som avbryts" med "-Utveckling av granatkastarpansarbandvagn (AMOS)" på fjärde plats.

Ang Robert Ericssons inlägg 17 december 2014 12:28 finner jag denna mening lite märklig: "Marknadsvolymen öppna lösningar är större och kan därför ge besparingar på ammunitionskostnaderna under livscykeln genom internationella samarbeten."
På vilket vis skulle ammunitionen skilja sig åt?
Sedan vet jag inte om grk är det lämpligaste vapnet för direkteld...

Stridspitt sa...
17 december 2014 kl. 20:51  

Försvarsbeslutet att inte gå vidare med AMOS togs 2009. Då var en tid då svenskt försvar, eller vad man ska kalla det, i huvudsak bedrevs i Afganistan med SOG så vad skulle man med ett avancerat vapensystem för rörlig strid med mekaniserade förband till?

Om jag var författare av spänningsromaner konspiratoriska inslag för millitärt överintresserade personer med så skulle nog min spin på den här historien vara att AMOS innehåll kontrollteknologi som Sverige inte fick export tillstånd för. Utan den var det lika bra att skota hela projektet.

Unknown sa...
17 december 2014 kl. 21:32  

Riktigt Wiseman- ville mer förmedla de olika alternativen samt priset.

Utan budgettillskott kan vi titta oss i månen efter detta.

Sommarfararen sa...
18 december 2014 kl. 01:33  

Wiseman - glöm inte bort det fasta kustartilleriet! Varje Ersta-batteri kostade ca 1 miljard att bygga. Allt förstördes mellan 2000 och 2004. De mest moderna batterierna förstördes först till en kostnad av ca 25 miljoner per fort. Att konservera batterierna hade kostat ca 60 000 kr per år - el till ventilationen vilket är mindre än räntan på kostnaden för att förstöra dem. Hade varit bra att ha Ersta-batteriet vid Slite nu men den är förstörd. Vilka kompetenta politiker vi har!!!

Sommarfararen sa...
18 december 2014 kl. 01:38  

Viktigaste parametrarma är att AMOS riktar in snabbare samt skjuter snabbare än en "öppen" lösning samt att AMOS kan avge eld samtidigt som den själv är utsatt för indirekt eld - det kan inte en "öppen" lösning.

Ocke sa...
18 december 2014 kl. 17:33  

Tackar för denna lucka!

Kan bara nämna att AMOS-projektet tog sitt avstamp i en analys gjord i samma veva som armén mekaniserades i mitten på 1990-talet. Med den nya stridstekniken som mekaniseringen medgav identifierades ett stort behov av ett mer lättrörligt och skyddat skjutande system med större eldkraft på bataljonsnivå.
(I jämförelse med existerande sex dragna pjäser organiserade i två plutoner.) Slutsatserna av denna analys är än idag i allra högsta grad relevanta vad gäller nationellt försvar. Behovet av och fördelarna med ett system likt AMOS är således väl underbyggda.

Vilken åtgärd vidtar då våra kära politiker? De lägger ner AMOS, som armén är i stort behov av, till en kostnad som vida ÖVERSTIGER besparingen. Syftet är bl a att på kort sikt frigöra medel, jfr SMS-lån, till internationella operationer. Beslutet fattas EFTER Georgienkriget, det sk lackmustestet.
Man kan bli desillusionerad för betydligt mindre.

Som Wiseman skriver har Finland idag 18 system operativa. Den pjäs vi använder, i princip i orginalutförande, hade ironiskt nog också Finland som första kund. Det var i december 1939...

Anonym sa...
20 december 2014 kl. 21:17  

Splitterskyddade granatkastare, hoppet inte är helt ute! Läs här:http://www.artlvklubben.se/2012/12/29/vagen-till-nytt-bataljonsartilleri/

Kristian sa...
23 december 2014 kl. 21:35  

Även om jag personligen föredrar AMOS som bataljonsartilleri så undrar jag om en 105mm haubits skulle kunna komma på fråga. Antingen dragen, enkel att t ex helikopterförflytta, eller fordonsmonterad.

Den Sydafrikanska G7 kan t ex skjuta 32 km med vanlig ammunition, 36 km med V-LAP, och kan dras av ett vanligt fyrhjulsdrivet fordon. En G7 bör vara betydligt billigare än AMOS och även om man förlorar splitterskyddet och förmågan till direktriktad eld så måste ju en 105 mm haubits vara att föredra framför 81 mm granatkastare...

Anonym sa...
29 december 2014 kl. 12:38  

Splitterskyddad granatkastare AMOS med de CV90 chassin som redan finns byggda för ändamålet, nästan 700 miljoner investerade i AMOS, nästan färdigprodukt om jag förstått rätt finns? Jag är bara lekman, så jag ställer frågan, med allt detta utvecklat, chassien redo, behovet av att följa den snabba rörelsen mekaniserade bataljoner Stridavagn 122 och stridsfordon 90 har, AMOS understöd som den bataljonerna verkligen behöver, med begränsat antal soldater i försvarsmakten. Finns ju redan AMOS som den lösning försvarsmakten måste ha, produkten är ju skräddasydd för Sveriges behov. Alla studier är gjorda, behovsanalysen är lika aktuell nu som i början på 2000-talet. AMOS på CV-chassiet är testad och använd se länk till video. Hägglunds i Örnsköldsvik (som alla vet bygger CV90) har byggt tornen till Finlands AMOS system till Patria 360. Försvarsmakten utreder olika lösningar som jag uppfattat, är det för att hitta en billigare lösning enbart eller en bättre? Men om vi förutsätter att man söker en billigare, vad kostar det då inte att utreda igen, testa, ta in offerter, utvärdera, utveckla annat system till just Stridsfordons 90 chassierna som redan är byggda för AMOS? Om nästan 700 miljoner redan är investerade i AMOS varför dra ut på tiden, fordon finns, torn kan byggas, produkten är den som vi behöver, det blir allt knappare med tanke på Rysslands allt aggressivare beteende, och krigsförberedelser? Jag avslutar med att jag förstår att pengar måste tillföras, men mina frågor baseras ju på att Peter Hultqvist (den första riktiga försvarsminister vi haft på mannaminne) ser till att splitterskyddade granatkastare igår!! tillförs armén. Självklart blir jag mycket glad för kommentarer kring mitt raljerade, jag är som sagt högs medveten att det finns saker utom min vetskap som påverkar. Länk youtube: https://www.youtube.com/watch?v=2WMp6c3LTxE

Anonym sa...
7 maj 2015 kl. 09:30  

AMOS CV90 fordonsburen granatkastare. Enligt försvarsproposotionen skall fordonsburet bataljonsartilleri äntligen tillföras. Det finns ett program på Discovery channel som heter BATTLE FACTORY. som visar hur olika militära/vapen system tillverkas. i BATTLE FACTORY episod 6, är de på Hägglunds i Örnsköldsvik med sitt andra program (I espisod 4 var det BVS 410)de gör reportage om CV 90, i en mycket kort sekvens visar de och berättar att de håller på att montera ett AMOS torn (dubbelpipig granatkastare) på ett CV90 chassi, programmet förstår jag är inspelat 2014, kan det vara en slump? ;)

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade