Gästinlägg: Fartygsunderhåll eller ökad försvarsförmåga?

Debatten och försvarslogistik fortsätter och här kommer ytterligare ett gästinlägg från användarperspektivet eller i det här fallet perspektivet som fartygschef. Debattören den här gången är ingen mindre än "Skipper", men den här gången som fartygschefen Niklas Wiklund.

Tidigare inlägg i ämnet:
– Chefen FMV Förråd, Service, Verkstäder, Thomas Salzmann
– "DDrilog", specialistofficer inom militär logistik
– Försvarsmaktens logistikchef, konteramiral Thomas Engevall
"Ursäkta röran vi bygger om" av Mattias Lagerkvist

Wiseman

–––––––––––––––––––––––––––––––––––

Fartygsunderhåll eller ökad försvarsförmåga?

Det här inlägget hade jag förvisso kunnat publicera på egen bloggplats, men för att få en sammanhängande debatt så väljer jag istället att skriva ett gästinlägg här hos Wiseman. Det handlar om försvarslogistiken, ett ämne runt det har skrivits ett antal intressanta inlägg under de senaste dagarna.

En annan anledning att jag skriver här och inte på egen blogg är att jag för ovanlighetens skull skriver i min yrkesroll och inte som försvarsdebattör. Jag är inte logistiker, och kan alldeles för lite om turerna bakom försvarslogistiken för att ge mig in i debatten med samma detaljeringsgrad som de övriga experterna. Däremot är jag och mina kollegor i allra högsta grad beroende av att logistiken fungerar, och jag kommer här att kommentera delar av det som tidigare har skrivits, men istället från ett brukarperspektiv.

Mattias Lagerqvist avslutar sitt kloka gästinlägg med följande mening.

"Huvudfrågan alla som arbetar med försvarslogistik måste ställa sig varje dag är: Hur får vi större uteffekt till våra insatsförband?"

Mitt i prick, och helt rätt! Men hur många som arbetar med försvarslogistik tänker så varje dag på jobbet? Förhoppningsvis de flesta, men tyvärr så avspeglas det inte i hur systemet är uppbyggt och hur det verkliga utfallet blir.

Jag skulle kunna ägna hur mycket tid som helst till att beskriva olika aspekter som påverkar insatsförbandet, i mitt fall fartyget som ska tillbringa så mycket tid till sjöss som möjligt. Antingen i den dagliga insatsverksamheten, eller för att öka förmågan att genomföra väpnad strid – vår huvuduppgift.

Jag väljer att i detta gästinlägg avgränsa mig till att kommentera en del i Försvarslogistikchefen Thomas Engevalls gästinlägg, nämligen fartygsunderhållet. Konteramiral Engevall skriver;

"Förbandens egen förmåga till materielunderhåll har generellt sjunkit.
Jag, och min företrädare Leif Nylander, har sett på de materielkontroller vi genomför att vi kan bli betydligt bättre på att vårda den materiel vi faktiskt har. I det ligger att förbanden, inte minst nu med anställda soldater, sjömän och gruppbefäl samt en ökande skara specialistofficerare själva bör genomföra en större del av underhållet. Det krävs några faktorer för att detta ska vara möjligt. Dels måste förbandsledningarna avdela tid för materielunderhåll med samma prioritering som ges till övningsverksamheten…

Jag ser två effekter av detta, dels att vi kan sänka kostnaderna men än viktigare är att personalen blir bättre i sin huvudtjänst och i och med det kan höja förbandets stridsvärde i och med att man klarar mer på egen hand."


Till att börja med så måste man skilja på olika typ av underhåll. Skrov- och fartygsunderhåll så som smörjning, rengöring och målning är en del. Service av motorer, felsökning och komponentbyte i datorer och system är en annan. Det är två helt olika typ av underhåll. Rörande det sistnämnda så delar jag Engevalls bild. Framförallt inom nyare fartygssystem, där garantier m.m. innebär att besättningarna inte ges samma möjlighet till att skruva, och därmed lära sig sina system. Här finns precis som Thomas skriver en risk att stridsvärdet nedgår.

Men när det kommer till den andra delen som rör mer handgripligt skrov- och fartygsunderhåll så anser jag att resonemanget är felaktigt. Motivet att vi nu med anställda sjömän och specialistofficerare bör kunna genomföra mer av detta underhåll stämmer inte.

I dag är en anställd sjöman arbetstidsplanerad precis på samma sätt som en officer. Sjömannen måste precis som officeren också ta ut kompledighet efter övningar och verksamhet till sjöss för att inte spräcka arbetstidsbanken. Lägg där till att sjömannen bedriver vakttjänst precis som officeren, vilket drar ytterligare arbetstid. Sjömannen måste dessutom kompetensutvecklas inom sin huvudtjänst, administrera sig själv i PRIO, gå allsköns obligatoriska utbildningar, upprätthålla skyddsvaktkompetens, genomföra skjutningar, FM baskrav m.m. m.m. vilket också kräver mycket arbetstid.

Detta ska då jämföras med den värnpliktige sjömannen, d.v.s. det system vi tidigare hade. För det första så var den värnpliktige inte arbetstidsreglerad. Vederbörande kunde således nyttjas för underhållsarbeten direkt efter genomförd övning när officerarna var tvungna att vara lediga. Lägg till alla helger som kunde nyttjas. Varje helg fanns det ett vaktkvarter med värnpliktiga kvar ombord på varje fartyg, och vem minns inte arbetslistan som VO och vaktkvarteret fick inför varje helg, och som skulle vara slutförd till måndag morgon. En stor del av underhållet utfördes således på helgerna, och det var ofta ett välbehövligt komplement till kajvaktandet och filmtittandet. Men den här unika möjligheten finns inte längre, och därmed så har tiden för att bedriva underhåll i egen regi kraftigt reducerats i och med att vi nu har anställda sjömän som är arbetstidsreglerade.

När det kommer till specialistofficerare i Marinen så finns det ingen som har inriktning mot skrovunderhåll. Om en specialistofficer ska leda underhållsarbete på däck så innebär det att tid för huvudtjänsten så som exempelvis signalspaning eller ubåtsjakt måste reduceras. Så har vi också tvingats göra, och det här är en av de enskilt största anledningarna att allt för många specialistofficerare inom ex ubåtsjakt har valt att lämna fartygstjänsten för andra tjänster. Därmed uppstår oacceptabla kompetensbrister som inte är reparabla i den nära framtiden. Så här kan det givetvis inte få fortsätta.

Min slutsats är därför att vi måste hitta en annan lösning för delar av det allmänna fartygsunderhållet, och i synnerhet skrovunderhållet. Det är inte optimalt att använda specialistofficerare för att smörja rullklys, måla däck och skrapa rost. De måste få utvecklas inom sin egen tjänstegren i syfte att dels stanna kvar, och dels för att de ska kunna bli vad de är ämnade att vara, d.v.s. specialistofficerare. Samma sak bör i huvudsak även gälla för sjömännen. När det kommer till maskinpersonal, vapentekniker och systemtekniker så är saken givetvis omvänt. De måste få tid för att utvecklas inom sitt gebit i den tekniska tjänsten.

Nu ska vi utöver detta lägga till parametern ”tid till sjöss och operativ effekt”. Att prioritera materielunderhåll med egen besättning lika högt som övningsverksamhet anser jag är helt fel väg att gå. I dagsläget avsätts dessutom en stor del av tiden till sjöss åt ren insatsverksamhet och en konsekvens blir då att mindre tid kan avsättas för övning i förband och i samverkan med ex Flygvapnet. Det innebär att varje timme vi kan lägga på att öva kvalificerad väpnad strid är unik välinvesterad timme. Varje timme besättningen ska ägna åt att skrapa rost, måla och smörja är en förlorad övningstimme.

Härom veckan hade vi diskussioner om just detta med personal från FMV, som hade synpunkter på just materielunderhållet. Man ansåg att det inte hade skötts enligt konstens alla regler och hade vissa synpunkter. En kollega uttryckte sig då ”Ja, du ska ju inte direkt tro att det är som på Jagarnas tid då det fanns en skeppare per kvadratmeter däck och en hel drös med värnpliktiga som stod och väntade på arbete”. En vass men talande replik som väl beskriver läget när allt inte hinns med p.g.a. högt tryck på att producera tid till sjöss.

När vi nu enbart har sju korvetter, sju minröjningsfartyg och fyra ubåtar så måste tid till sjöss prioriteras högre än allt annat. Både för att lösa insatsverksamheten och för att kunna öva, bli bättre och därmed öka försvarsförmågan. Därför bör skrovunderhållet och i viss mån även annat tidskrävande underhåll köpas in, och genomföras under den tid besättningarna är komplediga. På så vis maximeras nyttjandegraden. Jämför med de civila flygbolagen. Där flyger besättningarna på dagtid och underhållspersonalen tar hand om flygplanen på nätterna, och nyttjande graden blir maximerad.

Om det är något som borde ingå i den omtalade satsningen på ”basplattan” som borde det vara att köpa in underhåll i syfte att öka övningstiden och därmed också öka försvarsförmågan.

Jag avslutar med att ånyo citera Mattias Lagerqvist;

"Min kritik är att FM och FMV tappat fokus på FM huvuduppgift, att kunna verka vid kris och krig, och fokuserat helt på hur produktionen ska fungera i fredstid. Självklart ska detta ske med kostnadsmedvetenhet men när det ska sparas på vissa områden slår det tillbaka på andra."

Det är precis vad det här handlar om. Att huvuduppgiften ska prioriteras lika högt som underhåll av fartyget är fel. Ska vi spara pengar genom att fartygsbesättningarna ska göra det själva så har vi enligt min mening helt fel fokus. Underhållet måste få kosta om så krävs, och den mest optimala lösningen vore givetvis att Försvarsmakten hade anställd personal för att genomföra underhåll precis som vi har anställd personal för att bli bra på ubåtsjakt. Man kan ju fråga sig vilken stridspilot måste själv skruva med sitt flygplan och underhålla sin flygdräkt?


Örlkn Niklas Wiklund
Fartygschef

35 kommentarer:

krigsmakten sa...
28 januari 2015 23:21  

Hur löser Danskarna det?

"DNV navy classification for the vessel. This means that the frigate
will be subject to docking every five years. It also means that the crew has to comply with
DNV maintenance procedures as part of their daily job. This has a positive effect on the
maintenance costs and reduces the in service support cost"

http://www.aspistrategist.org.au/wp-content/uploads/2014/11/OMT-Dansh-Frigate-Programme-April-2014.pdf

uppgiven sa...
29 januari 2015 00:18  

Jag anser att både logistikchefen och Skipper har rätt i sak. Vi måste bli bättre på att underhålla vår materiel och det ska ha i princip samma status som att öva till sjöss (/i luften/på marken). Underhålls materielen inte så kommer den till sist inte att fungera när den behövs som mest.

Precis som Skipper skriver så är det däremot inte samma sak som att fartygsbesättningarna ska skrapa rost. Rimligtvis så borde det finnas en marin basorganisation som kan svara för fartygsunderhåll vid kaj.

Tyvärr så verkar läget inom marinens basorganisation vara om möjligt ännu värre än det är inom flygvapnets.

Anders Björkman sa...
29 januari 2015 04:28  

Äntligen ett intressant ämne där jag har viss erfarenhet både militärt och civilt, dvs underhåll av skrov, tankar och rör. När jag var vpl skbing och maskinist 1965/70 utfördes jobbet av en mix vpl (24/24 och 7/7) och civilanställda (45 timmars vecka) om det gjordes alls. Fast det var ju roligare att bygga om civila fartyg till örlogsdito och kriga, etc.
Min rekommendation med dagens miniflotta är att man övar krig, när det regnar och är natt, och att man utför inspektioner, vård och underhåll när solen skiner. Allt har sin tid.

Jan Burman sa...
29 januari 2015 09:18  

Ja vem tycker om att städa upp och sköta underhåll på sinarespektive arbetsplatser. På civila sidan kan man ju alltid hyra in "Polacker" som tar hand om skitjobbet. Nu är det väl inte så lätt att göra detta i militära sammanhang. Det är och förblir tråkigt med städning och underhåll varför alltid olika grupper av anställda gör allt för att förklara varför just de skall slippa. Man skall öva som man skall strida heter det och under orostider kan väl knappast civila entrepenörer sköta underhåll. Nej, billigast och bäst är att ändra på arbetstidsordningen och förklara för alla anställda att även tråkiga saker ingår i jobbet. Öka sedan personalstatusen som finns även tid till övningar genom att mixa besättningar. Man får väl ha städveckor och liknande som man har på andra företag. Att sedan kvalificerat underhåll rörande datorer o dy måste skötas av specialister det förstår väl alla. Men att knacka rost kan alla och är ingen för fin till. Det har blivit så typiskt svenskt att skitjobb skall utföras av andra bara inte just av mig!

Simplicio sa...
29 januari 2015 10:14  

Skipper,

Ett spännande stycke text från logistikamiralen du citerar.
Förutom att det ger uttryck för en ganska dimmig föreställning avseende innebörden av begreppet prioritera, så kan vi undra över vad konsekvensen av sådan prerogativ verksamhet, som den beskrivs i texten, skulle bli nu när parlamentarikerna tillskjutit medel till förbandsanslaget i syfte att öka övningsvolymen.
Dessutom kan vi ana en bakomliggande värdeavgrund beträffande den förlegade och ganska otäckt förmätna syn den - medvetet eller omedvetet - ger uttryck för beträffande vad andra personalkategorier än OF främst bör ägna sig åt ombord, och vilken kompetens som möjligen krävs för det. Det är inte utan att vi i undertonernas förlängning kan förnimma dissonanta inslag av tillmälen som beväring, underbefäl och underofficer.

Försvarsmakten en attraktiv arbetsgivare…

Mattias Lagerqvist sa...
29 januari 2015 11:23  

Bra att det inte bara är logistiknördarna som diskuterar detta utan att även brukare deltar.

Inom teknisk tjänst skiljer man på förebyggande underhåll och avhjälpande underhåll. På de flesta materielsystem så står brukarna för huvuddelen av det förebyggande underhållet. Det som lämnas till underhållsorganisationen är de större, ofta årliga, åtgärderna. För avhjälpande underhåll är det oftast tvärt om, brukaren genomför bara de enklaste reparationer. Jag är inte insatt i marinens underhållsorganisation eller förutsättningar men känner igen problemet avseende anställda soldater. Generellt har det förebyggande underhållet blivit sämre, precis som Engevall säger i sitt inlägg. Dels beror det, som Niklas säger, på att det finns mindre tid att nyttja soldaten, men även på en mentalitet att denna verksamhet inte leds och kontrolleras eftersom de anställda soldaterna tros vara duktigare. Tyvärr har det visat sig inte vara så. Dessa brister leder till högre kostnader för avhjälpande underhåll. Eftersom inte FM har pengar att betala de ökade kostnaderna så sparas det istället in på materieltilldelning och förbandstillväxten avstannar. FM har helt enkelt inte råd att utrusta fler plutoner. Utökas inte materielunderhållsbudgeten så blir inte FM större nu, för vi har inte råd att underhålla mer materiel i bruk!
Lösningen på problemet som Niklas tar upp tror jag är lite olika beroende på arena. Inom markarenan måste mer tid och kraft läggas på förbyggande underhåll av brukarna men även avhjälpande underhåll i förbandens egen regi, dvs med GSS/K mekaniker mfl. Detta för att få ner kostnaderna, men även för att träna dem i sin befattning. För luft och sjöarenorna tror jag att operatörerna ska koncentrera sig på sin huvudtjänst och att basförbanden istället utökas.

Skipper sa...
29 januari 2015 11:28  

@Jan Burman

"Men att knacka rost kan alla och är ingen för fin till. Det har blivit så typiskt svenskt att skitjobb skall utföras av andra bara inte just av mig"

Du har möjligen läst inlägget, men absolut inte förstått. Föreslår att du gör om och gör rätt, dvs läser och försöker förstå sammanhanget innan du fortsätter att raljera.

Teaterdirektoren sa...
29 januari 2015 16:02  

@ Skipper.
Man kan vända på din rubrik och fråga sig vad ökad försvarsförmåga kostar i ökat underhåll/logistik?

För att handla om logistik måste jag erkänna att jag inte förstår logiken.

FM har under lång tid inte haft råd med underhåll.
Detta har inneburit en hel del kända och okända brister på både kort och lång sikt.

Lösningen är nu att minska underhållskostnaderna med 750 miljoner kronor.
Dessa pengar skall användas till längre gångtider, mer och längre övningar/utbildningar o.s.v.

1. FM har inte pengar till att utföra nuvarande underhåll/logistik. Övningar ställs in, minskas i tid eller innehåll på grund av bristande logistik.

2. Kraven och därmed kostnaderna kommer att öka på alla sorters underhåll i en nära framtid.

3. Underhållspersonal i olika former saknas redan nu. Här kommer behovet att dramatiskt öka i den takt FM får ordning på organisationen.(Här och nu kräver något helt annat än det vi har nu)

4. All eftersom antalet plattformar minskar ställs högre krav på tillgänglighet på de få som blir kvar.

5. Allt färre har den kompetens som krävs för att leda eller utföra underhåll. Kravet på formella bevis är betydligt större nu än förr. (behörigheter, tillstånd, licenser m.m.)

6. De som nu är anställda är det i en befattning som de förväntas utbildas och övas i för sin krigsuppgift. Både kostnaden i pengar och förlorad övningstid/utbildning skall då vägas mot okvalificerat underhåll.
Den rost fem man knackar bort under en helg tar en man med rätt blästerverktyg bort på mindre än en timma och med betydligt bättre kvalitet.
O.S.V.

Nu till det jag inte förstår.

Organisationen skall i sin helhet växla in till att vara gripbar "här och nu".(ingen materiel i krigsorganisationen i repkön i åratal)
Organisationen skall tillåtas växa ut till IO14+.

FM skall börja repöva hela förband enligt plikt.

Mer pengar skall överföras till övningar och utbildning.

Rekryter skall genomföra en nygammal grundutbildning på minst nio månader.

Listan kan göras betydligt längre.
Gemensamt för dessa åtgärder är att kostnaderna för logistik och underhåll ökar rejält i en "överskådlig" framtid.

Var i den så kallade "omdaningen" ser jag svaren på dessa ökande behov/kostnader?

FM har idag problem att genomföra vissa utbildningar/övningar på grund brist på logistik. Hur tänker man då när man vill öka antalet m.m. övningar genom att skjuta till 750 miljoner.
Var hittar jag de ökande logistikkostnaderna för att komma upp till nuvarande vattenyta?
Var är den extra satsningen för att möta behovet av den ökande verksamheten för 750 miljoner.

Tittar man sedan lite på den "överskådliga framtiden" så blir "omdaningen" ännu mer obegriplig.

Hur tänkte man här?
Pengarna går tillbaka genom att FM ej kan genomföra mer övningar på grund av bristande logistik/underhåll;-)

F.d. Teaterdirektören.

P.S. Det verkar som man tror att den nuvarande logistikorganisation går på mindre än halvfart? Någon kommer att bli förvånad!

Jan Burman sa...
29 januari 2015 16:05  

Nja, jag föreslår att du läser mitt inlägg en gång till i stället så förstår du att jag inte raljerar. Din poäng var att övningstid går till spillo när delar av besättningen får "knacka rost". Förstår du inte att det är viktigt för sammanhållningen att alla ställer upp för alla oavsett kostnaden. Dessutom skapar det en gemenskap då ingen kan skylla dåligt underhåll på en tredje part. Nej en god laganda bygger på att ingen försöker smita undan genom dumma ursäkter. En god sjöman är stolt över sitt fartyg och stolt över dess skick. När vi inom polisen övade inbrytning och skytte tror du det då var någon annan som dukade upp och städade efteråt även om det tog någon timme. Nej det är när det hettar till som den sanna gemenskapen visar sig och som räddar liv. Vänta du i stället till dess du får uppleva ett skarpt läge så förstår du vikten av äkta kamratskap.

Anders Björkman sa...
29 januari 2015 18:05  

Jag fattar ingenting. Det anges i diskussionen att FM kan spara in 760 millioner/år genom omdaningar på underhålls- och reservdelshanteringsrutiner, s.k. försvarslogistik, och att dessa pengar kan användas till mera övningar. Jaha! Men varför är dagens underhålls- och reservdelshanteringsrutiner så kostsamma och varför har inget gjorts sedan säg 10 år. 7 600 millioner har ju slösats bort under denna tid. Inte undra på att FM inte kan lokalisera en enda ubåt efter flera hundra observationer i skärgården av misstänkta sådana strax utanför Berga hösten 2014. Hela flottan var väl upplagd i Pinan för försenat underhåll som ändå ingen vill utföra?

Skipper sa...
29 januari 2015 18:20  

@Jan Burman

Din kommentar tyder tyvärr både på okunskap och ett ålderdomligt synsätt. Din förståelse hur det fungerar på ett fartyg på 2000-talet, eller för den delen i nom militär verksamhet verkar tyvärr också vara begränsad till allmänt tyckande och inte kunskap och fakta.

"Nej det är när det hettar till som den sanna gemenskapen visar sig och som räddar liv."

I militär verksamhet handlar det för det första inte primärt om att rädda liv, utan att lösa en stridsuppgift. Den uppgiften löser man genom att en besättning övas i sin respektive yrkesroll.Ju mer man övar, desto bättre blir både besättning och enskild individ. Kompetens bygger dessutom förtroende inom en besättning och därmed även laganda. Att istället lägga tid på att knacka rost ökar inte förmågan att genomföra väpnad strid.


"Nej en god laganda bygger på att ingen försöker smita undan genom dumma ursäkter"

Om du anser att det är "en dum ursäkt och att smita undan" genom att eftersträva att öka stridsdugligheten genom att försöka minimera sådant arbete som inte leder i den riktningen. Ja, då tyder det verkligen på att du inte alls förstår sammanhangen.

"När vi inom polisen övade inbrytning och skytte tror du det då var någon annan som dukade upp och städade efteråt även om det tog någon timme"

Ytterligare ett bevis på att du inte förstår hur saker fungerar i Försvarsmakten. Tror du verkligen att "någon annan" dukar upp och återställer efter våra övningar eller skjutningar om det så är på skjutbanan eller till sjöss? Tror du att det är sådant arbete detta inlägg handlar om?

Det tar tyvärr mycket kraft och energi att bemöta spekulativa och insiktslösa kommentarer som din. Det leder tyvärr bara till irritation. Av den anledningen överväger jag att stänga kommentarsfältet på min egen blogg, och jag vet att andra har samma tankar. Tyvärr!

CS sa...
29 januari 2015 20:42  

@Mattias Lagerqvist

"Generellt har det förebyggande underhållet blivit sämre...Dels beror det...på att det finns mindre tid att nyttja soldaten, men även på en mentalitet att denna verksamhet inte leds och kontrolleras eftersom de anställda soldaterna tros vara duktigare. Tyvärr har det visat sig inte vara så."

Jag delar inte alls den problembeskrivningen. Det är möjligt att statusen på materiel generellt blivit sämre. Där har du en helhetssyn som jag saknar. Men när det gäller orsakerna har du fel bild.

Tiden finns definitivt för vård och de anställda soldaterna är betydligt dugligare på att vårda sin materiel. De är måna om sin materiel för de vet, och har i många fall upplevt, att om den inte fungerar så kan det avgöra huruvida de överlever eller ej. Däremot slits materielen avsevärt mer idag eftersom den används mycket mer, till att öva och i insats.

Att det inte kontrolleras lika mycket som förr (det kontrolleras dock fortfarande) är att chefer behöver hinna lösa andra uppgifter också och det är soldaterna som numera är experterna på materielen, sällan cheferna, som förr.

Jan Burman sa...
29 januari 2015 21:48  

Ja det är ju alltid problematisk då det finns folk som inte på pricken delar en uppfattning som jag har. Då är det bättre att stänga av möjligheten till att kommentera. Det är bara tröttsamt att behöva mötas med argument. Att skjuta på budbäraren är ju ett klassiskt sätt att komma undan problem. Min enda kommentar blir att inom polisen lär vi ut en teknik på chefsnivå att vara betydligt mer lyhörda än vad du tycks uppvisa. Det där med att peka med hela handen har vi övergivit för länge sedan. Jag kan nämna en liknelse som en gång en lärare tog som exempel i en kurs rörande ledarskap och förmågan att bilda team.

Det stod flera män och högg på stenar på en byggplats för länge sedan. En man verkade väldigt missnöjd och tillfrågad vad han gjorde svarade han att han höll på att hugga några jävla oregelbundna stenar kvadratiska. Hans missnöje spred sig blan andra och ingen verkade trivas. Lite längre bort stod en annan grupp och gjorde samma sak. Tillfrågad vad dessa gjorde eftersom de var glada och positiva svarade de -vi är med och bygger en pyramid-.

Du får själv avgöra om du tycker det låter förståndigt att stänga kommentarsfält och nedvärdera de som har en delvis annan åsikt än du. Valet är ditt och jag bryr mig faktiskt inte.

Gustav sa...
29 januari 2015 22:21  

@ Teaterdirektören
Jo jag tror att det var någon som trodde att logistikorganisationen gick på mindre än halvfart (eller att det mesta som gjordes i FM logistikorganisation även gjordes i FMV och andra stödmyndigheter – ”dubbelarbete” som motsvarade mindre än halvfart)

Och någon@jakobsgatan blev övertygad om att det var så

Vilket i sin tur ledde till ”stödutredningarna” som skulle reda ut HUR man skulle göra för att få upp logistikorganisationen i full fart (spara in de miljarder som någon@jakobsgatan var övertygad att det gick att spara in)

Då (på ”OPS-tiden”) var det självklara sättet att få upp logistikorganisationen i full fart att outsourca verksamheten

FMV hade visat framfötterna i detta då populära sätt att minska personalramar, varför det var ganska enkelt att komma fram till att FM skulle lämna över större delen av FMLOG till FMV som skulle outsourca verksamheten

Nu blev det ju inte så

När det var dags var inte OPS och outsourcing av myndighetsuppgifter lika populärt som tidigare, varför FMLOG blev kvar inom FMV (vilket aldrig var tanken då FMLOG överfördes till FMV)

Sparbetinget på Logistikverksamheten kvarstår dock

”Omdaningen” av Försvarslogistiken är det sätt på vilket FM och FMV nu försöker ta sig ur denna då oförutsedda och nu obekväma situation

Det är nog som ”floxer” skrev i en kommentar för ett par dagar sedan

Många inom FM och FMV fokuserar nu på att inte bli sittande med Svarte Petter då resultatet av Omdaningen visar sig

Svarte Petter i detta fall är att bli sittande som ansvarig för en Logistikorganisation som aldrig kommer att kunna svara upp mot förväntningarna avseende farthållning eller insparade medel

Detta borde inte någon bli förvånad över

Men jag tror att du har rätt Teaterdirektören – Det kommer nog ändå att finnas någon som blir förvånad

Det måste ju ha funnits ett relativt stort antal personer i ledande ställning som trodde på detta

Mattias Lagerqvist sa...
29 januari 2015 22:37  

Jag menar inte att det är den enda orsaken, men jag håller med Skipper om att den är bidragande. Efter att under 2014 kontrollerat i princip alla förbandets kontrollböcker kan jag konstatera att i mindre än 5% av fallen hade en chef kontrollerat och signerat att vården var utförd. Detta är något man är bunden till enligt BOA.
Nu tillhör ju du en del av organisationen som har erfarenheter som inte alla andra har, så därför hävdar jag fortfarande att det i de flesta fall är som jag säger. Och jag vet att fler tycker så.

ErikG sa...
30 januari 2015 10:00  


"När vi inom polisen övade inbrytning och skytte tror du det då var någon annan som dukade upp och städade efteråt även om det tog någon timme."

Hur många timmar per vecka lade ni som poliser på att städa kontoret, fixa IT-driften, se till att fastigheterna var i trim, mekade med era fordon? Eller hade ni kanske specialister som gjorde de sakerna åt er?
Om ni lade en enda timme på att städa toaletter ocn en enda timme på att underhålla datornätverk känner jag som skattebetalare att jag inte fick valuta för mina skattekronor. Samma sak med försvaret. En hydrofonoperatör som måste vara ledig för att övertidsbanken är fylld pga rostknackning, istället för att jaga ryssen i skärgården är inte optimal användning av de pengar jag betalat för att ha den där hydrofonoperatören. Bättre då att ha en ytbehandlingsspecialist som står för rostknackandet. Dessutom ger det fler arbetstillfällen och är på det hela taget bättre för samhället.

Anders Björkman sa...
30 januari 2015 10:36  

När första Irakkriget bröt ut hyrde USA :s Military Sea Lift Command, ett containerfartyg som jag skötte. Fartyget hade seglat runt i Persiska Viken och varit i Kuwait dagen innan Irak invaderade och blev sedan upplagt utanför viken. Det var ju utmärkt att USA nu ville hyra skutan. Jag for ner till Fujaira för att inspektera ’mitt’ fartyg och överlämna det till USAs militärer. Mitt fartyg var skinande rent och utan rost utanpå och inuti. Planerat underhåll! Alla officerare var i vita uniformer med sina fruar och vi bjöd in amerikanarna kring swimmingpoolen bakom kommandobryggan. Amrisarna var imponerade och nöjda. Jag föreslog ett besök på US MSLC:s gråmålade lastfartyg i hamnen. Dessa visade sig vara riktiga rostholkar där den grå färgen flagnade ovanpå rostfläckarna. Inne var skiten centimetertjock och den amerikanska besättningen verkade trött och överviktig.

Jan Burman sa...
30 januari 2015 12:56  

Du har totalt missförstått vad jag var ute efter. Vad jag ville betona att det viktigaste i kråksången var att skapa en lagkänsla, ett team i vilket jag törs öppna mig och där jag vet att jag inte blir missförstådd. Det är oerhört viktigt speciellt efter ett trama där det gäller att bearbeta känslor typ krishantering. Sett ur den synpunkten spelar det ingen roll vad min roll är inom gruppen och det är gruppens chef, i det här fallet fartygschefen som har ansvaret för detta. Därför blev jag förvånad när jag läser att en fartygschef går ut och delar in olika arbetsuppgifter i "viktighetsklasser" utan att förstå resultatet av ett sådant. Sedan blev jag förvånad över att samma fartygschef går ut och klankar på att folk inte förstår. Men för vem är det få han skriver, för de som redan förstår?

Kristian Ahlstrom sa...
30 januari 2015 13:29  

Gamla grejer=dyrare underhåll, är inte svårare än så. Sen tycker jag debatten spårar ur i knacka rost vs göra sin huvudtjänst, det vissa inte verkar fatta är att om en fartygschef måste välja så väljs det hellst tid på sin huvuduppgift. För det är då vi får operativ effekt. Sen när fartyget ligger till kaj och besättningen administrerat ihjäl sig och gjort allt annat som pockar på uppmärksamhet, då och först då så finns det kanske en halvdag för det förebyggande underhållet. Sedan blir jag bara trött på snacket om GSS/K när jag var sjöman så slet vi på och inte var det nån av oss som var för fin även för skitjobben, mitt fartygs maskinare förtjänar bra mycket mer beröm från folk med bra mycket mer guld på axlarna, för de har sparat flottan mycket av de surt förvärvade budgetpengarna.

Skipper sa...
30 januari 2015 18:19  

@Jan Burman

Jag börjar start misstänka att du aktivt vill missförstå precis allting.

Ja, olika saker är olika viktigt. Så är hela samhället uppbyggt. Med sju korvetter i riket så är det viktigaste av allt att ha dessa tillgängliga till sjöss så att min och övriga besättningar tillåts göra det vi är utbildade och anställda för i så stor omfattning som möjligt. Däremellan behöver vi tid för att komptensutveckla oss, samt förbereda för kommande verksamhet i syfte att få ut så mycket som möjligt av tiden till sjöss. Det gäller alla - från yngste sjöman till fartygschef.

Du kan även fundera över varför mitt förband har valt att anta devisen "Verkan till sjöss". Det säger en del om vilket fokus vår chef vill att vi alla ska ha.

När försvarslogistikchefen nu (indirekt) vill att vi i framtiden ska öka underhållet med egen besättning, och att alla chefer i FM ska prioritera det lika högt som vht till sjöss så kommer det innebära att vi måste styrka annat.

Om Försvarsmakten beslutar att vi ska göra det, så gör vi det. Men fram till beslutet är fattat så är ordet fritt. Jag är dessutom rätt övertygad att chefer i insatsdelen av FM inte är beredda att minska på tillgängligheten. I synnerhet inte nu när politikerna ställer krav på ökad tillgänglighet. Det är av exakt den anledningen jag helst hade sett att FM/FMV köpte in den typ av underhåll jag beskriver i inlägget av de som är experter och som dessutom har det som sin profession.

Jag kan dessutom konstatera att du verkar vara den enda skattebetalare som hellre vill att besättningarna sysslar med skrovunderhåll än att bli så bra som möjligt på det vi primärt är satta att göra, dvs genomföra väpnad strid till sjöss. Hade du samma inställning som chef inom polisen?

Du borde för övrigt läsa kommentaren av "ErikG" här ovan. Han har förstått det hela. Men det kanske inte spelar någon roll om man inte vill förstå.

Bygdemajoren sa...
30 januari 2015 18:20  

Off topic.

Beslutet som vissa politikerna hävdar är inaktuellt har återigen gjort sig påmint.

Som en direkt konsekvens av RB5 skall mitt förband/truppslag reduceras enligt följande:

Officerare minskas med 30%
Specialistofficerare minskas med 5-10%
Soldater och gruppchefer minskas med 15-20%
Civila minskas med 50%

Hoppas bara att ingen nu kallar detta för en satsning på ökad försvarsförmåga...

Sjökrigaren sa...
30 januari 2015 20:00  

Herr Burman. Du bidrar inte till något konstruktivt med dina egenhändigt uppdiktade sanningar.

Bliv vid din läst som ordspråket säger. Det här verkar inte vara ditt ämne.

Jan Burman sa...
31 januari 2015 16:34  

Nejdå Skipper jag vill inte missförstå någonting utan jag läser med nöje det du skriver. Men först måste jag fråga dig till vem du egentligen skriver. Du möter ofta inlägg där skribenten har en annan åsikt än du har med tydlig arrogans för att inte säga avsmak. Förstår du inte att alla inte har samma kunskaper och insikt i marina frågor som du har. Titta på Wiseman här hur han gör. Aldrig du ser att han uttrycker sig nedlåtande emot någon, vilket inom parentes förvånar mig med tanke på de inlägg som ibland dyker upp. Nu är jag mer insatt i flygfrågor än marina sådana men jag antar att Konteramiral Engvall heller inte är helt novis vad gäller marina frågor. Nu framförde ju han precis samma sak som jag gjorde nämligen att underhåll ingår i gott sjömanskap. Vad gäller vår operativa förmåga så lär den väl idag vara skyhögt över den som rådde under värnpliktstiden annars är det fel någonstans. Att i dagens ekonomiskt pressade situation ytterligare öka kostnaden genom att anställa underhållsfolk till sånt underhåll som vanligen sköts av besättningen världen över både inom civil och militär verksamhet. Pratet om att man missar viktig övningstid låter i mina öron som rent svammel för att slippa skitgöra. Men lägg gärna fram fakta hur många övningar ni missat genom att ni i stället skött underhåll. Jag vill här påminna om att hörsägen är riktig så har ni inte fulla besättningar till alla fartyg varför det torde varit möjligt att ta ett annat fartyg i stället om det råkar vara en viktig övning som man missat. Försvaret som sådant är för närvarande kraftigt underfinansierat och det finns som jag ser det viktigare hål att stoppa pengar i än att anställa underhållsfolk. Sedan en sista vädjan eller reprimand till de som i olika trådar dristar sig till att komma med tråkiga tillmälen och uppnosiga kommentarer, sluta med detta. Det leder ingenstans och ni har ingen aning vilken kunskap andra sitter inne med. Och Skipper, jag kommer att fortsätta lösa vad du skriver för det är ofta intressanta saker, men tagga ned lite då det faktiskt ofta inte är andra sjöbefäl som du skriver till.

Thomas B sa...
31 januari 2015 17:19  

Jag håller med Skipper där andemeningen är att våra alltför få krigsfartyg borde ha maximal tillgänglighet och det uppnår man inte om besättningen, alltför mycket, tas i anspråk för detta. Sen måste man naturligtvis "känna" sitt fartyg så ett visst deltagande är ett måste. Det som borde vara en självklarhet är att underhållet sköts av experter som dels finns 24/7 på fartyget när det är operativs, dels underhåller vid behov. Här borde Försvarsmakten, och i synnerhet Marinen, ta till sig ny teknik från industrin där man nu har börjat övergången till tillståndsbaserat underhåll. I detta område är Sverige världsledande med Boliden gruvor som spjutspets. Det hela går ut på, att med rätt typ av automationssystem, övervaka kritisk utrustning i realtid, för att detektera om den behöver underhållas eller bytas ut. Motorer, pumpar, ventiler, kullager m m övervaks idag så att man på ett tidigt stadium upptäcker avvikelser som kan leda till ett haveri. Denna information sänds sedan automatiskt till ett underhållssystem för planering och åtgärd. Tillstånsbaserat underhåll medger maximal tillgänglighet men samtidigt ett optimalt underhåll, där man som idag, slipper underhålla utrustning som inte behöver underhållas. Med rätt automationssystem så kan t ex Idus Underhållssystem ta emot sådan information.

Drakan sa...
31 januari 2015 17:20  

@Skipper Finns det någon form av klassificering vad gäller allmänt och specifikt underhåll gällande hur länge det kan underlåtas i tid av kris eller ofred?

Visst håller jag generellt med om att det är fullkomligt idiotiskt att mannskapstid ska avsättas för att skrapa rost eller liknande, det är ju ytterst troligt att det underhållet tål att eftersättas i tid av ofred utan att det direkt påverkar operativ effektivitet.

Men vad gäller till exempel yttre underhåll på Visbykorvetterna? Tål det att eftersättas och i så fall hur länge innan det får en negativ inverkan på fartygets radarbild.
Det är ju en form av underhåll som kan ha en direkt inverkan på fartygets operativa effektiviteten, i alla fall gentemot en teknologiskt avancerad motståndare, och som därmed förmodligen behöver utföras med viss regelbundenhet även i kristid när civila specialister kanske inte alltid finns att tillgå.

Även om sådant underhåll i fredstid givetvis inte bör utföras till 100% av besättningen så är det ju underhåll som någon måste veta hur det går till och ha viss begränsad erfarenhet av i kristid.

Skipper sa...
31 januari 2015 20:42  

@Jan Burman
Du har inte funderat på att det kan bero på din raljans redan i första kommentaren när du uttryckligen menar att besättningar enligt dig anser sig vara för fina för att själv utföra det du kallar "skitjobb"? Redan där missförstod du uppenbart poängen med inlägget. Därefter fortsätter du med bestämdhet att fastställa hur olika saker fungerar i flottan. Jag behöver nog inte säga mer än så.

@ThomasB
Bra! Det är många i Marinen som önskar övergå till ett tillståndsbaserat underhåll när det gäller det som sker på varv. Men dit verkar vi tyvärr inte komma. Jag tror det finns en underliggande orsak som ingen vill prata högt om, nämligen att industrin ska ha sitt också.

När det kommer till underhåll ombord rörande teknisk tjänst så är min uppfattning att det sker å ett mkt professionellt sätt redan idag tack vare kompetent maskin- tele- och vapenpersonal.

@Draken
Jag kan ämnet ut den tekniska aspekten för dåligt. Det finns de som sysslar med detta på heltid som är bättre skickade att svara.

Idag är nya system så komplexa att mkt handlar om byte av UE och möjl kretskort. Här är tillgång till reservdelar en större utmaning än själva kompetensen.

Jag har personligen bara goda erfarenheter av kompetensen som finns ombord. Det är mkt sällan, snarare aldrig som ett ftg får gå till kaj pga av anledningen kompetensbrist.

Jan Burman sa...
1 februari 2015 11:02  

Jodå Skipper jag övervägde att det kunde tolkas så när jag skrev kommentaren. Men när en konteramiral var inne på samma linje bedömde jag det som mindre troligt. Dessutom skriver du själv att specialistofficerare tröttnar när dom får sköta underhåll och "skrapa rost" i ställer för att bara öva. Det var den inställningen kommen från den personalansvarige på ett fartyg som fick mig att höja på ögonbrynen. Jag vill påpeka att jag inte skulle brytt mig ifall du som chef valde andra metoder vad gäller arbetsfördelningen men när du ville skapa en debatt om att ytterligare öka de redan hårt ansatta utgiftskontot inom försvaret med att anställa städare för de enklare jobben började jag precis som amiral Engvall att tycka prioriteringen lät fel. Det finns tyvärr många hål att stoppa pengar i även hos marinen ex ett vettigt luftvärnsförsvar på korvetterna, helikoptrar med kapacitet att mer långsiktigt söka efter och bekämpa u-båtar samt mer övning för att nämna några som jag känner till. Men om varje nyinrättad enhet också skall omfatta specialanställd städpersonal blir det inte billigt direkt. Men, vi får väl ha våra olika uppfattningar var pengarna gör mest nytta är jag rädd.

Anders Björkman sa...
1 februari 2015 11:31  

När jag var med i Flottan 1965/70 kunde jag på plats besiktiga resterna av 1950-talets svenska stormaktsflotta med kryssare, jagare, fregatter, torpedbåtar, minutläggare, minsvepare, ubåtar och diverse hjälpfartyg i tunn plåt. Det mesta låg upplagt och rostade och blev skrot, om det inte redan var det. Min uppgift i fred och krig var logistik, underhåll, reparation och ombyggnad. Det senare var riktigt kul. Bygga om civila fartyg till minutläggare! Jag fick göra det en gång oktober 1970 i Luleå i uppvisningssyfte. Succé. Inbjudna Warszawapaktsofficerare var imponerade. Efter att ha läst inläggen om att kunna spara 560 millioner i logistik 2015, verkar det som inte mycket hänt sedan 1970. Det är ju roligare att leka och öva krig än underhålla grejorna. Flottan behöver ju öva mera, t.ex. ubåtsjakt i skärgårdsvassarna. Enligt uppgift inrapporterades ju mer än 100 observationer av just ubåtar hösten 2014, men ingen kunde lokaliseras. Kanske det bara var gäddor som plaskade i vassen eller sälar (minkar?)som guppade runt bland grynnorna?

uppgiven sa...
1 februari 2015 12:32  

@Jan Burman

Vem är det nu som är nedlåtande, när du kallar de som jobbar med fartygsunderhåll för städare?

För den delen, hur många timmar i veckan lade du på att städa dina arbetslokaler när du jobbade som polis?

Ska materiel underhållas? Självklart. Ska det göras av amatörer eller av specialister? Jag vet vad mitt val är, vad är ditt?

Det är bara idioter (beklagar ordvalet) som tror att det är en framkomlig väg att spara pengar på underhåll, vilket är vad du säger indirekt med att man inte ska lägga pengar på personal för underhåll.

Jan Burman sa...
1 februari 2015 14:22  

Nu var det väl ett olyckligt ordval men i sammanhanget har det ringa betydelse. Vad gäller städningen hos polisen så hade vi budget till sådant som alla var nöjda med. Vi fick städa våra rum, arbetsplatsen i stort själva. Kök och sådant hade vi listor på så att vi fördelade detta rättvist dör ingen var för "fin" för detta. Allt för att skapa laganda och arbetstrivsel. Men för att återgå till det tråden handlade om tror jag fortfarande du inte har fattat galoppen var jag och konteramiral också troligen var ute efter.

Tänk så här, du anställer efter upphandling ett gäng "städare" eller vad du väljer att kalla dem. De är kapabla att utföra det jobb som besättningen rent kunskapsmässigt också klarar av. Men nu är det så att om besättningen skulle öva dagtid, för det var ju övning som var det centrala måste underhåller ske på helger och kvällstid. Men nu släpper man inte på vem som helst på våra fartyg, fattas bara, så delar av besättningen måste likväl stanna kvar på fartyget. Man kan naturligtvis köpa in ett vaktbolag med allt vad detta innebär ur säkerhetssynpunkt. Nej det blir en stor och dyrbar organisation kring detta vars pengar gör större nytta i andra sammanhang. Läs exempelvis hur vi är i desperat behov av pengar till forskning kring ex radar om vilket du kan läsa i den helt underbart bra och informativt skrivna bloggen av Mikael Grev, 30001fot.com. Där beskriver Mikael hur man helt enkelt måste få medel till att fortsätta utvecklingen av AASR radar som gör det möjligt att upptäcka Stealth flygplan. Får jag välja är valet lätt och ni lär få fortsätta att knacka rost. Man måste se till helheten och inte bara till sin egen aktuella situation.

Jan Burman sa...
1 februari 2015 14:23  

Nu var det väl ett olyckligt ordval men i sammanhanget har det ringa betydelse. Vad gäller städningen hos polisen så hade vi budget till sådant som alla var nöjda med. Vi fick städa våra rum, arbetsplatsen i stort själva. Kök och sådant hade vi listor på så att vi fördelade detta rättvist dör ingen var för "fin" för detta. Allt för att skapa laganda och arbetstrivsel. Men för att återgå till det tråden handlade om tror jag fortfarande du inte har fattat galoppen var jag och konteramiral också troligen var ute efter.

Tänk så här, du anställer efter upphandling ett gäng "städare" eller vad du väljer att kalla dem. De är kapabla att utföra det jobb som besättningen rent kunskapsmässigt också klarar av. Men nu är det så att om besättningen skulle öva dagtid, för det var ju övning som var det centrala måste underhåller ske på helger och kvällstid. Men nu släpper man inte på vem som helst på våra fartyg, fattas bara, så delar av besättningen måste likväl stanna kvar på fartyget. Man kan naturligtvis köpa in ett vaktbolag med allt vad detta innebär ur säkerhetssynpunkt. Nej det blir en stor och dyrbar organisation kring detta vars pengar gör större nytta i andra sammanhang. Läs exempelvis hur vi är i desperat behov av pengar till forskning kring ex radar om vilket du kan läsa i den helt underbart bra och informativt skrivna bloggen av Mikael Grev, 30001fot.com. Där beskriver Mikael hur man helt enkelt måste få medel till att fortsätta utvecklingen av AASR radar som gör det möjligt att upptäcka Stealth flygplan. Får jag välja är valet lätt och ni lär få fortsätta att knacka rost. Man måste se till helheten och inte bara till sin egen aktuella situation.

uppgiven sa...
1 februari 2015 15:43  

@Jan Burman

Så varför hade ni en budget för städning? Hade det inte varit bättre om ni byggt kamratskap genom att skura era toaletter själva? Eller kan det vara så att någon bedömde att det var bättre om polisen var ute bland allmänheten och bedrev polisverksamhet medan städpersonal skötte städningen?

Anställd personal i FM har i regel 40 timmars arbetsvecka. Frågan är då om de 40 timmarna bäst spenderas ombord på fartyg till sjöss, eller stillaliggande vid kaj utförande varvsunderhåll? Jag vet vad jag tycker, men du verkar ha en annan åsikt.

Med bara sju korvetter kvar så anser i alla fall jag att de ska vara till sjöss så mycket som möjligt. Kamratskap skapas rimligtvis minst lika bra inom en besättning som till sjöss jobbar inom respektive tjänstegren.

För egen del så knackar jag ingen rost, för jag tillhör inte Marinen. Hos oss så har vi, precis som ni uppenbarligen hade, en städfirma som utför städningen av våra lokaler. Inte för att vi inte klarar av att sopa golv och skura toaletter, utan för att FM uppenbarligen tycker att vi gör störst nytta inom den verksamhet som är vårt existensberättigande.

Jan Burman sa...
1 februari 2015 20:51  

Jovisst men som jag sa det är en kostnadsfråga. Man får helt enkelt göra en bedömning över hur mycket stridseffekten ökar om man får ex 15 procent mer tid till övning respektive vad det kostar. Pengarna styr det mesta och min uppfattning är att den kostnad det skulle medföra att anställa personal bara med den uppgiften inte kan försvaras. Jag vill som skattebetalare ha ut max totaleffekt per satsad krona och då bryr jag mig inte i om några fast anställda inom marinen inte gillar alla sina arbetsuppgifter. Men kan man påvisa genom scheman att man förlorar mer än man anar i stridsvärde kommer saken i ett annat läge.

Vad gäller inom polisen så hade vi en arbetsordning och en organisation som var godkänd, accepterad och finansierad varför frågan om att städa toaletter aldrig dragits i polisnämnden. Skulle det åläggas oss så fick jag väl ta en dag för städning och låta fångarna sitta ohörda. Spelar roll, jag får ju min lön och ibland hade jag hellre städat toaletter det lovar ju. Vi inom polisen jobbade ju hela tiden i skarpt läge vilket är en annan sak än spelat läge där man kan anpassa verkligheten till övningstiden.

uppgiven sa...
1 februari 2015 21:41  

@Jan Burman

"Vi inom polisen jobbade ju hela tiden i skarpt läge vilket är en annan sak än spelat läge där man kan anpassa verkligheten till övningstiden."

Här om något visar du din bristande förståelse för dagens FM. En stor del av den bedriver "skarp verksamhet" över tiden.

Lyssna på Göran Frisks redogörelse för hur arbetstidsreglerna styrde möjligheten till skarpa insatser på 80-talet. Det har inte direkt blivit bättre idag.

LIE-mannen sa...
6 februari 2015 11:32  

Jag tycker att piloter, oavsett flygsystem, borde ägna mer tid åt att underhålla de flygplan/helikoptrar de flyger, ty de är ju brukarna. För komplext? Nä! Det handlar bara om utbildning och viss erfarenhetsinhämtning. Även ett terrängfordon eller ett elverk kan te sig komplext till en början.

På detta vis kan flygteknikerna ägna sig mer åt att underhålla all den kringutrustning och de fordon som används för att bedriva flygunderhåll, istället för att öva på det de ska kunna bäst - utföra avhjälpande och förebyggande underhåll av flygplan/helikoptrar. Vad materielteknikerna ska göra vete katten.

Av FMV fastställda underhållsplaner, där det framgår vem som ska göra vad och när (och således i förlängningen var kostnaderna för arbetstid, reservdelar, förbrukningsmateriel m.m ska/bör hamna), reglementen/bestämmelser samt ingångna avtal kan man ju bara strunta i. Skulle man få för sig att ändra dessa kommer det ju inte att kosta någonting.
Att flera åtgärder kräver särskild behörighet, särskilt tillstånd eller liknande får man väl krångla sig runt på något sätt.
Det viktigaste är att FSV kan spara pengar så att förbanden kan ägna sig mer åt det de ska göra - vad nu det är...

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade