Gästinlägg: Försvarsmaktens skriande behov av forskning

Mikael ”Duke” Grev är tidigare Gripenpilot i Flygvapnet (1995-2012) och driver bloggen http://30001ft.com med liknande innehåll som detta.
--
Försvarsmaktens skriande behov av forskning
Sverige är högteknologiskt. Vi ligger långt framme på de flesta teknikområden och teknologin har tjänat oss väl. Framsyntheten att satsa på avancerad teknik har varit en definitiv framgångsfaktor för vårt välstånd. Samtidigt har Sverige långt ifrån en kultur där att stupa i strid är ärofyllt eller som glorifierar kamikazebeteende. Svenskar är måttfulla och säkerhetsmedvetna så till den milda grad att det finns dem som förväntar sig att arbetsmiljölagar ska gälla även i krig. Detta sätter krav på kvaliteten på vårt försvar.

Hög operativ effekt med få stupade
Avvägning mellan kvalitet (här syftande till hög operativ effekt) och kvantitet är känslig när det handlar om militär materiel. Avvägningen innebär nämligen en nära koppling till värdet på soldatens liv.

Om 100 lågkvalitativa stridsvagnar har samma operativa effekt som 25 högkvalitativa så kommer en strid mellan dessa generellt innebära fyra gånger fler stupade på sidan som satsat på kvantitet. Notera att detta gäller avvägningen mellan kvalitet och kvantitet för samma operativa effekt. Även med hög kvalitet så måste man ha tillräcklig mängd för att uppnå avsedd totaleffekt och flexibilitet.

För Sverige är denna avvägning enkel. Här värderas människoliv högt och svenska militärer förväntas få den bästa utrustning man kan upphandla inom budgetramen. Sedan krävs budgetmässiga beslut för att köpa rätt mängd.

Varför ska Försvarsmakten forska?
Hög kvalitet är svårt att uppnå. Det är inte bara att köpa de bästa prylarna och tro att man får motsvarande totaleffekt. Likt en motor har alla delar sin uppgift och måste passa in i ett större system. Delarna måste inte bara passa ihop, de måste även ingå i en bra grundidé – en helhetssyn. För att uppnå detta måste olika sammansättningar utvecklas och inte minst utvärderas. Det är detta som är forskning.

När Försvarsmakten ger pengar till FOI/FLSC (Flygvapnets luftsimuleringscentrum i Kista) för att utvärdera ett antal olika system till framtida Gripen E så är det pengar som kommer tillbaka tiofaldigt för att man kan beställa system som passar in i helheten. Forskningen möjliggör en intelligent och kunskapsbaserad dialog med leverantören.

När forskningspengar stryps så ersätts dessa så viktiga insikter med tyckanden och alternativa agendor, som sällan leder till operativ effekt. Datalänkar kanske saknas, system pratar inte med varandra, funktioner beställs med undermåliga specifikationer, och så vidare.

Även utan kunskap om vad som ska beställas så beställs likväl system för samma mängd pengar, kanske till och med något mer då medel frigjorts från forskningen. Men när de kommer tillbaka så kanske det visar sig att man inte tänkte hela vägen och effekten uteblir. Industrin har inte - och ska inte ha - ansvar för Försvarsmaktens operativa effekt. Det kan enbart Försvarsmakten ha. Men om FM inte kan axla denna beställarroll, vad blir resultatet? Dyrt och ogenomtänkt.

Forskning och teknikutveckling
FoT är anslag 1:5 i Försvarsmaktens budget. När Försvarsmakten med ständigt minskade anslag har tvingats hyvla funktioner för att betala skogsbränder, ockerhyror och regeringsflyg så har FoT få stå tillbaka. Rejält.

Bild från Försvarsföretagsdagarna 2014
https://ffd14.files.wordpress.com/2014/12/pontus-de-laval-rev1.pdf

2005 var FoT 3,9 % av försvarsbudgeten. 2013 var den nere på 1,4 %. Idag är nivån ännu lägre och det blåser försvarsministerinducerade vindar för ytterligare minskningar till förmån för ”bottenplattan”. Detta får stora konsekvenser. Till exempel har forskning på radar gått från 75 miljoner per år 2005 till 5 miljoner 2013. Ja, det är sant! Detta i en tid när radar är i stort behov av ett tekniksprång för att vårt luftförsvar inte ska bli överkört av flygplan med stealth-teknik som fienden bevisligen utvecklar, och kanske kommer att sälja.

Någon vill kanske hävda med att FM lagt ut forskningen på entreprenad genom att köpa COTS och att industrin därmed ska stå för forskningen. Tyvärr är det inte bra om det blir en kraftig snedfördelning på forskning - och därmed kunskap - varken för industrin, FMV eller FM. För pennor, och kopieringsapparater fungerar COTS så länge man förstår kundvagnen i PRIO. För system som ska integreras i andra system är det svårare och blir ofta dyrare och sämre.

Den som gjort ett större inköp av någon teknikpryl är medveten om hur mycket tid som måste läggas på research om man vill göra ett bra köp. Visst kan man gå på försäljarens rekommendationer, men risken är då stor att man får en produkt som gagnar säljaren i första hand. Till viss del beroende på egenintresse men även för att det är svårt att förstå en kund som inte förstår sitt eget behov. För säljaren är en kunnig kund ovärderlig domänkunskap. Det är en symbios och alla vinner på om kunskap finns i alla läger.

Exempel - beställning av flygplan
När en uppgradering av ett flygplan ska beställas så sker en dialog mellan brukaren (FM) och leverantören, med FMV som mellanhand. De system som avhandlas är ofta mycket komplexa och få förstår vad de egentligen gör. Antingen är man pilot och vet vad man vill ha, eller så är man tekniknerd och förstår vad funktionen är. Få förstår båda sidorna.

Det har visat sig i de simuleringar som tidigare gjorts vid FLSC att det är svårt att förutse ett nytt systems påverkan på stridseffekten. Ofta är givna förbättringar - som ökat radarupptäcksavstånd - nästan omärkbara i resultatet. Samtidigt behövs beslut om vilka system som ska beställas och det är alltid så in åt h-lvete bråttom att det är försent att göra något seriöst när väl beslut avkrävs. Detta upptäcks på nytt - varje gång.

Det är här forskningen kommer in. Om det bedrivs en effektiv grundforskning på nya funktioner i försvarsmaktens regi så kommer rätt system att kunna beställas. Samtidigt byggs både en organisation för utvärdering och en kunskapsbas upp över tiden. Görs inte detta så kommer många system som helt saknar operativ relevans att beställas baserat på en schyst animerad PowerPoint-presentation, med extra ljudeffekter. Detta blir dock kostsamt på riktigt först när ofreden knackar på dörren. Pengar till FoT sparas tiofalt över tid.

SMS-lånet av tid
Just nu lever vi på lånad tid. Idag ser vi frukten från när FoT fortfarande var på över fyra procent. De produkter och kunskaper som forskades fram för 5-20 år sedan är de vi använder idag.

Genom redovisad nerdragning på FoT så kommer de system som borde ha forskats på idag att skapa kunskapshål om 5-20 år. Och snart är vi där. Nyss var det 2008 och krig i Georgien. Det var sju år sedan.

Den rosaskimrande önskebubbla av evig fred som precis brustit möjliggjorde besparingar på det som går snabbt att återställa. Tyvärr sparades på fel saker och alldeles för mycket så. Forskning skapar resultat bortom ’överskådlig tid’ och därför kan man aldrig dra ner på forskningen baserat på nuläget. Det är så enkelt och helt enkelt så.

Vänligen,
Mikael Grev

13 kommentarer:

Roger Klang sa...
23 januari 2015 12:17  

"Om 100 lågkvalitativa stridsvagnar har samma operativa effekt som 25 högkvalitativa så kommer en strid mellan dessa generellt innebära fyra gånger fler stupade på sidan som satsat på kvantitet."

@Mikael Grev:

1) Jag förstår vad du vill ha sagt med artikeln. Men förväxlar du inte lite grann kvalitet och kvantitet med effektivitet respektive ineffektivitet? Jag menar, om du använder vk2 som exempel så hade tyskarna en bättre självdisciplin och utbildningsdoktrin än Ryssland. Det var detta som de vann sina segrar på, mer än det var p.g.av bättre materiel. Ta exemplet med T-34:an som tyskarna saknade motsvarighet till när den kom. T-34:an bromsade tyskarna, men de stred fortfarande framgångsrikt.

2) Som du säger så måste man ha rätt konstellationer av vapensystem. Men ofta så är det bästa motmedlet inte av samma typ som det man ska bekämpa, t.ex. granatgevär mot stridsfordon, torpeder och sjunkbomber mot ubåtar, på en fartygsplattform eller en helikopterplattform.

3) Självklart så måste man ha en hög nivå på tekniken. Men jag ser inget absolut motsatsförhållande mellan god kvalitet och enkel (smart) konstruktion.

Roger

Gronvita sa...
23 januari 2015 13:37  

Så sant så sant. Luckor om 20 år? Politikerna som prioriterar idag är inte ens på banan då. Närsyntheten motiveras med mantrat "köpa färdigt från hyllan" vid behov.
Samtidigt finns faktiskt ett problem och det är den allt snabbare teknikutvecklingen som gör livslängden på tekniken kortare och ökar behoven av uppgraderingar. Detta sammantaget gör att kraven på forskningen ändras. Men de minskar inte.

Magnus Redin sa...
23 januari 2015 15:33  

Jag känner mig inte högt värderad i hemvärnet, och det är en korrekt prioritering.

Roger Klang sa...
23 januari 2015 15:33  

@Michael Grev:

Det jag ville få sagt med punkt 2 är att man försöker få den bästa lösningen på motverkanssystem på det bästa sättet, typ NLAW mot stridsfordon, och då ställs det annorlunda krav på tekniken. Man behöver fortfarande
Stridsvagnar, men för vissa situationer så vill man ha det billigaste och bästa man kan få som motverkansmedel. Ibland så använder man olika medel än vad fienden använder på andra arenor. Det ställer helt olika krav på tekniken och förhoppningsvis innebär det för oss att det blir billigare, mindre komplicerat men ändå effektivt.

Roger

Duke sa...
23 januari 2015 15:39  

@Roger
1) Jag skriver "kvalitet (här syftande till hög operativ effekt)". Man kan uppnå samma operativa effekt med få kvalitativa saker eller många mindre kvalitativa. Det har inget att göra med enkel eller komplex. Men kvalitativ materiel kostar att forska fram.

2) Sant.

3) Det finns ingen. Se 1)

Gustav sa...
23 januari 2015 15:58  

Motivet till att dra ned på FoT var väl att vi skulle köpa från hyllan och göra anskaffningar av nya materielsystem i Internationell samverkan i stället för att utveckla själva?

Nu borde både de som genomför sådana anskaffningar och de som sedan ska använda det som anskaffats på detta sätt ha fått lite erfarenheter av detta

Jag tror att när vi nu (eller inom en snar framtid) tittar i backspegeln så kommer vi att kunna konstatera att det var våra satsningar på FoT som ledde fram till Ubåtar i världsklass, stridsfordon som blivit exportframgångar, mm
(vore intressant om någon kunde få fram sifftor på hur mycket "royalties" Strf 90 genererat till Statskassan)

Dessutom kommer vi nog även att konstatera att det var våra satsningar på FoT som gjorde att vio var en intressant samarbetspartner vid anskaffningar i Internationell samverkan

Och att det var att vi hade en så pass välutvecklad Försvarsindustri som gjorde att vi fick en mycket mer framskjuten roll i Internationella säkerhetsfrågor än vad vi skulle fått utan en sådan (att ha de satsningar på Försvarsindustrin vi hade då skulle nog ha underlättat ansträngningarna att få en plats i Säkerhetsrådet nu)

Tyvärr kommer vi nog också att få konstatera att det är väldigt svårt, tar lång tid och kostar mycket pengar att försöka "återta" förmågan till att ligga på teknikutvecklingens "framkant"

Och apropå FöMins "Basplatta" så är väl att investera i FoT och kompetens att investera i "Basplatta" om något?

FV-sergeanten sa...
23 januari 2015 19:17  

Det finns en sak i pratet om basplatta jag inte förstår. Personalen i FM har de senaste åren fått nya helt ok kroppsskydd, nya stridsvästar, nya skalplagg, en stor satsning på soldatburna sensorer (bildförstärkare och IR-hjälpmedel). Visst finns en del övrigt att önska i kvalitet på en del håll, och en del kompletterande inköp kvarstår. Sen krävs satsningar på sambandssidan och på några års sikt en ny AK med familj. Kanske bör våra grg bytas ut mot den senaste och am av olika varianter köpas in till FM olika vapen. Men är materielen i basplattan verkligen ett så stort problem?

Dock anser jag att en del av den försvarsmtrl-forskning som bedrivs till vissa delar är ett komplett slöseri. Jag brukar peka på shgr07, den hoppande handgranaten. Den är smart, genomtänkt. Vet inte vad den kostar, om den ens finns att få tag på för vanliga militära förband. Men min gissning är att den kommer att vara alltför komplex och dyr för att kunna få någon spridning i verkligheten - alltså en felprioritering och bortkastad forskning.

http://www.fmv.se/sv/Nyheter-och-press/Nyhetsarkiv/Nyheter-2012/Hoppande-handgranat/

C Shores sa...
23 januari 2015 21:04  

Som jag skrev på Twitter: Räntan sover aldrig!

Förlorad tid och förlorad talang kan aldrig återvinnas! Genom att dra ner på FoT är som att kissa i sängen, det kanske känns behagligt i början, men räntan sover aldrig och efter ett tag känns det mindre trevligt.

Sverige har kunnat upprätthålla devisen alliansfrihet i fred syftandes till neutralitet i krig tack vare i grunden två faktorer under 50-80 talet: ett försvar värt namnet och en FoT i världsklass. Där FoT gör att vi kan vara smartare och ha smartare lösningar än vad kanske annars ett land av vår storlek skulle kunna ha. När man nu monterar ner de två hörnpelarna, så går även den "heliga" devisen upp i rök.

Ett modernt försvar bygger idag på olika tekniska förmågor och system och vill man inte vara helt beroende av andra (alliansfriheten), så ställer detta vissa krav på de resurser man avsätter för FoT. Dessutom är det inte säkert, att det som är tillgängligt på marknaden är varken billigare eller bättre. Jämför vi idag det "väldigt dyra" JAS mot t.ex. JSF, Eurofighter eller Rafael, så vet vi att "dyrgripen" blev väldigt mycket billigare än någon av konkurrenterna, både i inköp och drift/underhåll.

Sverige kan inte mäta sig med de stora grabbarna när det gäller numerär, men vi kan när det gäller att vara smarta. Är vi smarta, så kan vi även försvara hela landet i mer än en vecka om så behövs Tyvärr har vi inte varit speciellt smarta under de senaste 20 åren och vårt försvar och dess förmåga, inklusive FoT, är idag bara skuggan av vad det en gång har varit.

Vad våra politiker och beslutsfattare inte tycks förstå, är att det finns inga genvägar. Vill vi kunna "stå på egna ben", så måste vi även ha förutsättningarna och förmågan att kunna göra det - FoT är en del av denna förmåga. Kan ett företag som t.ex. IBM satsa 6% av omsättningen på R&D i upp och nedgång, så borde Sverige kunna satsa minst 4% av försvarsbudgeten.

I övrigt anser jag att Sverige bör gå med i NATO, vilket också skulle öka möjligheten till större avkastning på FoT.

Leif Trulsson

Ocke sa...
23 januari 2015 22:11  

Kan bara instämma med Herr Grev.

Ett litet problem som tyvärr omintetgör hela resonemanget är att när väl avvägningar i materielanskaffningen ska göras sätter våra politiker ett egenvärde i att prioriteringarna görs av personal utan varje form av erfarenhet eller kunskap. Jfr Genomförandegruppen 2008.

Vidare gör förändringsbenägenheten vad avser inriktning och ambitionsnivå för de väpnade styrkorna att inte ens den mest kvalificerade och kompetenta person har en chans att fatta ett beslut som är fördelaktigt på lång sikt. Jfr Patgb360/Pbv410 vs SEP där vi har genomgått hela cykeln "SEP är bästa alernativ" - "SEP är ett mindre bra alternativ" - "SEP är bästa alternativ fast vi har nu införskaffat annan materiel" på mindre än 4 år. Ett annat fall närmare flyvapnet är kanske HKP15?

floxer sa...
24 januari 2015 00:16  

Detta är ett viktigt ämne. Dock svårhanterligt med så kraftigt reducerat anslag som FM numera har.
Det enskilt stora problemet är egentligen ännu större, jämför ”väst-världens” FoU satsningar inom försvarsområdet med Kina, Ryssland och Brasilien så är det mångfalt större än hela Europa och USA börjar också vika av (http://www.defensenews.com/story/defense/commentary/2014/12/30/thought-leaders-pie-europe/20638101/ ).
Detta innebär att även våra ”vänner” inte har mycket att bidra med. Å andra sidan så har vi ju ingen importbegränsning i lagtexten (förutom embargo och moraliska), så framtida leverantörer kanske skall letas österut?
Det andra problemet är att vi idag inte längre jobbar efter den ”svenska modellen”. Dvs det finns inget militärindustriellt komplex längre. (det finns förstås vänsterfalanger som påstår motsatsen). Min poäng är att när vi hade äkta integrerade projektteam med representanter från användare, upphandlare, industri och forskning (läs FM, FMV, nationell industri och FOA/FOI), så kunde vi vara betydligt effektivare i att fokusera frågeställningar, hantera dem över tid i olika typer av evolutionssteg och därmed få ett system som användaren var involverad ifrån dag 1, förstod dess förmågor och brister när det infördes och senare utvecklade till en fantastisk världsledande förmåga. Detta handlade förstås inte bara om teknik utan även kring metodiken.
Idag, så agera även monopolet FM och FMV som beställare och leverantör och kapar därmed alla möjligheter till ”flexibla” leveranser. FMV försöker sedan i sin tur att konkurrensutsätta allt där prislappen är det enskilt viktiga och kvaliteten är underordnat. Det finns som många vet allt för många exempel där vi idag får så pass enkla system som uniformer som har väldigt kort livslängd jämfört med tidigare uniformssystem. Förstås billigare i inköp men jag är tveksam till att det är billigare över tid.
FOI lider förstås enormt över att vara fullständigt uppdragsstyrda och inte längre ha anslag så därför ses de ju från både FM och FMV som i princip vilken leverantör som helst (inte helt sant, men vi är på väg i den riktningen)
Slutligen, med den nya försvarslogistiken, så kommer FoU perspektivet tappas bort än mer. Fokus på FM kommer vara att bli av med ”svarte petter” och sätta honom på FMV’s axel. FMV i sin tur kommer högst troligt köra fast i sina ”funktionsobjektanalyser” och endast utgå från vad som är tillgängligt på marknaden. De enda fall som kommer skilja sig är de monopoluppdrag som Saab kommer uppbringa kring Gripen E och marinområdet, där utrymme finns för en förnyad svensk modell, men ingen kan nog övertyga mig om att man därmed kommer bli bättre på att leverera i rätt tid och till rätt pris. Det har aldrig hänt tidigare och kommer knappast hända igen.
Slutligen, bara en kort kommentar till FV-sergeantens lysande exempel, ja det är intressant att vi tar fram hoppande handgranater, men inte har några handgranater alls i förråd som kan användas. Är det priset för FoU framkant och vägen vi skall gå, så kommer vi sitta med för få exemplar av allt och en vecka in i kriget så är materielen slut…

Gustav sa...
25 januari 2015 13:22  

@ floxer
Det är bara att instämma i det du skriver.

FMV fokuserar numera på ”affärsmässighet” och ”Försvarslogistik när och där den behövs” (att upphandla Försvarslogistik) – Inte att genomföra Materielförsörjning eller fokusera på ”Teknik för Sveriges säkerhet”.

FMV har inte längre den kompetens de tidigare hade av att leda och genomföra tekniskt avancerade utvecklings-/anskaffnings-projekt (”äkta integrerade projektteam med representanter från användare, upphandlare, industri och forskning (läs FM, FMV, nationell industri och FOA/FOI))”.

Mycket av den tekniska kompetens FMV tidigare hade finns nu hos konsulter (vi vet ju att FMV upphandlar denna typ av konsulter för > 2 miljarder om året). Och vad tiden lider (och FMV dräneras på teknisk kompetens) får FMV svårare och svårare att vara en kompetent beställare av dessa konsulter.

Den tekniska kompetens som eventuellt finns kvar på FMV är i de monopoluppdrag som Saab kommer uppbringa på Flyg- och Marin-sidan. Dessa arbetar i mångt och mycket efter den ”gamla Svenska modellen” – de är i princip undantagna från FMV och FM Materielförsörjningsstrategi – som säger att vi ska köpa ”från hyllan” och i Internationellt samarbete.

FMV och FM försök att ”effektivisera” Försvarslogistiken kommer sannolikt att resultera i att FM kommer att försöka bli av med ”Svarte Petter” och se till att FMV sitter med den när dammet lagt sig. Och med Svarte Petter avser jag här en Försvarslogistik som INTE fungerar (i alla fall inte effektivt).

Och sannolikheten för att FMV kommer köra fast i sina ”funktionsobjektanalyser” är nog hög.

Det ser inte bra ut för Svensk FoT på på Försvarsindustrisidan och därmed inte heller för varken Materielförsörjningen eller Försvarslogistiken i stort.

Teaterdirektoren sa...
26 januari 2015 08:08  

SUCK!

Det är inte mycket som FM inte har ett skriande behov av idag;-)

F.d. Teaterdirektören.

Spectator sa...
13 februari 2015 14:12  

Angående 100 eller 25 stridsvagnar, eller frågan om 60 eller 100 JAS så är huvudproblemet fortfarande att vi inte har definierat minimibehovet av materiel av olika slag för att (a) någorlunda kunna samtidigt operera inom ett rimligt antal "stridsplatser" och (b) för att ha rimlig uthållighet för stridens förande på respektive "stridsplats". Först därefter kan man diskutera kvalitet kontra numerär.
Det nu aktuella förslaget att reducera antalet JAS-divisioner utan beslut om hur många flygplan som skulle behövas under (a) ovan är åtminstone av detta skäl ogrundat. Uthålligare och flexiblare vore flera men lite mindre divisioner, som kan spridas geografiskt och uppdragsmässigt efter behov. Detta kostar föstås utbildning av flera divisionschefer samt en del annat.

Räknare



Creeper
Vilka myndigheter besöker Wiseman's Wisdoms?


MediaCreeper
Vilka media besöker Wiseman's Wisdoms?

Top Politik bloggar Politik Blogglista.se Politik Twingly BlogRank BloggRegistret.se

Twitter


Senaste kommentarerna

Bloggar jag följer

Knuff

Politometern

Bloggintresserade