Vi får se om historien upprepar sig...

I senaste numret av Vårt Försvar har Bo Hugemark en ganska träffande debattartikel, som varmt rekommenderas. Det gäller det militära vakuumet på Gotland, som visar sig ha existerat en gång tidigare, för 200 år sedan med olycklig utgång.

"För att ta det från början: År 1789, inför sitt planerade krig mot Ryssland, lät Gustav III avrusta Gotland, ön som riksdagens sekreta utskott tidigare benämnt ”Sveriges Gibraltar”. Enligt militärhistorikern Bengt Hammarhielm var avrustningen ”säkert också ett resultat av den omplanering från den tidigare defensiva fästningsstrategin till en ny rörlig krigföring…”
Det gick bra under kriget 1789-90. Men i 1801 började Gustav IV Adolf oroa sig för ön och beordrade landshövdingen viceamiralen friherre Salomon von Rajalin att bilda ett lantvärn om 600 man och beväpna det med gevär som sändes från fastlandet. Det blev inte så mycket av det. Något direkt hot mot Sverige och Gotland kunde heller inte skönjas under det följande halva decenniet."

Även detta var en mycket träffande formulering:

"Men hallå! Det här verkar ju gammal rysskräck och gamla hotbilder. Det finns ju inget hot mot Gotland idag?
Nej det gör det ju inte, men var god beskriv det läge då en svensk regering bestämmer sig för att sätta upp ett pansarregemente på Gotland, förhandslagra materiel för en fastlandskontingent, gruppera kustrobotförband och luftvärn samt basera flyg- och sjöstridskrafter på ön."