Hot mot anhöriga (Uppdaterat 4/7 11.45)

Som det tidigare skrivits på WW under OPSEC är hot mot anhöriga ett av de största hoten mot svenska militära insatser. I Tyskland har det redan förekommit en rad tragiska hot och påtryckningar mot soldater, men även deras anhöriga. I dessa fall har förövarna oftast varit tyska "fredaktivister" på yttersta vänsterkanten. I Norge förekom det redan under Kosovokriget bombhot mot daghem där norska officerare hade barn, vilket har föranlett skärpta rutiner i landet.

Såväl Expressen som TT (även Rapport tar upp ämnet) skriver nu om att MUST erkänner att hot förekommer mot anhöriga till personal i Utlandsstyrkan, vilket egentligen bara var en tidsfråga. MUST bedömer att hoten grundar sig i signalspaning i Afghanistan då svenska officerare och soldater där ibland använder sina egna mobiltelefoner, vilka sedan spåras genom kontroll av nummer och adresser.

Det är på sin plats att återigen höja ett varningens finger för de sociala medierna i form av Facebook, m m. De sociala medierna gör det oerhört lätt att kartlägga personal i olika förband, speciellt då särskilda "kontingentsgrupper" startas. Utifrån medlemmarna kan man sedan enkelt kartlägga de anhöriga utifrån tjänster som Hitta.se och Ratsit. (Utifrån namn angivna i "hälsningar" på en viss blogg härom året, Facebook, Hitta.se och Ratsit var det mycket enkelt att på en kvart kartlägga en icke oansenlig del av en svensk militär insats härom året och deras anhöriga. Behöver man t ex ha ett Facebook-event för årets examen på Officersprogrammet?)

Svenska soldater på skarpa insatser har oftast en mycket hög skyddsnivå och framförallt eldkraft, oftast vida överlägsna de motståndaren i det aktuella operationsområdet förfogar över. Våra anhöriga har dock inte dessa förmåner och bör inte ha dem heller då de befinner sig hemma i Sverige. De har definitivt inte samma vaksamma uppträdande som soldater i insatsområden. Det gör de anhöriga till ett mycket attraktivt och billigt mål för motståndarsidan. Det är få saker som har större värden för soldater är än just deras anhöriga och som påverkar dem starkare i deras dagliga värv i missionen.

Under det kalla kriget talades det ofta i Sverige om tavelförsäljare, vilket av många människor avfärdades som myter och löst prat. "Sånt händer väl ändå inte i lilla Sverige?"
För dem som utsattes för besöken var det en högst obehaglig realitet. På den tiden var det framförallt högre chefer och piloter som utsattes för denna företeelse, medan målgruppen idag i takt med det ökade "människovärdet" (läs kommentar i slutet) har växt till att omfatta i princip alla militär personal i västvärlden. Tyvärr har nu "hembesöken" även börjat drabba anhöriga till personal i utlandstjänst.

Vad kan få en svensk militär insats i utlandet mer lamslaget än just vetskapen om att de anhöriga som är tusentals mil bort utsätts för hot utan att man personligen har någon möjlighet alls att påverka detta och skydda dem? Förmodligen inget. Det är vapen som är enormt mycket effektivare än vad som förekommer i operationsområdet.

Se över era egna rutiner hemma. Är det nödvändigt att vara med på Facebook och lägga ut bilder på familjen? (Med Facebook som jämförelse undrar man ibland varför folk gnäller över FRA-lagen...) Är det nödvändigt att ställa upp med bild och fullt namn i media? (i dagsläget finns mycket avancerade bildigenkänningsprogram tillgängliga även för privatpersoner) Måste jag använda mitt eget telefonabonnemang i insatsområdet? Vilka rutiner ska mina anhöriga ha då jag befinner mig på insats?

Det tröstlösa med säkerhetsarbete är att om man vidtar rätt åtgärder, får man sällan någon kvittens på att det var rätt åtgärder. Vidtar man inga åtgärder, kan man dock få en mycket tydlig kvittens. Det gör det till ett mycket otacksamt jobb att jobba med säkerhetsförebyggande åtgärder. Oftast upplevs man som en trångsynt och jobbig jävel.

Egentligen ska man väl inte vara så förvånad. Försvarsmakten är nog den enda i sitt slag i världen som inte har några som helst rutiner vad gäller att lämna mobiltelefoner och liknande apparatur utanför mötesrum och hemliga lokaler. Svenskar i utlandstjänst brukar bli pinsamt påminda om detta då de av vana tar med sig telefonen in i andra nationers lokaler och då antingen får telefonen sönderbränd eller sätter igång en telefonsensor. Ett talande exempel på detta var ju också "skokartongsincidenten" i början av året, när telefonen hos en av Försvarsmaktens informationsansvariga av misstag ringde upp en journalist mitt under ett krismöte i Informationsstaben.



*Under modern tid och med medias allt mer framträdande roll har en soldats liv fått ett allt högre värde. I Somalia 1993 krävdes det ett endast dussintal amerikanska liv innan president Clinton avbröt insatsen. I Irakkriget 2003 igångsattes en enorm räddningsoperation för att få tillbaka en tillfångatagen underhållssoldat, vilket inte ens blivit en notis i Vietnam eller Andra världskriget. Medias makt idag gör att t o m en enskild menig soldat kan tillmätas i princip samma värde som en generalsperson för 50 år sedan.


Bloggar: Cynisk

Uppdatering 4/7 11.45: Newsmill-artikel skriven av en bloggande officersmamma